Hållning och kroppsanalys Flashcards
ryggradens kurvatur
Vår ryggrad är inte helt rak utan har små kurvor,
kyfos och lordos.
Lordos ser vi i hals och ländrygg
kyfos är den kurvatur som finns i bröst och korsrygg/svansben.
En ökad kyfos i bröstryggen kan beskrivas som en kutrygg och en ökad lordos i ländryggen kallas i talspråk för en stor svank.
Övre kontrollzonen
Övre kontrollzonen är viktig för att kunna använda armarna på ett bra sätt utan att slita på axlarna i onödan. Oavsett om det behövs styrka eller precision från armarna behövs det en stabil skuldra för att stabilisera och överföra krafter till och från bålen. Det bästa sättet att utveckla så mycket kraft som möjligt är att överföra belastningen till ett så stort område som möjligt. De muskler som är bäst anpassade för den uppgiften är kappmuskeln (M.trapezius) och främre sågtandade muskeln (M.serratus anterior). De tillsammans arbetar för att skulderbladet ska sitta stabilt och säkert mot bröstkorgsväggen och fördela kraften över ett större område.
Centrala kontrollzonen
Centrala kontrollzonen är oerhört viktig för att få stabilitet i bäckenet och ryggraden. Två muskler som är viktiga för stabiliteten är den tvära bukmuskeln (M. transversus abdominis) och multifiderna (en del av M. erector spinaes system) som binder samman kotorna i ryggraden i hals-, bröst- och ländrygg, samt hjälper till att stabilisera bäckenet. För att uppnå stabilitet och kontroll krävs det att de två stabiliserande musklerna arbetar normalt och dessutom samarbetar med den inre sneda bukmuskeln (M. obliquus internus abdominis), diaphragman (andningsmuskel) och bäckenbotten. De representerar golvet, taket och väggarna i en box som ska stabilisera ryggraden. Det innebär att andningsmönster, kontroll av bäckenbotten och bålstabilitet hör ihop.
Nedre kontrollzonen
Enbart aktivitet i centrala kontrollzonen räcker inte för en funktionell stabilitet av bäckenet. För att uppnå en optimal stabilitet av bäckenet krävs även aktivitet i M. gluteus maximus och M. gluteus medius. Den stora M. gluteus maxiumus har stor betydelse rent mekaniskt när det gäller att kontrollera förhållandet mellan låret, bäckenet och bålen. Tillsammans med M. gluteus medius kontrollerar M.gluteus maximus även knäets linje i förhållande till bäckenet och fotleden. Därav kan man säga att den även är med och påverkar belastningen på knäets strukturer. Om sätesmusklerna är svaga eller inaktiva kommer knäet att röra sig inåt och bäckenet kommer att tippa i sidled vid t.ex. step up, utfallsgång m.m.
När du har vikten på ena benet ska M. gluteus medius hjälpa till att hålla bäckenet i ett horisontellt läge. Någon som har en väldigt svängig gång (vickar på höfterna) har ev. en svag eller inaktiv M. gluteus medius och då kommer effektiviteten att minska markant och aktiviteten i bålens sidoböjande muskler såsom den fyrkantiga ländmuskeln (M. quadratus lumborum) att öka.
