Orienteringsfas seminarium

Question 1

Vad är en av de första sessionernas syfte?

Answer 1

Skapa gemensam förståelse för patientens problem och en gemensam idé om hur T och P tillsammans kan gå vidare

Question 2

Vad säger forskningen man måste göra för att nå resultat i psykoterapi?

Answer 2

Formulera och behålla fokus

Question 3

Hur ska man göra för att nå en samstämmig bild av mål och medel?

Answer 3

Bygga en relation baserad på trygghet, ömsesidig tydlighet och öppenhet

Question 4

Affektfokus i psykoterapi ökar effektiviteten, men bara om vadå föreligger?

Answer 4

God allians

Question 5

Hur länge ska man boka första samtalet till och varför?

Answer 5

90 min till första samtalet.
Sett samband mellan ett längre första besök och lägre grad av bortfall, samt högre kvalitet på intervjun. Dessutom hinner man med praktiska detaljer som betalning, närma sig P:s huvudproblem samt öppna för frågor och reaktioner på eget bemötande

Question 6

Vad kan man använda sig av för begrepp som vägledande struktur för samtalet?

Answer 6

Malans konflikttriangel

Question 7

Vad består Malans konflikttriangel av?

Answer 7

Hur konflikttriangeln fungerar:
Malan menade att psykologiska problem ofta uppstår när en person försöker hantera obehagliga känslor genom att använda försvarsmekanismer, vilket i sin tur leder till ångest och andra symtom. Konflikttriangeln visar hur dessa tre aspekter hänger samman:

Känslor → Ångest → Försvar: Känslor som är svåra att hantera skapar ångest, vilket i sin tur leder till att individen utvecklar försvarsmekanismer för att undvika dessa känslor.

Question 8

Vad är T:s huvuduppgifter under de första samtalen?

Answer 8

Möjliggöra en trygg relation, etablera fokus och mål, samt att bedöma patientens resurser

Question 9

Vad för två typer av frågor inringar fokus och som är bra att använda sig av?

Answer 9

• Kan du ge mig ett exempel? Efterfråga specifika exempel!
• På vilket sätt är situationen du beskriver svår för dig? Detta riktar P:s uppmärksamhet mot ett inre tillstånd snarare än yttre omständigheter

Question 10

När man som T fått en bild av problemet, vad är nästa steg då?

Answer 10

Sammanfatta informationen man fått av P och ge den tillbaka till P och formulera sig lättillgängligt m.h.a konflikttriangeln som organiserande modell för informationen

Question 11

Stämmer följande: ett delat synsätt vad gäller orsakssambandet för P:s upplevelser, tankar och handlingar skapar förutsättningar för att senare kunna enas om terapins uppgift och syftet med olika interventioner?

Answer 11

Ja

Question 12

Vad är skillnaden mellan fokus och mål med terapin?

Answer 12

Fokus handlar om VAD som uppmärksammas i konflikttriangeln och målet är vad man VILL uppnå med arbetet, dvs modifiera försvaren, nå en lägre grad av hindrande obehag och större möjlighet för P att uppleva och uttrycka sina affekter

Question 13

Bör målet med terapin vara tydligt formulerat av T och P tillsammans och P ska känna djupt för det och ha uttryckt det i egna ord?

Answer 13

Ja

Question 14

Hur precist ska ett fokus för terapin vara?

Answer 14

Beror på P, hur mkt kunskap P har om sina konflikter och sina behov. Ju mer obekant –> inledande arbetet sannolikt handla om att omformulera fokus och mål

Question 15

Är delmål bra?

Answer 15

Ja, att målet är uppdelat i delmål är en grund för utvärderingen under processens gång; delmålen fungerar som en fortlöpande kvalitetssäkring av psykoterapin

Question 16

Är specifika exempel mest effektiva ingången till det centrala problemet?

Answer 16

Ja

Question 17

Vad för system aktiveras i samtal med t.e.x psykolog?

Answer 17

Anknytningssystemet

Question 18

Vad kännetecknar P med trygg anknytning?

Answer 18

• Bekväm i sin kontakt med känslomässiga behov
• Van vid uttryck för sårbarhet, behov av tröst och hjälp möts med förståelse, medkänsla och värme
• Positiva inre arbetsmodeller
• Mentalisering är möjlig även vid ökat stresspåslag

Question 19

Personer med undvikande anknytning, vad förlitar de sig mer på?

Answer 19

P med undvikande anknytning förlitar sig dock mer på vissa försvar och strategier, vilket medför en typ av symtom och problem i relationer till sig själv och andra. Det personen söker hjälp för är m.a.o förknippat med försvar och strategier för att undvika lidande, men skapar i sig ett annat lidande.

Question 20

Vad tycks enligt kliniker undvikande anknutna ha ett lidande som har x, x och x i centrum?

Answer 20

Tomhet, tvång och aggressivitet i centrum, vilket kan göra dem sårbara för misslyckanden.

Question 21

Söker P med undvikande anknytning psykologisk hjälp?

Answer 21

Nej, söker ogärna psykologisk hjälp

Question 22

Vad förlitar sig undvikande anknutna på en självrepresentation av?

Answer 22

Att man är oberoende av andra, pga det är obehagligt att uppleva sin egen hjälplöshet, ledsenhet och behov av andra.

Question 23

Hur medveten är undvikande P om sin deaktiverande strategi och inre arbetsmodell?

Answer 23

Det varierar. Ju mer P ser att deaktiveringen bidrar till att skapa och upprätthålla problemen, desto lättare är det att formulera det redan i början av terapin och att arbeta med att hitta nya förhållningssätt under terapins gång.

Question 24

Vad söker ambivalent anknutna personer oftast för hjälp med för typ av problematik?

Answer 24

Personer med ambivalent anknytning ofta söker hjälp för stress- och ångestrelaterade problem, som GAD, paniksyndrom, utmattning samt depression, där hjälplöshet och relationer är i fokus

Question 25

Vad upptas den ambivalentas lösningsförsök av?

Answer 25

Den ambivalentas lösningsförsök upptas av att försöka avgöra om anknytningspersonen är tillgänglig eller inte och påkalla hjälp. Det som kommer till uttryck hos en hjälpsökande person med denna anknytning är ofta hjälplöshet, ångest och oro, som ibland slår över i ilska och motstånd mot lösningsförsök.

Question 26

Vad finns det för två grupper av ambivalenta som söker terapi?

Answer 26

• De som presenterar sig som hjälplösa och hjälpsökande och utvecklar en fungerande relation till T
• De som redan från början har ett mönster med emotionell instabilitet med plötsliga svängningar mellan känslomässig närhet och plötslig ilska. Den andra gruppen har oftare mer uttalad emotionell instabilitet eller traumarelaterad problematik och behöver terapi med fokus på detta

Question 27

Vad säger T kring att de märkt hos P med ambivalent anknytning?

Answer 27

T ger ofta uttryck för att deras ambivalent anknutna P har mer kapacitet att ta hand om sina svårigheter än vad de använder sig av

Question 28

Ambivalent anknutna personer har oftast inte blivit uppmuntrade till självständighet, utforskande och självtillit, vad leder då detta till?

Answer 28

De har en sämre förmåga att stötta sig själva

Question 29

Vad innebär det att befinna sig i ett förmentaliserande läge?

Answer 29

När man är emotionellt instabil → kan personens mentalisering vara begränsad överlag, kanske än mer när man har en rädsla för att bli övergiven. Att vara alltför säker på att man vet hur andra känner kan benämnas att befinna sig i ett förmentaliserande läge (psykisk ekvivalens eller teleologiskt tänkande). Upptagenhet av att försöka tyda andras tankar som är förknippad med ambivalent anknytning för ofta med sig att man tror sig veta vad andra tänker och känner och inte kan tänka sig möjligheten för andra tolkningar.

Question 30

Vad är den gemensamma nämnaren hos patienter med desorganiserad anknytning?

Answer 30

Den gemensamma nämnaren hos P med desorganiserad anknytning är ett trauma i relation till anknytning: att anknytningssystemet aktiveras är skrämmande i sig, när det är förknippat med hjälplöshet och/eller skräck

Question 31

För den med desorganiserad anknytning, vad är nära relationer i sig förknippade med?

Answer 31

Rädsla eller skam på ett problematiskt sätt

Question 32

Kan en desorganiserad person med rätt hjälp uppnå en förvärvat trygg anknytning och mentaliserad affektivitet?

Answer 32

Ja

Question 33

Ur barnets perspektiv vid desorganiserad anknytning, hur har föräldern uppfattats då?

Answer 33

Ur barnets perspektiv har föräldern antingen varit skrämmande i sitt sätt att bemöta det eller själv varit alltför otrygg när barnet hade behövt föräldern som trygg bas eller säker tillflyktsort. F är alltså antingen skrämmande eller själv skrämd. Kanske själva lider av olösta trauman.

Question 34

En anknytningsforskare kallar desorganiserad anknytning för… vadå?

Answer 34

En relationell sårbarhet

Question 35

Vad har betydelse för om man blir traumatiserad eller inte?

Answer 35

En persons kapacitet att begripliggöra - mentalisera, förstå, tolka - en skrämmande händelse har betydelse för om den leder till traumatisering eller inte

Question 36

För den traumatiserade personen pågår det en kamp, en kamp för att ???

Answer 36

För den traumatiserade personen pågår en kamp för att försöka begripliggöra sitt liv och undvika ångest. För den som möter personen betyder det att hen visar oförutsägbara beteenden och växlande mognadsnivå vilket leder till svårigheter att förstå honom eller henne.

Question 37

För den person som varit med om en eller en serie av traumatiska händelser riskerar att psykologiskt sett få två personligheter, vilka då?

Answer 37

• Den emotionella delen och den vardagliga/normala delen av personen. Personen kan upplevas som - och själv uppleva - att hen är som olika personer i olika situationer. Den emotionella delen av personligheten lever kvar i traumat och är inriktad på avvörjande av hot eller självförsvar när minnet av traumat väcks.
• Den vardagliga eller normala delen av personligheten undviker den emotionella delen av personligheten och allt som kan påminna om den traumatiska upplevelsen. → person med trauma kan leva ett välfungerande liv i vissa avseenden

Question 38

Vilka 3 steg tar man hänsyn till vid traumafokuserad psykoterapi?

Answer 38

1. Stabilisering - hjälpa personen till ett kroppsligt förankrat känslomässigt lugn, som dämpar det stresspåslag många mer eller mindre upplever. T förklarar hur människor reagerar på trauma, så att P kan flrstå sina egna reaktioner. I stabiliseringen ingår även att hjälpa P skapa ett stabilt vardagsliv som inte innebär hot → skapa möjligheter att sova och äta regelbundet
2. Bearbeta traumatiska minnen - så att de inte längre är skrämmande. Under kontrollerade och trygga former närma sig händelser, minnen och självbild i en takt P klarar av utan att få överväldigande ångest. Ofta kan T hjälpa P med stabilisering återkommande i denna fas.
3. Återknyta till P:s nuvarande situation och svårigheter som uppstår där på ett sätt som gör att P kan ta hand om sig själv och t.ex. Reglera affekter i stunden.

Question 39

Hur uppfattar en person med desorganiserad anknytning världen?

Answer 39

Som en hotfull och obegriplig plats, och att man själv delvis är obegriplig

Question 40

Kan en P med desorganiserad anknytning uppfatta sin T som skrämmande och hotfull, fastän T:s avsikt varit att ställa vardagliga frågor?

Answer 40

Ja

Question 41

Vad består ambivalensen i relationer till andra för personer med desorganiserad anknytning?

Answer 41

De har en längtan efter närmare relationer till andra, men att denna strävan avbryts på grund av rädsla som väcks när de kommer nära. Personer både vill ha relationer och skräms av dem.

Question 42

Hur brukar patienter med desorganiserad anknytnings berättelser se ut?

Answer 42

P:s berättelser är oftast obegripliga, motsägelsefulla och präglas av både brist på känslor och plötsliga genombrott av känslor i relation till trauman som P behöver hjälp att hantera

Question 43

Kan personer med desorganiserad anknytning behöva större hjälp från sina T att förstå vad hennes eller hans problem är?

Answer 43

Ja

Question 44

Hur beter sig barn med desorganiserad anknytning?

Answer 44

Uppvisar kontrollerande eller omvårdnad beteende gentemot sin anknytningsperson. Dvs de har utvecklat kontroll som ett sätt att hantera skräck och hjälplöshet