Neuropsykologisk och kognitiv rehab

Question 1

Vad är viktiga aspekter av målsättning i en rehabiliteringsinsats?

Answer 1

• Att uppnå optimal aktivitetsmässig förmåga och bästa möjliga livskvalitet.
• Inre upplevelser av välbefinnande, praktiska förmågor i vardagen
• Att hitta tekniker för att få vardagen att fungera
• Fokus kring psykologiska och sociala aspekter, möjliggör ett väl fungerande arbetsliv (eller aktiviteter om skada gör det svårt att jobba), för individen ett meningsfullt tema
• Interventioner: Inriktning mot medvetenhet, kognition, coping, psykologiska reaktioner, uppmärksamma närstående och det omgivande samhället
• Få patienten att acceptera sina nedsättningar och jobba utifrån dessa (ingår även att träna upp dessa svagheter igen)
• Rent generellt är goda mål= tydligt definerade, mätbara, realistiska/nåbara och möjliga att utvärdera

Question 2

Hur är möjligheterna till rehabilitering kopplade till nivå av medvetenhet och sjukdomsinsikt?

Answer 2

• Har pat. en bristande medvetenhet är det ett stort hinder för rehab.
• Pat. som är omedvetna/låg sjukdomsinsikt är ofta mindre motiverade
• Påverkar motivation, medverkan, ökad stress och belastning för anhöriga
• Skillnad mellan bristande medvetenhet och förnekande – ofta en kombination av båda. En person som håller det ifrån sig reagerar ofta med väldigt starka känslor när det gäller förnekande. Omedvetenhet handlar mer om förvirring och osäkerhet. En människa kan också förneka under efterförloppet av en sjukdom eller skada.
• En person som inte har koll på egna minnesproblem kan om och om försätta sig i situationer där man misslyckas
• Behöver öka medvetenhet och bidra med tekniker

Question 3

Tre olika grader av medvetenhet kopplat till kognitiva svårigheter?

Answer 3

• Intellektuell medvetenhet (man vet att andra säger att man har kognitiva nedsättningar men kan inte koppla det alls till vardagen. Ex. säger ”psykologen säger att jag har dåligt minne” men blir sedan förvånad när hen glömmer saker)
• Aktuell medvetenhet (man vet egentligen om att man har kognitiva svårigheter men anpassar inte vardagen efter det utan blir påmind om det först när något skett. Ex. har dåligt minne och när man glömmer något så säger man att det nog kan bero på att man har dåligt minne
• Föregripande medvetenhet (man vet om att man har kognitiva svårigheter och anpassar vardagen/har strategier för att förebyga det)

Question 4

Vad innebär emotionsfokuserad copingstil?

Answer 4

• Oftast den första copingstrategin pat. använder.
• Försöker hålla sig ifrån sig känslor.
• Syftar till att reducera den känslomässig aspekten: undvikande, bagatelliserande, uppgivenhet, icke-konstruktiv självkritik, fokuserar bort från obehag.

Question 5

Vad innebär problemfokuserad copingstil?

Answer 5

• problemlösning: definiera problem, formulera lösningsförslag, väga för och nackdelar, agera för förändring, söka stöd hos andra, information.
• Förknippad med senare skeenden. Försöka lösa problem. Används parallellt med eller utan en skada. Står vi inför en svår livssituation reagerar vi emotionellt men försöker också lösa det

Question 6

Vad är neuropsykologens roll inom kognitiv rehabilitering och vad tar neuropsykologen hänsyn till när insatser rekommenderas?

Answer 6

• utredning som ger underlag för planering av kommande insatser, återgivning till patient och anhöriga. Resultatet får betydelse för rehabiliteringsinsatsen
• Ibland även psykoterapi, krishantering, samtsstöd, träningar av förmågor (rehabilitering), leda gruppbehandling osv
• Många frågor som psykologen berör kretsar kring bl.a. kognitiva nedsättningar, konsekvenser i vardagen och hur man hanterar dessa, förutsättningar för rehab osv
• Psykologen behöver framför allt ta hänsyn till om pat. kan tillgodose sig de rekommendationer man ger utifrån sin förmåga osv

Question 7

Vad innebär en holistiskt inriktad rehabilitering?

Answer 7

• En syn på rehab som genomsyras av tanken att alla delar/områden behöver rehaba
  Olika yrkesprofessioner är inblandade (ex. fysioterapeut, läkare, psykolog, arbetsterapeut osv)
• Får stöd i olika strategier för att träna och/eller kompensera för de kognitiva nedsättningarna
• Kretsar kring en tanke att skada och funktionella aspekter inte kan skiljas från emotion och självkänsla, patientens sociala situation

Question 7

Vad innebär en kognitiv rehabilitering?

Answer 7

• De insatser som syftar till att reducera påverkan av kognitiv dysfunktion i dagliga livet
• Ett förändrat beteendemönster över tid: ökad självmedvetenhet och etablerande av nya rutiner. Inte bara att träna utan lära sig hantera funktionsnedsättningar
• Bygger på repetition (utföra samma sak många gånger för att lära sig något nytt) och generalisering (så att det kan användas i många olika situationer)
• Kräver att patienten är motiverad och att insatsen ges vid rätt tillfälle. Ska göras senare under förloppet och inte vid akut skada
• Finns fyra olika strategier man kan använda

 Kognitiv träning: Att man tränar upp funktioner genom att öka intensiviteten, repetitionerna osv med målet att ”återfå” tidigare förmågor

 Kompensatorisk träning: kombination av externa och interna strategier för att utföra vardagsaktiviteter och förbättra aktivitetsnivå (mål = att ”hantera”)

 Externa strategier: Strategier som bygger på externa hjälpverktyg. Ex. kalender, klocka, symboler att peka på, scheman över dagen osv

 Interna strategier: Strategier som bygger på sätt att hantera svårigheterna internt. Ex. associationstekniker, ledtrådar, att prata med sig själv

Question 8

Vad menas med transfer/generalisering?

Answer 8

• Transfer innebär att man ser förbättringar även på andra områden/situationer i vardagen än enbart i den man just tränar/rehabiliterar
• Ex att man i rehabiliteringen tränar på strategier för att minnas att sätta på spisen när man ska koka ägg så vill man att den strategin ska få en transfer-effekt så att man dels minns det när man ska koka just ägg hemma men också att detta kan generaliseras så att strategin även fungerar när man ska ex. steka något

Question 9

Förklara begreppet kognitiv reserv och hur detta kan ha en betydelse för efterförloppet av en skada/sjukdom

Answer 9

• Kognitiv reserv är en del av de premorbida faktorer (faktorer innan skadan (ex. IQ, ålder, kön osv) som påverkar konsekvenserna/möjligheterna till återhämtning av en skada osv
• Kognitiv reserv kan ses som de kognitiva resurser pat. har haft och som hen kan använda sig vid rehabilitering osv.
• Man försöker mäta kognitiv reserv genom att uppskatta pat. tidigare IQ, utbildningslängd och yrke