Njurcancer Flashcards

1
Q

Vilka typer av cancer förekommer i urinvägarna?

A
  • Urotheliancancer (90 %)
  • Skivepitelcancer (5-10 %)
  • Adenocarcinom, småcellig, sarkomatös, nested variant (3-5 %) varav 1/3 är muskelinsvasiva
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur är urothelet placerat?

A
  • Urotelet täcker sammanhängande den urinledande ytan från njurkalkar, njurbäcken-hela vägen ned över uretärer och urinblåsa till 75% av den proximala längden på uretra (cancer vid alla dessa platser är möjliga)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur många cellrader finns i urinblåsan?

Vad kallas urotelets yttersta lager?

A

Övergångsepitelet tål mekanisk påfrestning och är tänjbart. När blåsan är tömd finns 5-10 cellrader i epitelskiktet att jämföra med 2-3 då den är urinfylld.

In mot lumen finns paraplyceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur är urothelet uppbyggt?

A
  • Består av basala, intermediära och superficiella/paraply celler
  • De intermediära cellerna utgör det intermediära lagret som varierar i antalet cellskikt (2-3 i njurbäcken, 4-6 i uretärer, 3-7 i urinblåsa och uretra)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Normalt urotel

  • De intermediära cellerna är normalt vinkelrätt orienterade till basalmembranet och har rundade-ovala små kärnor och klar till ljus eosinofil cytoplasma.

Basalmembranet är tunt och separerar urotelet från underliggande?

A

Lamina propria

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur ser risken ut för att cancer sprider sig uppåt och neråt i urinblåsa?

Vad påverkar denna spridningsrisk?

A
  • Urotelial cancer i övre urinvägar ger stor risk för urotelial urinblåsecancer i nedre urinvägar (30 %), inte motsatt (1 %)
  • Urin längre tid i blåsan, samt att celler från övre naturligt tar sig neråt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Inicidens urinblåsecancer

  • 2500/år
  • 23 000 lever med urinblåsecancer
  • Mortalitet 750 patienter/år

Vilka drabbas?

A
  • Ovanlig före 40 års ålder, vanligare bland män (3-4 ggr), risk för aggressiv cancer ökar med ålder
    • Kvinnor oftare mer avancerade tumörer och högre risk för återfall och död
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Etiologi (urinblåsecancer)

  • Risken att få blåscancer styrs av exponering för riskfaktorer och genetiskpredisposition

Så vilka riskfaktorer känner vi till utöver

  • Exponering för strålning ökar också risken (10 år efter, sena bieffekter), viktigt i valet av terapi för yngre)
    • Tidigare strålbehandling för gyncancer
    • Tidigare strålbehandling för prostatacancer

övergripande urothelialcancerrisker?

A
  • Kronisk infektion och inflammation ökar till viss del risken för urinblåsecancer
  • De carcinogener som främst är kopplat till urotelialcancer är nitrosaminer, polycykliska aromatiska kolväten (PAH) (målning, jordbruk) och klorerade kolväten
    • Rökning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka symptom ses vi urinblåsecancer?

A
  • Makrohematuri (minst 1 ml/L)
    • Kan vara tyst eller kopplad till andra symptom
    • Cancer tills motsatsen är bevisad!!
    • Patient- eller doctor delay för vidare diagnosticering ökar risken för metastasering
  • Irritativa vattenkastningsbesvär
  • Recidiverande UVI (lätt missa hos kvinnor), infektioner får lättare fäste vid tumör i blåsa ex
  • Stensmärta (njurbäcken spänns ut), vid tumör i uretär eller uretärens mynning i blåsa
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Differentialdiagnoser vid makrohematuri

  • Tumörer (benigna/maligna)
  • Infektioner
  • Benign prostatahyperplasi
  • Trauma

Nämn en till och vad som är viktigt att tänka på i samband med denna

A
  • Sten/konkrement (uteslut inte cancer för att du ser sten på röntgen)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka labbprover kan vara förhöjda vid urinblåsecancer?

A
  • SR, CRP (mkt förhöjda)
  • S-kreatinin – nedsatt njurfunktion
  • Hb, kan sjunka vid upprepad eller massiv hematuri, liksom vid långt gångna maligniteter (ovanligt att denna sjunker)
  • PSA, patologiskt förhöjt PSA, eventuell indikation på prostatacancer, kan också tyda på UVI
  • Urinsticka – tecken på infektion, förekomst av niturpositivitet? Vita blodkroppar i urin?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Om S-kreatinin ligger högt vid misstanke om urinblåsecancer, vad kan vara viktigt att tänka på?

A

Om njurarna klarar en röntgenundersökning med kontrastförstärkning?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad betyder IPPS i sammanhanget urinvägar?

A

Symptombedömning vid prostatabesvär (av patienten)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad tänker du när hör makroskopiskt hematuri gällande utredning?

A

SVF (standardiserat vårdförlopp)

  • Övre- och undre urinvägar ska undersökas vid makrohematuri hos
    • > 50 år
    • < 50 år och riskfaktor, t ex rökning > 20 år
    • Röntgen av annan orsak som visar misstänkt tumör
  • Snabbt förlopp till urolog, CT-urografi med kontrast (övre urinvägar) och cystoskopi (nedre urinvägar (uretra och urinblåsa) (som i detta fall bekräftar fyndet)
  • Prover
  • Remiss urolog (ev skriver du också remiss för röntgen) som sedan urologen tittar på
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Din kollegoa får nys om att du skrivit remiss till urolog genom att följa SVF. Hon tittar i journalen och skrattar rakt ut, tydligen har patienten både en påvisad urinvågsinfektion och behandling med antikoagulantia varför remissen ju är helt onödig, eller?

A
  • Påvisad urinvägsinfektion eller behandling med antikoagulantia är inte skäl för att avstå från vidare utredning!
    • 30-40 % med makrohematuri har malign sjukdom som orsakar blödningen. Blödning från tumören kan ske lättare vid behandling med antikoagulantia. Patienter med tumörer i urinvägarna har också en större benägenhet att få urinvägsinfektioner.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad kan sägas om prognosen för ytlig blåscancer?

A
  • Ytlig blåscancer sprider sig sällan men kommer ofta tillbaka (mångåriga kontroller)
    • Nästan kronisk sjukdom, påfrestande för patienten och mkt resurskrävande för sjukvården
17
Q
  • Muskelinvasiv blåscancer (1/4) kräver omfattande behandling och är livshotande
  • De som drabbas har ofta andra sjukdomar (kärlsjuka, KOL, etc)
  • Stadieindelning (TNM) viktigt och har betydelse för val av terapi

Vad betyder T1, T2 och vad står G1-G3 för?

A
  • T1 – ytligt invasiva
  • T2 – muskelinvasiva
  • G1 högt differentierade tumörer, G 3 lågt (fulast, höggradig)
18
Q

Vart metastaserar vanligtvis urinblåsecancer?

A
  • Vanligast lokal för fjärrmetastaser
    • Lungor
    • Lever
    • Skelett
19
Q

Hur behandlas en ytlig urinblåsecancer vanligtvis?

Vad görs efter behandlingen?

A
  • Transuretal resektion av blåstumör (TUR-B), går in via uretra och ”hyvlar bort” tumören som skickas för histopatologisk bedömning och PAD (patologisk anatomisk diagnos)
    • Detrusormuskel med i preparat för att kunna bedöma spridning
    • Ibland bladdermapping biopsier som inte syns med blotta ögat
20
Q

Hur behandlas en muskelinvasiv blåscancer?

A
  • Cystektomi (förstaval) eller strålning, cytostatika
    • Hos män avlägnas prostata och sädesblåsor (impotens)
    • Hos kvinnor avlägsnas inre könsorgan och vaginalväggens kraniala 2/3
      • Hos menstruerande kvinnor sparas också kontralaterala ovariet
    • Endast cytostatika vid svaga patienter
    • Hyvling med TUR-B och ev palliativ cytostatika
21
Q

Vad visar bilden?

A

Ny urinblåsa av tarm - brickerdeviation

  • En tunntarmslynga från distala ileum
  • Uretererna isoleras och sys ihop i en Wallaceplatta och man ser en astastomos till slyngan
  • En icke-kontinent stomi konstrueras (påse på magen)
22
Q

Njurbäcken – uretärcancer

  • Enbart 5% av all urotelial tumör sitter i övre urinvägarna
    • 3 ggr vanligare i njurbäcken än uretär
  • Samtidig urinblåsecancer vanligt, ca 40 %
  • Utredning
    • Cytoskopi + blåssköljvätska
    • Datortomografi med iv kontrast (bilden visar lite avvikande fynd)
    • Vid oklara fynd pyelografi eller uretäroskopi (skop med kamera)
    • Metastasutredning med DT-thorax

Vilka symptom kan ses?

A
  • Makrohematuri
  • Flanksmärtor
  • Avflödeshinder
23
Q

Behandling vid njurbäcken/uretärcancer kan vara

  • Njurfouretärektomi-vid njurbäcken och uretärcancer
  • Distal uretärresektion med uretärreimplantation i urinblåsan vid distal uretärcancer

Ge ytterligare två exempel

A
  • Endoskopisk med flexibelt uretäroskop, tumördestruktion med laser vid unifokalliten högdiffrentierad tumör
  • Palliativ cytotatikabehandling vid metastasering
24
Q

Vad visar bilden egentligen?

A
  • Uretärens lumen utfylld med tumör
25
Q
  • Mkt ovanlig
  • Huvudsakligen urotelialcancer och skivepitelcancer (distala uretra)
  • HPV-infektion ökar risk för denna
  • Behandling med laser transuretral koagulation eller kirurgi

Vad pratar vi om ovan?

A

Uretracancer

26
Q

Vad visar bilden?

A
  • Uretärens lumen utfylld med tumör
27
Q

Njurcancer

  • 1200 insjuknar varje år, vanligare bland män och äldre
  • Från långsamt växande till snabbt växande tumörer

Viktigaste faktor för prognos är?

A

Om tumören metastaserat

28
Q

Paramaligna fenomen vid njurcancer

  • Vanligast idag (60 %)
    • Diagnos som bifynd vid ex röntgen
  • Övrigt
    • Anemi, hög SR (tresiffrig), feber, hypertoni, hyperkalcemi, viktminskning

Man brukar prata om en klassisk triad här, vad innebär den?

A
  • Smärta (njurstenssmärta)
  • Hematuri
  • Palpabel resistens
29
Q

Vilka riskfaktorer finns för njurcancer utöver

  • Hereditet 5-8 %, vilket vi sällan vet, ibland är släktingar utredda och screening kan erbjudas barn
    • Von Hippel Lindau
    • Hereditär papillär njurcancer
    • Hereditär Ieiomyotamos och njurcancer
    • Birt-Hogg-Dubés syndrom
    • Hereditärt feokromocytom/paraganglion
    • Cowdens syndrom

?

A
  • Rökning, fetma – tillsammans 50 %
  • Hypertoni
30
Q

Vad är problemet här?

A
  • Till höger ses liten tumör i njure (patientens höger)
31
Q

Tidig diagnos ger bättre prognos

Hur diagnosticerar vi njurcancer?

A
  • CT (hur stor den är och dess spridning
  • MR
  • Ultraljud
32
Q

Njurcancer

Beskrivs enligt TNM

  • T3 växer utanför njure
  • N1 – metastaser i lymfkörtel

Vad betyder M0 och M1?

A
  • M0 – ingen spridning – god prognos
  • M1 – fjärrmetastaser (15 % har denna spridning vid diagnosticering)
33
Q

Hur behandlas njurcancer?

A
  • Kirurgi (enda botande behandingen)
    • Öppen teknik (stor tumör) och även titthål (små tumörer)
    • Hela, del, lokal destruktion (värme, kyla eller liknande)
    • Om gammal patient inte alltid nödvändigt om den är långsamt växande
    • Viktigt bevara så mkt njurfunktion som möjligt
    • Vid större tumörer tas hela njuren bort
34
Q

Njurcancer

20 % procent av patienter drabbas av återfall inom 5 år, vanligast med metastasering var?

A

Lunga

35
Q

Njurcancer

  • I praktiken sällan att man konstaterar vilken sort det är innan resektion

Men vilka typer finns?

A
  • Klarcellig njurcancer (70-80 %)
  • Papillär njurcancer (10-15 %)
  • Kromofob njurcancer (5 %)
    • Ger oftast inte spridning men kan bli mkt stora, god prognos
36
Q

Njurcancer

Behandling vid metastering (det som dödad)

  • Onkologisk (bromsande mediciner för att vinna tid eller minska symptom)
    • Finns ingen bra cytostatikabehandling vid njurcancer
    • Individualiserad
    • Försök till kurativ behandling vid singelmetastaser
    • Tre stycken huvudgrupper som fungerar hyfsat
      • Tyrosinkinashämmare (svälter ut tumören)

Så vad kan vi i övrigt behandla med?

A
  • PD1-hämmare (antikropp gör så att tumören upptäcks som främmande), kan fungera mkt bra
  • mTOR-hämmare