Proteiner i plasma och urin Flashcards

1
Q

Vilka typer av strukturer har vi på proteiner?

A
  • Primär struktur – aminosyrasekvens
  • Sekundär – A-helix, B-struktur
  • Tertiär – 3D konfigurering (globulär)
  • Kvartär, multi-proteinsammansättningar (ex hemoglobin som är fyra tertiära molekyler)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Plasmaproteiner

  • Plasmaproteiner är mer stabila och lösliga jämfört med intracellulära proteiner som oftast finns som membranbundna eller som en del av multienzymkomplex

Vad kan ett plasmaprotein stabiliseras av?

A

Kolhydrater t ex

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad kallas den totala uppsättningen av proteiner i plasma?

A

Proteom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad innebär proteomik?

A
  • Storskalig analys av proteiner i biologiskt prov vilket kan ge nya biomarkörer vid t ex sjukdomstillstånd
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Var sker syntes av plasmaproteiner?

A

Mest i hepatocyterna, kvantitativt dominerande undantag är immunoglobinerna som bildas av B-celler (plasmaceller), viss syntes också av andra celltyper (ex makrofager, endotelceller som ger vWF)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur sker katabolism av plasmaproteiner?

A
  • Sker mest i lever. I hepatocyter sker endocytos av proteiner som sedan deglykosyleras och klyvs till aminosyror med proteinas och peptidas
  • Vissa proteiner metaboliseras även av tubuli- och endotelceller (mindre proteiner har kortare halveringstid då de kan filtreras fritt och sedan tas upp igen i tubuli och metaboliseras där)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad utgör det mesta av de kolloidosmotiska trycket?

A

Albumin (50 %)

IgG, tranferrin, lipoprotein också stora delar av koncentrationen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur bestäms koncentration av plasmaproteiner i plasma?

A
  • Balansen mellan produktionshastighet, sekretion och clearance
  • Cellskada och graden av läckage in i plasma
  • Exogena faktorer – behandling osv, intravenös västketerapi, kan påverka koncentration av plasmaproteiner (viktigt beakta)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q
  • Immundefens
  • Inflammation
  • Transport/bindning: hemoglobin, albumin, transferrin
  • Kolloidosmotiskt tryck – albumin
  • Hormoner
  • Regulatorisk funktion – enzymer
  • Enzyminhibitorer
  • Koagulationsfaktorer

Vilken är dessa funktioners gemensamma nämnare?

A

Funktioner av plasmaproteiner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Metoder som används för proteinbestämning (känna till)

  • Flera olika metoder för att bestämma plasmaproteiner
    • Mäta aktivitet – enzymbaserade metoder
    • Immunogenictet. immunkemiska metoder (turbidimetri och nefelometri)
    • Fysiska egenskaper - kromatografi

Vilka två metoder föreställer bilderna?

A
  • Fysiska egenskaper – elektrofores (bilden till höger) som är bra för att se fraktionen av olika proteiner, baseras på laddning (negativt laddade går längst)
  • Immunfixation – första bilden
    • kompletterande analys till S/U-proteinprofil som kan utföras på såväl serum som urin. Den används bl.a. för att typ-bestämma nyupptäckta M-komponenter men även för att bekräfta frånvaro/närvaro av mindre M-komponenter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka viktiga akutfasproteiner har vi och när stiger de?

A
  • Proteiner vars synteshastighet ökar mkt i samband med inflammation då cytokiner (IL-6) stimulerar lever att producera CRP och alfa-1-antikymotrypsin som bägge stiger ovan referens inom 8-10 timmar (T1/2 = < 24h)
    • Efter mer än ett dygn stiger orosomucoid, haptoglobin, alfa-1-antitrypsin och fibrinogen (T1/2 = 3-6 dagar
    • C3, C4, ceruloplasmin ännu senare
    • Ig-reaktion > 3 veckor
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka viktiga negativa akutfasproteiner har vi?

A
  • Albumin, transferrin, transtyretin och minskar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad kan vi bestämma med hjälp av proteinprofilen?

A
  • Lätt till kraftig inflammation kan bestämmas
  • Olika mönster på akutfasproteinerna
    • Harmoniskt
    • Stödjevävnadslinje
    • Leverlinje
    • Mönster som vid tarmengagemang, kortisonbehandling och/eller sänkt GFR
    • Inflammation och samtidig hemolys (mjältengagemang osv)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Transtyretin (prealbumin)

  • Syntes: lever, också i plexus choroideus
  • T ½ ca 1,5 dag
  • Binder och transporterar ca 10 % av tyreoideahormoner (T3 och T4), lägre affinitet för tyroxin än TBG (tyroxinbindande globulin), vitamin A transport genom att det binder retinol bindande protein RBP

Indikation?

När ses sänkta nivåer?

När ses höjda nivåer?

A
  • Indikation – malnutrition och minskad levercellsmassa
  • Sänkta nivåer
    • Malnutrition (sjunker ju mkt snabbare än albumin), inflammation, leversjukdom (minskad levercellsmassa), östrogenbehandling, tyreoideasjukdom och njursjukdom (med ökad proteinförlust)
  • Höga nivåer
    • Behandling med glucokortikoid, androgen, aspirin och vid kronisk njurpåverkan (CKD).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Albumin (äggvita)

  • Syntesen i lever regleras i första hand av det kolloidosmotiska trycket (när det sjunker stiger produktion)
  • T ½ 20 dagar, relativt stabilt protein jämfört med andra plasmaproteiner. Albumin i plasma 36-48 g/L medan lymfa 10-30 g/L
  • Negativt laddad och repelleras i glomeruli
  • Katabolismen sker via pinocytos i olika vävnader med degradering till aminosyror
  • Funktion: upprätthåller det kolloidosmotiska trycket (står för 80 %). Har låg MW men hög plasmakoncentration. Transportprotein (ex fettsyror, billirubin, Ca, Cu, Zn, många farmaka)

Indikation?

När sjunker albumin?

När ökar albumin?

A
  • Indikation – Ingår i vätskebalansstatus (sjunker vid övervätskning), sjukdomar med proteinförlust/ påverkad proteinsyntes, oklara ödem
  • Sänkta nivåer
    • Inflammation, dålig nutrition, leverpåverkan, ökad katabolism, syntesdefekt, proteinförluster, ödem och ascites
  • Ökade nivåer
    • Koncentration ökar upp till 10% vid stående ställning då vätska tar sig extravasalt (ligg vid provtagning, vid dålig hydrering och förlängd tonicum applikation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Haptoglobin

  • Syntes i levernSyntes är stimulerad av inflammation,
  • T ½ ca 5 d
  • Glykoprotein med 2 lättta (alfa), och tunga (beta) kedjor, Variabilitet i alfakedjor ger olika fenotyper. Olika typer (Hp1-1, Hp 1-2, HP 2-2) varav vissa bildar polymerer
    • MW Hp 1-1 98 kDa
  • Funktion: binder hemoglobin irreversibelt och komplexet elimineras av hepatocyter (t ½ ca 10-30 min (haptoglobin skyddar njurar och spara järn), vid mer hemoglobin (hemolys ex) i plasma sjunker haptoglobin mkt (ev till omätbara nivåer)

Höjda nivåer vid?

Sänkta nivåer vid?

A
  • Höjda nivåer
    • Inflammation, gäller framför allt bindväv/stödjevävnad (led/muskel), kan kvarstå 1-2 veckor efter att inflammation klingar av
  • Sänkta nivåer
    • Hemolys, intravasalt eller extravasalt (till ej mätbara koncentrationer)
    • Processer som engager lever och mjälte
    • Barn upp till 13 års ålder kan ha normalt låga värden
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Orosomukoid

  • Glykoprotein med hög halt av kolhydrat (slemmigt protein), syns ej vid elfores (färgas inte)
  • Syntes: levern, kan ske i lymfocyter också, MW 45 kDa
  • Funktion: inte helt känd, binder vissa basiska LM, nedreglering av immunrespons och trombocytaggregation

Indikation?

Stiger vid?

Sjunker vid?

A
  • Indikation: kartläggning av inflammatoriska aktiviteter
  • Stiger vid
    • Inflammation (aktufasprotein), tillsammans med haptoglobin och fibrinogen vid inflammation i stödjevävnad (muskler och leder)
    • Glukokortokoider (kortisonbehandling)
  • Sjunker vid
    • Proteinförlust i tarm eller njurar (nefrotisk syndrom), filtreras mer än albumin
    • Levercirros (nedsatt leverfunktion)
    • Östrogentillförsel (P-piller) – ej patologiskt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Transferrrin

  • Syntes i lever, beroende på järntillgång
  • T ½ 8 dagar
  • Transportprotein för Fe3+ (två st), transporterar järn med mkt hög affinitet (fritt järn är toxiskt), normalt mättad med Fe till ca 1/3 (transferrinmättnadsgrad) vilket sjunker vid järnbrist men transferrin ökar vid järnbrist
  • MW 80 kDa
  • Receptorer för komplexet finns på många celler, framför allt erytropoesens celler och på cellerna till trofoblastvilli i placentra, finns även löslig i plasma, bra mått på erytropoetisk aktivitet

Indikation?

Ökar vid?

Sjunker vid?

A
  • Indikation – utredning av oklar anemi, misstanke om hemokromatos (tillsammans med serumjärn)
  • Ökar vid
    • Järnbrist, östrogen, anabola steroider
  • Sjunker vid
    • Inflammation, malnutrition
    • Långvarig alkoholkonsumtion ger ett kolhydratfattigt transferrin (CDT)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad förmedlar bilden?

A
  • Långvarig alkoholkonsumtion ger ett kolhydratfattigt transferrin (CDT)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Ceruloplasmin

  • Syntes i levern, mindre syntes sker även i makrofager och lymfocyter
  • T ½ ca 4-5 dagar
  • Funktion: transportprotein för koppar (ca 95 % av plasma Cu), oxidering av Fe2+ till Fe3+ som sedan binder transferrin

Indikation

Stiger vid?

Minskar vid?

A
  • Indikation: utredning av oklar leversjukdom eller neurologiska symptom
  • Stiger vid
    • Inflammation, levercellsskada och olika neoplastiska tillstånd, och östrogenpåverkan (p-piller, graviditet)
  • Låga värden
    • Mb Wilson, kopparbrist, Menkes syndrom, malnutrition, malabsorption
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Fibrinogen

  • Syntes i lever, glykoprotein
  • T ½ ca 3-5 dagar

Stiger vid?

Minskar vid?

A
  • Stiger vid
    • Inflammation, ffa bindvävsskada, kan kvarstå 3-4 veckor t ex operativa ingrepp, nefrotisk syndrom (kan då även tappa ut fibrinogen), kroniska infektioner, graviditet och östrogenterapi
  • Minskar vid
    • Ökad konsumtion, fibrinolytiska läkemedel, grav levernedsättning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Var syntetiseras CRP, hur lång är halveringstiden och vilken är dess funktion?

A
  • Syntes i lever
  • T ½ 19 h
  • Okänd fysiologisk funktion, indirekt aktivering av komplementsystemet (klassiska vägen)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Hur snabbt efter en inflammation ökar CRP?

A

6-8 h

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

C-reaktivt protein (viktigt)

  • Syntes i lever
  • T ½ 19 h
  • Okänd fysiologisk funktion, indirekt aktivering av komplementsystemet (klassiska vägen)
  • Receptorer för CRP finns på T-lymfocyter
  • En tidig inflammatorisk markör (6-8 h), ökar kraftigt

Indikation?

Stiger vid?

A
  • Indikation: använda ffa vid differentiering mellan bakterier och virus vid febrila tillstånd samt behandlingsuppfölning av bakteriell infektion
    • Sällan över 50 vid virus
  • Stiger vid
    • Inflammatoriska sjukdomar inklusive maligniteter (ibland) men även vid vävnadsskada orsakad av trauma eller operation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Prokalcitonin (endast på sjukhus, ej primärvård)

  • Prokalictonin (PCT) är et prohormon till kalcitonin
  • Syntetiseras av C-celler i tyreoidea, bildas också (till skillnad mot kalcitonin) i många andra celler som svar på inflammatoriska stimuli
  • T ½ ca 24 h
  • PTC stiger inom 4 timmar (tidigare än CRP) (bra markör mot bakteriell infektion)

Så vad är indikationen för denna?

A
  • Bakteriella endotoxiner och proinflammtoriska cytokiner är kraftiga stimuli varför prokalcitonin i plasma stiger kraftigt hos patienter med sepsis och septiskt chock
    • Normalt finns pCT i mkt låga koncentratoner i plasma (0,5 mikrogram/L), cut off vid 2 mikrogram vilket tyder på infektion, över 10 tyder på septisk chock
26
Q

Sänka (SR)

  • Inflammatorisk markör
  • En av de mest använda analyserna inom primärvården
  • Sedimentationshastigheten av röda blodkroppar beror på täthetsskillnad mellan blodkroppar och plasma samt blodkropparnas storlek och plasmans viskositet vilket förändras vid inflammation

Vad är principen för denna metod och vad är indikationen?

A
  • Man mäter hur långt de röda blodkropparna hinner sjunka i ett smalt rör under loppet av en timme, sänkan blir hög om de sjunker snabbt
    • Bestämda regler gäller för hur testet ska genomföras, det är noga standardiserat med referensintervall. Man mäter sedimentation och mkt fibrinogen och immunoglobiner gör att sänkan blir hög
  • SR används som screeningtest för inflammatoriska sjukdomar
27
Q

Extracellulära proteashämmare

  • En heterogen grupp proteiner vars funktion är att hämma proteolytiska enzymer som frigörs vid ex komplementaktiviring, koagulation, fibrinolys
  • Viktig skyddsfunktion som kommer från ex makrofager och neutrofiler
    • Serpiner (serinproteashämmare), ex antitrombin C1-inaktivator (fastnar i enzymer och bildar komplex som degraderas)
    • Icke serpiner, ex cystatin C

Nämn en till serpin

A

Alfa-1-antitrypsin

28
Q

Alfa-1-antitrypsin

  • Serinproteashämmare, MW 52 kDa
  • Syntes – levern
  • T ½ ca 6 dagar
  • Olika genetiska PI (proteasinhibitor)-typer
    • Kliniskt intressant är de PI-typer som vid homozygoti ger påtagligt sänkta plasmakoncentrationer (PIZZ exempel)
  • Funktion – inaktiverar snabbt serinproteaser, bla granulocytelastas

Stiger vid?

Minskar vid?

A
  • Stiger vid
    • Inflammation (akutfasprotein) fr.a. vid leverengagemang, graviditet, P-piller (östrogen)
  • Minskar vid
    • Flera kända gen-mutationer ger minskad plasma-koncentration
    • Ökad konsumtion, proteinförlust (t.ex. nefrotiskt syndrom och proteinförlorande tarmsjukdom)
29
Q

Immunoglobuliner

  • Varje antikroppsbildande cellklon syntetiserar immunoglobinermolekyler av en och samma struktur och med specifik antigenbindande förmåga
  • Normalt finns ett mkt stort antal
  • 5 olika Ig-klasser (G, A, M, D och E), dessa är tunga kedjor
  • Kappa eller lambda lätta kedjor

Vilka av Ig-klasserna är monomerer, bildar dimer och pentamer?

A
  • IgA kan bilda dimer och IgM kan bilda pentamer (patienter med höga nivåer av IgM får hög viskositet)
30
Q

Immunoglobuliner

  • Varje antikroppsbildande cellklon syntetiserar immunoglobinermolekyler av en och samma struktur och med specifik antigenbindande förmåga
  • Normalt finns ett mkt stort antal
  • 5 olika Ig-klasser (G, A, M, D och E), dessa är tunga kedjor
  • Kappa eller lambda lätta kedjor
  • IgA kan bilda dimer och IgM kan bilda pentamer (patienter med höga nivåer av IgM får hög viskositet)

Subklasser av IgG är mest intressanta, står för 80 %, finns IgG1-4, vad är viktigt att tänka på i detta avseende?

A

Kan ha normal nivå av IgG men kan ändå ha brist av t ex IgG2, viktigt att testa subklasser

31
Q

Hur ser vi skillnad på polyklonal och monoklonal stegring av immunoglobuliner?

A
  • Polyklonal (olika kloner) - vid elektrofores ses att IgG är lite olika då inget band ses längst ner utan mer utstruket (se pekare på bild)
  • Monoklonal - vid elektrofores ses tydligt band (M-komponent) vilket tyder på att samma klon gör samma typ av immunoglobuliner (ex vid malignt myeolom), ses också tydlig topp (spike på bilden)
32
Q

Vad innebär MGUS?

A
  • MGUS (mononukela gammopati av oklar signifikans, ca 10 % av alla friska individer över 70 år har små M-komponenter, för att uppfylla kriterierna för MGUS krävs att M-komponenter i serum inte överstiger 30 g/L. Att andelen plasmaceller i benmärgsutstryk är mindre än 10 %, att symtom på proliferativ plasmacellsjukdom saknas, det får heller inte finns tecken till annan lymfoproliferativ B-cellssjukdom, amyloidos eller annan Ig-relaterad vävnadsskada
33
Q
A
34
Q
  • Immunoglobuliner stegring
    • Polyklonal
      • Kraftig selektiv IgG-stegring kan ses ??
      • Kan också ses selektiv stegring av IgA eller ex IgM som tyder på andra sjukdomar
      • Vid elektrofores ses att IgG är lite olika då inget band ses längst ner utan mer utstruket (se pekare på bild)

När ses kraftig stegring av IgG?

A

SLE, tumörsjukdom, Sjögrens symptom

35
Q
  • Immunoglobuliner stegring
    • Oligioklonal

När kan denna ses?

A

Övergående

  • Ett mindre antal cellkloner prolifererar måttligt
  • Vanligt som ett övergående fenomen vid akuta infektioner
  • Ses ofta vid benmärgstransplantation
  • Kvarstående oligoklonalitet ofta tillsammans med hypergammaglobulin kan ses vid kroniskt inflammatorisk process (ex SLE)
36
Q

Immunoglobuliner stegring

Monoklonal ökning (M-komponent), alltid patologisk

  • Vid elektrofores ses tydligt band (M-komponent) vilket tyder på att samma klon gör samma typ av immunoglobuliner (ex vid malignt

När kan denna ses?

A
  • Myelom
  • Mb Waldenström
  • Vid andra lymfom och blodmaligniteter
  • Vid amyloidos
37
Q

Multipelt myelom

  • Malign tumörsjukdom i benmärgen orsakad av klonal proliferation av plasmaceller
  • I Sverige rapporteras ca 660 fall/ år
  • Vanligen insjuknar äldre personer (över 65 år), sporadiska fall i 20-års åldern
  • Sjukdomen är något vanligare hos män än kvinnor

Vad ses hos 90 % av dessa?

A

M-komponent ses hos 90 % av patienterna, oftast IgG eller IgA

  • Sedan får man fylla på med vad som talar för myelom
    • Hyperkalcemi (skelett bryts ner), anemi (tar över platsen för hematopoes), njurpåverkan (Bence-Jones urinemi orsakar skada)
    • Ökad halt B-celler i benmärg
    • Röntgenologisk lokal skeletturkalkning
    • Ökad halt plasmaceller i benmärg (som ofta har patologisk morfologi)
    • Stor M-komponent (IgG >15 g/L, IgA eller IgM > 10 g/L
    • Signifikant Bence-Jones proteinuri
38
Q

Vad innebär Mb Waldenström?

A
  • Lymfocytisk lymfom med IgM-M-komponent kallas Mb Waldenström
  • IgM-M-komponent > 20-30 g/L ger symptom sekundära till hyperviskositet (IgM bildar ju pentamer), det krävs mkt högre nivåer för samma symptom av M-komponenter av IgA-typ (> 50 g/L) och av IgG-typ (> 70-80 g/L)
39
Q

Vad är viktigt att tänka på vid analys av IgM-M-komponent?

A
  • Viktigt ha obruten värmekedja (37 C) vid analys då framför allt IgM-M-komponent kan missas annars (kryoegenskaper)
40
Q

Sänkta immunoglobuliner

  • Genetiska hypo/a-gammaglobulinemier – kraftigt sänkt värde för någon av klasserna
  • Kan också förvärvas, men mindre uttalade sänkningar vid graviditettoxikos, diabetes, kortisonbehandling osv

Vilken är den vanligaste sänkningen?

A

IgA vanligast, skandinaver 0,3 %

41
Q

Fria lätta kedjor i plasma

  • Produceras alltid litet molärt överskott av lätta kedjor. MW 23 kDa
  • Finns normalt låga halter i plasmer
  • Ökad konc. med normal K/D vid sänkt glomerulär funktion och infektion

Ökad koncentration med patologisk K/D-kvot vid?

A
  • Mononukleal expansion av plasmacellskloner
  • AL-amyloidos där amyloiden bildas av halva fria lätta Ig-kedjor (lambda vanligast)
42
Q

Vad är det vanligaste fyndet vid njursjukdom?

A

Proteinuri

43
Q

Vad tyder nr 2, nr 5 och nr 10 på?

A
  • Bilden visar normal; 1, 2, 3, 4, nr 5 har mkt albumin/transferrin vilket tyder på glomerulär proteinuri, nr 10 visar lite albumin men mkt små proteiner vilket tyder på tubulär proteinuri
44
Q

Proteinuri

  • Normalt finns proteiner i urin med låga koncentrationer
  • Proteinuri är det vanligaste laboratoriefyndet vid njursjukdom
  • Mikroalbuminuri är ett viktigt kontrollprov på diabetiker

Vad innebär prerenal proteinuri?

A
  • Kapaciteten för den tubulära reaborptionen överskrids (ex vid inflammation, myelom där det produceras mkt kappa som filtreras fritt och återabsorptionen är för liten), bara små proteiner (< 25 kD)
45
Q

Proteinuri

  • Normalt finns proteiner i urin med låga koncentrationer
  • Proteinuri är det vanligaste laboratoriefyndet vid njursjukdom
  • Mikroalbuminuri är ett viktigt kontrollprov på diabetiker

Vad innebär glomerulär proteinuri?

A
  • Ökad permeabilitet (albumin och IgG)
  • Selektiv (< 100 kDa), bara albumin
  • Oselektiv (albumin och IgG)
46
Q

Proteinuri

  • Normalt finns proteiner i urin med låga koncentrationer
  • Proteinuri är det vanligaste laboratoriefyndet vid njursjukdom
  • Mikroalbuminuri är ett viktigt kontrollprov på diabetiker

Vad innebär tubulär proteinuri?

A
  • Tubulär proteinuri (< 30-40 kDa) – nedsatt reabsorption i tubuli
    • Tubuliskada: Ischemi, etylenglykolintoxikation, toxiska läkemedel, svampförgiftning och endogena toxiner (myoglobin, lätta kedjor)
    • Reducerad GFR återresorptionskapaciteten i kvarvarande fungerande nefrons tubuli överskrids.
47
Q

Vilka fyra typer av proteinuri har vi?

A
  • Prerenal proteinuri
  • Glomerulär proteinuri
  • Tubulär proteinur
  • Läckage av plasmaproteiner distalt om glomeruli (post renal)
48
Q

Vad innebär Bence-Jones proteinuri?

Hur kan vi konstatera detta?

När kan vi se detta?

A
  • Utsöndring av mononukleala fria lätta kedjor (kappa eller lambda) i urinen
  • Kappa/pambda < 1 eller > 4
  • Monoklonalt band i urinelektroforesen (M-komponent)
  • Dessa filtreras i tubuli och orsakar skada i höga halter i tubuli
  • Kan ses vid light chain-myelom och även vid MGUS (låga nivåer)
49
Q

Vad tyder denna bild på?

A

Bence-Jones proteinuri

  • Utsöndring av mononukleala fria lätta kedjor (kappa eller lambda) i urinen
  • Varpå man kan titta i elektrofores eller proteinfraktionering
  • Monoklonalt band i urinelektroforesen (M-komponent)
50
Q

Ett sätt att mäta ljusspridning i en gas eller vätska, vanligtvis via en nefelometer. Metoden tar vara på principen att ljus sprids olika beroende på gasens eller vätskans partikelstorlek, partikelform och partikelantal.

Vad kallas detta?

A

Nefelometri

51
Q

Permits the detection and typing of monoclonal antibodies or immunoglobulins in serum or urine. It is of great importance for the diagnosis and monitoring of certain blood related diseases such as myeloma

Vad beskriver detta?

A

Immunfixation

52
Q

Vad innebär en överproduktionsproteinuri?

A
  • Lågmolekylärsviktproteiner (LMW) överskrider proximala tubulis resorptionskapacitet
    • Myelom ex, monoklonal expansion av lättakedjor – M-komponent (Bence-Jones proteinuri)
    • Inflammation – ökning av små akutfasproteiner
    • Muskelsönderfall (myoglobin)
53
Q

Vad innebär renal proteinuri?

A
  • Glomerulär – defekt eller skada i glomerulis membran/barriär
    • Selektiv (mindre än 100 kDa) albumin
    • Icke selektiv – (släpper igenom större än 100 kDa) IgG
  • Tubuli – defekt resorption (filtration av lågmolekylära proteiner fungerar väl)
    • Ansvarar för resorption av elektrolyter vars pumpar är syreberoende och därmed känsliga för hypoxi
    • Urinelektrofores visar LMW (Cistatin C, RBP, B2-makroglobulin, polyklonala lätta (ej IgG)
54
Q

Vad kan en postrenal proteinuri bero på?

A
  • Tumör, inflammation, njursten, inflammation
55
Q

Vad är detta?

A
  • Friska fynd, tubuliceller, övergångsepitel (litet antal ok), hår, klädfibrer, sperma, hyalina cylindrar som är genomskinliga (protein i tubuliceller)
56
Q

Vad är detta?

A
  • Erytrocyter (Musse Piggöron), kommer från njure (ej från urinvägar), färdats så pass långt att de fått konstigt utseende
    • Detta tyder på patologi (glomeruonefrit, inflammation i glomeruli, vaskulit)
57
Q

Vad tyder detta på i urinsediment?

A

Infektion

58
Q

Vad är detta?

A
  • Krystaller vid komplement (utfällningar, hög koncentration av något, t ex Ca2+)
59
Q

När ser vi dessa?

A

Endast vid glomerulonefrit

60
Q

Var finns felet när vi ser dessa?

A
  • Leukocytcylinder – sitter i nefronen (ej distalt om dessa)
61
Q

Vad tänker du om tidsförlopp och cellcylindrar?

A
  • Beroende på tidsförlopp kan cellcylindrar vara
  • Grovgranulerade (mer kornigt), mer i början av sjukdomen
  • Fingranulerade (talar för att cellen brutits ner, sjukdomen är i senare förlopp)
  • Vaxcylinder (indikerar mer långt gången sjukdom) – bilden
62
Q

En klasskompis hävdar att det även vid tubulär proteinuri förekommer lätta immunoglobinkedjor i urin, men det låter ju konstigt (och han fick faktiskt IG på senaste tentan), så detta kan du förkasta eller?

A

Nej, för det första kanske han hade en dålig dag på tentan och för det andra kan det förekomma polyklonala lätta immunoglobulinkedjor i urin