Personlighetsstörning Flashcards

1
Q

Grund och defentioner

A

Personlighet är inrotade och stabila mönster som kombineras av personlighetsdrag

Definitioner

Personlighetssyndrom – ett varaktigt mönster av upplevelse och beteende som påtagligt avviker från de som förväntas. Kan innebära:

  • Kognitioner
  • Affektivitet
  • Mellanmäsnligt samspel
  • Impulskontroll

Ska även ha en påverkan på personens liv negativt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Tre grupper

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Epidemiologi

varför behöver man veta detaa? konskeverser som gör det

A

Vanligt
ca 10% av befolkning, men 30% av dem man träffar på VC och ca 50% av dem på psyk.

Vad ger det för konsekvenser?
Lever ofta ensama, tar mer alkhol och droger, söker mer vård och har ofta negativa livshändelser.

Varför behöver man veta om detta?
Inte viktigt att screena alla, men när man t.ex. inte kommer fram till en diagnos så kan de beror på att ett personlighetssyndrom påverkar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

etilogi

A

Man delar här upp det i olika farklaingar.

Socioekonomiska – med:

  • Otrygg anknytning
  • Utanförskap
  • Vanligt i städer där det är svårt att hitta gemenskap

Psykosociala – med:

  • Bristande omsorg
    • Förlust
    • Misshandel
  • Olika trauman

Är en kombination av sårbarhet och miljö

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

att tänka på när man behömer dessa pat?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

dsm 5 för personlighetstöning

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

diagnostik almänt ps

A

Här gäller sunt förnuft och ödmjukhet. Det är ett vanligt samtal och man kan även få hjälp med social utrending mm.

Utesluta andra sjukdomar

  • Missbruk
  • Kognitiv funktionnedsättning
  • Depression

Social utredning – relationer och arbete

Kognitiv – bör mätas för att kunna diffa emot denna funktionsnedsättning

Anamnes med – livsstil, LM, andra sjukdomar, symtom och livshändelse.

Suicidrisk – otrligt vitkigt att fråga efter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

diagnostik barn med ps

A

Viktigt att inte diagnoserna för starkt före 18 år.

Det finns tydligt samband mellan de som PS under vuxen ålder och de som har beteendesvårigheter som barn.

Symtomen minskar – avtar från 10 till 28 år.

  • Impulsivitet och uppmärksamhet minskar mycket
  • Mest minst Narcisstiska, schiozida och fobiska drag
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

behandling ps. vad är fokus?

A

Vad är i fokus här?
Jo behandla samsjuklighet och även förbättra färdigheter.

Behandlingen strävar inte efter att byta personlighet utan att lära patienten hantera sin personlighet för minskat lidande och ökad funktion.

Samsjuklighet – så som att reducera symtom.

Förbättra – försöka hantera symtom bättre, reglera impulser, förbättra problemlösning och färdighet.

Det är också välkänt att patienter med impulskontrollstörning riskerar att försämras av bensodiazepiner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vad finns det för terapin vid ps

A

KBT och DBT har stark evidens för att hjälpa här.

Den ska vara väl strukturerad med tydligt fokus. Viktigt med behandlingsföljsamhet och lång behadnling.

Dialektisk beteendeterapi (DBT) – syftar till att minska självskadande beteende hos personer – har särskilt goda resultat gällande emotionell instabil personlighetsstörning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vad är kopplingen mellan adhd och ps. varför bra att veta

A

Varför detta viktigt?
ADHD under barndomen är en riskfaktor för att utveckla PS sen, då främst borderline och antisocial PS.

Detta för att de oftare har motgångar è större risk för PS

Varför vet om detta?

  • För om de utvecklar kriminella beteende och PS så anser man att de är en uppförandeströning istället för adhd
  • Bra att stätta diangos tidigt så man kan hjälpa

Många likhet mellan syndromen helt enklet, så som impulsivitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

ps och autism. koppling?

A

Även dessa är mycket svåra att skilja och de är stor samsjuklighet

Har man PS så ska man kolla för autism också, även tvärt emot!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

vad är paraniod form. symtom. samsjuk. diff

A

Prevalens – 2%

Symtom

  • Misstro och misstänksamhet
  • Svåra att ha att göra med
  • Fientliga, kyliga och saknar värme

Samsjuk – kan då depressioner och fobier, men även korta psykos episoder om de pressas.

Diff – schisofreni eller vanföreställningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Schizoid form är vadå?

A

Ovanlig med Klinisk bild av:

  • Ointresse för relationer
  • Begränsade emotioner
  • Sällan njutning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Schizotyp form är vadå

A

Ca 0.5 – 3 procent

  • Inga tydliga schizofrena symptom men bisarra idéer och formella tankestörningar liksom episoder med illusioner/hallucinationer kan förekomma.
  • Missuppfattar verkligheten. Kan tro på magi mm
  • Vagt och ovanligt tal
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vad är anticosical?

vanligt? för vem? klnisk bild

A

2% vanligare med män.

Måste vara över 18 gör att få diagnosen

Vanligt med missbruk och brott

Klinisk bild av:

  • Bristande respekt av andra
  • Aggressiv
  • Impulsiv
  • Brist på ånger
17
Q

antisocial. Risk för vadå ___. behanling?

A

Risk för våld – detta ökar vid antisocialt. När man utreder detta ska man screena för våld.

Insatser och behandling är:

  • Behandla psykoser
  • Substansmissbruk
  • Behandling av ADHD

OBS! Ge dem aldrig benzo! Risk för våld när LM går ut.

18
Q

vad är borderline? orsak?

A

Även kallad emotionellt instabil

Ses hos 2% av alla och mycket vanligt i psykiatrin.

Orsak – har ofta svåra upplevelser i barndom. Övergiven, sexuellt, våld mm.

  • Även hereditet för inte bara borderline, utan alla psyk-diagnoser.
19
Q

klnisk bild av borderlinje?

A
  • Impulsiva, intensiva och starka humörsvängningar i känslor och sårbarhet
  • Negativ självbild, eller störd bild
  • Stormiga och kaotiska relationer, kan tycka sig vara tvungen att ha en relation och är rädd att bli lämnad
    • Kan ofta avsluta relationer innan de blir dempade.
  • Hög sucidrisk
    • De gör det ibland för att dämpa känslor och inte egentligen menar försöket.
    • T.ex. att de tar för liten dos vid överdos eller att de ringer någon.
  • Självskadeteende
    • Inte bara skada sig själv, utan också missbruk, sex och hetsätning, pengar mm.
20
Q

skillnad av borderline och affektiva sjukdomar? vad behöver man alltid utvärdera?

A

Skillnad emot affektiva är att borderline har mycket svårt att hantera affekter. Händer de något litet så kan allt bli dålig. Mycket impulsiva.

  • Vid depression så är stämningsläget mer konstant
  • Här har de mer problem irriterade symtom och vrede

Eftersom de är så instabila behöver man alltid utvärdera dem på nytt. Bara för att de inte hade risk för sucid under förmiddagen så kan de ha det under eftermiddagen.

  • Även om patientens självskadebeteende ofta inte motsvarar genuint suicidal avsikt, så är mortaliteten för denna patientgrupp väsentligt förhöjd. Ofta sker en eskalering av självskadebeteendet över tid - där man kan dra paralleller till beroendefenomen som toleransutveckling- och patienten utsätter sig därmed för ökande riske
21
Q

stor koppling melllan ___ och borderline?

samsjuklighet

A

Stor koppling till PTSD, där man har sätt att terapi formen DBT fungera bra.

Samsjuklighet

  • Affektiva sjukdomar
  • Ångest
  • Missbruk
  • ADHD
  • PTSD

Finns överdiagnostik av borderline vid självskada, de är inte alltid dessa går ihop!

22
Q

diff borderline

A

Diff

  • Narscisstiska drag
  • ADHD
  • PTSD
  • Bipolär

Borderline personlighetssyndrom, ADHD och bipolärt syndrom (typ2) har en delvis överlappande symtombild. Som så ofta i psykiatrin är debutålder och förlopp över tid viktiga utgångspunkter i diagnostiska överväganden.

23
Q

behadnling borderline

A
24
Q

diagnoskriterar av borderline

A
25
Q

handläggning borderline

A

Att möta pat med personlighetssyndrom kan ofta vara utmanande. Försök undvik att hamna i ”gisslan” situationer. Var extra noga med ett professionellt bemötande ta ut din eventuella frustration med bakjour eller övrig personal.

Acceptera att man ibland tvingas välja mellan två dåliga handlingsalternativ.

Gör en strukturerad suicidriskbedömning med stöd av t ex skattningsskalorna SAD person scale, Suicide intention scale, suicidstegen

Det är ofta så att inläggning inte leder till någon varaktig förbättring av patientens mående.

26
Q

vad är historisk form- samsjuk?

A

Som hysteri!

Ca 1% med många i öppenvården. Klinisk bild av:

  • Överdriven emotionalitet och stävan efter uppmärksamhet
  • Illa tills mods om ej i centrum
  • Kan vara charmiga och färgstraka, men det blir ofta för mycket

Samsjuklighet med depression.

27
Q

narcisstik form

vad är det?

A

Ovanligt, under 1%

Bild av:

  • Upplever sig själv som framstående och betydelsefull
  • Fantasier om framgång
  • Saknar empai
  • Lättkränkt och uppblåst
  • Vänskap värderas i nyttotermer

Under masken av ”jag är bäst och vackrast” finns ångest och de bir mycket sårade mm. Söker ibland för depression mm.

Samsjuklighet med depression och missbruk.

28
Q

vad är ängslig form

A

Är ganska vanligt med en klnisk bild av:

  • Ensamma trots önskan om gemenskap
  • Räddhågsenhet i sociala sammanhang
    • Vill dock träffa folk
  • Rädda att göra bort sig

Glidande gräns med social fobi, men även annan samsjuklighet med ångest och osjälvständig PS.

29
Q

vad är osjälvständig form

A

1%, mer kvinnor och gör också att de hamnar i dåliga relationer. En ifrån denna grupp kan bli ihop med en narcissist.

Blid av:

  • Starkt behov av att bli omhändertagen
  • Klängiga och rädd för separation

Samsjuklighet med depression och bemöts då med psykoterapi.

30
Q

Tvångsmässigt personlighetssyndrom är vadå

A

1%, fler män

  • Upptagenhet av ordning och kontroll
  • Fixering i detaljer
  • Brist på flexibilitet
  • Framhäver plikt och ansvar
  • Stela/spänd och även okänslig.

Samsjuklighet med tvångssydrom och hypokondri.