musklerna Flashcards
vad är muskelns fu?
skapa rörelse
hur många muskler finns det som du kan styra med viljan?
ca 650muskler
nämn olika typer av muskelvävnad
tvärstrimmig hjärtmuskulatur
tvärstrimmig skelettmuskulatur
glattmuskulatur
var finns glattmuskulatur
rörformade ihåliga organ, magsäck, tarmar, urinblåsa, blodkärl
vilka är de olika utseendena på musklerna?
1 Spolformade muskler 2 Platta muskler 3a. Fjäderformade muskler 3b. Segmenterad 3c. Sågtandade muskler
Spolformade muskler
Det här är ”urtypen” för musklernas utseende. De finns framför allt i extremiteterna men även djupt i bålen. Speciellt för de spolformiga musklerna är att de kan skapa stora rörelser i de leder som de passerar.
Platta muskler
Finns framför allt i bålen. Exempel på platta muskler är raka bukmuskeln, bröstmuskeln och breda ryggmuskeln. skydd o stabilitet
Fjäderformade muskler
De fjäderformade musklerna finns framför allt i extremiteterna. Fördelen med den fjäderformade strukturen är att musklerna till följd av fiberriktningen får en stor tvärsnittsyta och därför kan utveckla stor kraft. En fjäderformad muskel kan vara enfjädrad eller tvåfjädrad.
Segmenterad
Den raka bukmuskeln är segmenterad, d.v.s. muskeln är indelad i mindre enheter genom invävda avsnitt av bindväv. Syftet med segmenteringen är att ge mer stadga åt muskeln.
Sågtandade muskler
Fördelen med den sågtandade strukturen är att muskeln ger en stabiliserande effekt genom att ha kontakt med flera olika områdespunkter utan att muskelytan blir stor.
hur är musklerna indelade
agonist
synergist
antagonist
agonist
utgångsmuskel
synergist
hjälparmuskel
antagonist
tvärtemot rörelse
Skelettmusklerna är uppbyggda av främst tre komponenter
En kontraktil del(sammandragande) som utgörs av muskelcellerna. Denna del består av proteinerna aktin och myosin vilka tillsammans har förmåga att skapa rörelse.
En elastisk del som utgörs av bindväv. Den elastiska delen gör det möjligt för muskeln att töjas ut. Efter en uttöjning strävar den elastiska delen efter att återföra muskeln till dess ursprungliga form.
En viskös del som framför allt består av vatten. Dess funktion är att verka dämpande på rörelser inne i muskeln.
Muskelbuken
Muskelbuken består av muskelceller med omgivande bindväv. När muskelbuken tunnar ut slutar muskelcellerna men bindväven fortsätter. Till slut finns det bara bindväv kvar och det kallas då för sena. Det finns således inga fristående senor i kroppen utan alla senor sitter ihop med muskler. Musklerna har en eller flera ursprungssenor och en fästessena.
Ursprungssenan
är som regel centralt belägen, d.v.s. nära kroppens centrum
rör sig minst när muskeln arbetar
Fästessenan
är vanligen placerad längst bort från kroppens centrum
fäster i det skelettstycke som rör sig mest när muskeln arbetar
Senans funktion
fäster muskelbuken i skelettet
överför muskulaturens dragkraft till skelettet varvid rörelse uppstår
hur är en muskel-muskelbuk uppbyggd
buken är uppdelad av bindväv.
dessa kallas muskelbuntar.
Muskelbuntarna består av muskelceller som också omges av bindväv.
Muskelceller kallas även muskelfibrer.
I muskelcellen finns parallellt ordnade mindre fibrer, s.k. myofibriller.
Myofibrillerna är uppbyggda av små enheter som ligger efter varandra i en lång rad. Varje enhet kallas för myofilament eller en sarcomere.
Sarcomeren är uppbyggd av aktin- och myosinfilament. Aktin och myosin är som tidigare nämnts muskelproteiner.
Sarcomeren är muskelns minsta arbetande enhet, det är här rörelsen skapas/kraften utvecklas.
Ser man organisationen från andra hållet så bildar aktin- och myosinfilamenten sarcomeren. Många sarcomerer i en lång rad bildar en myofibrill. Många myofibriller som buntas ihop med hjälp av bindväv bildar en muskelcell. Många muskelceller som buntas ihop med bindväv bildar en muskelbunt och flera muskelbuntar sammanhållna av bindväv bildar slutligen muskelbuken.
bindvävens fascia fu?
hålla ihop muskeln
bilda senor
minska friktionen vid muskelarbete
öka kontraktionskraften i muskeln vid kontraktion från ett uttöjt läge, detta är ett resultat av bindvävens elastiska egenskaper
Flerhövdade muskler
Muskler kan vara flerhövdade, d.v.s. de kan ha flera ursprungssenor. De har dock alltid en gemensam fästesena. Fästesenan kan eventuellt splittra upp sig och fästa in på olika punkter, men den är till en början gemensam för alla ursprungshuvuden. Beroende av hur många ursprungshuvuden muskeln har säger man att den är:
Tvåhövdad - biceps
Trehövdad - triceps
Fyrhövdad - quadriceps
De olika huvudena är ofta av olika arkitektur det vill säga att en muskelbuk kan vara spolformad och en annan kan vara fjäderformad.
Muskelns arbete
“Det enda en skelettmuskelcell kan göra är att dra ihop sig. För att muskeln ska förlängas krävs en yttre kraft, t.ex. tyngdkraften, eller en annan muskel”.
En aktiv muskelcell strävar alltid efter förkortning. Muskelns arbete kallas därför kontraktion, vilket betyder sammandragning.
på vilka sätt kan muskeln arbeta?
koncentrisk kontraktion : förkortning
exentrisk kontraktion : förlängning
statisk kontraktion (isometrisk) : utan förändring
vad är Korsbryggecykeln
Korsbryggecykeln är en serie rörelser som gör att muskeln kontraheras.
hur sker en korsbryggecyckel?
1myosin kopplar till aktin
2myosin ändrar vinkel och drar in aktinet
3myosin släpper taget om aktin
4myosin ändrar vinkel(öppnar upp)
När en nervimpuls med order om kontraktion når muskelcellen fäster myosinarmarna in på speciella fästesplatser på aktinet. Därefter sker en vinkelförändring av myosinarmarna. Eftersom myosinet hela tiden är fäst till aktinet dras aktinet med i myosinets rörelse. Aktinet förskjuts på så sätt in mot sarcomerens mitt varvid sarcomeren förkortas. Myosinarmarna släpper taget om aktinet och återvänder till den ursprungliga positionen, en korsbryggecykel är avslutad.
Myosinarmarna fäster på nytt in på aktinet. Genom att aktinet tidigare drogs med i myosinets rörelse så fäster myosinet nu till en ny fästesplats på aktinet. En ny vinkelförändring sker varvid aktinet förskjuts ytterligare in mot sarcomerens mitt, myosinarmarna kopplar loss och slår tillbaka för att ta ett nytt grepp. o.s.v. Denna process upprepas till kontraktionen är utförd. På detta sätt dras aktinet in mot sarcomerens mitt varvid muskelcellen förkortas. Myosinet ligger i princip i samma läge i sarcomerens mitt under arbetet. Det är aktinet som förflyttar sig.
muskelfibertyper
skiljer sig från varandra på basen av sin färg, kontraktionshastighet, uthållighet, styrka, tvärsnittsyta
I grova drag delar man in muskelfibrerna i två kategorier, typ I fibrer och typ II fibrer.
I en muskel ligger de olika typerna av muskelfibrer spridda. Det finns inga muskler med endast långsamma eller endast snabba muskelfibrer.
Vilken fibersammansättning vi föds med styrs av våra arvsanlag. Detta medför att vi har bättre eller sämre anlag för att utföra olika former av fysisk aktivitet.
typ I muskler
Typ I röda eller långsamma muskelfibrer
Typ I fibrerna har en längre kontraktionstid väldigt uthålliga aerob träning många kapillärer många mitokondrier
typ IIx muskler
typ IIx vita eller snabba muskelfibrer.
de kan utveckla stor kraft, explosion. inte uthålliga anaerob träning färre kapillärer färre mitokondrier
typ IIa muskler
typ IIa ljusröda muskelfibrer.
ganska bra på anaerob träning
ganska bra på aerob träning
ganska många kapillärer
ganska många mitokondrier
vilka är de Posturala musklerna
ryggsträckaren - M. erector spinae kappmuskeln - M. trapezius höftböjarmuskeln - M. iliopsoas fyrhövdade lårmuskeln - M. quadriceps femoris vadmuskelns djupa del - M. soleus nackrosetten
De posturala musklerna är med två undantag placerade på kroppens baksida. Undantagen utgörs av den fyrhövdade lårmuskeln och höftböjarmuskeln. Detta förklaras genom att kroppens tyngdpunkt ligger framför ryggraden och fotleden men bakom knäleden
raka bukmuskeln
m. rectus abdominis
U: os. costa, sternum
F: os. coxa
FU: flexion, lateral flexion bål, tippa bäcken bak, utandning, bukpress
yttre sneda bukmuskeln
m. obliques externus abdominis
U:os. coxa
F:linea alba, os. coxa, ljumskbandet
FU:rotation motsatt sida, flexion, lateralflexion, flexion ryggrad, tippa bäcken bak, utandning bukpress
innre sneda bukmuskeln
m. obliques internus abdominis
U:os. coxa, ljumskbandet
F:os. costa, linea alba,
FU:rotation samma sida, lateralflexion, flexion ryggrad, tippa bäcken bak, utandning bukpress
tvära bukmuskeln
m. transversus abdominis
U:os. costa, os. coxa, ljumskbandet
F: linea alba,
FU: utandning, bukpress, stabilisera ryggrad bäcken
ryggsträckarmuskeln
m. erector spinae
U:pelvis, c1-L5, os. costa,
F: C1-L5 os. costa, cranium
FU:entension, lateral flexion, rotation av ryggrad, tippa bäcken fram
fyrkantiga ländmuskeln
m. quadratus lumborum
U:L1-L5, os. costa 12,
F: os.coxa
FU: lateral flexion ryggrad, depression revben vid andning, elevation bäcken vid stabil ryggrad
breda ryggmuskeln
m. latissimus dorsi
U:pelvis, th7-L5
F: humerus
FU:adduktion, extension, inåtrotation axelled,
extension, lateralflexion och rotation ryggrad åt samma håll,depression av scapula, tippa bäcken fram
skulderhöjarmuskeln
m. levator scapulae
U:c1-c4
F:scapula
FU:entension, lateralflexion, rotation samma sida i ryggrad, elevation av skulderbladet
kappmuskeln
m. trapezius
U:cranium, nackbandet, c7-th12
F: scapula, clavicula
FU:entension, lateralflexion, rotation åt motsatt sida av huvud och halsryggrad,
elevation, adduction, depression,utåtrotation av scapula
axelmuskeln
m. deltoideus
U:scapula, clavicula
F: humerus
FU:abduction, flexion, extension, innåtrotation, utåtrotation, horisontell adduction och obduktion i axelleden
stora bröstmuskeln
m. pectorals major
U:clavicula, sternum, os costa
F: humerus
FU:horisontell adduction, inåtrotation, flexion och extension axelleden
stora runda muskeln
m. teres major
U:scapula
F: humerus
FU:adduction, extension, inåtrotation i axelleden
rotator cuff
m. supraspinatus
m. infraspinatus
m. teres minor
m. subscapularis
U:scapula
F: humerus
FU:stabiliserar axelleden, utåtrotation, inåtrotation, startar abduktio,n adduction i axelleden
tvåhövdade överarmsmusken
m. biceps brchii
U:scapula
F: radius, ulna
FU:flexion, supination i armbågsleden, flexion i axelleden
trehövdade överarmsmuskeln
m. triceps brchii
U:scapula, humerus
F:ulna
FU:extension i armbågsleden, extension och adduction i axelleden
rombmusklerna
mm. rhomboideii
U:os. costa III-IX
F:scapula
FU:abduction, utåtrotation, depression av skulderbladet, fixerar skulderbladet mot bröstkorgsväggen, hjälparinandningsmuskel
lilla bröstmuskeln
m. pectoralis minor
U:os. costa III-V
F:scapula
FU:depression av skulderbladet, hjälparinandningsmuskel
överarmsmuskeln
m. brachialis
U:humerus
F:ulna
FU:flexion i armbågsleden
armstrålbensmuskeln
m. brachioradialis
U:humerus
F:radius
FU:flexion, semisupination och semipronation i armbågsleden
underarmens flexorer
underarmens palmara muskelgrupper
U:humerus, radius, ulna
F:manus, radius
FU:flexion och pronation i armbågsleden, palmarflexion i handleden, flexion av fingrarna
underarmens extensorer
underarmens dorsala muskelgrupper
U:humerus, radius, ulna
F:manus, radius
FU:flexion och supination i armbågsleden, dorsalflexion i handleden, extension av fingrarna
höftböjarmuskeln
m. iliopsoas
U:th12-l5, os. coxa
F:femur
FU:flexion, lateralflexion av ryggraden tippar bäckenet framåt
lårfascians spännare
m. tensor fascia latae
U: os. coxa
F:tractus iliotibialis, vis tibia
FU:abduction, flexion, inåtrotation i höftleden, tippar bäckenet framåt, extension knäleden
stora sätesmuskeln
m. gluteus maximus
U:pelvis
F:femur, tractus iliotibialis
FU:extension, tåtrotation, abduction, adduction i höftleden, tippar bäckenet bakåt, extension knäleden
mellersta sätesmuskeln
m. gluteus medius
U:os. coxa
F:femur
FU: abduction, flexion, extension, media och lateralrotation i höftleden, stabiliserar bäckenet i sidled
lilla sätesmuskeln
m. gluteus minimus
U:os. coxa
F:femur
FU: abduction i höftleden, stabiliserar bäckenet i sidled
tvära höftledsmuskeln
m. piriformis
U:os. coxa, sacrum
F:femur
FU: utåtrotation, abduction i höftleden
benets inåtförare
m. adductores
U:os. coxa
F:femur, tibia
FU: adduktion, flexion, extension, utåtrotation i höftleden, flexion i knäleden
bakre lårmuskeln
m. ischiocruralis - hamstrings
U:os. coxa, femur
F:tibia, fibula
FU: flexion knäled, extension i höftleden, tippa bäckenet bakåt
raka lårmuskeln
m. rectus femoris
U:os. coxa, femur
F:tibia
FU: extension knäled, flexion i höftleden, tippa bäckenet framåt
fyrhövdade lårmuskeln
m. quadriceps femoris
U:os. coxa, femur
F:tibia
FU: extension knäled, flexion i höftleden, tippa bäckenet framåt
tvillingvadmuskeln
m. gastrocnemius
U: femur
F:pes, calcaneus
FU:flexion i knäleden, plantarflexion, supination i fotleden
flundramuskeln
m. soleus
U: tibia, fibula
F:pes, calcaneus
FU:plantarflexion i fotleden
främre skenbensmuskeln
m. tibialis anterior
U: tibia
F:pes
FU:dorsalflexion, supination i fotleden
vadbensmusklerna
m. tibialis posterior
U: tibia, fibula
F:pes
FU:plantarflexion, supination i fotleden, stabiliserar fotvalven
dynamisk kontraktion
muskeln arbetar under förlängning, rörelse sker i leden
Koncentriskt kontraktion
muskeln arbetar under förkortning
statisk kontraktion
muskeln arbetar utan längd förändring, ingen rörelse sker
exentrisk kontraktion
muskeln arbetar under förlängning
kraftutvecklande muskler
spolformade fjäderformade sträcker sig långt ofta breda ursprung rörelseutslag större
stabiliserande muskler
sågtandade
bred ursprung fäste
kortare rörelseutslag
IAP
intra
abdominal
pressure
vad kan scapula göra
elevation depression lateral rot medial rot abduktion adduction
rörelse extension axel, vilka muskler är med
latissimus dorsi
theres major
deltoids bakre
triceps brachii
rörelse adduktion axel, vilka muskler är med
latissimus dorsi
teres major
pectoralis major
triceps brachii
rörelse horisontell abduktion axel, vilka muskler är med
deltoids bak
latissimus dorsi
rörelse depression scapula, vilka muskler är med
trapezius nedre
serrates anterior
latissimus dorsi
rörelse adduktion scapula, vilka muskler är med
trapezius mellersta
romboideii
rörelse medialrotation scapula, vilka muskler är med
romboideii
rörelse flexion armbåge, vilka muskler är med
biceps brachii
brachioradialis
brachialis
diafragman
sänks vid inandning, slappnar av höjs vid utandning
mm intercostales externi
höja revbenen, inandning
mm intercostales interni
sänka revbenen, utandning
