Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Inlärning > Fysiologi > Flashcards

Fysiologi Flashcards

1
Q

nedbrytande processer

A

katabolism

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

uppbyggande processer

A

anabolism

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Kolhydrater

A

stärkelse, socker och kostfibrer

4kcal/g

Bränsle - snabbverkande kan användas i hela kroppen

Bryts ner i munhålan, mage och tarm till sockerarter.
transporteras i blodet till levern som ombildar till blodsocker - glukos
kan lagras i levern och muskler i form av glycogen

lagret är tidsbegränsat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Protein

A

4kcal/g

Byggstenar till det mesta i kroppens strukturer, muskler, bindväv, hud

Bryts ner i mage och tarm till mindre proteiner
minsta del i proteiner kallas aminosyror
20st varav ca hälften livsnödvändiga - essentiella

Finns inget lager, behöver tillsätta i kost kontinuerligt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Fett

A

9kcal/g

isolering under hud, runt organ, nervsystemet, hormon
bränsle - långtidsverkande

bryts ner i tarmen med hjälp av galla. galla produceras i levern och förvaras i gallblåsan och utsöndras vid måltider innehållande fett.
transporteras i blodet med hjälp av bära proteiner - lipoproteiner

obegränsat lager, under huden, insprängt i musklerna, runt organen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

energigivande ämnen

A

kolhydrater, protein, fett

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

insulin

A

För att glukos, fett och protein ska kunna transporteras in i cellerna krävs det närvaro av hormonet insulin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

ATP

A

För att kroppen ska kunna tillgodogöra sig den energi som finns i maten måste denna först omvandlas till en energiform som kroppens celler kan använda. Den energiformen heter ATP, (adenosintrifosfat). ATP är en energirik fosfatförening. Man kan säga att ATP är “kroppens energivaluta”, d.v.s. att ATP är giltigt som energi i alla kroppens celler.

Nedbrytning av mate kan ske i huvudsak på två sätt, antingen genom_aerob nedbrytning_om det finns syre närvarande, eller genom_anaerob nedbrytning_om det inte finns tillräckligt med syre närvarande.

ATP-molekylen används sedan vid energikrävande processer i cellerna. Produkterna som kvarstår efter nedbrytningen av ATP kan på nytt användas till att bilda ny ATP. Detta sker med hjälp av kreatinfosfat. Vid muskelcellerna finns ett litet lager färdigbildad ATP, som används vid krav på snabb energi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Uppbyggnad av glykogen

A

Uppbyggnaden av lager med glykogen stimuleras av hormonet insulin. Det finns en övre gräns för hur mycket glykogen som kan byggas och lagras. Den här gränsen regleras av att ju mer glykogen som bildas, desto mer hämmas bildningen. Man kallar den här automatiska regleringen för negativ feedback.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Nedbrytning av glykogen

A

När kroppen är i behov av energi bryts glykogenet ner till glukos igen. Nedbrytningen stimuleras bland annat av stresshormonet adrenalin och av kalcium. Kalcium finns i höga halter i muskelcellerna när musklerna arbetar. Det innebär att muskelcellernas arbete stimulerar nedbrytningen av glykogen. Både levern och muskelcellerna kan bryta ner glykogen till glukos. Skillnaden är att levern släpper ut det glukos som bildats i blodet varvid hela kroppen får tillgång till det, medan muskelcellerna enbart kan använda det bildade glukoset själv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Leverns glykogen

A

Det lagrade glykogenet i levern används framför allt till att upprätthålla en jämn blodsockernivå mellan måltiderna och under muskelarbete. Levern omvandlar det lagrade glykogenet till glukos som släpps ut i blodet varvid hela kroppen får tillgång till energin. Det går att lagra ca 50-100 gram glykogen i levern.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Musklernas glykogen

A

Musklernas glykogen används främst till att bilda energi vid muskelarbete.

muskeln kan lagra glucos i form av muskelglycogen, ca 300-400 gram glykogen.
För varje gram glykogen som lagras binds även 2,7 gram vatten.

För att glykogenet ska kunna användas som energikälla igen måste det först byggas om till glukosmolekyler. Muskelcellerna har inte förmågan att släppa ut glukos i blodet. Det innebär att en muskels lager av glykogen endast kan utnyttjas av muskeln själv. Glukoset kan alltså inte överföras till en annan muskel eller ett annat organ.

Vid fysisk aktivitet på en intensitet över 80 % av max hjärtfrekvens räcker glykogenet i musklerna cirka 90 minuter. Genom uppladdning med föda som innehåller mycket kolhydrater, så kallad_kolhydratladdning_, kan lagren av glykogen i muskulaturen ökas markant.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Kreatinfosfat

A

I musklerna finns även ett litet lager kreatinfosfat, förkortas CrP. Kreatinfosfat är en energirik fosfatförening som används vid kortvarigt arbete för att snabbt återuppbygga förråden av ATP. Muskelns lager av ATP och CrP samverkar. De används framför allt i början av ett arbete och vid höjningar av intensiteten under arbetets gång. ATP/CrP kan tillgodose musklernas energibehov under cirka 8-10 sekunder. En stor fördel är att det inte bildas någon mjölksyra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

ATP bildning

A

För att kroppen ska kunna framställa ATP krävs bränsle i någon form.

1. Energi lagrad i muskelcellerna:
Fosfatföreningar (ATP och CrP)
Glykogen
Fett
2. Energi cirkulerande i blodet:
Glukos
Fria fettsyror
3. Energi lagrad på andra platser:
Glykogen lagrat i levern
Fett lagrat i underhudsfettet
Aminosyror, proteiner, från musklerna

Vilken form av bränsle som används beror på en rad olika faktorer, t.ex. arbetets intensitet, hur länge arbetet pågår, hur vältränad personen är, hur mycket näring som finns i kroppen och hormonbalans. Uppställningen här ovan är gjord i den ordning som kroppen vanligen utnyttjar bränslet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Återuppbyggnad av förråden med ATP

A

Förråden av ATP bryts hela tiden ner, men byggs även upp kontinuerligt. Kroppen kräver hela tiden tillgång till ATP för att kunna arbeta och fungera. För att åter kunna bygga upp nedbrutet ATP har kroppen framför allt de här två möjligheterna:

ATP bildas från de produkter som bildats när ATP brutits ned. Detta sker tillsammans med kreatinfosfat (CrP), vilket precis som ATP är en energirik fosfatförening.

Energin i maten vi äter bryts ner till ATP.
Endast cirka 25 % av den energi som bildas vid nedbrytning av ATP i muskelcellen omvandlas till mekaniskt arbete. Resterande del, 75 %, blir framför allt värme. Att en person blir varm vid fysiskt arbete är med andra ord inte så konstigt. Förmågan att avge värme genom bl.a. svettning är mycket viktigt för att kunna arbeta långa tidsperioder.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

framställning av ATP anaerobt arbete

A

untan syre tillgängligt

tidsbegränsad
framställs färre ATP
sker fritt i muskelcellen
glucose
restprodukt laktat(mjölksyra) kan vara begränsande
startar snabbt vid nivåskiftning

mukelcell - glucose BLIR atp, co2, vatten, laktat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

framställning av ATP aerobt arbete

A

med syretillgängligt

pågå länge
framställs många ATP
sker i mitokondrien
glucose o fett används
tar lite tid att starta vid en ny nivå

muskelcell - glucose o fett BLIR atp, co2, vatten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

hur mycket blod har vi

A

ca 5-6liter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Blodets FU:

A

transportera näring, gaser, stoppa blödningar, reglera temperaturen, immunförsvar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

hur regleras temperaturen

A

genom att gå i inner eller yttre blodkärl

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

vad består blodet av

A

plasma
röda blodkroppar
vita blodkroppar
blodplättar

22
Q

vad är plasma

A

mestadels vatten
FU:får blodkropparna att flyta simma,
stoppa blödningar/koagulation

23
Q

var är röda bodkroppar

erytrocyter

A

bildas i den röda benmärgen
FU:transportera gaser ffa syre
nybildning är hormonstyrt
via erytropoetin - Produktionen av röda blodkroppar kallas erytropoes och sker i den röda benmärgen som återfinns i bröstben, revben och ryggkotor.

24
Q

vad är vita blodkroppar

lenkocyter

A

bildas i röda benmärgen

FU: immunförsvaret

25
Q

vad är blodplättar

trombocyter

A

bildas i den röda benmärgen

fu: stoppa blödningar, koagulation

26
Q

förmak

A

fu:fylla kammaren med blod

27
Q

vänster hjärthalva

stora kretsloppet

A

något kraftigare
pumpar blod till kroppen därav tjocklek

Vänster hjärthalva innehåller syrerikt blod som den pumpar ut i det stora kretsloppet.

I det stora kretsloppet innehåller artärernas blod mycket syre och lite koldioxid, eftersom blodet tidigare varit vid lungorna och fyllts på med syre. Artärerna leder blodet ut till kroppens celler. Vid cellerna sker ett gasutbyte, där blodet avger syre och tar upp koldioxid. Venerna har således motsatt innehåll, lite syre och mycket koldioxid, eftersom de för blodet från de arbetande cellerna tillbaka till hjärtat.

28
Q

höger hjärthalva

lilla kretsloppet

A

pumpar blod till lungorna

Höger hjärthalva innehåller syrefattigt blod som den pumpar ut i lilla kretsloppet eller lungkretsloppet som det också kallas.

I det lilla kretsloppet är förhållandet det motsatta. Artärerna i det lilla kretsloppet transporterar det syrefattiga blodet till lungorna, där det fylls på med nytt syre och avger koldioxid. Blodet innehåller nu mycket syre och lite koldioxid. Venerna för sedan blodet till hjärtats vänstra del, där blodet får fart och på nytt strömmar ut i det stora kretsloppet.

29
Q

klaffar

A

fu:enkelrikta blodet

Venerna har fickklaffar i sina väggar. De ser till att blodet inte “rinner” tillbaka efter att det tryckts uppåt. Klaffarna öppnas och sluts helt passivt, beroende på åt vilket håll blodet strömmar. När blodet pressas uppåt slås klaffarna mot blodkärlets väggar och passagen är fri. När blodet är på väg att ändra riktning, att “falla” neråt, ”grävs” klaffarna upp från kärlväggen och passagen i kärlet stängs.

30
Q

kammare

A

fu: pumpa bordet till koroppen och lungorna

31
Q

hjärtsäck

A

omges av fascia, rör sig fritt mot andra organ friktionsfritt,(ingen skada) även skydd och upphängning

32
Q

hjärtats arbetsfas

A

(kontraherar) systole

33
Q

hjärtats vilofas

A

(slappnar av) diastole

34
Q

hjärtat

A

Hjärtmuskeln kan beskrivas som en uthållig muskel som drar ihop sig snabbt. Muskeln är uppbyggd av speciella tvärstrimmiga muskelceller och det som är lite speciellt är att den är ihålig. Ditt eget hjärta är ungefär lika stort som din knutna näve, och ligger mitt under bröstbenet med endast den nedre spetsen något vriden åt vänster.

35
Q

hur hjärtats arbete styrs

A

Hjärtats arbete styrs även av den del av nervsystemet som vi inte kan påverka med viljan, det autonoma nervsystemet. Den sympatiska delen (kamp eller flykt/stress systemet) skyndar på och förstärker hjärtats aktivitet. Vid fysisk aktivitet ökar det sympatiska nervsystemet sin aktivitet och hjärtats arbete ökar. Den parasympatiska delen (lugn och ro systemet) lugnar ner och dämpar hjärtats arbete.

36
Q

Blodkärl

A

Blodkärlen har olika namn efter storlek och funktion. I kroppen finns tre olika typer av blodkärl; artärer, kapillärer och vener.

37
Q

Artärer

A

Artärer är de kärl som löper från hjärtat. Man brukar säga att artärerna är de kärl som innehåller syrerikt blod. Det stämmer till största del, men inte för de kärl som går mellan hjärta och lungor, i det lilla kretsloppet. Där innehåller artärerna syrefattigt blod, då blodet transporteras till lungorna för att fyllas på med syre.

38
Q

Kapillärer

A

Kroppens minsta och finaste kärl kallas för kapillärer. Kapillärernas väggar är väldigt tunna och saknar muskulatur. De förgrenar sig i nätverk som omger kroppens celler.

Det är i kapillärerna som utbytet av gaser och näringsämnen sker. Blodet avger syre och näringsämnen till, och tar upp koldioxid och slaggprodukter från, de arbetande cellerna. Det som möjliggör utbytet mellan celler och blod är att kapillärernas väggar är så tunna att vissa ämnen kan passera rakt igenom.

Efter platsen för gasutbytet blir kapillärerna tjockare igen och övergår i vener.

39
Q

Vener

A

Vener är de blodkärl som går till hjärtat. Precis som man brukar säga att artärerna är syrerika, säger man att venerna är syrefattiga. Det här stämmer för de flesta blodkärl, men inte för kärlen i det lilla kretsloppet. I det lilla kretsloppet transporterar venerna syrerikt blod från lungorna till hjärtat.

Venerna i kroppen löper i två system, ett djupt liggande system och ett ytligare. De ytliga kärlen benämns hudvener. Anledningen till det dubbla systemet med vener är att kroppen kan välja vilken väg blodet ska dirigeras beroende på om värme bör avges eller sparas. När kroppens celler arbetar uppstår värme, framför allt gäller det muskelcellerna där cirka 70-75 % av energin som används blir värme. För att kroppen inte ska bli överhettad vid fysiskt ansträngande arbete, försöker kroppen göra sig av med värmen. Det kan ske genom att blodet på väg till hjärtat dirigeras till de ytliga venerna och på sin väg uppåt avger värme till omgivningen. När de ytliga venerna används blir huden rödfärgad. Huden värms upp och produktionen av svett stimuleras för att svalka huden.

40
Q

Muskelpumpen

A

Den viktigaste mekanismen för att få upp blodet mot tyngdkraften är det som sammanfattas som_muskelpumpen_. Muskelpumpen kallar man den hjälp blodet får genom att skelettmuskulaturen i extremiteterna arbetar. När musklerna kontraheras blir muskelbuken tjockare. Muskelbuken trycker då ihop venerna och blodet pressas upp mot hjärtat. Träning med rytmiska kontraktioner av musklerna i benen har en maximal effekt på muskelpumpen.

41
Q

Övre luftvägarna

A 
näshålan
munhåla
strupe
bihålor 
svalget
42
Q

nedre luftvägarna

A

struphuvudet
luftstrupen
luftrören / bronker
lungblåsan / gasutbytet sker här

43
Q

Lungsäcken

A

Lungorna omges av en dubbel hinna, den s.k. lungsäcken. Den inre hinnan fäster i lungorna och den yttre hinnan i bröstkorgens inre vägg och mot diafragma. Mellan de båda lunghinnorna finns lite vätska som har till uppgift att minska friktionen. Normalt ligger de båda hinnorna tätt mot varandra och glider fram och tillbaka vid andningen.

Lungsäcken har även som funktion att förhindra att lungorna faller ihop. Detta sker genom att det råder undertryck mellan lungsäckens båda hinnor.

44
Q

broskringar

A

fu:skyddar luftvägen

45
Q

Gasutbytet

A

Gasutbytet i lungblåsorna innebär att koldioxid avges från blodet till lungorna och syre tas upp från lungblåsorna till blodet. För att utbytet av gaser mellan blodet och alveolluften ska kunna fungera optimalt, är lungblåsorna omgivna av kapillärnät.

46
Q

Luftvägarna

A

Luftvägarnas funktion är att skydda lungorna genom att rena, fukta och värma inandningsluften innan den når lungblåsorna. Om man andas in genom munnen blir luften inte lika grundligt renad som om man andas in genom näsan.

Diafragman blir starkare vid näsandning.

Luftvägarnas väggar är slemhinnebeklädda. Slemhinnan producerar rikligt med slem som fångar upp främmande partiklar och hindrar dem från att nå ner i lungorna. Slemmet kommer även att fukta luften. Detta då en torr inandningsluft kan irritera lungorna. Luftvägarnas slemhinna är rikligt försedd med blodkärl. Tack vare närheten till det cirkulerande blodet värms inandningen upp på sin väg ned till lungorna.

47
Q

inandningsmuskler

aktivitet

A

Diafragman
Mm. intercostales extern

"Hjälparinandningsmuskler"
M. pectoralis minor 
M. serratus anterior
Mm. scaleni (halsmuskler)
M. sternocleidomastoideus (halsmuskler)
48
Q

utandningsmuskler

passiv / vila

A 
Diafragman slappnar av
Mm. intercostales interni 
m. transversus abdomini
m. rectus abdomini
m. obliqus externus abdominal
m. obliqus internus abdominal
49
Q

Tidalvolymen

A

Den luftvolym som dras in och pressas ut vid varje andetag kallas tidalvolym. Vid en normal inandning i vila drar man in cirka 500 ml luft i varje andetag. En normal utandning innehåller även den cirka 500 ml luft.

50
Q

inspiratirisk reservvolym

A

extra inandning

Man kan dra in ända upp till 3000 ml ytterligare.

Efter den normala utandningen kan man genom en extra ansträngning blåsa ut ytterligare ungefär 1500 ml.

51
Q

residualvolym

A

Trots att man aktivt blåser ut så mycket luft man kan återstår det alltid en viss mängd luft i lungorna, cirka 1000 ml. Att det inte helt går att tömma lungorna med viljan beror på att lungorna då skulle falla ihop och kollapsa. Den mängd luft som kvarstår i lungorna efter en maximal utandning kallas residualvolym.

52
Q

expiratorisk reservvolym

A

etta utandning - 1,5l

Inlärning (17 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions