Ångest Flashcards
vad är ångest och varför har vid det?
Ångest = rädsla utan ett rimligt objekt
Varför har vi rädsla?
För att evolution har gjort det så att vi t.ex. flyr eller undviker. Startar med en farosignal som ger en koordinerad respons av beteende och systemet.
Två sorters rädsla
Både ångest och rädsla kan vara medfödd och inlärd.
Medfödd – detta är t.ex. om man träffar en varg så är de redan inprogrammerad i hos att vi ska vara rädda för det. Detta behöver vi inte lära oss vara rädda för. (direkt hot)
Även inlärt att om någon i vår grupp ser rädd ut så fattar vi att de finns en fara è vi blir också rädda. (socialt)
Inlärd rädsla – sådant som uppkommit senaste 100 åren. Detta har vi inte inprogrammerat utan behöver lära oss med *associativ inlärning.
* är när en neutral stimulus (högt ljud) uppkommer med en negativ stimulus (bil nära kör på oss) flera gånger gör att den neutrala stimuli är allt vi behöver för att känna rädslan.
Hur sker rädsla normalt i hjärnan?
Grunden är:
Amygdala dektektera hela tiden omgivningen efter hot. Har man ingen amygdala känner man ingen rädsla.
- De kommer in stimulus som går till thalamus som sedan går till både:
- Sensoriska hjärnbarken där de processas (sakta)
- De går snabbare till amygdala som ger reflexmässigt respons om de är något att bli rädd för
- Vi stelar till och autonoma nervsystemet reagerar è en respons
- De går även ut till motneuron, men inte foklus på det här
Självklart hjälper t.ex. hippocampus till.
Exempel = ser man en plastslang hinner amygdala tolk de som en orm före synen fattar att de är en slang.
Kliniskt – man ser en överaktivt i amygdala hos nästan alla diagnoser med ångest.
Kluver-Bucy syndromet är väldigt bra exempel på när amygula inte fungera è ger många symto.
Att lära sig att något är farligt är viktigt (bilar ex), men om något inte är farligt längre så måste vi lära om det.
hur gfungera det?
Sensitisering – när en farlig sak faktiskt leder till något farligt è förstärkning sker
Extinktion – om stimulus sker utan att något farligt sker flera gånger gradvist (kallas för utsläckning och är grunden för KBT).
- OBS! Extinktion är inte passivt (alltså att man glömer rädslan), utan de sker en ny inlärning ”ovanpå faran” som säger att de inte är farligt längre. För detta är frontalloberna nödvändiga.
- Även viktigt med kroppens egna canbinoider - har man defekter i detta systemet kan man inte bli av med ångestsjukdomen med extinktion.
vilka ångestsjukdomar finns?
Vad som är viktigt för en fara är 1) är den nära i tiden, och 2) specifikt eller komplext
Gruppera dem
Man kan dela upp dem i:
Primära – de som har procedurer i hjärnan
- Separations
- Selektiv mutism
- Specifik fobi
- Social fobi
- Paniksyndrom
- Agorafobi
- GAD
Finns även PTSD och tvångssydrom (OCD), men de ingår inte riktigt i de primära.
Sekundär – är t.ex. ifrån LM och andra sjukdomar
Ja väldigt vanligt både i Sverige och globalt. Vilka specifika diagnoser är då vanliga?
epidimeligo ångest
Specifika fobier
Vad är det?
hur sätter man diagnos?
Vad är det?
När de ifrån en sak, t.ex. ormar mm
Sätta diagnos
- Uttalad rädsla/ångest för ett specifikt objekt eller situation
- Flyg
- Djur
- Rädsla utlöses nästan alltid è vilket gör att patient undviker stimuli
- Rädsla ej proportion till fara
- Ihållande mer än >6 månader
- Kliniskt lidande / nedsatt funktion
spefik fobi
vanligt, orska och behadnling
Vanligt?
Upp till 15% av alla. Debut tidigt och ses främst hos kvinnor
Orsak?
Evolutionärt förberedda saker som vi lär oss bli rädda för. T.ex. de går att lära sig att bli rädd för en pinne (orm), men inte en ros.
Behandling – KBT med fokus på beteende. Stegvis exponering och de behövs nästan aldrig några LM.
social fobi diagnoskriteriar.
social fobii, epidmeligi och samsjuk.
Vanligt – ca 7% och mest kvinnor
När – i tonåren och ger mycket funktionsnedsättning
Samsjuklighet – stark koppling
- 2ggr risk för depression
- Alkoholberoende 3 gånger
- 4.5 ggr risk för drogberoende.
Exempel: de vågar inte prata med någon è de lyckas när de dricker è de blir beroende
behadnling social fobi
En minskning av amygdala kan ses både på KBT och SSRI
Ej LM - Träning av social färdighet och exponering fungera bra (alltså KBT)
LM – här ser vi att SSRI, MAO, BDZ och gabapentin verkar bra. Dock har alla biverkningar (beroende och CVD mm).
- har gjort att endast SSRI är rekommenderad
Vad ger man då?
KBT – detta bör erbjudas få de har mycket hög effekt
SSRI – detta kan erbjudas, dock har de lika bra effekt och kan ges i förstahandsbehandling enligt Markus (förläsaren).
Vad ska man aldrig ge?
Man får inte ge Benzo mm, pga. nytta finns men till hög risk – beroende och tolerans
Paniksyndrom
Vad är det?
Paniksyndrom
Vad är det?
- Oväntade panikattacker som kan komma när som och av vad som
- Återkommande – minst 2 under 1 månad
- Återföljs av oro för flera attacker vilket ger en känsla av minskad kontroll
- è leder till en beteende förändring för att undvika attackerna
vad är en pannikattack?
paniksyndrom, vanligt? vem och samsjuk
Obs! En attack är inte ett paniksyndrom.
- Ca 30% av befolkning har haft en panik-attack, men endast 5% har haft ett paniksyndrom med flera attacker.
- Be dem skriva dagbok för att följa
Kön – vanligare hos kvinnor
Ålder – 20–30 års åldern, är de man som är 60 år è tänk först somatiskt
Samsjuklighet – mycket stor
- Mycket stor med depression
- Även beroende
- Även samsjuklighet för agorafobi
behadnling paniksyndorm
Eliminera utlösande faktorer – så som sömnbrist, kaffe, stress och droger.
- Nyckelordet är att dämpa hyperexcitabilitet
Information – ge patienten kunskap om varför hen får dessa symtom
KBT – kan används men dålig evidens
LM – bra evidens och här väljer man i först hand SSRI pga. biverkningar är få
Dock står de i rekommendationer säger att KBT borde används och sedan SSRI – men åter igen säger förläsaren att detta är fel och att man ska köra på SSRI.
OBS – samma här – ge aldrig Benzo.
vad är agarofobi?
vad sker vid agoarofobi?
vad är GAD?
dsm
GAD vanligt, vem och samsjuk
Vanligt och orsak
Vanligt – 6 % och mest kvinnor
Ålder – lite senare i livet och då runt 30 år
Samsjuklighet – mycket stor och 90% har annan psk diagnos.
- Många har först GAD och sedan kommer en depression. Nästan så vanligt att vissa tror de är samma sjukdom – de som har GAD kommer sedan med depression.
Prognos – mycket sämre än paniksyndrom
behadnling GAD
KBT – har visat bra effekt på kort sikt och bör erbjudas. Dock ska psykodynamisk terapi inte erbjudas
Läkemedel
- SSRI är förstahand och sedan è SNRI, bra och god tolarabilitet
- Även pregabil har visat bra, men vis beroende risk och ska endast ibland används.
- Åter igen: aldrig Benzo.
Samma här – de är ju likt de depression och tyder på att de är samma diagnos.
PTSD
Är de samma som andra ångessjukdomar?
vad sker?
vad är det?
symtom ptsd
Man ser fyra grupper av symtom:
Återupplevande
- Av de jobbiga minnena
- Man blir inte av med dem
- Mardrömmar, flashback
- Får mycket ångest när man får traumminnen
- Kan dissocierar – vilket är att man kastar tillbaka i tiden till sivationen och vet inte om var man är i verkligheten
Undvikande beteende
- Minnen ger obehag è undvikande av både fysisk och psykiska problem
- Undviker de yttre stimuli och sedan närliggande yttre och sedan ännu è detta blir mycket handikappande för patienten och ger ingen behandling (ej KBT ju)
Negativa tankar och sänkt sinnesstämning
- Svårt att minas visa saker av traumat
- Man klandrar sig själv för att man t.ex. överlevt och inte annat
Ökad retbarhet
- Uppskruvad på vakt och alltid är på sin vakt
- Irritabel och aggressiv
- Veteraner kan bli aggressiva och skada folk pga. deras PTSD
- Även koncentrationssvårighet och sömnsvårigheter.
vanligt , vem och samsjuk för ptsd
Vanligt – 6% i Sverige.
Kön
- våldsbrott och strid hos män
- Kvinna som blivit utsatt för sexuella övergrepp är de vanligaste patienttypen
Samsjuklighet – hälften har beroendesjukdomar. Man borde aktiv screena för detta för att upptäcka tidigt.
- PTSD gör att man börja med substansbruk och sedan förvärras PTSD av beroendet.
Prognos – många blir inte bra av det
Diff – borderline
Undersökning - PCL
behadnling ptsd
LM – mycket liten evidens och ska inte ges.
- Kan ges för vissa symtom, men är långt ifrån de man ska använda för allt
Prolonged exponsure, PE – man gör de strukturerat – är vad man ska använda!
- Skriv en story över traumat
- Sedan läses de upp i trygg miljö och sedan ökar man exponeringen.
De är dock många som droppar ut då de är mycket plågsamt för dem. Hade man fått flera att fullfölja hade man sett mycket stor hjälp. Man ser även att vissa vårdare får lite trauma.
