musklerna

Question 1

vad är muskelns fu?

Answer 1

skapa rörelse

Question 2

hur många muskler finns det som du kan styra med viljan?

Answer 2

ca 650muskler

Question 3

nämn olika typer av muskelvävnad

Answer 3

tvärstrimmig hjärtmuskulatur
tvärstrimmig skelettmuskulatur
glattmuskulatur

Question 4

var finns glattmuskulatur

Answer 4

rörformade ihåliga organ, magsäck, tarmar, urinblåsa, blodkärl

Question 5

vilka är de olika utseendena på musklerna?

Answer 5

1 Spolformade muskler
2 Platta muskler
3a. Fjäderformade muskler
3b. Segmenterad
3c. Sågtandade muskler

Question 6

Spolformade muskler

Answer 6

Det här är ”urtypen” för musklernas utseende. De finns framför allt i extremiteterna men även djupt i bålen. Speciellt för de spolformiga musklerna är att de kan skapa stora rörelser i de leder som de passerar.

Question 7

Platta muskler

Answer 7

Finns framför allt i bålen. Exempel på platta muskler är raka bukmuskeln, bröstmuskeln och breda ryggmuskeln. skydd o stabilitet

Question 8

Fjäderformade muskler

Answer 8

De fjäderformade musklerna finns framför allt i extremiteterna. Fördelen med den fjäderformade strukturen är att musklerna till följd av fiberriktningen får en stor tvärsnittsyta och därför kan utveckla stor kraft. En fjäderformad muskel kan vara enfjädrad eller tvåfjädrad.

Question 9

Segmenterad

Answer 9

Den raka bukmuskeln är segmenterad, d.v.s. muskeln är indelad i mindre enheter genom invävda avsnitt av bindväv. Syftet med segmenteringen är att ge mer stadga åt muskeln.

Question 10

Sågtandade muskler

Answer 10

Fördelen med den sågtandade strukturen är att muskeln ger en stabiliserande effekt genom att ha kontakt med flera olika områdespunkter utan att muskelytan blir stor.

Question 11

hur är musklerna indelade

Answer 11

agonist
synergist
antagonist

Question 12

agonist

Answer 12

utgångsmuskel

Question 13

synergist

Answer 13

hjälparmuskel

Question 14

antagonist

Answer 14

tvärtemot rörelse

Question 15

Skelettmusklerna är uppbyggda av främst tre komponenter

Answer 15

En kontraktil del(sammandragande) som utgörs av muskelcellerna. Denna del består av proteinerna aktin och myosin vilka tillsammans har förmåga att skapa rörelse.

En elastisk del som utgörs av bindväv. Den elastiska delen gör det möjligt för muskeln att töjas ut. Efter en uttöjning strävar den elastiska delen efter att återföra muskeln till dess ursprungliga form.

En viskös del som framför allt består av vatten. Dess funktion är att verka dämpande på rörelser inne i muskeln.

Question 16

Muskelbuken

Answer 16

Muskelbuken består av muskelceller med omgivande bindväv. När muskelbuken tunnar ut slutar muskelcellerna men bindväven fortsätter. Till slut finns det bara bindväv kvar och det kallas då för sena. Det finns således inga fristående senor i kroppen utan alla senor sitter ihop med muskler. Musklerna har en eller flera ursprungssenor och en fästessena.

Question 17

Ursprungssenan

Answer 17

är som regel centralt belägen, d.v.s. nära kroppens centrum

rör sig minst när muskeln arbetar

Question 18

Fästessenan

Answer 18

är vanligen placerad längst bort från kroppens centrum

fäster i det skelettstycke som rör sig mest när muskeln arbetar

Question 19

Senans funktion

Answer 19

fäster muskelbuken i skelettet

överför muskulaturens dragkraft till skelettet varvid rörelse uppstår

Question 20

hur är en muskel-muskelbuk uppbyggd

Answer 20

buken är uppdelad av bindväv.
dessa kallas muskelbuntar.

Muskelbuntarna består av muskelceller som också omges av bindväv.
Muskelceller kallas även muskelfibrer.

I muskelcellen finns parallellt ordnade mindre fibrer, s.k. myofibriller.

Myofibrillerna är uppbyggda av små enheter som ligger efter varandra i en lång rad. Varje enhet kallas för myofilament eller en sarcomere.

Sarcomeren är uppbyggd av aktin- och myosinfilament. Aktin och myosin är som tidigare nämnts muskelproteiner.

Sarcomeren är muskelns minsta arbetande enhet, det är här rörelsen skapas/kraften utvecklas.

Ser man organisationen från andra hållet så bildar aktin- och myosinfilamenten sarcomeren. Många sarcomerer i en lång rad bildar en myofibrill. Många myofibriller som buntas ihop med hjälp av bindväv bildar en muskelcell. Många muskelceller som buntas ihop med bindväv bildar en muskelbunt och flera muskelbuntar sammanhållna av bindväv bildar slutligen muskelbuken.

Question 21

bindvävens fascia fu?

Answer 21

hålla ihop muskeln
bilda senor
minska friktionen vid muskelarbete
öka kontraktionskraften i muskeln vid kontraktion från ett uttöjt läge, detta är ett resultat av bindvävens elastiska egenskaper

Question 22

Flerhövdade muskler

Answer 22

Muskler kan vara flerhövdade, d.v.s. de kan ha flera ursprungssenor. De har dock alltid en gemensam fästesena. Fästesenan kan eventuellt splittra upp sig och fästa in på olika punkter, men den är till en början gemensam för alla ursprungshuvuden. Beroende av hur många ursprungshuvuden muskeln har säger man att den är:

Tvåhövdad - biceps
Trehövdad - triceps
Fyrhövdad - quadriceps
De olika huvudena är ofta av olika arkitektur det vill säga att en muskelbuk kan vara spolformad och en annan kan vara fjäderformad.

Question 23

Muskelns arbete

Answer 23

“Det enda en skelettmuskelcell kan göra är att dra ihop sig. För att muskeln ska förlängas krävs en yttre kraft, t.ex. tyngdkraften, eller en annan muskel”.

En aktiv muskelcell strävar alltid efter förkortning. Muskelns arbete kallas därför kontraktion, vilket betyder sammandragning.

Question 24

på vilka sätt kan muskeln arbeta?

Answer 24

koncentrisk kontraktion : förkortning
exentrisk kontraktion : förlängning
statisk kontraktion (isometrisk) : utan förändring

Question 25

vad är Korsbryggecykeln

Answer 25

Korsbryggecykeln är en serie rörelser som gör att muskeln kontraheras.

Question 26

hur sker en korsbryggecyckel?

Answer 26

1myosin kopplar till aktin 2myosin ändrar vinkel och drar in aktinet 3myosin släpper taget om aktin 4myosin ändrar vinkel(öppnar upp) När en nervimpuls med order om kontraktion når muskelcellen fäster myosinarmarna in på speciella fästesplatser på aktinet. Därefter sker en vinkelförändring av myosinarmarna. Eftersom myosinet hela tiden är fäst till aktinet dras aktinet med i myosinets rörelse. Aktinet förskjuts på så sätt in mot sarcomerens mitt varvid sarcomeren förkortas. Myosinarmarna släpper taget om aktinet och återvänder till den ursprungliga positionen, en korsbryggecykel är avslutad. Myosinarmarna fäster på nytt in på aktinet. Genom att aktinet tidigare drogs med i myosinets rörelse så fäster myosinet nu till en ny fästesplats på aktinet. En ny vinkelförändring sker varvid aktinet förskjuts ytterligare in mot sarcomerens mitt, myosinarmarna kopplar loss och slår tillbaka för att ta ett nytt grepp. o.s.v. Denna process upprepas till kontraktionen är utförd. På detta sätt dras aktinet in mot sarcomerens mitt varvid muskelcellen förkortas. Myosinet ligger i princip i samma läge i sarcomerens mitt under arbetet. Det är aktinet som förflyttar sig.

Question 27

muskelfibertyper

Answer 27

skiljer sig från varandra på basen av sin färg, kontraktionshastighet, uthållighet, styrka, tvärsnittsyta I grova drag delar man in muskelfibrerna i två kategorier, typ I fibrer och typ II fibrer. I en muskel ligger de olika typerna av muskelfibrer spridda. Det finns inga muskler med endast långsamma eller endast snabba muskelfibrer. Vilken fibersammansättning vi föds med styrs av våra arvsanlag. Detta medför att vi har bättre eller sämre anlag för att utföra olika former av fysisk aktivitet.

Question 28

typ I muskler

Answer 28

Typ I röda eller långsamma muskelfibrer ``` Typ I fibrerna har en längre kontraktionstid väldigt uthålliga aerob träning många kapillärer många mitokondrier ```

Question 29

typ IIx muskler

Answer 29

typ IIx vita eller snabba muskelfibrer. ``` de kan utveckla stor kraft, explosion. inte uthålliga anaerob träning färre kapillärer färre mitokondrier ```

Question 30

typ IIa muskler

Answer 30

typ IIa ljusröda muskelfibrer. ganska bra på anaerob träning ganska bra på aerob träning ganska många kapillärer ganska många mitokondrier

Question 31

vilka är de Posturala musklerna

Answer 31

``` ryggsträckaren - M. erector spinae kappmuskeln - M. trapezius höftböjarmuskeln - M. iliopsoas fyrhövdade lårmuskeln - M. quadriceps femoris vadmuskelns djupa del - M. soleus nackrosetten ``` De posturala musklerna är med två undantag placerade på kroppens baksida. Undantagen utgörs av den fyrhövdade lårmuskeln och höftböjarmuskeln. Detta förklaras genom att kroppens tyngdpunkt ligger framför ryggraden och fotleden men bakom knäleden

Question 32

raka bukmuskeln

Answer 32

m. rectus abdominis U: os. costa, sternum F: os. coxa FU: flexion, lateral flexion bål, tippa bäcken bak, utandning, bukpress

Question 33

yttre sneda bukmuskeln

Answer 33

m. obliques externus abdominis U:os. coxa F:linea alba, os. coxa, ljumskbandet FU:rotation motsatt sida, flexion, lateralflexion, flexion ryggrad, tippa bäcken bak, utandning bukpress

Question 34

innre sneda bukmuskeln

Answer 34

m. obliques internus abdominis U:os. coxa, ljumskbandet F:os. costa, linea alba, FU:rotation samma sida, lateralflexion, flexion ryggrad, tippa bäcken bak, utandning bukpress

Question 35

tvära bukmuskeln

Answer 35

m. transversus abdominis U:os. costa, os. coxa, ljumskbandet F: linea alba, FU: utandning, bukpress, stabilisera ryggrad bäcken

Question 36

ryggsträckarmuskeln

Answer 36

m. erector spinae U:pelvis, c1-L5, os. costa, F: C1-L5 os. costa, cranium FU:entension, lateral flexion, rotation av ryggrad, tippa bäcken fram

Question 37

fyrkantiga ländmuskeln

Answer 37

m. quadratus lumborum U:L1-L5, os. costa 12, F: os.coxa FU: lateral flexion ryggrad, depression revben vid andning, elevation bäcken vid stabil ryggrad

Question 38

breda ryggmuskeln

Answer 38

m. latissimus dorsi U:pelvis, th7-L5 F: humerus FU:adduktion, extension, inåtrotation axelled, extension, lateralflexion och rotation ryggrad åt samma håll,depression av scapula, tippa bäcken fram

Question 39

skulderhöjarmuskeln

Answer 39

m. levator scapulae U:c1-c4 F:scapula FU:entension, lateralflexion, rotation samma sida i ryggrad, elevation av skulderbladet

Question 40

kappmuskeln

Answer 40

m. trapezius U:cranium, nackbandet, c7-th12 F: scapula, clavicula FU:entension, lateralflexion, rotation åt motsatt sida av huvud och halsryggrad, elevation, adduction, depression,utåtrotation av scapula

Question 41

axelmuskeln

Answer 41

m. deltoideus U:scapula, clavicula F: humerus FU:abduction, flexion, extension, innåtrotation, utåtrotation, horisontell adduction och obduktion i axelleden

Question 42

stora bröstmuskeln

Answer 42

m. pectorals major U:clavicula, sternum, os costa F: humerus FU:horisontell adduction, inåtrotation, flexion och extension axelleden

Question 43

stora runda muskeln

Answer 43

m. teres major U:scapula F: humerus FU:adduction, extension, inåtrotation i axelleden

Question 44

rotator cuff

Answer 44

m. supraspinatus m. infraspinatus m. teres minor m. subscapularis U:scapula F: humerus FU:stabiliserar axelleden, utåtrotation, inåtrotation, startar abduktio,n adduction i axelleden

Question 45

tvåhövdade överarmsmusken

Answer 45

m. biceps brchii U:scapula F: radius, ulna FU:flexion, supination i armbågsleden, flexion i axelleden

Question 46

trehövdade överarmsmuskeln

Answer 46

m. triceps brchii U:scapula, humerus F:ulna FU:extension i armbågsleden, extension och adduction i axelleden

Question 47

rombmusklerna

Answer 47

mm. rhomboideii U:os. costa III-IX F:scapula FU:abduction, utåtrotation, depression av skulderbladet, fixerar skulderbladet mot bröstkorgsväggen, hjälparinandningsmuskel

Question 48

lilla bröstmuskeln

Answer 48

m. pectoralis minor U:os. costa III-V F:scapula FU:depression av skulderbladet, hjälparinandningsmuskel

Question 49

överarmsmuskeln

Answer 49

m. brachialis U:humerus F:ulna FU:flexion i armbågsleden

Question 50

armstrålbensmuskeln

Answer 50

m. brachioradialis U:humerus F:radius FU:flexion, semisupination och semipronation i armbågsleden

Question 51

underarmens flexorer

Answer 51

underarmens palmara muskelgrupper U:humerus, radius, ulna F:manus, radius FU:flexion och pronation i armbågsleden, palmarflexion i handleden, flexion av fingrarna

Question 52

underarmens extensorer

Answer 52

underarmens dorsala muskelgrupper U:humerus, radius, ulna F:manus, radius FU:flexion och supination i armbågsleden, dorsalflexion i handleden, extension av fingrarna

Question 53

höftböjarmuskeln

Answer 53

m. iliopsoas U:th12-l5, os. coxa F:femur FU:flexion, lateralflexion av ryggraden tippar bäckenet framåt

Question 54

lårfascians spännare

Answer 54

m. tensor fascia latae U: os. coxa F:tractus iliotibialis, vis tibia FU:abduction, flexion, inåtrotation i höftleden, tippar bäckenet framåt, extension knäleden

Question 55

stora sätesmuskeln

Answer 55

m. gluteus maximus U:pelvis F:femur, tractus iliotibialis FU:extension, tåtrotation, abduction, adduction i höftleden, tippar bäckenet bakåt, extension knäleden

Question 56

mellersta sätesmuskeln

Answer 56

m. gluteus medius U:os. coxa F:femur FU: abduction, flexion, extension, media och lateralrotation i höftleden, stabiliserar bäckenet i sidled

Question 57

lilla sätesmuskeln

Answer 57

m. gluteus minimus U:os. coxa F:femur FU: abduction i höftleden, stabiliserar bäckenet i sidled

Question 58

tvära höftledsmuskeln

Answer 58

m. piriformis U:os. coxa, sacrum F:femur FU: utåtrotation, abduction i höftleden

Question 59

benets inåtförare

Answer 59

m. adductores U:os. coxa F:femur, tibia FU: adduktion, flexion, extension, utåtrotation i höftleden, flexion i knäleden

Question 60

bakre lårmuskeln

Answer 60

m. ischiocruralis - hamstrings U:os. coxa, femur F:tibia, fibula FU: flexion knäled, extension i höftleden, tippa bäckenet bakåt

Question 61

raka lårmuskeln

Answer 61

m. rectus femoris U:os. coxa, femur F:tibia FU: extension knäled, flexion i höftleden, tippa bäckenet framåt

Question 62

fyrhövdade lårmuskeln

Answer 62

m. quadriceps femoris U:os. coxa, femur F:tibia FU: extension knäled, flexion i höftleden, tippa bäckenet framåt

Question 63

tvillingvadmuskeln

Answer 63

m. gastrocnemius U: femur F:pes, calcaneus FU:flexion i knäleden, plantarflexion, supination i fotleden

Question 64

flundramuskeln

Answer 64

m. soleus U: tibia, fibula F:pes, calcaneus FU:plantarflexion i fotleden

Question 65

främre skenbensmuskeln

Answer 65

m. tibialis anterior U: tibia F:pes FU:dorsalflexion, supination i fotleden

Question 66

vadbensmusklerna

Answer 66

m. tibialis posterior U: tibia, fibula F:pes FU:plantarflexion, supination i fotleden, stabiliserar fotvalven

Question 67

dynamisk kontraktion

Answer 67

muskeln arbetar under förlängning, rörelse sker i leden

Question 68

Koncentriskt kontraktion

Answer 68

muskeln arbetar under förkortning

Question 69

statisk kontraktion

Answer 69

muskeln arbetar utan längd förändring, ingen rörelse sker

Question 70

exentrisk kontraktion

Answer 70

muskeln arbetar under förlängning

Question 71

kraftutvecklande muskler

Answer 71

``` spolformade fjäderformade sträcker sig långt ofta breda ursprung rörelseutslag större ```

Question 72

stabiliserande muskler

Answer 72

sågtandade bred ursprung fäste kortare rörelseutslag

Question 73

IAP

Answer 73

intra abdominal pressure

Question 74

vad kan scapula göra

Answer 74

``` elevation depression lateral rot medial rot abduktion adduction ```

Question 75

rörelse extension axel, vilka muskler är med

Answer 75

latissimus dorsi theres major deltoids bakre triceps brachii

Question 76

rörelse adduktion axel, vilka muskler är med

Answer 76

latissimus dorsi teres major pectoralis major triceps brachii

Question 77

rörelse horisontell abduktion axel, vilka muskler är med

Answer 77

deltoids bak latissimus dorsi

Question 78

rörelse depression scapula, vilka muskler är med

Answer 78

trapezius nedre serrates anterior latissimus dorsi

Question 79

rörelse adduktion scapula, vilka muskler är med

Answer 79

trapezius mellersta | romboideii

Question 80

rörelse medialrotation scapula, vilka muskler är med

Answer 80

romboideii

Question 81

rörelse flexion armbåge, vilka muskler är med

Answer 81

biceps brachii brachioradialis brachialis

Question 82

diafragman

Answer 82

sänks vid inandning, slappnar av höjs vid utandning

Question 83

mm intercostales externi

Answer 83

höja revbenen, inandning

Question 84

mm intercostales interni

Answer 84

sänka revbenen, utandning