Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Pediatrik > Kirurgi > Flashcards

Kirurgi Flashcards

1
Q

Akut buksmärta hos barn - nämn 5 internmedicinska diffdiagnoser?

A
  • Diabetes (ketoacidos)
  • Celiaki
  • Komjölksallergi
  • Gastroenterit
  • HSP
  • IBD
  • Mononukleos
  • Basal pneumoni
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Akut buksmärta hos barn - nämn 5 kirurgiska diffdiagnoser?

A
  • App
  • Gallsten
  • Njursten
  • Ileus
  • Invagination
  • Inklämt ljumskbråck
    (- Förstoppning)
  • Intermittent hydronefros
  • Meckels divertikel
  • Malignitet
  • Extrauterin graviditet, ovarialcysta, ovarialtorsion, salpingit
  • Testistorsion
  • UVI
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Akut buksmärta hos barn - nämn 5 viktiga anamnestiska frågor?

A
  • Aktuellt; vilka är symtomen? Smärtanamnes.
  • Aptit? Viktnedgång?
  • Avföringsanamnes (färg, form, konsistens, blod?)
  • Miktionsanamnes (dysuri? frekvens? lukt?)
  • Kräkningar?
  • Infektioner i omgivningen?
  • Mens?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Akut buksmärta hos barn - vad undersöker du i status?

A

Det mesta!

  • AT
  • Hjärta, lungor
  • BUK: Glöm inte testiklar! PR får övervägas
  • Hud
  • Grovneurologiskt
  • ÖNH + MoS
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur kan du känna efter peritonit hos ett litet barn?

A

Bra att lägga handen på buken med ett lätt, fast tryck.
Då barnet pausar för att andas in mellan gråtningarna - känn då om muskelförsvar verkar föreligga!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Akut buksmärta hos barn - rimliga labundersökningar? Rimliga andra undersökningar?

A
  • CRP, LPK inkl neurotrila
  • Urinsticka

Radiologi; UL / BÖS / CT

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Appendicit - hur vanligt är det? Typisk ålder?

A

Livstidsincidensen är 15%

Sällsynt före 2åå

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Appendicit - symtom?

A
  • Buksmärta. Ofta smärtvandring
  • Kräkningar
  • Ibland diarré
  • Sänkt aptit

Vanligt med nattliga smärtor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Appendicit - utredning vid misstanke?

A

AIR score är bra beslutsstöd.

Ev radiologi (särskilt om 4-8p på AIR); Ofta ultraljud!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

AIR-score. Hur gör man vid olika poängvärden?

A

0-4p: Observation i hemmet, ev nytt besök nästa dag

5-8p: Oklart. Vidare utredning samt obs på akuten.

9-12p: Operation kan övervägas, även utan vidare utredning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur stor skall appendix normalt vara på ultraljud? Vilken storlek krävs för app-diagnos?

A

Normalt ca 0,5cm

>6mm = förtjockad = App!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Appendicit - handläggning/behandling?

A

Operation! Antingen laparaskopiskt eller som laparotomi.

Viktigt att dessförinnan vätska upp:
5% av kroppsvikten på 4h - alltså 12,5ml/kg/h i 4h.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Appendicit - är sannolikheten för perforation större eller mindre hos små barn?

A

Större! Verkar dels vara mer aggressiv sjukdom, och dels har de små svårare att redogöra för smärtan.

Man brukar säga typ <4 år.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Appendicit - nämn ett läge där laparoskopi reps. laparotomi är att föredra. Motivera.

A

Skopi: bättre om flicka. Tomi medför lite risk för infertilitet.

Tomi: bättre om väldigt litet barn, där det kan vara svårt att “få plats” med utrustningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Körtelbuk - vad är det för nåt? Orsak?

A

“Förkylning i buken”

Ett tillstånd som uppstår pga infektion - ofta virros (adenovirus), men kan även vara bakteriell (E Coli, strep, staf, yersinia)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Körtelbuk - symtom? Klinisk bild?

A
  • Feber
  • Buksmärta. Ofta lokaliserad till hö fossa
  • Ofta samtidig ÖLI med cervikal lymfadenit

Ofta lite högre CRP och lägre LPK än vid app.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Körtelbuk - utredning vid misstanke?

A

Måste ju alltså diffas mot app!

ULTRALJUD: visar frisk appendix men sbullna körtlar i mesenteriet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Körtelbuk - behandling?

A

Vätska, symtomlindring samt flytande mat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Invagination - vad är det? Orsak?

A

Ett tillstånd där en del av tarmen invaginerar i den mer distala delen. Ofta är det terminala ileum som invaginerar in mot ileocekalvalvet.

Orsaken är ofta oklar, och kan vara olika saker;

  • Hypertrofisk lymfkörtel (peyerskt plack kan bli förstorat av virros)
  • Meckels divertikel
  • Polyp
  • Lymfom
  • Sarkom
  • Submuköst hematom (HSP)
  • Anastomossutur
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Invagination - klinisk bild? Inkl statusfynd.

A
  • Kolikartad buksmärta i intervaller. Fria intervaller däremellan.
  • Obs att det förekommer fall utan smärta!*
  • Kräkningar
  • Vinbärsgelé-avföring (blod/slem kommer om det stått en längre stund)
  • Palpabel resistens till hö i buken (ofta hö fossa)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Invagination - typisk ålder?

A

3mån - 3 år!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Invagination - kan man få recidiv?

A

Ja, förekommeri ca 5% av fallen.
Vanligare hos äldre barn.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Invagination - utredning vid misstanke?

A
  • Anamnes
  • Status: ev palpabelt invaginat
  • UL: kanelbulletecken
  • Kolonröntgen: både diagnostiskt och behandling
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Invagination - behandling? Hur stor andel blir bra?

A

Colonröntgen: ca 60% (sannolikt högre) reponeras.

Om det inte räcker, eller om det från början föreligger
- kraftig påverkan av allmäntillstånd
- sepsis
- peritonittecken (indikerar nekrotisk tarm)
–>
OPERATION

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Invagination - handläggning efter genomförd reponering? Motivera?

A

Inneliggande observation i ca 24h. Viktigt, pga ca 5% risk för re-invagination.

Mata upp försiktigt!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Ileus hos barn - symtom?

A
  • Buksmärta
  • Kräkningar
  • Uppblåst buk
  • Frånvaro av gaser och avföring
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Ileus hos barn - utredning vid misstanke?

A

BÖS

Tunntarmspassage (om ganska opåverkat barn)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Ileus hos barn - nämn 3 möjliga orsaker?

A
  • Adherenser (tidigare op = brider)
  • Bråck
  • Invagination
  • Volvolus
  • Meckels divertikel
  • Meddfödd missbildning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad bör man tänka på om diarré och eller kräkning förekommer INNAN buksmärta uppträder?

A

Talar mer för gastroenterit!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Meckels divertikel - vad är det?

A

En typ av embryologisk missbildning som ändå är ganska vanlig, och inte alltid ger symtom.

Under utvecklingen går ju tarmen ut i gulestjälken, då tarmen tillväxer mycket snabbare än bukhålan > tarmen går sedan åter in i bukhålan då bukhålan blir större. Efter detta skall gulestjälken gå i regress och försvinna.

Om gulestjälken inte helt försvinner får man en rest = meckels divertikel.
Divertikeln har ventrikelslemhinna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Meckels divertikel - symtom? Klinisk bild?

A

Ofta asymtomatiskt. Vid symtom kan det ge olika bild;

BLÖDNING: Som blödande ulcus från ektopiska ventrikelslemhinnan. Kraftig blödning PR där man sjunker i Hb.
Pat har sällan ont!

ILEUS/INVAGINATION: kolikartad buksmärta, kräkning

INFLAMMATION

NAVELPROBLEM - ex fuktande navel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Meckels divertikel - hur vanlgt är det? Finns det nåt som ökar risken?

A

Förekommer hos ca 2%.

Av dessa får ca 20% symtom. Av de som får symtom är 50% <2 år (ffa pojkar).

Förekommer ofta tillsammans med andra missbildningar (Ex hjärtfel)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Meckels divertikel - vart brukar det vara beläget och hur stort brukar det vara?

A

I regel inom 2 fot från ileocekalvalvet.
2 tum långt, 2cm i diameter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Meckels divertikel - utredning vid msistanke?

A

Ofta blir behandling och utredning lite parallellt.

Blödning = SCINT

Ileus/invagination: BÖS/CT/Passage

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Meckels divertikel - behandling?

A

Beror helt på symtombilden.

Blödning: Vätska, blod, syrgas, PPI!

Invagination/ileus - lös stoppet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Du är med på en operation för misstänkt appendicit med typisk klinik med smärta i hö fossa. Appendix ser dock helt fin ut. Vad måste man titta på?

A

Måste misstänka inflammerad meckels divertikel! Kolla distala ileum!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vad är omphalocele?

A

Embryonal missbildning där tarmen inte helt gått tillbaka in i bukhålan från gulestjälken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Malrotation - vad är det?

A

Ett tillstånd när tarmen under embryonala utvecklingsskedet inte roterat alla sina 270 grader (90 + 180)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Malrotation - symtom? Har man alltid symtom?

A

Långt ifrån alla som har symtom. Hos de som har det kan det vara allt från väldigt lindrigt till intermittent till akut.

Om symtom föreligger ser man ofta;

  • Buksmärtor
  • Kräkningar - ofta relaterat till födointag
  • Ev akut ileus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Malrotation - vad beror symtomen på?

A

Ofta har man så kallade laddska band. Dessa förbinder normalt caekum med levern. Orsakar inga problem om caekum ligger som den ska, men vid malrotation passerar de ofta rakt över proximala duodenum = obstruktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Malrotation - handläggning vid misstanke?

A

UTREDNING

  • BÖS (kan dock vara normal)
  • Ultraljud (kan dock också vara normal)
  • Passageröntgen med tidiga bilder!

BEHANDLING: OPERATION!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Intermittent hydronefros - typisk klinisk bild?

A

Ger smärtattacker i buk och/eller flank. Ibland kräkningar.
Dessa kommer i attacker - kan vara i timmar > sedan är man symtomfri innan nästa attack.

Kan provoceras av stort vätskeintag.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Intermittent hydronefros - Möjliga orsaker?

A
  • PUJ-stenos är vanligast
  • Distal uretärobstruktion

Man pratar om intrinsic (missbildning) vs extrinsic (anatomisk mekanisk kompression; typ överridande kärl) obstruktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Intermittent hydronefros - utredning vid misstanke?

A

Ultraljud! Kan dock se helt normal ut i asymtomatisk fas, varför man vill göra det under smärtattack.

DT-urografi kan vara god hjälp!

Också viktigt med undersökningar för att titta på njurarnas funktion;

  • Cr-EDTA
  • SCINT (DMSA och MAG3)

Även MUC

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Intermittent hydronefros - när är behandling indicerad? Vad är behandlingen?

A
  • Smärta
  • Infektion
  • Sänkt njurfunktion
  • Tilltagande dilatation (tecken på stor påverkan)

Njurbäckenplastik

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Ett barn har opererats för PUJ-stenos. Vad behövs nu?

A

Dubbel pigtail läggs för att avlasta. Får sitta i typ 3v.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Pylorusstenos - vad är det? Orsak?

A

En övergående hypertrofi av glattmuskulatur i pylorussfinktern = trång nedre magmun.

Orsaken är inte helt kartlagd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Pylorusstenos - symtom?

A
  • Kraftig kräkning (projektil). Ofta i relation till födointag, men ibland även flera timmar efter. Kräkningarna innehåller inte galla.
  • Ev viktnedgång, uppfödningssvårigheter
  • Hungrig
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Pylorusstenos - utredning vid misstanke?

A
  • Ultraljud: falsk negativ i <10% av fallen
  • Passageröntgen!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Pylorusstenos - vilka drabbas? Hur vanligt är det?

A

1/500

Ffa pojkar.

Typisk ålder ca 2-8 veckor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Pylorusstenos - fynd vid

  • undersökning?
  • lab?
  • övriga undersökningar?
A
  • Kräkning
  • Ev synlig peristaltikvåg
  • Ev palpabel pylorus (dock ovanligt)
  • LAB: Hypokloremisk metabol alkalos. Lågt Na
  • UL: stenos
  • Passageröntgen: Ingen passage
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Pylorusstenos - handläggning?

A
  1. Vätska upp för att korrigera alkalos och elektrolytimbalans
    Avlasta med sond!
    Det man ger är ofta både glukos + NaCl
  2. Operation: längssnitt genom muskeln > fös isär fibrotiska muskelfiber med särskild tång.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Pylorusstenos - ett barn som har opererats har nu börjat äta. Barnet kräks igen! Vad betyder detta?

A

Behöver inte vara nån fara

  • dels har barnet fått ett kräkbeteende
  • dels är MTK ovan

behöver inte vara någon fara alls!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Obstipation hos barn - hur vanligt är det? Vilken ålder är det vanligast i?

A

Väldigt vanligt!

Ffa hos de mellan 2-4åå.

Ovanligt när man helammas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Obstipation hos små barn - patofysiologi?

A

Typiskt nåt som utlöser (ändrad kost / fissur / infektion / ny miljlö etc) > blir hårdare avföring > gör mer ont nästa gång > vill inte bajsa > blir värre och värre.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Du försöker förklara för en förälder att ett barn kan vara förstoppat även om det bajsar varje dag. Vad säger du?

A

Kan hända att man bajsar dagligen, men väldigt lite = tarmen töms aldrig riktigt helt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Obstipation hos små barn - symtom?

A
  • Buksmärtor - oftast efter måltid (gastrokolisk reflex)
  • Fektal inkontinens
  • vill inte äta
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Obstipation hos små barn - hur vanligt är det med en organisk orsak?

A

<10%.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Obstipation hos små barn - utredning?

A
  • Anamnes
  • Status

Ev BÖS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Obstipation hos små barn - behandling?

A
  1. Försök stimulera med rektaltemp för att sätta igång reflex
  2. Ev matolja
    Katrinplommon/päron/aprikos/kiwi (laxerande)
  3. Laxantia
    - Laktulos (<1 år)
    - Movicol (>1år)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Obstipation hos STÖRRE barn - behandling? Behandlingstid?

A
  • Allmänna råd (toalettvanor, kostråd, motion)
  • Behandling: både uppifrån och nedifrån:
    Uppifrån = mjukgörande = movicol/forlax
    Nedifrån = laxerande = resulax/klyx

Typiskt kan man köra både upp- och nedifrån första 3 dagarna > sedan bara uppifrån

Behanling blir ofta långvarig. “minst lika lång behandling som problematiken har funnits”

Utsättning: utfastning!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Vilka råd om toalettvanor kan du ge till ett barn och dess förälder?

A

När man kan sitta = potträna

Lyssna på signalerna - bajsa när nödig.

Sitt inte för kort, men inte heller för länge (15 min är tillräckligt)

Pall under fötterna. Sitt skönt.

Gå efter maten - gastrokolisk reflex!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Varför måste man behandla så länge vid obstopation?

A

Efter lavemang är tarmen fortfarande utspänd - har blivit förslappad av långvarig förstoppning.

När tarmen är både uttänjd och tom, kommer den inte att känna av när det kommer lite avföring = därför behöver man behandla även här med, så att det kommer ut! Detta behöver göras till tarmen är normalstor igen, och kan känna av avföringen!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Främmande kropp i MTK - hur bråttom är det? Handläggning på akuten? Särskilda fall?

A

Generellt: om det har passerat esophagus kommer det sannolikt passera hela vägen. 95% av allt som sväljs passerar igenom på 2 dygn.
Kan skickas hem för observation:
- åter om inte ut på 4-5 dagar
- åter om värre / blodig avföring

Särskilt fall om magnet/batterier - måste plockas ut tidigare! Bör ääven vara uppmärksam om långsmalt (och särskilt om vasst) föremål - kan perforera.

Fastnat i esophagus = bråttom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Ett barn har svalt ett batteri. Vad gör du på akuten?

A

(symtom kan indicera att det är fast i esophagus)
OM SYMTOM: Akut röntgen > akut åtgärd.
Finns dock undantag om <1cm stort

EJ SYMTOM: följ PM

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Ljumskbråck - vad är det exakt? Hur uppstår det?

A

En försvagning av bukväggen eller inguinalkanalen, genom vilken bukviscera (inkapslat i peritoneum) tar sig ut.

När testis vandrar ner (3e trimestern) drar den med sig en påse av peritoneum - processus vaginalis. Denna brukar sedan slutas, och istället har man bara en påse runt själva testis - tunica vaginalis.

Om slutningen av processus vaginalis inte är tillräcklig kan saker glida ner där från bukhålan;

  • Liten öppning = hydrocele
  • Stor öppning = bråck, där bukinnehåll kan bukta ut.

(detta beskriver definitionsenligt ett indirekt ljumskbråck)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Ljumskbråck hos barn - hur vanligt är det? Riskfaktor? Vilka drabbas?

A

Drabbas 1% fullgångna bebisar - 4% av prematura!

9X vanligare hos pojkar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

Ljumskbråck hos barn - på vilken sida är det vanligast?

A

HÖGER!

60% högersidiga, 25% väntersidiga, 15% bilaterala.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

Ljumskbråck hos barn - symtom och klinisk bild?

A
  • Knöl i ljumskeln; kan ibland gå hela vägen ner i pungen. Inte alltid det syns/känns i status.
  • Kan provoceras fram vid ökat buktryck (gråt/hosta/blåsa ballong)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q

Ljumskbråck hos barn - hur kan detta provoceras fram hos spädbarn?

A

Svårt. Testa att hålla låren utsträckta mot britsen i liggande - barnet spänner då ofta buken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
71
Q

Ljumskbråck hos barn - hur vanligt är det att de kläms in? Riskfaktor?

A

5-10% av fallen.

Vanligare hos spädbarn!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
72
Q

Ljumskbråck hos barn - klinisk bild?

A
  • Smärtpåverkan: gråter.
  • Ibland ileusbild med kräkningar
  • Hårs, spänd, ömmande resistens i ljumskeln
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
73
Q

Hur reponerar du ett inklämt ljumskbråck?

A

Högt under barnets rumpa - lägg en kudde under.
Försök lugna barnet - smärtlindring / socker i mun etc

Ta ett fast grepp om bråcket med fingrarna, försök hålla ett fast grepp (så att ödemet pressas bort) och håll ett jämnt tryck upp mot bråckmynningen, där tarmen ska glida in igen.

Kan lätt ta 10 min!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
74
Q

Du har reponerat ett inklämt ljumskbråck. Vad händer nu?

A

Anmäl för operation, som ska ske om ca 2-3 dygn.

Tarmen och vävnaden hinner då återhämtas fint.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
75
Q

Du lyckas inte reponera ett inklämt ljumskbråck. Vad gör du?

A

Akut operation!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
76
Q

Du har en patient på akuten med anamnes på inklämt ljumskbråck. Nu är allt dock helt normalt. Handläggning?

A

Sätt upp för operation som ska ske inom en vecka!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
77
Q

Kan man operera en prematur med inklämt ljumskbråck?

A

Man vill helst att barnet är >40v, och väger över 2,5kg.
Finns så klart dock undantagsfall.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
78
Q

Hydrocele - symtom?

A
  • Svullen skrotalhalva
  • I regel inte smärta eller ömhet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
79
Q

Vad exakt är hydrocele? Indelning? Orsaker för respektive?

A

En vätskeinnehållande svullnad i ena scrotalhalvan. Kan vara:

  • Kommunicerande (kommunicerar då med bukhålan): då typiskt att det växer på dagen (uppe och går) och krymper igen på natten
  • Reaktivt: då ingen kommunikation, utan svullnad pga annan händelse - ex tumör/trauma/torsion.
  • Hydrocele funiculi: ett hydrocele mitt på funiculus spermaticus: känns som en välavgränsad resistens.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
80
Q

Hydrocele - handläggning?

A

Små barn: ofta gör man ingenting. Självläker

Operation om

  • >3-4 år
  • Mycket symtom (väldigt hårt / stort)
  • Hydrocele funiculi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
81
Q

Retentio testis - vad är det?

A

Ofullständig nedvandring av testikel till skrotum = ger underutvecklad scrotalhalva.

Testiklarna bildas ju i nivå med njuranas nedre poler och ska vandra ner. Normalt nere i botten vid v 38.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
82
Q

Nämn 2 saker som påverkar testiklarnas nedvandring?

A

Detta är bara teorier, men teorierna är;

  • Intraabdominellt tryck
  • Gubernaculum “drar” ner testikeln
  • Hormonell påverkan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
83
Q

Retentio testis - hur vanligt är det? Nämn 3 riskfaktorer

A

2-3% av alla fullgångna.

  • Vanligare hos prematura.
  • Vanligare hos tvillingar
  • Uppvisar hereditet!
  • Vanligare vid EDS och Down’s.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
84
Q

Om man finner retentio testis - vad ska man tänka på mer?

A

Går ofta tillsammans med andra missbildningar, såsom

  • Liten testikel
  • Epididymis som inte är riktigt fäst i testikeln etc
  • Bråck (50% av patienterna!!!)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
85
Q

Retentio testis - spontan prognos?

A

Vid 1åå har hälften vandrat ner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
86
Q

Vilka tre saker undersöker du i lokalstatus hos en liten kille med misstänkt retentio? Hur undersöker du?

A

KONFIGURATION: är scrotum symmetrisk? Om inte, hur?
Hur ser cremaster-reflexen ut? Symmetri?

LOKALISATION: vart är respektive testikel belägen? Är de förankrade/lösa? Retraktil/retentio?

STORLEK: hur stor är respektive testikel?

Lokalisation och storlek bedöms genom att man tar ett pincettgrepp. Pekfinger bakom scrotum, tummen på ventralsidan, högst upp - precis där scrotum börjar. Tummen dras sedan nedåt den tänkta gång där testikeln har vandrat. Dra tummen tills ca 1mL kvarstår mellan tumme och pefinger > lyft då scrotum och dra lite ytterligare.

Detta görs förslagsvis (och på Lennarts rekommendation) i liggande.

87
Q

Vad är skillnaden mellan retentio testis och en retraktil testikel?

A

Retentio: Testikeln går inte att få ner i pungen - eller fjädrar direkt tillbaka upp.

Retraktil: går att dra ner, och stannar då en stund - drar sig sedan uppåt efter ett tag.

88
Q

Varför är det viktigt att skilja mellan retentio testis och retraktil testikel?

A

För att

RETENTIO: opereras!

RETRAKTIL: Expektans och återbesök. Följs då 1 gång per år fram tills puberteten (pga risk att det konverterar till retentio), eller tills normalt status föreligger.

OBS: retentio är bedömbart först efter ca 6 månaders ålder!

89
Q

Exakt hur skiljer du på en retentio testis och en retraktil testikel?

A

Om testikeln kan dras ner i scrotum: dra ner den så långt det går och håll den sedan där ca 30 sekunder (för att tänja på cremaster). Släpp sedan och kolla hur lång tid det tar innan den åker upp. Om ca 5-10 sekunder, eller mer = retraktil!

90
Q

Retentio testis - är det någonsin aktuellt med

  • ultraljud?
  • MR?
A

Nej och nej, typ.

Ultraljud: här har man sett att det ej är bättre än “händerna”. Om man ej kan palpera kommer man alltså inte hitta nåt på ultraljudet heller.

MR: kräver narkos. Om fallet är opalpabel testikel kommer man ändå behöva operera, så gör ingen skillnad i handläggningen.
Enbart värdefullt om man har en känd ektopisk testikel, och vill skilja mellan den och lymfkörtel.

91
Q

Retentio testis - varför ska man operera?

A
  • Förbättrar spermiefunktionen (får rätt temperatur)
  • Retentio = ökad risk för testisca. Ffa för att man inte själv kan palpera.
92
Q

Retentio testis - NÄR opererar man? Varför just då?

A

På DSBUS mellan 9 och 18 månaders ålder. Anledningar till att inte operera tidigare;

  • Av alla med retentio, så är det bara få som har kvarstående retentio vid 1 års ålder.
  • Sövning är svårare ju mindre barnet är, och innebär större risk. Ofta har man gräns på 1åå på många sjukhus.
93
Q

Retentio testis - operationsmetod vid

  • palpabel testikel?
  • testikel som ej kan palperas?
A

Sammantaget är det ju orkidopexi man gör = “fastsättning” av testikeln.

Palpabel: kan välja Bianchi’s metod (öppet, med litet snitt ventro-caudo-lateralt på pungen, precis på gränsen mellan scrotal hud och “normal” hud)

Ej palpabel: får göras laparoskopiskt med Stephen Fowlers-metod (där man också gör ett snitt enl ovan, fast också gå från “insidan” med laparoskopet). Detta kan ofta enbart göras på specialistklinik.
Det är en tvåstegsmetod, där man först bara går in med skopet > tittar om kärlen räcker för att få ner testikeln i scrotum. Om inte ligeras kärlen med 3 clips > vänta sedan 6 mån.
I steg två går man sedan både med laparoskop och genom snit enl ovan > dissekerar loss och lägger ner testikeln.
(80% av testiklarna klarar sig och kommer ha god funktion)

94
Q

Retentio testis - en förälder frågar dig om associerad cancerrisk. Hur är det med det? Vad ger du för råd?

A

Man vet statistiskt att patienter som opereras för retentio har upp till 5X så stor risk för testikelcancer som normalpopulationen.

DOCK bara 1% av alla som opereras som faktiskt får testisca.

OCH 98% av alla testikelcancerfall är helt botbara!

Så sammantaget är risken väldigt liten ändå. Men med det sagt är det viktigt att pojken, när han kommer upp i pubertetsåldern, håller lite extra koll, genom att känna på testiklarna ca en gång per månad.

..och händer det nåt så är det först i pubertetsåldern!

95
Q

Testisaplasi - vad är det?

A

Ett tillstånd där det saknas - en eller två - testiklar.

De känns alltså inte, och om man tittar laparoskopiskt syns blind slutande säedesledare.

96
Q

Testistorsion - symtom? klinisk bild?

A
  • Smärta i ena sidan av scrotum - plötsligt insättande!
    (dock inte alltid plötslig)
    (kan ibland förläggas till buken)
    Därför viktigt att alltid känna på testiklarna hos en pojke som har ont i magen!!!
  • Illamående
  • Öm och svullen testikel
  • Upphävd cremasterreflex
97
Q

Testistorsion - handläggning vid misstanke?

A

Operation inom 6h från symtomdebut! (nekrotisk från 6-24h)

Detorkvering och fixering (orkidopexi!) Orkidektomi om uppenbart nekrotisk!

(Vid operation fixeras andra sidan!)

98
Q

Testistorsion - vad är skillnaden mellan extra- och intravaginal torsion? Vad är vanligast?

A

Avser helt enkelt om torsionen sker i eller utanför tunica vaginalis testis

Extravaginal: sker under födseln! Utgör 4% av alla torsioner.

Intravaginal: i pubertetsålder. Mycket vanligare - 96% av fallen.

99
Q

Nämn 3 diffdiagnoser till testistorsion?

A
  • Torkverad morgagnis hydatid
  • Epididymit
  • Inklämt ljumskbråck
  • Trauma
100
Q

Testistrauma - handläggning?

A

ULTRALJUD!

Om hematom, men hel testikel = konservativ behandling

Om testikelruptur (skada på tunica albuginea) = akut op

101
Q

Vad är Morgagnis hydatid? Klinisk relevans?

A

Appendix testis / appendix epididymis. En rest från müllerska gången (som en liten ärtstor kula bara).

Kan torkvera, vilket då yttrar sig som en testistosion, fast med lite lindrigare bild.

102
Q

Torkverad morgagnis hydatid - typisk klinisk bild, och typisk patient?

A

Förekommer liite tidigare än testistorsion, mellan 5-15åå, med peak på 11åå.

Symtomen blir som vid testistorsion, men lindrigare.
Ibland blue dot sign.

103
Q

Torkverad morganis hydatis - handläggning?

A

Om man är bombsäker på diagnosen kan det behandlas med smärtlindrande enbart.

Ultraljud kan vara god hjälp för diagnos.

ANNARS = OPERATION - för torsion går inte att utesluta!
Själva operationen förkortar dock sjukdomsförloppet för patienten.

104
Q

Epididymit före pubertetsålder - vad måste man också göra, utöver att behandla själva tillståndet?

A

Patienter som insjuknar i detta före puberteten kan ha bakomliggande urogenital missbildning (50% risk)

= utred med ultraljud och MUC

105
Q

Akut epididymit - handläggning?

A

Beror på ålder.

<1år:

  1. Verifiera med exploration / ultraljud
  2. Ta en urinsticka
    - fin = behandla ev med NSAID
    - ful = Antibiotika + ev NSAID
  3. Följ upp med ultraljud urinvägar och återbesök om ca 3-4v

>1 år:
Samma princip, förutom att;
- man följer inte de med fin urinsticka
- ful urinsticka = ODLA!
- om recidiv skall man ODLA och antibiotikabehandla oavsett sticka.

106
Q

Du ser en liten pojk med svullen och rodnad scrotum. Rodnaden fortsätter dock också ner i perineum. Misstänkt diagnos?

A

Idiopatiskt skrotalödem

oklart, men tros bero på allergisk reaktion/kontaktdermatit

107
Q

Ovarialtorsion - i vilken ålder är detta vanligast? Typisk klinik?

A
  • Efter menarche. Kan dock uppstå i alla åldrar
  • Låg buksmärta i attacker
  • Kräkningar
108
Q

Ovarialtorsion - handläggning?

A
  • Anamnes och status
  • Radiologi - ultraljud/CT (dock inte alltid positivt)
  • Exploration vid misstanke!!!
    Detorkvera!
    Fundera i så fall också om det är terratom som orsakat torsionen.
109
Q

Fimosis hos barn - är det farligt?

A

Nej, vanligt! Löser sig normalt i puberteten pga hormonella förändringar. Det farliga är dock om det finns fibrotisk ring - då hjälper inte hormonella påslaget.

110
Q

Fimosis hos barn - när är behandling indicerad? Hur behandlar man då?

A

Om “lindriga problem” = dermovatsalva;

  • Ballonering
  • Upprepade UVIer eller balaniter

Om allvarliga problem = operation!
- Urinstämma

[i övrigt är op indicerad om tillståndet kvarstår i pubertet]

111
Q

Balanit - vad är det? Handläggning?

A

En inflammation i förhuden. Benignt.

Spola med vatten
Sittbad; 15 min x3 i 10 dagar.

I väldigt svåra fall antibiotika.

112
Q

Om fimosis behöver opereras - hur går operationen till?

A

Dorsalklipp!
Sedan trubbig dissektion för att lösa synechier mellan ollonet och förhuden

Därefter plastik för att sy ihop det

113
Q

Navelbråck - hur vanligt är det? Hur farligt är det? Gör man nåt åt det?

A

20% av nyfödda

Blir inte inklämt!

Spontanläker oftast. Operation annars indicerad från ca 5-7åå.

114
Q

Vad är ett epigastricabråck? Handläggning?

A

Slitsdefekt i linea alba - uppe i epigastricum. Där glider oftast lite preperitonealt fett ut - sällan inklämning.

Detta spontanläker inte = opereras.

115
Q

Opererar man alltid ljumskbråck hos barn?

A

JA!

116
Q

Varicocele - när ska detta utredas?

A

Om det föreligger på höger sida! (Vänster sida är anatomiskt predisponerad pga venanatomin)

117
Q

Mjältruptur hos barn - handläggning?

A

Vårdas på IVA första dygnet. Sedan på avdelning <1v

  • Strikt sängläge
  • Övervakning av parametrar och bukomfång
  • V-sond + svält
  • Ev transfusion
118
Q

Mjältruptur hos barn - vad säger du till patienten och föräldrar vid utskrivning?

A

Totalt förbud från cykling, klättring, sport - tills läkning är god.
Ingen kontaktsport på 3 mån!

119
Q

Mjältruptur hos barn - varför sätter man V-sond?

A

Blodet i buken ger tarmparalys.

120
Q

Nekrotiserande enterocolit - vad är det? Orsak? Vilka drabbas?

A

Inflammation och ISCHEMI i tarmväggen. Ischemin leder till nekros, som i sin tur kan leda till perforation.

Drabbar prematura under deras första 2-3 levnadsveckor. (typisk neo-diagnos)

Orsaken är oklar;

  • Syrebrist pga omoget cirkulationssystem (ex öppetstående ductus etc)
  • Omogen immunförsvar
121
Q

NEC - symtom?

A
  • Svullen buk och ökat bukomfång
  • Kräkningar
  • Blodig avföring

Typiskt påverkat allmäntillstånd, allmänt skör

  • Slöhet
  • Temp
  • Cirkulatorisk och ibland respiratorisk påverkan
122
Q

NEC - hur kan det se ut i lab?

A
  • Neutropeni
  • Trombocytopeni
  • Metabol acidos
123
Q

NEC - hur ser det ut på radiologi?

A

Ofta BÖS man gör;

  • Dilaterade tarmar med gas-vätskenivåer
  • Intramural gas i tarmväggen
  • Gas i portasystemet
  • Ibland fri gas
124
Q

NEC - handläggning?

A
  • Tarmvila
  • Avlastande V-sond
  • Parenteral nutrition
  • ANTIBIOTIKA
  • PPI

Upprepade BÖS och klinisk kontroll med 6h mellanrum

Om perforation föreligger = OPERATION!
(får dubbelpipig stomi - kan sys ihop efter ett par månader)

125
Q

NEC - när är operation indicerad?

A
  • Tecken på perforation (fri gas)
  • Klinik som är väldigt ostadig eller snabbt blir sämre
  • Kass trots medicinsk behandling
126
Q

NEC - förslag på antibiotikabehandling?

A

Meronem + vancomycin

127
Q

Tre olika diffdiagnoser vid blod per rektum hos 6 månader gammal bebis är

  • Allergisk kolit
  • Blödande meckels divertikel
  • Analfissur

Hur skiljer kliniken sig vid dessa?

A

AK: strimmor av blod i avföring med en hel del SLEM

Meckel: REJÄLT med mörkt blod hos pat som i övrigt är ganska OPÅVERKAD

AF: ljusrött blod. Syns i status. Ev i samband med förstoppning.

128
Q

Man brukar prata om 2 olika sorters bukväggsdefekter. Vilka? Vad skiljer dessa åt? Vilken är vanligast?

A

Gastroschis: Vanligast! (1/2000) Ingen bråcksäck = tarmarna är ute i fria luften. Uppkommer till höger om naveln.

Omphalocele: Här finns bråcksäck som omger tarmen (samt ibland även ventrikel, lever etc). 1/4000 typ. Uppkommer på navelns plats.

129
Q

När i utvecklingen har det gått fel vid;

  • gastroschis?
  • omphalocele?
A

Gastroschis: vecka 12-13

Omphalocele: vecka 9-10

130
Q

Vad är värst; gastroschis eller omphalocele?

A

Vid gastroscis ligger tarmana helt exponerade i fostervattnet, vilket ofta kan irriteras dem = kan vara förknippat med tarmatrsi/perforation/volvolus.

Omphalocele är dock oftare kopplat till andra samtidiga missbildningar.

131
Q

Hur behandlas/åtgärdas gastroschis och omphalocele?

A

Med silopåse. Denna sätts runt tarm-/organpaketet, och “Hängd upp” så att paketet långsamt får glida in i bukhålan, vilket tillåter att bukhålan expanderar långsamt. Detta får hålla på i dagar-veckors tid. Viktigt att det få ta den tiden, eftersom bukhålan inte är stor nog, och måste få expandera långsamt.

Sker intuberat, på IVA.

När denna process är klar sluts buken i flera seanser. Kan också krävas att man lägger in nåt material innanför bukväggen för att förhindra bråck.

Sist men inte minst långsam uppmatning.

Processen tar totalt en eller ett par månader.

132
Q

Vad är viktigt att också komma ihåg vid omphalocele/gastroschis, utöver handläggningen av själva problemet?

A
  • Vanligt med komplikationer vid behandlingen (sepsis/svikt av lever eller tarm / ileus)
  • Ovanstående kan göra uppmatning väldigt svår.
  • Ofta obstipation/dysmotil tarm
  • Ofta kopplat till andra missbildningar; ffa omphalocele. Därför viktigt att AKTIVT leta missbildningar!
133
Q

Vad är Hirschprungs sjukdom?

När upptäcks detta normalt?

A

Störd nedvandring av ganglieceller i tarmens vägg, vilket gör att de saknas nedanför en viss nivå av tarmen
= gör att tarmen ej kan relaxeras där = kontraheras = svårt att tömma.

Ger alltså förstoppning. Upptäcks typiskt på utebliven mekoniumavgång.

134
Q

Hirschprungs sjukdom - hur vanligt är det? Vilka drabbas? Vanlig ålder?

A

1:5000
Ffa pojkar! Gärna lite överburna (“den stora gossens sjukdom”)

Debuterar ofta (80%) neonatalt

135
Q

Hirschprungs sjukdom - symtom?

A
  • Utebliven mekoniumavgång första dygnet
  • Uppspänd buk
  • Kräkningar
  • Dålig aptit
  • Påverkat AT
136
Q

Hirschprungs sjukdom - utredning vid misstanke?

A
  • Colonröntgen (passage)
  • Manometri (anorektalt): ballong i rektum > pumpas upp > ger normalt relaxation av muskulaturen där.
  • Biopsi
137
Q

Hirschprungs sjukdom - varför är anorektal manometri en rimlig undersökning?

A

För att 80% av övergångszonerna (alltså gränsen mellan patologisk konstringerad tarm och normal dilaterad tarm) är belägna rekto-sigmoidalt.

138
Q

Hirschprungs sjukdom - behandling?

  • akut?
  • elektivt?
A

AKUT: Lavemang. Ev akut operation om lavemang inte fungerar (pga farligt med stor förstoppning som ev också får bakteriell överväxt). Leder då till stomi.

ELEKTIVT: Transanal exstirpation (tarmen dras ut genom analöppningen > sjuk tarm exstirperas)

139
Q

Hirschprungs sjukdom - du behandlar en patient akut med lavemang. Detta fungerar. Vidare handläggning?

A

Anmäl för elektiv operation!

140
Q

Analatresi - vad är det? Indelning?

A

Avsaknad av stjärthål. Kan vara;

  • HÖG: rektum mynnar då tillsammans med uretra = behöver stomi.
  • LÅG: “nästan som vanligt”, förutom att analöppningen är väldigt liten, och på fel plats. Det finns iaf alltid någon liten öppning till hudplanet, som dock ligger utanför sfinkterplanet.
141
Q

Analatresi - hur vanligt är det? Vilka drabbas? Riskfaktor?

A

1/4000. Lite vanligare hos pojkar.

Del av VACTERL syndrom
(Vertebrae, Anal, Cardiac, Trachea, Esophagus, Renal, Limb - 3 eller fler av dem blir diagno)

142
Q

Analatresi - utredning vid misstanke? Utredning vid diagnos?

A

(detta screenas för, på BB)

  • Klinisk!

Om fortfarande osäkert efter det;

  • Radiologi (inversogram) [=BÖS i sidobild, med patienten i bukläge, med stjärten högt, så att gasen i rektum stiger]

Om diagnosen ställs bör man fundera över andra missbildningar;

  • Ultraljud hjärna
  • UCG
  • Ultraljud njurar
  • Röntgen av rygg och bäcken
  • Ev kromosomanalys.
143
Q

Analatresi - behandling?

A

FISTEL FINNS =

  • Lavemang temporärt
  • Rekonstruktiv kirurgi (inom veckor)

FISTEL FINNS INTE

  • Stomi!
  • Därefter operation enl ovan vid 3-6 mån ålder
144
Q

Analatresi - hur ser prognosen för barnet ut?

A

Beror lite på andra samtidiga missbildningar. Om man bara ser på AAn;

  • Låg blir oftast helt bra
  • Hög får varierande avföringsfunktion
145
Q

Volvolus - nämn ett tillstånd som predisponerar för detta?
Vad är det exakt som händer vid volvolus?

A

Tarmen roterar kring sig själv, eller kring sitt mesenterie = cirkulationssvikt = hotande nekros

Malrotation

146
Q

Volvolus - handläggning?

A

Misstanke = Akut kirurgi!

147
Q

Nämn 4 ställen där atresi kan förekomma?

A
  • Esophagusatresi
  • Pylorusatresi
  • Duodenalatresi
  • Jejunumatresi
  • Ileumatresi
  • Analatresi
148
Q

Esophagusatresi finns i flera varianter. Beskriv den vanligaste?

A

Den vanligaste är “typ C”

Här har man en avbruten matstrupe, där övre “stumpen” slutar i en blind ficka, och nedre delen går in i trachea.

149
Q

Esophagusatresi - Hur vanligt är det totalt? Vilka drabbas?

A

1:4000

Lite vanligare hos pojkar.

Kopplat till VACTERL.
40% av de med EA har associerad missbildning.

150
Q

Esophagusatresi - när och hur brukar det diagnosticeras? Varför just då?

Hur konfirmeras diagnosen?

A

Svårt perinatalt.

Typiskt precis post-partum, då man börjar notera sväljningssvårigheter och respinsuff.
Man försöker sätta sond, och det tar då stopp.

Konfirmation med slätröntgen!

151
Q

Esophagusatresi - handläggning?

A

INITIALT:

  • Högläge (pga kan ej svälja sin saliv)
  • Sond med sug
  • PPI (viktigt för att skydda luftvägarna)

Generellt; stabilisera barnet i ca ett dygn.

SCREENA för andra misbildningar - inför op! Ffa hjärtmissbildningar, då det påverkar operationen.

–> OPERATION: thorakotomi

152
Q

Ett barn har opererats för esophagusatresi, allt har gått bra. Nämn 4 saker patienten ändå kommer ha risk för i framtiden?

A
  • Sväljningsbesvär
  • Reflux
  • Stenos
  • Respiratoriska besvär; både restriktiva (tros bero på operationen) och obstruktiva (oklart varför - retning av luftvägarna? Kan misstas som astma)
153
Q

Ikterus, buksmärta och palpabel förändring i buken hos litet spädbarn - vad måste uteslutas?

A

Det är väldigt ovanligt, men…

choledocuscysta

154
Q

Varför vill man operera en choledocuscysta?

A

Hög malignifieringspotential

155
Q

Duodenalatresi - hur vanligt är det? Villka drabbas?

A

1/5000-10 000

Vanligare vid Down’s.

156
Q

Duodenalatresi - symtom och klinisk bild?

A

(Upptäcks ofta på prenatal screening. Annars:)

  • Kräkning, gallfärgad (pga stoppet distalt om sph Oddi)
157
Q

Duodenalatresi - utredning och handläggning?

A

Utredning:
Radiologi: ofta double bubble sign (dilaterad ventrikel + dilaterad duodenum proximalt om atresin). Inkl peroral kontrast för att kartlägga bättre

Behandling:
​Operation = duodeno-duodenal anastomos

158
Q

Vad är vanligast - tunntarmsatresi eller tunntarmsstenos?
Vart i tarmen förekommer det vanligtvis?

A

90% atresi, 10% stenos.

Oftast i distala ileum

159
Q

Du är med på operation och man har - precis som väntat - hittat tunntarmsatresi. Vad är viktigt att komma ihåg?

A

Ofta finns flera påverkade partier = viktigt att titta igenom resten av tarmen

160
Q

Tunntarmsatresi/-stenos - nämn 3 symtom.

A

varierar så klart beroende på hindrets höjd, men generellt:

  • Gallkräkningar
  • Distenderad buk
  • Försenad mekoniumavgång

Enkelt sagt kan man också säga, att ju senare i tid barnet påverkas - desto längre distalt ligger hindret.

161
Q

Tunntarmsatresi/-stenos - hur ställs diagnosen?

A

BÖS
Passageröntgen!

162
Q

Diafragmabråck - hur vanligt är det? Vilka drabbas?

A

1/4000 (dock många som dödfödds pga detta)
2X så vanligt hos flickor

163
Q

Diafragmabråck - vad är det egentligen? Normal lokalisation?

A

Defekt i diafragma = tarmen glider upp i thorax. De flesta sitter dorsalt (oftast vä sida) (Bochdalek-hernia). En liten andel parasternalt (Morgagni-hernia)

164
Q

Diafragmabråck - bakre bråck är alltså vanligare. Men är bakre eller främre farligast?

A

Bakre - pga tarm som glider upp där ger oftare stor lungpåverkan

165
Q

Diafragmabråck - symtom?

A

[Diagnosen ställd ofta prenatalt, genom screening] Annars:

  • Respiratorisk insufficiens
  • Ev nedsatta andningsljud unilat.
  • Ev insjunken buk
166
Q

Diafragmabråck - hur ställs diagnosen?

A

Radiologiskt - ofta med BÖS, ev med peroral kontrast.

167
Q

Diafragmabråck - handläggning?

A

Intubering > ventilation (pga ofta ganska respiratoriskt kassa)
När barnet är stabilt = Operation! (ofta goretex)

168
Q

Diafragmabråck - en operation lyckas fint. Hur kommer funktionen vara hos denna patient?

A

Sannolikt livslång respiratorisk påverkan. Detta då tarmarna redan tidigt i fosterutvecklingen glidit upp i thorax > lugnorna har inte kunnat utvecklas ordentligt = lunghypoplasi.

Även hög risk för GERD

169
Q

Du upptäcker ett diafragmabråck prenatalt. Kan du göra nåt nu för att förbättra situationen, utöver operation etc?

A

Man kan sätta propp i trachea. Detta gör så attlungan utvecklas av den vätska som finns i lungan (som stängs in tack vare proppen)
Proppen får förstås tas bort innan födseln

170
Q

Vilka är de 3 vanligaste lungmissbildningarna?

A
  • CPAM (congenital pulmonary airway malformation): cystiska förändringar i lungbädden
  • Kongenitalt lobärt emfysem: distenderade alveoler pga air traping
  • Lungsekvester: onormal lungvävnad som är helt fristående, utan kommunikation med resten (varken vad gäller luftflöde eller blodtillförsel)
171
Q

Vid vilken ålder är njurarna färdigutvecklade? Klinisk signifikans?

A

Vid 2åå.

Innan dess mycket mer känsliga för infektion, obstruktion etc

172
Q

Nämn 4 potentiella debutsymtom / hur man upptäcker missbildningar av urinvägarna?

A
  • UVI, ffa upprepade
  • Palpabel resistens (ex hydronefros)
  • Smärta
  • Prenatalt ultraljud!
173
Q

Nämn 3 tillstånd som kan ge prenatal hydronefros?

A

I stort sett obstruktion var som helst i urinvägarna;

  • PUJ-obstruktion (vanligast)
  • Distal uretärobstruktion
  • Uretravalvel

ÄVEN:

  • Vesiko-uretral reflux
  • Multicystisk njure
174
Q

Vad är Potters syndrom?

A

Ovanligt tillstånd där man har bilateral njuragenesi (njurar har ej bildats). Detta leder till oligohydramios = störd utveckling av fostret, ex lunghypoplasi.

Syndromet är sällan förenlig med levande födsel, och ännu mer sällan förenat med liv.

175
Q

Multicystnjure - handläggning?

A

Vanlig variant av missbildning (som i sig så klart inte är jättevanligt)

Man följer med ultraljud till 2 åå. Normalt brukar de skrumpna av sig själva på denna tiden. Om de ej har gjort det, vid 2åå, opererar man.

176
Q

PUJ-stenos - symtom? Klinisk bild?

A
  • UVI, recidiverande
  • Flank-/buksmärta
  • Ev makroskopisk hematuri
  • Ev palpabel bukresistens
177
Q

PUJ-stenos - utredning vid misstanke? Behandling?

A

U: Ultraljud > MAG3-SCINT

B: Kirurgi

178
Q

PUJ-stenos - behandling? När är behandling indicerad?

A

Operation: pyeloplastik.

Indicerat vid;

  • Ökande dilatation
  • Påverkad njurfunktion
  • Pyelonefrit/avstängd pyelit
  • Besvärande smärtor
179
Q

Är små eller stora barn generellt mer känsliga för smärta aav hydronefros?

A

Större barn. Hos de kan hydronefrosen ge en större spänning i njurbäckenet = vanligare med smärta

180
Q

Vesikouretral reflux - vad är det exakt? Orsak? Hur vanligt är det?

A

Backflöde av urin från blåsan, tllbaka upp i uretär.

Normalt ska uretären mynna lite snett i blåsan, vilket förhindrar reflux. Detta kan sättas ur spel antingen pga

  • Missbildning (mynnar fel)
  • Blåsdysfunktion av något slag; ex utspänd blåsa pga uretralvalvel.

Ca 1% har detta tidigt i livet, men de flesta växer ifrån det - det löser sig.

181
Q

Vesikouretral reflux - när behandlas det? Hur gör man?

A

Behandlas bara om det orsakar dilatation av njuren (hydronefros)

  1. Behandla ev bakomliggande blåsdysfunktion
  2. Håll infektionsfri (ev antibiotika långtidsprofylax)
    Ovanstående försöker man med först eftersom många läker ut spontant.
  3. Om det inte funkar = operation med antingen
    - Injektion (deflux): endoskopisk operation där man sprutar en kvaddel hyaluronsyra under ostiet. Detta lyfter upp ostiet = förhindrar reflux
    - Neoimplantation av uretär i blåsan (öppet/laparoskopiskt)
182
Q

Misstänkt inkontinens hos barn - initial utredning?

A
  1. Miktionsdagbok: kissning + läckage bokförs
  2. Flödemätning + mätning av resurin
  3. Kontinenstest - för att kartlägga hur mycket som rinner ut
183
Q

Du gör ett kontinenstest på ett barn och ser att det läcker lite urin kontinuerligt - trots att barnet kissar. Läckaget är som sagt relativt litet, men kontinuerligt. Förslag på vidare utredning?

A

Detta kan ex vara duplex (med ektopiskt mynnnde uretär) - missbildning måste uteslutas!

  • Ultraljud i första hand!
  • CT-urografi

[Vid sk droppinkontinens hos flickor bör man alltid tänka på duplex med ektopiskt mynnande uretär!]

184
Q

Uretravalvel - vad är detta? Vilka drabbas?

A

Ett medfött slemhinneveck i uretras proximala del, vilket stör flödet. Ökar således trycket “uppåt i systemet”. Förekommer enbart hos pojkar.

185
Q

Uretravalvel - klinisk bild?

A

(Ofta hittas det prenatalt med ultraljud)

  • Stor buk (vida urinvägar, ev läckage)
  • UVI
  • Dåligt urinflöde
186
Q

Uretravalvel - handläggning?

A
  1. Sätt KAD (dock svårt)
  2. Cystoskopisk resektion
187
Q

Uretravalvel - hur vanligt är det med senkomplikationer?

A

Ungefärg 1/3 får stora problem;
Ökat tryck upp i systemet > njursvikt
= uremi
= dialyskrävande, ev transplantation

188
Q

Vad är CAIS? PAIS? Urologisk signifikans?

A

Complete respektive partial…
…Androgen Insensitivity syndrome

Tillstånd med okänslighet för manliga könshormoner. Kan göra att pojkar inte utvecklar manliga genitalia = DSD.

189
Q

Man upptäcker antenatal hydronefros. Handläggning?

A

Detta är vanligt, och 50% försvinner spontant.

Dock ett observandum, då den hälft som inte försvinner spontant behöver behandling (ex UVI-profylax) och uppföljning.
Behöver också utredas avseende andra missbildningar.

= is i magen lite till, men följ!

190
Q

En patient söker med intervallsmärta i flank. Har tidigare sökt med detta flera gånger, och man har misstänkt laktosintolerans, förstoppning etc. Aldrig riktigt blivit bra.
Vad måste du tänka på?

A

Kan vara intermittent hydronefros - ex PUJ-stenos!
= Ultraljud indicerat!

191
Q

Buktrauma på akuten - utöver ABCDE, hur tänker man i sin akuta handläggning?

A

Det viktigate är om patienten är hemodynamiskt stabil eller inte.

INSTABIL > Explorativ laparotomi

Stabil > CT > Därefter ställningtagande beroende på fynd, där man kan gå vidare med nåt av;

  • Diagnostisk laparoskopi
  • Kärlintervention
  • Fortsatt observation med förnyad CT
192
Q

Buktrauma på akuten - vad exakt betyder INSTABIL hemodynamik?

A

Hemodynamik som inte kan stabiliseras på akutrummet.
Om pat kan stabiliseras går man alltså vidare med CT.

Det man försöker ge för att stabilisera är i regel;

  • Bolus R-Ac (20 ml/kg), kan upprepas <3 ggr
  • BLOD
193
Q

Ungefär hur stor blodvolym har ett barn per kilo? Större eller mindre hos en vuxen?

Klinisk relevans vid trauma?

A

80 ml/kg
Detta är mer än hos vuxna (som har ca 50 ml/kg)

…dock är ju den totala mängden blod mycket mindre hos ett barn
= en liten blödning kan vara livshotande.

194
Q

Akut blödningschock pga trauma hos barn - vad ger du för vätska, och hur mycket?

A
  1. HALV BOLUS R-Ac = 10ml/kg, kan upprepas
  2. Blod [4:4:1] 10ml/kg om…
    - Hb <80
    - TPK <100
195
Q

Trauma hos barn med misstänkt blödning i buken - val av radiologi?

A

Alltid CT med kontrast!

Svårt att se med ultraljud hos barn!

196
Q

Barn med buktrauma - du lägger in barnet för observation. Ordination av kontroller? Annat?

A
  • BP och puls varje timme!
  • Kolla Hb var 6e timme!
  • Bukomfång var 12e timme!

Dessutom, ifall operation blir aktuell

  • Svält
  • IV vätska
  • Ev ny CT
197
Q

Ett barn har skurit sig. Vad är tidsgränsen för suturering?

A

6h. I ansiktet kan man dock suturera inom upp till 18h

198
Q

Du har tänkt lokalbedöva en djup sårskada hos ett barn, som ska sys. Hur bedövar du?

A

Jag bedövar sårkanterna - genom infiltration av sårytan (ej huden, det är ju där känseln sitter).

Kan ev buffra bedövningen med NaHCO3 - svider mindre.

Injicera bedövning långsamt, så gör det inte lika ont.

OBS att också tänka på att inte ge för mycket bedövning (till små barn behöver man tänka på detta)

199
Q

Du ska suturera ett sår. Vad är viktigt att komma ihåg innan du gör detta?

A

RENGÖR!!!!!!
Om detta inte kan göras vaket, får barnet sövas.

Gnugga med kompress med NaCl

200
Q

Vilka sår kan man tejpa istället för att sy?

A

Små sår, där dragningen är låg (alltså som går att få ihop och som inte glipar för mycket; då kommer tejpen inte hålla)

201
Q

För följande, vilken tråd väljer du, och hur länge ska suturerna sitta?

  • Ansikte?
  • Bål?
  • Arm?
  • Rygg?
  • Ben?
A

Ansikte: 5-0, <7 dagar
Bål, arm: 4-0, <10 dagar
Rygg, skalp, underben: 3-0, <14 dagar

202
Q

Nämn 3 lägen där man behöver sätta in antibiotika, vid sårskada hos barn?

A
  • Öppen fraktur (ser ben)
  • Engagerar annat; led/sena/brosk
  • Väldigt djup skada
  • Bett (människa/djur)
  • Väldigt väldigt smutsigt

Även andra komplicerande faktorer tillåter - ex immunbrist.

203
Q

Ett barn har ett hematom under nageln efter att ha klämt fingret. Åtgärd?

A

Om hematomet är mindre än 1/3 av nagelns yta = läker spontant

Större = evulsio!

204
Q

När krävs APLS-handläggning av brännskada hos barn?

A
  • Om större brännskada
  • Om öppen eld (stor risk för påverkan av luftvägar)
205
Q

Är barn mer eller mindre känsliga för brännskador, än en vuxen? Motivera

A

MER!

  • Tunnare hud = brännskada vid lägre temperatur
  • Högre kryppsyta per kilo = svårare med reglering av temp och vätska
206
Q

Brännskada hos barn - utöver själva APLS-handläggningen med vätska, ev intubering etc - hur bedöms och handläggs brännskadan?

A
  • Smärtalindra
  • Bedöm djup och storlek
  • Kom ihåg att ta bilder!!!
  • Behövs escariotomi?
207
Q

Hur avgör du djup på en brännskada?

A
  • *EPIDERMAL**: “Solbränna”
  • Rodnad
  • Ömhet
  • *YTLIG DERMAL:** Blåsor som gör ont
  • Rodnad, blåsor
  • Smärta
  • *DJUP DERMAL**: Lite påverkan på underliggande strukturer
  • Rodnad/blekhet, trasiga blåsor
  • Viss smärta, lätt nedsatt sensorik
  • sänkt kap återfyllnad
  • *FULLHUDSSKADA**: Dött.
  • Vitt/gult/svart, ej blåsor
  • Saknar känsel
208
Q

Ytlig dermal brännskada hos barn - handläggning?

A
  • Tvätta (tvål och vatten)
  • Klipp blåsor!
  • Salvkompress + absorberande kompress
  • Återbesök om 1v.
209
Q

Djup dermal brännskada hos barn - handläggning?

A
  • Rengör!
  • Omläggning 2 gånger per vecka. Använd ex silverförband (mer infektionskänsligt)
  • Delhudstransplantation om ej läkt på 2v
210
Q

Fullhudsbrännskada hos barn - handläggning?

A
  • Revidera nekrotisk vävnad!
  • Transplantation!
211
Q

Hur beräknas hur mycket vätska man behöver till ett barn med brännskada?

A

Enl Parklands formel (dock 3-4ml jmf 2-4 hos vuxen)

3-4 mL * kg kroppsvikt * TBSA [ger mängd per dygn]

Detta är för själva brännskadan. Behövs ju också täckas för basalbehov [4-2-1-regeln]

KAD med urinobs underlättar att hålla koll!

212
Q

Hur beräknas brännskadas kroppsyta?

A

Man räknar ytlig delhud och “värre”. Alltså inte epidermal.

Patientens handflata med fingrar = 1% av TBSA

213
Q

Brännskada hos barn - när är inläggning indicerad?

A
  • Om intubering krävs (rök/inhalationsskada)
  • Djup skada
  • Cirkulär skada (där escariotomi krävs)

>5% stor skada (man kan sträcka sig till 10% hos barn >1 år)

214
Q

Brännskada hos barn - behandling i lindriga fall, där inläggning inte är indicerad?

A
  1. Svalt vatten (minst 15 minuter)
  2. Smärtstillande (paracetamol. Ev morfin)
  3. Rengör. Klipp blåsor
  4. Burnfree gel (första 60 min)
  5. Lägg om med fuktiga kompresser + linda
  6. Säkerställ tetanusprofylax

Pediatrik (14 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions