Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

T9 - Psyk > Affektiva - depression > Flashcards

Affektiva - depression Flashcards

1
Q

Depression

Är vadå?
naturligt?

Vad behöver man kunna skilja på?

A

Är vadå?
Ett läge av sänkt grundstämning

Är det naturligt?
Ja de t.ex. kommer ifrån att man ska kunna signalera skydd, eller att man sparar energi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

dsm depression

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

minesramsa för depresion

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

skillnbad på depression och sorg

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

hur kan man dela in depression efter svårhet

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vad menas med psykotiska symtom vid depression

A

Dessa kan vara av två olika typer:

Stämningkongreuenta

  • Vanligaste och
  • Försåtliga utifrån stämningsläget så som:
    • Depression – skuld, nedvärderande hallucinationer
    • Mani – megalomana och pesitiva röster

Strämningsinkongruenta – som är ej förståeliga från stämningsläget, så som att någon har opererat in ett microchip i ens huvud.

  • Mer typiska för pyskoser = ha det som diff.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

vad menas med melkoliska drag

A

Man kan ställa diangosen ”depression med melakoni”, vilket är:

  • Anhedoni – vilket är när man inte kan känna någon glädje eller lust. Går inte att påverkar i alls (verken posetivt eller negativt)
  • Distinkt kvalitet – fullständig tomhet känns
  • Även överdriven skuldkänsla
  • Vitalsymtom som har en dygnsrytm – så som att man känner sig värst på morgonen.
    • Även förstoppning och mensrubbning
  • En hämning, man känner ingen kärlek eller lust. Man vill inte göra något.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vad är atypisk depression?

A

Detta är tvärtemot melkonin ett reaktivt stämningsläge. Man kan t.ex. må bättre ett tag när de händer något trevligt, men de blir sedan dåligt igen.

Man har även extra hunger sug och även hypersomni. Man känner också att man har tyngre ben och armar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Man kan ha depressioner efter när de händer: så som

A
  • Årstid – så som vinter
  • Efter förlossning – peripartum
  • Kronisk – mer än 2 år
  • Recidiverade – återkommande.
    • Här kan man ge Litium också.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Diffdiagnoser dep

A
  • Stress
    • Kris, anpassning, utmattning
      • Har man en krisreaktion kan de vara svårt att diffa emot depression
  • Andra sjukdomar
    • Ångest
    • Bipolär depression
    • Schizofreni
    • Neurodegenerativa sjukdomar
  • Missbruk – alkohol och cannabis
  • LM
    • Steroider och dopamineraga, samt även betablock och p-piller.
  • Sjukdomar
    • Hypo-tyradia, anemi, infektioner

Depression är vanlig komplikation till andra sjukdomar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

samsjuk vid dep

A

Ibland är depressionerna långdragna, då kan man försöka hitta andra sjukdomar som också ligger i grunden – så som:

  • ADHD
  • Personlighetssyndrom
  • PTSD eller annan ångest
  • Substansbruk
  • Autistiska drag
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Behandling Depression

Det finns massa olika typer så som:

A
  • (Psykopedgosik)
  • Psykologisk
  • LM
  • TMS
  • ECT

Viktigt att följa behandling med skattningsskalor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

hur väldher behadnling vid dep

A

Svårighetsgrad:

  • Lindriga och måttliga – behandlas med:
    • LM
    • Psykologiska
    • TMS
  • Svåra
    • LM
    • TMS
    • ECT

Men tänk även på:

  • Patientens önskemål
  • Gravida och amning
  • Tidigare behandlingssvar
  • Resurser
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

att tänka på före ECT behanling

A

Före ECT
Om du misstänker att ECT kan bli aktuellt så kan du bistå med preoperativ evaluering: hälsodeklaration, Hb, Na, K, krea, EKG, somatiskt status: cor, blodtryck, buk, neurologi, etc

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vad finns det psykopedoagisk och psykolgisk beh vid dep?

A

Psykopedagogisk

Är viktig att börja med hos alla. Man säger:

  • Vad depression är och att de kan gå över
  • Man rekommendera om träning
  • Substansbruk så som alkohol och cannabis ska ut
  • Vikten av att fullfölja behandling

Man kollar även på patientens liv – problemlösning psykosocialt och strategier,

Psykologisk behandling

Här finns det massa olika så som KBT och problemlösning behandling.

Fungera vid måttlig/mild behandling – men inte vid stark.

Finns även internetbehandling.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vad är risker vid antidep-lm?

A

Suicidrisk ökar först – detta är viktigt och de patienter som har ökat initial risk ska följas noggrant

Överslag till mani – detta är också viktigt. Kan vara en bipolär sjukdom istället för depression.

Serotonergt syndrom – vilket är ett syndrom med konfusion, feber, skakningar, ataxi och sist delirum och komma.

  • Finns ökad risk vid t.ex. Johannesört.

Utsättningssyndrom – ej samma som beroende, utan är när man hastighet bryter behandling (speciellt SSRI och SNRI). Detta kan ge yrsel, känselströningar, sömnströkningar, oro, illamående, tremor. Varar i 1-2 veckor men ibland mer

  • Sätt ut gradvis i stället

Blödningsrisk – främst om de tas tillsammans med andra blödnings lm så som NSAID eller ASA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

olika ssri?

A

Finns många olika: så som sertralin eller fluoxentin eller citalopram.

När ges det?
Är förstahandsbehandling fö depression och ångest

18
Q

biverk ssri

A
  • Initiala som går över. Detta så som:
    • GI, illamående, förstoppning
    • Sömnsvårighet och svettningar
    • Sedation och huvudvärk
  • Kvarstående biverkningar
    • Viktuppgång
    • Sexuella biverkningar
  • Ovanliga biverkningar
    • Hyponatriemi (SIADH)
    • Blödning
    • QTc-förlängning hos citalpram.
      • Ge ej till äldre eller andra riskfaktor
    • Mani
19
Q

vad är snri och hru verkar det?

A

Två olika: Venlafaxin eller duloxetin

Verkar hur – både 5-ht, NA och även DA i prefrontal kortex.

Bra?
Bättre effekt än SSRI, men mer biverkningar

20
Q

biverk snri

A
21
Q

vad är NASSA?, olika namn och hur verkar det?

A

NaSSA

Finns två typer: Mirtazapin och minaserin.

Påverkar hur?

  • Hämmar alfa-2 = vilket är att hämma en hämmare = mer noradrenalin
  • Verkar även på serotonin och hämmar det
  • Även histamin1 jämning
22
Q

biverkan mirtazepin?

A

Biverkningar – trötthet (kan vara fördel hos de som har svårt att sova), även ökad aptit och viktuppgång mer än andra. Få sexuella biverkningar

  • Ovanlig – neurtropi
23
Q

NDRI är vadå? hur påverkar det?

vad gör det?

biverkan?

A

Namn: Bupropion (Voxra)

Påverkan – återupptag av DA och Na påverkas

Vad gör de bra?
Hjälper emot att minskade positiva affekter och kan förbättra koncentration. Inga sexuella biverkningar. Ingen viktuppgång

Sämre emot – negativa effekter, ångest (de kan försämra ångest till och med).

Biverkningar – agitiation, isomnia, huvudvärk, illamående, tremor, muntorrhet, takykardi, apiti ner.

  • Ovanliga: EP kramper vid höga doser med snabb dosökning
  • Kan också ge falsk positivt amfetamin drogtest
24
Q

Övriga LM depression

A

TCA – äldre och mycket kraftiga effekt, dock mer starka biverkningar.

MAO – kan ges, men ovanligt att ge.

25
Q

att tänkpa på när man ger ssri?

A
26
Q

Vilka ger man vid smärta och dep?

A

Vilka ger man vid smärta?
Duloxetin, amitryptilin och klomipramin

27
Q

Hur går man praktiskt till väga när man ger ssri?

A
  1. Skatta först symptomen med MADRAS
  2. Informera patienten om behandling
    1. Biverkningar så som illamående, huvudvärk och svettningar som ofta ses i början
    2. Sexuella biverkningar kan kvarstå
    3. Effekt kan dröja 4 veckor
    4. Det finns många fler alternativ
    5. Utsättning-besvär (man kan inte bli beroende på samma sätt)
    6. Fortsätta i minst 6 (12 månader) för att minska återfall
  3. Även info om
    1. Ta LM med mat – för att minska illamående.
    2. Ta ca halva fass dosen
    3. Ta på morgon eller kväll beroende på symtom
  4. Boka telefontid om en vecka
    1. Biverkningar
    2. Suicidrisk
  5. Möte om 2-3 veckor
    1. Skatta symtom
    2. Om ingen effekt eller inga biverkningar è höj dosen
    3. Svår biverkningar – byt
  6. Kolla efter 4-6 veckor om det har fungerat – om inte
    1. Ompröva diagnos eller byt LM
    2. Litet svar – öka dos eller lägg till t.ex. mirtazapin (som man tar på kvällen vilket är ångestdemp och sederande)
  7. Har pat kommit till resons (50% minskning) men ej remission (helt friskt) è kan ge andra behandlingar:
    1. Stöd
    2. Psykosocial eller KBT
28
Q

sexuella besvär vid ssri?

A

När ses det?
Vanligt vis SSRI

Ett dilemma
När man talar om för patienten om sexuella biverkningar så tycker de att de inte är något stort problem först (eftersom de är i en depression). Men när de sedan blir bra ifrån depressionen så blir detta ett problem.

Detta är en biverkning som ofta kvarstår

Vad man kan göra?

  • Drug holiday
  • Byt till bupropion, mirtaxapin
  • Tillägg av busprion (motverkar sexuella biverkningar vid SSRI)
29
Q

Specialistnivå som tillgäg vid ssri - vad menas med det?

A

Kombinera med litium – är effekt, särskilt vid melankolisk depression.

  • Förebygger skov av bipolär sjukdom och depression.
  • Även minskar suicidrisk

Tillägg med atypiska antipsykotiska medel så som kvetiapin

Även så kan man ge TCA (kraftiga men biverkningar och toxiska i överdos) eller ibland MAO.

30
Q

Återfallsförebyggande behandling

När ska man ge poryflax?

A
31
Q

Esketamin vid depression?

A

Ketamin har effekter emot depression, men har inte indikation i FASS. Nu har det då kommit esketamin, vilket ges som nässprej till de som har

  • Behandlingrefraktär depression
  • eller*
  • Depression med akut sucid risk

Ges endast under vårduppsikt

32
Q

ECT

Hur fungera det?

A

Korta strömpulsar som framkallar ett kort grand-mal anfallet

Ges under narkos med muskelrelaxerande medel för kramper. Ges 3 gånger i veckan, totalt 6-12 behadnling

33
Q

när ger man ect?

A
34
Q

biverkan ect

A
  • Mild träningsvärk, huvudvärk och tandskador vid dåligt tandstatus
  • Kan få nårminnespåverkan, vilket är vanligt och ska informeras om
    • Är kortvarigt och minnet kommer tillbaka
  • Kan ge konfusiontillstånd som är kortvarigt, främst hos äldre.
    • Ökar vid litium
    • Kan då ge 2 gånger i veckan istället.
35
Q

tms, vad är det? när ges det?

biverkan?

A
36
Q

varför är det vitkigt att veta om ungdoms-drepssion?

A

Depression är vanligt hos ungdomar och drabbar 5-8 % av tonåringar. Mot slutet av tonårstiden har 20 % haft en depression.

Ungdomsdepressioner ger en påtaglig negativ inverkan på skolresultat och relationer och har en sämre prognos än när depression debuterar i vuxen ålder.

Depression är en viktig riskfaktor för självmord som är en av de vanligaste dödsorsakerna hos tonåringa där hälften av unga som dör i självmord bedöms lida av depression. Risken är också högre för substansbruk, riskfyllt beteende och olyckor.

37
Q

orsaker ung-dep

A

Depression uppstår oftast genom en kombination av olika orsaker.

Föräldradepression ökar risken, särskilt depression hos mamman, liksom tidiga negativa livshändelser och annan egen ohälsa och andra typer av belastningar.

Förändringar i livssituation kan fungera som utlösande händelser. Vidmakthållande faktorer är bristande sömn och kost mm, samt även överkrav i skolan och konflikter med familj och kompisar.

38
Q

Kriterier ung-dep

A

Samma kriterier för symtomen gäller som för depression hos vuxna, med ett tillägg - hos ungdomar är även irritabilitet ett kärnsymtom jämställt med nedstämdhet.

39
Q

Utredning ung-dep

A
  • Funktionsnivå och symtom på depression och mani
    • Utveckling av symtom, utlösande faktor
    • Behöver fortfarande två veckor för att sätta diagnos
  • Suicidrisk och självskada
  • Andra sjukdomar (somatiska och psyk)
  • Alkohol och droger
  • Ärftlighet
  • Hur fungera skolan – behov av stödinsatser
  • Undersök flera aspekter av livet
    • Skola, familj, kompisar, intresse mm
  • Negativa händelser, uppväxt
  • Kroppsliga
    • Trött, aptit, sömn

Även somatiskt och psykist status, samt MADRAS mm. Även labprover för diff, så som: blod, el, tsh och prolaktin mm.

40
Q

grunden i behadnling av ung-dep

A

Målet för behandling är symtomfrihet, minskatlidande, återställd funktionsnivå samt förebyggande av återfall. Samsjuklighet kan behöva parallell behandling eller vara huvudfokus.

Grunden är icke-farmakologisk med:

  • Vid ev. suicidrisk så bör man ge råd över hur dem ska klara av situationen.
  • Gemensam vårdplan med föräldrar
  • Hitta stressar, skyddsfaktorer och vidmakthållande för att minska/öka dessa
  • Behandla samsjuklighet
  • Psykosocial behandling
    • Avlasta dem från skuld
    • KBT mm
  • Insatser för mat och sömn, skolanpassning och aktivering.
41
Q

ung-dep

Vid svår depression eller då patienten inte blivet bättre efter 4-8 veckor med psykoterapi

A
  • skolanpassning och aktivering.

Vid svår depression eller då patienten inte blivet bättre efter 4-8 veckor med psykoterapi è gå då vidare med farmaka:

  • Sömn: 1) melatonin, 2) mirtazapin och 3) propavan
    • Tänk på p-piller och melatonin-interaktion
  • Vid depression är förstahandsmedel fluoxetin. Andra SSRI såsom escitalopram och sertralin har svagare stöd/studerat, men kan provas i vissa fall.
    • Tänk som sagt på att psykosocial behandling ska ha prövats innan!
    • Venlafaxin och paroxetin bör undvikas p g a kort halveringstid och ökad risk för suicidalitet.

T9 - Psyk (22 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions