Klinisk intervju Flashcards
Vilka frågeområden bör en klinisk intervju inom ramen för en neuropsykologisk undersökning innehålla?
Nuvarande situation/primära symtom
Ex. pat bild om problematik, bakomliggande orsaker, styrkos/svagheter, går det att göra en utredning i detta skede?
Fakta om bakgrund
Demografi, utbildning, yrke social situation (anta inte saker)
Tidigare sjukdomar och svårigheter
Kolla i journal efter medicinsk info och fokusera på det som är viktigt för just denna utredning
Funktioner i vardagen
Vad pat. gör i vardagen som funkar/inte funkar, hur en vecka ser ut, vad som är skillnad nu jmf med tidigare
Sociala relationer
Förändringar från tidigare, har pat. fått höra av omgivning att hen förändrats, kontaktnät
Emotionell/psykisk status
Psykiskt mående, är pat. tillräckligt emotionellt stabil för en utredning, hur är den “emotionella stämningen” i rummet (är pat. nervös, ledsen osv?)
Sömn och stress
Konkret sömnmönster, förändringar sedan tidigare, stressfaktorer?
Substansanvändning
Mediciner (ska finnas i journal), alkohol, andra substanser
Bilkörning och jaktlincens
Kan vara relevant
Reflektera kring vad som kan vara viktigt att beakta vad gäller ditt eget förhållningssätt till patienten, vid det första mötet.
- Fördomar
- Tänka på relevans i det man gör
- Kommer detta gynna pat. osv?
- Skapa en allians och förklara vad som ska göras osv.
- Ha med sig att det är en maktobalans
- Finns förmodligen en stor rädsla/oro för vad man ska komma fram till
- Möjliggör att pat. presterar utifrån optimal funktion
- Är frivilligt att vara där/göra utredningen
- Transparens kring vad som ska göras/syftet
*
Vilka för- och nackdelar kan finnas med en anhörigs närvaro vid den kliniska intervjun?
- Huvudprincipen är att patienten beslutar om anhörig ska med eller inte
- Positiva:
- Stöd för patienten
- Anhörig kan bidra med mycket info vid ex. nedsatt sjukdomsinsikt osv
- Ger anhörig möjlighet att få förståelse kring problematiken
- Kan hjälpa till att minnas vad som sades för patienten
- Negativa:
- Risk att anhörig hjälper till vid tester
- Pat. känner sig utsatt när hen presterar dåligt/ är jobbigt att andra ser ens problem
- Mer den anhöriges bild kring problem än patientens som kommer fram
- Patient kan inte tala fritt då hen är i en utsatt position med anhörig i rummet.
- Kompromiss om patienten verkligen vill ha med anhörig men att det inte fungerar optimalt kan vara att anhörig är med i intervjun men inte vid tester
Beskriv syftet med ett psykologutlåtande.
- Är den redovisning man gör av en utrednings innehåll och resultat
- Dokumentation kring vad du gjort (dels för patienten dels för att verksamheten kan se det)
- Kommunikation till uppdragsgivaren och andra insatser så att de kan se vad som skett
- Innefattar en bedömning (till skillnad från intyg)
Ge exempel på viktiga saker att tänka på vid klinisk intervju med tolk
- Viktigt att undersöka patientens språk innan första intervjun, för att veta om tolk behövs!
- Försök boka in ett förmöte med tolken så man kan gå igenom vad syftet är med intervjun/testningen så tolken kan förbereda sig lite
- Finns en del tolkar som utbildat sig för just tolkning kring vård och liknande situationer. Välj en sådan i första hand
- Ha ögonkontakt och prata med patienten och placera tolken vid sidan av
- Vissa språkliga grupper är små så finns risk att pat. och tolk känner varandra= kan inte prata fritt osv
- Tolken tolkar talat språk. Behövs det att tolken tolkar skrivet språk måste man informera om detta innan och se om de har möjlighet att göra det (inte alls säkert att de kan det)
- Familj bör inte tolka (barn under 18 får inte tolka)! I akuta situationer kan familj tvingas tolka men detta gäller sällan i kliniska intervjusammanhang
Redogör för vad som är viktigt att tänka på när det gäller språket i ett utlåtande.
- Språket ska vara vårdat, enkelt och begripligt
- Vi bör undvika förkortningar, långa meningar och krångliga formulerande
- Om vi måste använda facktermer bör vi även förklara dem
- Anpassa språket efter att pat. ska läsa det
- Var konsekvent i hur du beskriver funktioner (d.v.s. ändra inte namn på saker i utlåtandet)
Vilka olika delar brukar finnas med i en psykologutredning?
- Syfte/frågeställning
- Bakgrund
- Observationer
- Bedömningsinstrument
- Resultat
- Sammanfattning
- Utredningsgång
- Bedömning
- Rekommendation/åtgärd
Vad bör vara med i avsnittet syfte/frågeställning i ett psykologutlåtande?
- Varför utredningen görs/ vad för frågeställning ska utlåtandet besvara?
- Vad är det jag ska utreda.
- Vem som är uppdragsgivare
- Är mycket kortfattad
- Om någon annan frågeställning uppkommer under utredningen skriver man att frågeställning kring… uppkom under utredningen
Vad bör vara med i avsnittet bakgrund i ett psykologutlåtande?
- Relevant information om pat. och dess bakgrund
- Innehåller ofta flera underrubriken kring ex. livssituation, socialt, utbildning tidigare sjukdomshistoria, aktuella problemets bakgrund osv.
- Viktigt att beskriva varifrån informationen kommer (kommer infon från annan vårdpersonal, tidigare utredningar, från pat. själv osv)
- Ta enbart med sådant som är relevant för den psykologiska undersökningen
Vad bör vara med i avsnittet observationer i ett psykologutlåtande?
- Vad du lägger märket till/hur pat. beter sig (om det har relevans för utredningen)
- Ex. pat. sociala förmåga, uttröttbarhet, emotionella uttryck, språkliga funktion
- Helt enkelt saker som inte ryms i tester utan syns mer i ett mänskligt samspel
- Viktigt att tänka på formuleringarna här då pat. kommer läsa det och kan vara känsligt att ex. höra att man har svårt med social interaktion osv
Vad bör vara med i avsnittet bedömningsinstrument i ett psykologutlåtande?
- Vad för typ av tester/bedömningsinstrument/metoder jag använt.
- Lista de tester och testversioner som använts (viktigt för att kunna följa upp eller utredas vidare genom samma tester vid senare tillfälle)
Vad bör vara med i avsnittet resultat i ett psykologutlåtande?
- Lokala variationer sker där olika info är med beroende på var man jobbar (ex. har man bara med råvärdet eller det standardiserande värde).
- Redovisas i underrubriker utifrån funktioner och inte efter tester (ex. resultat kopplat till kognitiv snabbhet, minne osv)
- Bör innehålla verbala etiketter (verbal beskrivning av siffrorna bakom testen. Ex. vad betydligt under medelvärdet innebär i förhållande till medelvärdet/standardavvikelsen)
- Förklara vad för bedömning du gör av patientens premorbida funktionsnivå.
- Man bör dock beskriva den premorbida nivån i ungefärliga termer då man faktiskt inte kan veta då man inte har möjlighet att göra tester som avgör hur pat. förmåga var innan skadan. Ex. ”baserat på utbildningsnivå är den förväntande nivån för patientetn något över genomsnittet
Vad bör vara med i avsnittet sammanfattning i ett psykologutlåtande?
- Placeras olika i olika utlåtandet/verksamheter
- Kan vara först, sist eller efter resultatdelen
- Beroende på var det är står olika saker
- Är den först eller sist är det en sammanfattning av hela utlåtandet och är tänkt att fungera så att man kan läsa sammanfattningen och få en bild av vad man gjort och kommit fram till
- Ska vara kort och därmed enbart få med det mest väsentliga gällande ex. bedömning och rekommendationer
- Är det efter resultatdelen ska enbart resultaten kort sammanfattas
Vad bör vara med i avsnittet utredningens gång i ett psykologutlåtande?
- Återfinns på olika platser i olika utredningar/verksamheter
- Hur utredningen gått till, vad man gjort vid olika tillfällen samt datum för utredningstillfällena
Vad bör vara med i avsnittet bedömning i ett psykologutlåtande?
- Vad är det för bedömning du gör kring pat. förmågor kopplade till frågeställningen
- Svara på frågeställningen du hade inför utredningen
- Använd samma ord som i frågeställningen
- Bedöm tillförlitligheten kring resultaten som presenterats i resultatet.
- Beskriv både pat. styrkor och svagheter
- Vad du baserar bedömningen på?
- Vad som talar emot en viss hypotes
- Uppfylls diagnoskriteriet
- Avsluta med en mening om din bedömning
