Mentaliseringsbaserat arbete med familjer Flashcards
Vad innebär markerad spegling?
Via den markerade speglingen uppfattar anknytningspersonen rätt känsla hos barnet, tar emot den och ger tillbaka den till barnet med ett överdrivet ansiktsuttryck. Barnet som söker sin blick i anknytningspersonens ansikte kommer att förstå att den överdrivna markeringen i anknytningspersonens ansikte och tonfall av barnets känsla, tillhör just barnet själv. Därefter ändrar anknytningspersonen sitt ansiktsuttryck och speglar sitt eget mentala läge och skiljer därmed ut sitt eget inre läge från spädbarnets inre läge. När A.P visar upp även sitt eget mentala läge, affektregleras inte bara barnet, utan barnet börjar också erfara att det har ett eget inre liv som skiljer sig från omvärldens samt att andra människor också har ett helt separat inre liv. Den markerade speglingen innebär alltså inte bara att spegla tillbaka rätt känsla till barnet utan också att skilja ut den ur den egna reaktionen.
Vilka är de 4 motpolerna i vår mentalisering?
- Själv - andra
- Explicit - implicit
- Affekt - kognition
- Yttre - inre
Vad innebär själv - andra polariteten?
Att mentalisera handlar om att förhålla sig till sig själv i relation till en annan. Om den aspekten inte finns med så talar vi inte om mentalisering. T.ex. om man är stressad/besviken att man inte kom in på den utbildningen man önskade och någon annan försöker konversera med en kan man vara för inne i sitt “själv” för att kunna mentalisera den andre i konversationen
Kan du ge exempel på övervikt åt själv i själv-andra polariteten?
“Jag får alltid ta allt ansvar för att det ska bli trevlig stämning. Det är alltid jag som tar ansvar för hela relationen och jag blir helt slut av att vara den som ordnar med precis allt. Det får vara slut med det nu.”
Kan du ge exempel på övervikt åt andra i själv-andra polariteten?
“Han tar aldrig ansvar för någonting. Han är en så typisk lillebror, bara förväntar sig att alla andra, och då särskilt jag, ska ordna med allt. Han är helt ansvarslös och jag är helt säker på att han inte ens får dåligt samvete när han glömmer någons födelsedag. Han bara “ah schysst att du påminde mig” och sedan tänker inte han mer på det”
Vad innebär implicit - explicit polariteten?
Att mentalisera implicit innebär att vi mentaliserar automatiskt och utan ansträngning, vi noterar det inte. Går blixtsnabbt, kräver ingen ansträngning eller reflektion. Vi känner av, vi lägger märke till.
Först när vi stannar upp och börjar prata om eller reflektera kring det vi känner av, blir mentaliseringen explicit. Vår explicita mentalisering är en mer krävande och långsam process som innefattar medvetenhet, ansträngning, tydlig uppmärksamhet och reflektion
Vad innebär affekt - kognition polariteten?
Affektiv mentalisering
Detta handlar om att förstå och känna in känslor. När vi mentaliserar affektivt, använder vi vår egen emotionella förståelse för att resonera kring vad andra kan uppleva känslomässigt. Det handlar om empati och känslomässig resonans.
Kognitiv mentalisering
Detta är den mer rationella och analytiska sidan av mentalisering, där vi använder vår intellektuella förståelse för att tolka andras tankar, intentioner och beteenden. Det innebär att förstå situationer genom ett mer logiskt och distanserat perspektiv.
Polariteten
Affekt-kognition-polariteten innebär att dessa två sidor av mentalisering ibland kan komma i konflikt eller behöva balanseras. En person kan till exempel ha svårt att tänka klart om de är alltför känslomässigt engagerade (överdriven affektiv mentalisering), eller de kan förstå en situation intellektuellt men sakna känslomässig insikt (överdriven kognitiv mentalisering).
Vad innebär yttre - inre polariteten?
Yttre mentalisering
Detta innebär att vi fokuserar på observerbara beteenden, kroppsspråk och konkreta fakta i omgivningen. Vi tolkar vad som sker baserat på det som kan ses eller höras. När vi mentaliserar utifrån ett yttre perspektiv, försöker vi förstå andras handlingar baserat på deras beteenden och situationer utan att tänka särskilt mycket på deras inre upplevelser.
Inre mentalisering
Inre mentalisering fokuserar på att förstå osynliga, interna processer som tankar, känslor, motivationer och intentioner hos oss själva eller andra. Detta handlar om att reflektera över varför någon känner eller tänker på ett visst sätt, även om det inte är direkt synligt i deras beteende.
Polariteten
Yttre-inre-polariteten i mentalisering belyser spänningen mellan dessa två typer av fokus. En obalans kan uppstå om man fokuserar för mycket på det ena och ignorerar det andra. Om man bara fokuserar på yttre beteenden kan man missa viktiga inre känslor och tankar som påverkar handlingar. Å andra sidan, om man enbart fokuserar på inre upplevelser kan man förlora kontakten med vad som faktiskt händer i den yttre världen och missa sociala signaler.
Att balansera yttre och inre mentalisering innebär att man både kan förstå och tolka yttre beteenden och relatera dem till de inre emotionella och kognitiva processerna.
Att utveckla mentaliseringsförmågan ingår i allas utvecklingspsykologiska bana. Det är en utveckling som sker gradvis och som består av tre tydliga utvecklingsfaser hos ett litet barn. Vad är en annan benämning för dessa utvecklingsfaser?
Förmentaliserande lägen
Vilka är de tre förmentaliserande lägena?
Teleologisk hållning, psykisk ekvivalens och låtsasläge
Vad innebär teleologisk hållning?
En teleologisk hållning innebär att man bara tror på något om det leder till ett synligt, konkret resultat. Inre tankar och känslor ignoreras om de inte visas genom yttre handlingar. Det begränsar förmågan att förstå andras inre upplevelser och motiveringar, eftersom fokus ligger enbart på vad som kan observeras i verkligheten. Den som befinner sig i teleologisk hållning förmår inte annat än att endast acceptera en förändring i den fysiska världen som en sann indikator för den andres intentioner.
Vad innebär psykisk ekvivalens?
Då har barnet fått en uppfattning om att det finns ett inre mentalt liv. Det utgår från sin egen blick på världen och har inte nått den utveckling där det kan skilja sina egna mentala tillstånd från andras. Detta visar sig på olika sätt, bl.a via barnets språk som nu präglas mer av uttryck av önskningar, behov och vilja. “Ebbe vill ha välling”. I psykisk ekvivalens går det INTE att skifta perspektiv. Istället sammanblandas det egna medvetandet och den yttre världen; det barnet erfar, uppfattar, känner, tycker - det tror barnet att övriga människor också erfar, uppfattar, känner, tycker. T.ex. “Om jag känner att du har dörren stängd för att du vill avvisa mig, då vill du avvisa mig”. Även självrelaterade negativa kognitioner vid psykisk ekvivalens - “Jag är ful/ond”.
Hur kan man exempelvis identifiera låtsasläge som pågår i terapi?
Ändlöst inkonsekvent “prat” om tankar och känslor i terapi
Att hålla motsägande trosuppfattningar igång samtidigt
Vad innebär låtsasläge?
Centrala aspekter av låtsasläge:
- Överdrivet fokus på inre världen: I låtsasläget fokuserar individen starkt på sina egna inre tankar och känslor, men på ett sätt som inte är förankrat i den yttre verkligheten.
- Brist på realistisk tolkning: Fantasier och symboliska associationer får stor betydelse, och det kan vara svårt att relatera dessa till verkliga händelser eller andras perspektiv.
- Gränslöshet mellan fantasi och verklighet: Inre bilder och idéer kan upplevas som verkliga eller få samma vikt som faktiska händelser, vilket leder till en upplevelse där verkligheten och fantasin smälter samman.
Exempel:
Ett barn som leker och helt förlorar sig i sin fantasivärld, där det är svårt att skilja mellan lekens påhittade verklighet och den yttre verkligheten, befinner sig i ett låtsasläge. Hos vuxna kan låtsasläge uppträda när känslor och tankar övervärderas, så att man inte längre kan se hur dessa relaterar till den faktiska situationen eller omgivningen.
I mentalisering:
Låtsasläge representerar en obalans där den inre, subjektiva världen får för stor dominans, vilket kan försvåra förmågan att förstå sig själv och andra på ett realistiskt och balanserat sätt. Det blir svårt att mentalisera korrekt, eftersom man inte längre kan skilja mellan vad som är fantasifullt och vad som är verklighetsbaserat.
Vad innebär hypermentalisering?
För att skilja begreppet något ur låtsasläget kan det beskrivas som att hypermentaliseringen innehåller en extra “spinn” eller “push”. Tonåren är den tid i livet då vi är som mest sårbara i den sociala speglingen, samtidigt som kompisar är ungdomens hela värld. Att stå inför andras icke-verbala och/eller verbala uttryck är särskilt svår för en tonåring, pga PFC ej är tillräckligt utvecklad ännu som kan hjälpa till med detta. Hypermentalisering som ungdomar själva brukar översätta som “övertänka”.
Vad innebär det att vara mindful-in-action?
Inom psykologin syftar “mindful-in-action” på att tillämpa medveten närvaro (mindfulness) i praktiska situationer och handlingar, snarare än enbart under formell meditation eller stillasittande övningar. Det handlar om att kunna vara medvetet närvarande och uppmärksam på sina egna tankar, känslor och kroppsliga sensationer under tiden man agerar eller interagerar med andra.
