Blodgruppscerologi Flashcards
1
Q
Regelverk
-
EU-direktiv
- Krav på kvalitets- och säkerhetsnormer gällande insamling, kontroll och distribution
- Socialstyrelsen författning – blodverksamhet
- Blod ska hålla hög kvalitet och säkerhet – förhindra smitta
- Socialstyrelsen författning – transfusion om blodkomponenter
- Ställer krav på dokumentation
Vad heter lagen som är aktuell och vad säger den?
A
-
Svensk blodsäkerhetslag
- Skydda människors hälsa när blod hanteras och ska användas vid transfusion
- Krav på register, uppgifter om blodverksamheten, patienter och donatorer
2
Q
Vad innebär en blodgrupp?
A
- Ett eller flera antigen som bärs av molekyler på erytrocytens yta
- Ärvs (kodas av gener)
- Flera varianter finns (polymorfism)
3
Q
Vilka är kriterierna för ett blodgruppssystem?
A
- Antigenen är nedärvd, genen är känd, antikropp mot antigenen har påvisats, finns på erytrocytens yta
4
Q
Vad kan en bärarmolekyl av antigenet vara?
A
- Enzymer (Kell)
- Transportmolekyler/kanaler genom erytrocytmembranet (Rh)
- Adhesionsmolekyler/receptorer för externa stimuli (Duffy)
- Molekyler involverade i komplementreglering (Cromer)
- Extracellulärt kolhydratmatrix som skyddar erytrocyten (ABO)
5
Q
När kan det vara viktigt att ha koll på sina blodgrupperingar?
A
- Blodtransfusion
- Graviditetsimmunisering
- Viktigt för att mamman inte ska utveckla antikroppar mot fostrets antigen (RhD)
- Organtransplantation
- AB0- viktigt vid transplantation av hjärta, lever, njurar och lungor
6
Q
Vad kan de eventuella anitkropparna göra mot blodgruppen?
A
- Binda till erytrocyterna och orsaka hemolys
7
Q
Vad innebär reguljära antikroppar?
A
- Sådana som regelmässigt finns mot de antigen som man själv saknar
- Finns bara inom ABO-systemet
- Ex en person med A uttrycker alltid anti-B-antikroppar
8
Q
Vad innebär irreguljära antikroppar?
A
- Sådana som (kan ha) bildats efter exponering för antigen man själv saknar
- Sker inte regelmässigt, en person som är RhD-negativ uttrycker inte alltid RhD-antikroppar men kan utveckla dessa vid exponering
9
Q
Vad innebär Landsteiners regel?
A
Man har alltid antikroppar mot det/de antigen man själv saknar inom AB0-systemet
10
Q
Vilken typ av molekyl är H, A och B antigener?
A
Sackarider
11
Q
Vilka är de tre oberoende gensystemen som samverkar vid bildningen av AB0-grupperingen?
På vilket sätt rör den ena sekretesering?
A
- Hh (dominant gen = H, recessiv = h)
- AB0, denna kräver AB0-genen där A-allel, B-allel och 0-allel finns
- Se/se (dominant = Se, recessiv = se) - sekretorisk
- Den dominanta allelen krävs för utsöndring H-, A. och B-antigen i kroppsvätskor i urin, saliv, bröstmjölk och galla
12
Q
Men om genprodukterna är sackarider för H-, A-, och B-genen, hur kan det komma sig?
A
- Transferaser som överför en monosackarid till en prekursorsubstans vilket ger uttrycket av H-antigen, A-antigen eller B-antigen
13
Q
Hur fungerar H-genen?
A
- Alla har nästan H-genen (sällsynt att denna saknas – Bombay-fenotyp (dubbel uppsättning av recessiv allel, uttrycker då inte heller A eller B)
- H-genen kodar för ett fukosyltransferas som överförför Fukos till bassubstans (galaktos) vilket ger H-substansen
- H är förstruktur till A- och B-antigen
- Blodgrupp 0 har bara H
14
Q
Hur fungerar A allelen?
A
- A allel –> A (acetylgalaktosaminyl-transferas), ger A-antigen som har en galaktosamin fäst
15
Q
Hur fungera B-allelen?
A
- B allel –> B (galaktosyltranferas), ger B-antigen som har en galaktos fäst
16
Q
Hur fungerar O-allelen?
A
- O allel –> ingen produkt (amorf)
17
Q
Vad ska vi tänka på vid erytrocyttransfusion?
Vad händer om vi ger fel?
A
- Vid erytrocyttranfusion tillförs antigen
- Hänsyn måste tas till mottagarens antikroppar, risk för fatal hemolytisk transfusionsreaktion om det blir fel
- O till alla
- Reguljära antikroppar av IgM-typ, kapabla att binda in till komplementsystemet intravaskulärt efter att de bundit antigenet vilket ger den intravaskulära hemolysen
18
Q
Vad ska vi tänka på vid plasmatransfusion?
A
Plasmatransfusion
- Vid plasmatransfusion tillförs antikroppar
- Hänsyn måste tas till mottagarens erytrocytantigen
- AB till alla
19
Q
Vad ska vi tänka på vid trombocyttransfusion?
A
- AB0 inte lika viktigt
- A kan ges till B (studier visar dock att AB0-kompatibla trombocyter har längre överlevnad
20
Q
Vad är viktigt att veta gällande RhD?
Av vilken typ är antikropparna?
A
- Har man RhD är man RhD-positiv
- Saknar man RhD är man RhD-negativ
- RhD har en mkt hög antigenicitet, dvs ger ofta upphov till antikroppsbildning om en individ som saknar RhD kommer i kontakt med erytrocyter som har RhD
- Graviditet (modern RhD- och fostret RhD+, liten del av fostrets blod kan passera placenta och ge upphov till antikroppar, vid första graviditeten sker ingenting men vid nästa graviditet kan dessa antikroppar (av IgG-typ) passera placenta och orsaka hemolys i fostret
- Transfusion
- Hos individ som bildat anti-D ger transfusion av RhD-positivt blod upphov till transfusionsreaktion (extravasal hemolys)
- Anti-D är vanlig orsak till HDN (hemolytic disease oft the newborn)
- Rh-profylax kan ges för att förhindra uppkomst av anti-D
21
Q
När gör vi mödravårdsscreening gällande blodgrupper?
A
- Blodgruppering inklusive antikroppsscreening i v. 10 på alla kvinnor (även andra antikroppar som anti-KEL)
- RhD neg. kvinnor typas dessutom på fetalt RhD
- Ny antikroppsscreen v. 29
- RhD-negativa kvinnor som bär ett RhD-positivt barn (enl provtagning v. 10) ges RhD-profylax förebyggande redan under graviditet
- Om irreguljär antikropp av betydelse för det väntande barnet hittas hos moder, följs mamman med regelbunden provtagning resten av graviditet (om de stiger eller fostret påverkas)
22
Q
Antikroppars kliniska relevans
- Immunogenecitet (vissa antigener ger inte utveckling av antikropp), RhD räcker med mkt liten mängd
Vilken klass ger i regel svårast reaktioner?
A
IgG
23
Q
Nämn två saker som kan påverka antikroppens kliniska relevans (vi pratar vid blodgrupper)?
A
- Temperatur (vissa antikroppar endast reaktiva i rumstemperatur, köld, vissa andra 37 C som är mest kliniskt relevanta)
- Titer (hög eller låg koncentration i blodet)
24
Q
Övriga blodgruppssystems ”farliga” antikroppar
- Kan ge transfusionskomplikation (hemolys) och HDN (hemolytic disease of newborn) av IgG-klass
Nämn några vanliga exempel
Vad ger vi till en patient vi vet är immuniserad?
A
- Rh-systemet – anti-D, anti-C, anti-E, anti-e
- Kell-systemet – anti K, anti-k
- Duffy-systemet
- Kidd-systemet
- MNS-systemet, anti-S, anti-s
- Till immuniserad (har kliniskt relevanta antikroppar) mottagare väljs antigennegativt blod ut, vilket betyder att en patient som ex har anti-Kell ska få Kell-negativt blod
25
Q
Övriga blodgruppssystem ”mindre farliga” antikroppar
-
Ger ej HDN men ibland enstaka transfusionskomplikationer av IgM-klass
- Lewis-systemet – anti-Lea, anti-Leb
- MNS-systemet – anti-M, anti-N
- Bg-systemet
- P-systemet
Hur tänker vi kring eventuell immunserad patient här?
A
Behöver ej antigennegativt blod väljas
26
Q
Hur går det vanliga förfarandet till inför en blodtransfusion?
A
Blodgruppsgruppering
- Vid första tillfället
- AB0-gruppering
- Antigengruppering (A, B, AB eller 0)
- Plasmagruppering (har patienten anti-A, anti-B?)
- Dessa båda ger en samtidig kontroll att det stämmer
-
RhD-gruppering
- Antigengruppering
- Screening för irreguljära erytrocytantikroppar
- Laddas upp i blodcentralens dataregister
- Detta räcker inte för att kunna få blod
Förenlighetsprövning med BAS-test (inför framtida transfusioner)
- Blodgruppstest, antikroppsscreen
- BAS-test utförs i första hand om patienten inte har några tidigare kända irreguljära antikroppar av farlig typ
- BAS-test
- Blodgruppskontroll
- AntikroppsScreening (kan ha tillkommit)
- Datorkontroll mot tidigare kända uppgifter (blodgruppskontroll tidigare och nu och AB0 och RhD-kompatibel)
27
Q
Hur ser processen ut inför transfusion om patienten har tidigare kända irreguljära antikroppar av “farlig” typ eller om BAS-testet visat positivt för detta?
A
Förenlighetsprövning med MG-test
- BK(S)-test/MG-test
- Blodgruppskontroll och antikroppsscreening/mottagare-Givare
- Blodgruppskontroll
- Antikroppsscreening
- Vad skiljer mot BAS?
- Pat. plasma prövas mot erytrocyter från varje tilltänkt givare
- Vilket betyder att pat. med anti-Kell ska få Kell-negativa erytrocyter varför plasman prövas
- Datorstöd även här, elektroniskt kontroll av blodgrupp, AB0 och RhD-kompatibel
28
Q
Direkt antiglobulintest (DAT)
- Visar om patintens erytrocyter är mantlade med antikroppar och/eller komplement in vivo
Vilka indikationer har v för detta test?
A
- Autoimmun hemolytisk anemi (autoantikroppar mot sina egna erytrocytantigener), testet visar helt enkelt att erytrocyterna är coatade (mantlade) med antikroppar
- Hemolytisk transfusionreaktion (vi kan diagnostisera om pat. fått fel blodgrupp vid transfusion)
- Graviditetsimmunisering (positiv DAT från navelsträng talar för att det finns antikroppar bundna till fostrets erytrocyters RhD
29
Q
Vilka rutiner är viktiga vid provtagning utöver
- Vikten av att försäkra sig om mottagarens fullständiga identitetsuppgifter
- Svenskt personnummer (alternativt tillfälligt personnummer)
- Spårbara uppgifter
- För och efternamn
- Nyfödda barn, mammans identitet och om barnet saknar personnummer ska barnets BB-nummer anges
?
A
- Blodprov för blodgruppsbestämning och förenlighetsprövning ska tas från mottagaren vid två separata tillfällen (utom i extrema fall)
- Ex blodgruppsbestämning på mottagning och förenlighetsprövning på operationsdag
30
Q
ABO-gruppering
- Blodprov från patienten separeras vilket ger oss plasma i ett rör och erytrocyter (späds) i ett annat
- Vi använder Viggoplatta för antigengruppering och plasmagruppering
- Raderna under A-D består av erytrocyter, regaens består av serum (AB ska inte ge reaktion och fungera då som negativ kontroll)
- Först tillsätts serum och sedan erytrocyter från patienten
- Blanda genom rotation i 15 min
- Agglutinat (ihopklumpning av erytrocyter)à positiv reaktion
- Gradera reaktion 0-4 (2-4 ses med ögat), ju mer kompakt desto högre grad, grad 4 är en enda klump
- Negativ reaktion = 0
Tolkning?
A
- Patient A = A (4+)
- Patient B = AB (4+, 3+)
- Patient C = 0
- Patient D = B (3+)
31
Q
Plasmagruppering
- Till skillnad så tillsätter vi patientens plasma i varje brunn
- I A1 tillsätts erytrocyter av blodgrupp A
- Reaktion tyder på antikroppar förstås
- Blanda genom rotation i 15 min
- Läses av på samma sätt som ovan
Tolkning?
A
- Patient A = A (2+)
- Patient B = AB
- Patient C = 0 (3+, 3+)
- Patient D = B (2+)
32
Q
RhD-gruppering
- Erytrocyter från patienten i bägge rören (K = kontroll)
- Anti-D tillsätts rör A och vid positivt resultat (innehåller RhD+) sker agglutination
- Rh-Hr-kontroll i rör märkt K, innehåller inget Anti-D
- Centrifugera 3-5 min och vagga lätt.
- Gradera agglutination enligt samma princip 0-4 (röret 4+)
Hur många % är RhD-?
A
15 %
33
Q
Förenlighetsprövning MG-test (vi har alltså påvisat irreguljära antikroppar)
- Gelkort tillsätts erytrocyter från varje givare varpå plasma från patienten tillsätts och resultatet kan se ut som bilden
- Patient A (A+) har alltså anti-c och givare 0- ser ut att ha antigen-c, men positiviteten kan också bero Landsteiners regel (i detta fallet har ju patienten reguljär antikropp anti-B vilket då kan ge utslag i ex brunn 6 utan att den givaren har antigen-c
Tolka resultatet för patient B
A
- Patient B (AB+) har inga antikroppar och det vi ser talar mer säkert för en reaktion med anti-K mot antigen-K
34
Q
DAT – direkt antiglobulintest
- Liknar RhD-gruppering, två rör (en kontroll)
- Patienterytrocyt i rören droppas med antihumanglobulinreagens (grönaktig färg), AB-serum i rören märkta K, kolla efter agglutination (gradera 0-4 denna reaktion)
Tolka resultatet
A
- Patient B är DAT-positiv
