Föreläsningsanteckningar tvåpersonspsykologi

Question 1

Själv - andra är grundfundament i PDT, vad ger Maria för exempel under föreläsningen som illustrerar detta?

Answer 1

Bilden PP muminmamman och osynliga barnet. Berättelse om flicka växer upp hos en tant som är dum. Psykisk misshandel. Hon blir osynlig. Hittar osynlig flicka räddar henne från dumma tanten - träffar muminmamman. Inför muminmammans blick växer hon fram, tillslut är hon inte osynlig längre. Kobjällra runt halsen - pga osynlig. Kunde sedan ta bort bjällran.

Question 2

Vad är det allra viktigaste för en människa?

Answer 2

Det viktigaste för en människa är att bli uppfattad, sedd och förstådd i sin egen rätt. Vet idag - störst åsamkan på barns utveckling är neglekt/förummelse → slår alla andra former av övergrepp. Vår hjärna utvecklas i relation, i en relation där man tillräckligt ofta blir sedd och blir förstådd för den man är och hjärnan växer till sig. Om inte ngn annan “har mig” på det sättet, genuint intresse för vem jag är som person. Rör sig kapsel isolerad → neglekt. Gör hjärnröntgen - 1 tillräckligt sedd, uppfattad och förstådd vs 1 inte blivit det. Blivit uppfattad subjektiv varelse - dubbelt så stor hjärna som den andra som inte fått det. Hjärnan är dock plastiskt - kan vi jobba igenom i livet. Första barnet har buffert som är starkare.

Question 3

Vilka signalsubstanser frisätts när man blir missförstådd?

Answer 3

Vasopressin och kortisol

Question 4

Vilka signalsubstanser frisätts när man blir förstådd?

Answer 4

Oxytocin –> vilket i sin tur skapar förutsättningar för att vara mer prosocial, empatisk etc

Question 5

Är föräldrar alltid intonade till 100%?

Answer 5

Nej, det går inte. Vi är inte genomskinliga. Inom alla relationer ibland bli missförstådda, ej varje känsla speglad och bekräftad. Alla blinda fläckar och känslor som är svårare än andra. Ingår att vi inte alltid fattar varandra. Rupturer är naturligt även i de trygga relationerna. Räcker att vi är “good enough mothers” enligt Winnicott

Question 6

Hur kan det bli för ett barn som har en förälder med svår olöst sorg och inte får någon hjälp med det?

Answer 6

Blir traumaensamtet för barnet pga ingen som plockar upp barnet i det

Question 7

Vad innebär joint attention?

Answer 7

Joint attention = kliver in i ngn annans bild av världen och är på riktigt nyfiken på den. Grunden är som följer signalerar beredd titta på världen när den ser ut som i din bubbla för dig.
Ni såg Maggie och lille pojken. Pojken (mind/sinne/allt som händer inne i huvudet) → hans utveckling sker via kontakten med ett annat mind som har honom i åtanke och är såpass genuint intresserad av honom. Det andra mind är så nyfiket och intresserat och intonat. Det är inte förklarande eller undervisande eller expertigt.

Question 8

När föds agens?

Answer 8

När ett barn får vara i kontakt med andra mind på positivt sätt (nyfiket, intonat, intresserat) då föds AGENS. Agens=känslan av att man mer eller mindre håller i rodret i sitt eget liv. Man kan påverka saker, ändra skeenden, man har ett inre värde, man kan föra sig själv framåt. Ser sin egen roll i relationer, att man själv kan ha påverkat hur den andra mår/känner sig. Svårt se sig själv i framtiden utan agens. Helt avgörande för psykisk hälsa. Ej kan se sig själv i framtiden → för t.ex. Deppig kan lika väl ta livet av mig pga ingen möjlighet att påverka sitt liv överhuvudtaget. AGENS är så sjukt viktigt för att man ska kunna bounca tillbaka. Ibland vara hela skillnaden med agens.

Question 9

Kortfattat: när föds agens?

Answer 9

Agensen föds i det relationella bandet mellan två minds där det andra mindet är intresserat, intonat och nyfiket.

Question 10

Vad menar Fonagy med att det spelar egentligen ingen roll vad vi gör kring våra barn, utan hur vi tänker kring dem? Kan du ge ett konkret exempel?

Answer 10

Exempel: Kalle - han är överallt och ingenstans. Har mamma. M och K trissar upp varandra. M ger K en smäll. Hamnar ofta i konkreta “så får man inte göra”. Om M då stananr upp och tänker “hur blev det för K? Blev han rädd för mig nu?” → så kan vi inte ha det. Vill inte ska behöva vara rädd för mig. Resonerar min egen påverkan på ngn annan, fattar ligger på mig att reparera. Kanske knacka på dörren försiktigt, be om ursäkt, har en påverkan på honom, ska göra allt hon kan för att inte göra honom ledsen igen. K åker inte runt som en satellit i rymden och inte blir förstådd/validerad.

Kan inte gå runt och tänka på sina barn hela tiden. Men om man inte har förmågan tänka kring sitt barn längre då är det problematiskt och behöver få hjälp.

Question 11

Hur ska vi som terapeuter tänka kring våra patienter kring interventionen?

Answer 11

1. Ni ska gå bredvid era patienter och fatta deras världsbild, ni behöver inte dela världsbild. Enda sättet för att skapa någon form av tillit. Efter det kan man börja laborera med alternativa perspektiv. Men vi tenderar att göra det för fort.
2. Laborera med alternativa perspektiv

Question 12

Tas terapeutens delaktighet på stort allvar i tvåpersonspsykologi?

Answer 12

Ja, man har alltid sin egen påverkan på patienten i åtanke

Question 13

Har man inom enpersonspsykologin mandat på att vara expert som terapeut?

Answer 13

Ja, där lägger man inte fokus på T:s påverkan på P

Question 14

Vilka basaffekter föds vi med?

Answer 14

Sorg, glädje, ilska, avsmak, skam, förvåning, rädsla

Question 15

Vad är tanken med affektfokuserad terapi?

Answer 15

Ju mer vi på riktigt vi kan känna grundemotionerna, förstå vad den betyder och vill med oss desto bättre. Desto mer starkare identitet och enklare att navigera i livet. God självkänsla: kan vara i kontakt med alla känslor som kan aktiveras i en människa och begripa sig på dem. Terapin ska leda till att sin P får kontakt med sina grundemotioner igen.

Question 16

Om man ser att sin patient börjar gråta, hur skulle en expert inom enpersonspsykologin säga vs en inom tvåpersonspsykologin säga?

Answer 16

Kan som expert i enpersons “nu kommer sorgen, det som du behöver”. För tvåpersons-terapeut - omöjligt att säga att det är sorgen, för i min värld kan tårar stå för mkt saker. Kan stå för att T pressar P, eller att P tänker på ngt helt annat än sorgen, man kan gråta pga lättnad. Tårar är uttryck för olika mentala tillstånd som är kontextbundet. “Jag ser att du har tårar i ögonen, har du någon aning om vad det handlar om? Vill du berätta?” så att P själv kan uttrycka sig. Orolig som T lägga något på P. Om P inte har koll på sina känslor och osäker på identitet, kanske förlägger hypotes på P, tar sig an T:s åsikt/hypotes. Svårt för P motsäga sin T.

Question 17

Är detta enpersons/tvåpersons?:
T brutit benet, tvingats vara sjukskriven 4 veckor. Sårbar P inte kunde ses förrän 4 veckor. Helt naturligt undersöka det - kan vara arg på att T försvann i 4 veckor. Har med sig i implicita system blivit lämnade utan förklaring när de var små, låt säga från igår med Maggie lämnad och lämnad utan att skapa mening i det. Väcker en känsla av att någon bara försvinner. Tillit, vad det väcker för känslor, vem P uppfattar T som.
T säger: “jag bara försvann i 4 veckor, hur blev det för dig?” “nej absolut ingenting fick bara mer tid över, inte påverkat mig överhuvudtaget” “okej, snarare skönt?” “nej, men ej påverkat dig, kan inte du påverka” “fick ej tag på dig långt tag efter, fick reda på det precis innan sessionen” “ingen fara har full förståelse rehabilitera benet tänk inte på mig” “okej för det slår mig nu, när vi pratar om det, kan bara vara mig, slår mig/uppfattar dig som undvikande och att det kanske är svårt för dig knyta an till mig efter 4 veckor, vad tänker du om det?”

Answer 17

Enpersonigt. För man kan som P tänka att nu kan jag inte knyta an heller, fel på mig och se det som kritik.

Question 18

Kan PDT ses som KBT med responsprevention fast man exponeras för sina känslor?

Answer 18

Ja