Negotiating the therapeutic alliance kapitel 3 förstå rupturer i alliansen och terapeutiska "dödlägen" Flashcards

1
Q

Är terapeutens uppgift att uppmuntra patienten att ta med sig den cynism, ilska eller förtvivlan som hen känner till här och nu i den terapeutiska relationen?

A

Ja, för på så sätt kan en vag, generaliserad känsla av hopplöshet och förtvivlan som patienten upplever isolerat förvandlas till en konkret känsla av hopplöshet i ett specifikt relationellt sammanhang.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

När terapeuten utforskar motståndet, vad måste man vara villig att utforska då?

A

Sitt eget bidrag till situationen och att erkänna både för sig själv och för patienten att patientens rädsla faktiskt kan vara baserad på en korrekt uppfattning om någon aspekt av terapeutens handlingar eller attityder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Är patientens uppgift att ta ansvar?

A

Nej, utan att uppleva ansvar för sina egna handlingar. Det första steget i att ta ansvar för sina handlingar innebär att stå bakom sina nuvarande handlingar, dvs att uppleva sina nuvarande handlingar som utvalda eller önskade. För att kunna göra detta måste hen känna sig tillräckligt självaccepterande i stunden i samband med relationen med terapeuten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Ett viktigt inslag i processen att utveckla agens innebär vadå…?

A

Innebär att börja uppleva en känsla av medkänsla gentemot sig själv. Av denna anledning kan den terapeut som omedvetet känner sig fördömande mot dem som inte upplever en känsla av handlingskraft göra det ännu svårare för dem att börja få en sådan upplevelse.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Görs val på “global nivå” för patienten?

A

Nej, utan snarare ögonblick för ögonblick

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

För att börja känna handlingskraft/agens, vad är viktigt att som terapeut få patienten att upptäcka?

A

Upptäcka de val de gör i stunden i den terapeutiska relationen, t.ex. kan handlingen att omedvetet göra motstånd mot utforskandet av en viss känsla eller fantasi omvandlas till handlingen att avsiktligt besluta sig för att inte göra det i nuet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är en av de bättre möjligheterna att hjälpa patienter att börja ta ansvar för sina handlingar?

A

Det är att hjälpa dem börja stå bakom sina handlingar i den terapeutiska relationen, t.ex. kan patienten som har svårt att komma åt smärtsamma eller skrämmande känslor uppmuntras att experimentera med att säga “jag är inte villig att utforska dessa känslor just nu” snarare än att säga “jag vet inte vad jag känner”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

I ett exempel i kapitlet, vilken var den mest kraftfulla sessionen för patienten?

A

Den där patienten uttryckligen kunde kritisera sin terapeut för att han inte var till mer hjälp för honom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Huruvida terapeuten tolkar, konfronterar, empatiserar, utmanar eller validerar är det en återspegling av…?

A

Terapeutens egen personliga dynamik

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Ur Weiss och kollegors (1986) perspektiv, kan en terapeuts förmåga att agera på ett sätt som motbevisar patientens perspektiv en central förändringsmekanism?

A

Ja. T.ex. kan en terapeut som inte reagerar som svar på sin patients ilska avfärda sin patogena övertygelse om att aggression är farlig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad föreslår kontroll-mästerskapsteorin”control-mastery theory?

A

Den föreslår två olika sätt på vilka en patients patogena övertygelser kan vara inblandade i ett terapeutiskt återvändsgränd eller alliansbrott:
1. Terapeuten kan omedvetet agera på ett sätt som bekräftar patientens patogena övertygelse. t.ex. tror en patient att känslor av sorg kommer leda till att han blir övergiven. T förstår inte hur centralt detta är för P och misslyckas följaktligen med att på ett adekvat sätt inleva hans sorgliga känslor när de dyker upp. Som ett resultat avbryter P nästa session.
2. T.ex. kan en P som omedvetet tror att andra kommer att skadas av självhävdande handlingar testa denna tro på terapin genom att inte hålla med T. Om T klarar tidiga överföringstester genom att inte bli defensiv när P inte håller med, kan P omedvetet bestämma sig för att det är säkert att delta i mer omfattande överföringstester och kan därefter direkt uttrycka ilska mot T.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur ska man tänka kring när man som T känner obehag när klienten inte är nöjd med behandlingsresultatet?

A

Detta kan resultera i att man som T får arbeta i personlig terapi eller handledning för att bli mer accepterande gentemot sina egna personliga misslyckanden och begränsningar. Viktigt att komma ihåg att för klienten att känna att T misslyckats och att uttrycka negativa känslor om detta utan att exempelvis bli alltför ledsen/sårad kan vara en värdefull del av förändringsarbetet. P kanske inser att andras känslor inte behöver bli skyddade eller liknande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Är livet ett pågående arbete?

A

Ja och innebörden av den tid som P har tillbringat i terapi och innebörden av den relation som man utvecklat med T kommer att utvecklas över tiden i takt med att P har andra livserfarenheter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Att lära sig leva med tvetydighet och brist på fullständig stängning (“closure”) är en viktig utvecklingsprestation, stämmer det?

A

Ja. I själva verket har forskning på ämnet visdom antytt att denna typ av tolerans mot tvetydighet är ett mer avancerat kognitivt-affektivt utvecklingsstadium. Detta kan räcka som tillräckligt bra avslutning i terapin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Är det centralt att göra det omedvetna medvetet inom PDT?

A

Ja. Genom att bli medvetna om omedvetna önskningar och vårt försvar mot dem ökar vi graden av valfrihet för oss. På så vis minskar vi i vilken grad omedvetna faktorer och antar en högre grad av handlingskraft.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad innebär meningskonstruktion för P?

A

För klienter innebär denna process av meningskonstruktion ofta att de blir mer medvetna om och artikulerar nyanserna i sin känslomässiga upplevelse i samband med relationen med T, så att de kan börja få en känsla av att känna sig mer levande och i kontakt med deras inre upplevelse

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad innebär principen för överbestämmande?

A

Motiven bakom våra handlingar är komplexa och ofta motsägelsefulla.

18
Q

Brukar P börja en behandling med en minskad känsla av personlig handling?

A

Ja, de upplever sig vara utlämnade till sina symtom eller vara offer för olycka eller andra människors dåliga avsikter eller försummelse. De misslyckas ofta med att se sambandet mellan sina symtom och sina egna interna och mellanmänskliga konflikter.

19
Q

Är det vanligt att man inte vill erkänna sin egen roll i att bidra till de konfliktmönster som vi upprepar i våra liv?

A

Ja

20
Q

När P får större uppskattning av sambanden mellan dessa symtom och deras sätt att vara, och deras egna bidrag till konfliktmönstren i deras liv, vad kommer de uppleva då?

A

Uppleva större grad av valmöjligheter i sina liv och att uppleva sig själva som agenter snarare än som offer.

21
Q

Ska den växande medvetenheten eller förståelse för ens personliga handlingskraft vara erfarenhetsbaserad eller konceptuell?

A

Erfarenhetsbaserad

22
Q

Att komma för att uppleva en känsla av “Agency” är bara halva striden i terapin, vad går den andra hälften ut på?

A

Den andra hälften innebär att vi kommer att uppskatta och acceptera gränserna för vår handlingskraft.

23
Q

Vad menade Winnicott med att utveckla ett falskt jag?

A

Det innebär ett sätt att vara som svarar mot den yttre verklighetens krav men som tappar kontakten med en inre känsla av vitalitet och verklighet

24
Q

Finns det en allmän rörelse mot uppfattningen att genom att agera på ett sätt som skiljer sig från det sätt som klientens föräldrar gjorde, kan T ge P en ny relationserfarenhet som utmanar hens missanpassade relationsscheman, arbetsmodeller eller interna objektrelationer?

A

Ja

25
Q

Om P har haft föräldrar som är för påträngande, kan det vara viktigt för P då att T är särskilt respektfull för klientens behov av integritet?

A

Ja

26
Q

Stämmer följande påstående: T:s tolkningsverksamhet ger en reglerande och integrerande funktion för P, och det är P:s internalisering av denna integrerande upplevelse med T som leder till förändring?

A

Ja

27
Q

T:s förmåga att fungera som ett nytt objekt för klienten (snarare än ett gammalt objekt som liknar hans föräldrar) är nyckelmekanism för förändring?

A

Ja det stämmer

28
Q

Kan det lätt bli så att man som T agerar på ett sätt som P:s föräldrar gjorde, vad gör man då?

A

Ja det kan lätt bli så, tonvikten ligger i att acceptera det oundvikliga i att spela rollen som ett gammalt objekt (dvs rekryteras till ett av klientens karakteristiska relationsscenarier) och sedan arbeta mot att frigöra eller avvecklas från denna roll och bli ett nytt objekt

29
Q

Äger våra första relationella upplevelser rum i den verbala domänen?

A

Nej, den äger rum utanför den verbala domänen och symboliseras eller kodas på en presymbolisk nivå eller så kallad implicit relationer kunskap. Implicit relationer kunskap är en känsla som inte uttrycks i vad vi säger, utan snarare i hur vi agerar och känner i relationer. Det är alltså en slags procedurkunskap, en kunskap om att vara i relationer som inte är kodad på en språklig nivå.

30
Q

Stämmer följande: P som upplever flera känslor av rädsla och skräck dissocierar dessa känslor och på subtila sätt försöker framkalla dessa känslor hos T?

A

Ja.

31
Q

Vad har den friske individen förmågan att göra?

A

Förmågan att flexibelt röra sig fram och tillbaka mellan
(A) använda sin eller hennes egna självlindrande färdigheter för att reglera plågsamma känslomässiga upplevelser och
(B) använda relationen med den andra för att hjälpa till att reglera känslor

32
Q

Är självreglering viktig?

A

Ja, för självreglering består av olika strategier och åtgärder som används för att hantera upphetsning, upprätthålla vakenhet, dämpa upphetsning vid överstimulering, bearbeta och hantera olika känslor och använda känslomässig feedback konstruktivt. Självreglering spelar alltså en avgörande roll för förmågan att uppmärksamma och engagera sig i miljön.

33
Q

Är principen om relationsbrott och rupturer en central del i PDT?

A

Ja. En forskare Heinz Kohut såg processen att arbeta igenom terapeutens oundvikliga empatiska misslyckanden som en central terapeutisk mekanism. Ur hans perspektiv, när T förmår känna empati med klientens upplevelse av att ha varit misslyckad sker en process där klienter börjar internalisera terapeutens empatiska närvaro och resulterar i en typ av strukturell förändring för P som gör att de kan ta över en del av terapeutens empatiska eller speglande funktioner. Dessa funktioner är väsentliga för att individen ska kunna behålla en känsla av självsammanhållning.

34
Q

Är reparation av rupturer i den terapeutiska alliansen en livsviktig förändringsprocess?

A

Ja

35
Q

Är det viktigt med inte bara “meeting of minds” utan också “meeting of hearts”?

A

Ja

36
Q

När P och T når intersubjektivitet, hur konceptualiseras/innebär det?

A

Det konceptualiseras/innebär en affektiv koppling som två människor upplever när det känns för båda att de förstår samma version av verkligheten. Förstå en liknande version av “vad som händer, nu, här, mellan oss”. Ett ögonblick av möte är inte bara ett “meeting of minds” utan också ett “meeting of hearts”. När detta händer kliver T och P tillfälligt utanför sina vanliga roller, och ett nytt dyadiskt tillstånd uppstår.

37
Q

För att en mötesstund/”nu-ögonblick” ska kunna äga rum, hur ska T tänka för att detta ska kunna äga rum?

A

En mötesstund äger rum när T svarar på denna utmaning på ett spontant eller autentiskt sätt som bär stämpeln av hans eller hennes personliga signatur.

38
Q

Vad blir effekten av att det sker en intersubjektiv koppling med T?

A

Det tillåter P att expandera och omorganisera sitt medvetande på en högre nivå av komplexitet

39
Q

Är ett av sätten på vilka terapi kan underlätta förändring alltså är genom att främja en förbättrad förmåga att mentalisera?

A

Ja, för det spelar en viktig roll för att låta individen känna igen och acceptera sina egna känslor och behov samtidigt som man hanterar komplexiteten i mellanmänskliga relationer på ett adaptivt sätt genom att tillhandahålla verktygen att kunna förhandla sina och andras behov.

40
Q

Hur leder den terapeutiska processen till en förbättring av klientens förmåga att mentalisera?

A
  1. T:s förmåga att fungera som en trygg anknytningsfigur för klienter de förutsättningar som är ägnade att utveckla förmågan att mentalisera. Tryggheten i den terapeutiska relationen hjälper klienterna att utforska känslor och avsikter som traditionellt har dissocierats.
  2. Processen tillåter att utforska överföringen och motöverföringen klienter att utveckla en större förmåga till mentalisering genom att hjälpa dem bli mer medvetna om sina interna upplevelser och hur deras handlingar påverkar T:s upplevelse
  3. Processen att arbeta sig igenom brister i den terapeutiska alliansen eller terapeutiska återvändsgränder lockar också till att utveckla en större förmåga att mentalisera. Det är oundvikligt att T ibland misslyckas med att leva upp till sina klienters idealiserade fantasier om vad de kan ge (t.ex. magiskt förändra klientens liv). När detta händer är T:s uppgift att arbeta konstruktivt igenom dessa brister och att ha empati med klientens önskemål även om hen inte kan uppfylla dem