Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Pediatrik > Infektion > Flashcards

Infektion Flashcards

1
Q

Varför är incidensen av infektioner högre första levnadsåret (inkl intrauterint), än efter det?

A
  • Inget maternellt IgG tidigt:
    Detta överförs transplacentärt från ca v30. Från v35 är nivåerna desamma som hos mamman.
  • Barn saknar förmåga att bilda antikroppar mot polysackarider före 2åå = farligt med kapslade bakterier.
  • Sämre bildning av IFN-gamma
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

IgG överförs transplacentärt till fostret. Hur länge har barnet sedan kvar dessa antikroppar?

A

Till omkring 3-12 månader post partum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Nämn 5 vitalparametrar du tittar på hos ett barn där du misstänker sepsis?

A
  • Temp (dock inte alltid avvikande)
  • Andningsfrekvens
  • Hjärtfrekvens
  • Kapillär återfyllnad
  • Saturation

Allra viktigast är dock allmäntillstånd och “magkänsla”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Nämn 2 tecken som kan tala för meningit som bakomliggande orsak till feber?

A
  • Buktande fontanell
  • Nackstelhet
  • Fokalneurologi / fokal kramp
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Pneumoni hos barn - poxmål?

A

Åtminstone >92%.
Dock, om man ändå börjar behandla kan man “lika gärna” sikta på att komma över 95%.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Din vän berättar för dig att hon gett sin son på 3 månader febernedsättande, då barnet hade feber. Detta funkade tydligen “alldeles perfekt, och febern gick ner fint”.
Var detta rimligt?

A

Barn <6 månader borde inte ges febernedsättande utan att vården kontaktas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Förhöjd andnigsfrekvens hos barn - nämn 4 diffdiagnoser?

A
  • Pneumoni
  • DKA
  • Medfött hjärtfel
  • Anemi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Pneumoni hos barn - klinik där tillståndet bör misstänkas?

A
  • Långvarig feber
  • Subjektivt påverkad andning
  • Objektivt påverkad andning (takypné, indragningar etc)
  • Trötthet, ev påverkat AT
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Pneumoni hos barn - typiska auskultationsfynd?

A

Oftast ospecifikt!

Många gånger kan man dock höra;

  • Sänkta andningsljud
  • Sänkt perkussionston
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Pneumoni hos barn - utredning?

A

* Anamnes och status

* L-rtg: inte alltid nödvändigt, i synnerhet inte om man planerar poliklinisk behandling.

* CRP

* PCR från luftvägarna. PCR på sputumodling också en möjlighet.

* Blododling - om inläggning och IV ab behandling.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Du har tagit CRP på en patient med misstänkt pneumoni. Hur kommer svaret att påverka din handläggning?

A

HÖGT (>80) = överväg antibiotika

LÅGT (<10) = om symtom pågått över ett dygn bör man starkt överväga att inte antibiotikabehandla. Ta förnyat CRP efter 24-48h.

[Emellan 10 och 80 blir alltså ännu mer gråzon där kliniken bör vägleda]

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Pneumoni hos barn - vilket syfte fyller detektion av pneumokockantigen i urin?

A

Man använder ej detta, pga stor andel falskt positiva test.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Nämn 4 lägen där du från primärvårdens sida bör remittera till barnläkare, vid misstänkt pneumoni hos barn?

A

* Om <6 månader gammal

* Om “kraftig infektion”

  • Saturation <95%
  • Tecken på kraftig andningspåverkan
  • Tecken på påverkad cirkulation
  • Tecken på sepsis
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Pneumoni hos barn - vanligaste orsak till terapisvikt på antibiotikabehandling?

A

Blandinfektion av virus och bakterier!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Nämn 4 virus där bärarskap ofta kan kopplas till klinisk sjukdom i pneumoni?

A
  • Adenovirus
  • Infeluenza
  • Metapneumonivirus
  • RS-Virus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Pneumoni hos barn - nämn 3 vanliga bakterier som kan orsaka detta?

A
  • Pneumokocker
  • Haemophilus inflenzae
  • Mycoplasma
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Pneumoni hos barn - Nämn en förebyggande åtgärd?

A

Vaccination.

3 doser, som ges vid 3, 5 och 12 månaders ålder.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Utöver pneumoni, nämn 2 andra allvarliga sjukdomar som Haemophilus influenzae också kan ge?

A
  • Meningit
  • Epiglottit
  • Sepsis
  • Öroninflammation
  • Bihåleinflammation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Pneumoni hos barn - behandling?

A

ANTIBIOTIKA!

  • Ofta Penicillin G/V
  • Vissa kör amoxicillin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Influensa typ A-viruset har två typiska yrproteiner. Vad kallas dessa?

Förklara skillnaden mellan antigenic shift och antigenic drift

A

Hemagglutinin och Neuaminidas.

Shift = H/N byts, från en modell till en annan (byter siffra)

Drift = småmutation i H/N-struktur. Förblir alltså samma, men kroppen får svårare att känna igen strukturen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Influensa hos barn - vilka ska ha antiviral behandling?

A
  • Medicinska riskgrupper (samma som de som vaccineras)
  • De som är så sjuka att de kräver inneliggande vård

(i dessa tillfällen vid misstänkt eller konstaterad influensa)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Influensa hos barn - nämn 5 riskgrupper?

A
  • Kronisk hjärtsjukdom
  • Kronisk lungsjukdom
  • Sjukdom som försvårar ventilation (extrem obesitas, neuromuskulära sjukdomar etc)
  • Kronisk organsvikt (lever/njure)
  • Diabetes mellitus
  • Kraftigt nedsatt immunförsvar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Barn med “allvarlig” influensasjukdom kan vara aktuella för medicinsk behandling (oseltamivir/tamiflu).
Vad innebär allvarlig egentligen? (3)

A
  • Andningssvårigheter eller påverkad andning (ex takypné)
  • Låg saturation
  • Hög feber (>40 grader)
  • Konfusion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Hur ofta kan ett barn egentligen vara sjuk i luftvägsinfektion? När bör man bli orolig?

A

Helt normalt med <12 luftvägsinfektioner per år.

Det som är viktigt att notera är om det är _>_1 ANTIBIOTIKAKRÄVANDE luftvägsinfektion på ett år.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Barn hostar ju ofta och mycket. Men när bör man bli orolig egentligen?

A

Om hostan pågår för länge!

Skall normalt avta på några veckor. Blir ju då normalt lindrigare och lindrigare i intensitet.

Reagera vid:

  • Hosta som blir försämrad
  • Hosta med andra nytillkomna symtom
  • Hosta osm inte blir bättre på lång tid (alltså typ en månad)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Kikhosta - vad är det? Orsak?

A

Infektion av bortadella pertussis som ger en särskild klinisk bild med kikhosta (dock annorlunda hos de minsta barnen)

I Sverige del av barnvaccinationsprogrammet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Kikhosta - symtom?

A

Beror lite på ålder.

  1. Typiskt första “förkylningsperiod” med rethosta. Varar ca 1-2 veckor.
  2. Kikningsstadiet
    - Typisk kikhosta
    - Mindre barn kan ha svårt att andas = cyanos > följs av kraftig kikning.
    - Spädbarn: här kan kikningar, och även hosta, saknas. Istället kan bilden karaktäriseras av andningspåverkan med apnéer och cyanosattacker

Äldre barn och vuxna kan ha kikhosta (sista vaccindos ges i åk 9, och effekten tros avta efter ca 5 år. även innan det är man inte fullt skyddad). Kan gå som långvarig envis hosta, även utan kikningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Kikhosta - “riskgrupp” för denna sjukdom?

A

De allra yngsta spädbarnen, som ännu inte hunnit få första vaccindoserna (första två ges vid 3 och 5 månader)

Utöver detta är riskfaktorer;

  • Ej vaccinerad
  • SGA/för tidigt född
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Kikhosta - hur sprids infektionen? Inkubationstid?

A

Genom hostningar. Väldigt hög smittsamhet.

Äldre barn och vuxna kan vara relativt symtomfria, men ändå vara infekterade, och därmed även väldigt smittsamma.

Inkubationstid ca 1-3 veckor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Kikhosta - handläggning?

A

Behandling med erytromycin. Om kikningar redan uppstått är det inte så värksamt på symtom eller klinisk bild, men ges ändå för att minska smittspridning.

I övrigt viktigt att försöka vara snabbt ute med antibiotika!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Du sitter på vårdcentral och ska träffa ett barn med andningspåverkan. I vilka fall är remiss till barnklinik rimlig?

A
  • Barn <6 mån

* Kraftigt påverkad andning

  • Takypné
  • Grunting
  • Kraftiga indragningar
  • Cyanos eller dålig saturation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vilken är den vanligaste orsaken till nedre luftvägsinfektion hos barn <1år?

A

RS-Virus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

RS-virusinfektion - vad är det? Klinisk bild?

A

Vanlig orsak till luftvägsinfektion. Ffa vanligt hos små barn!

  • vanlig orsak till ÖLI
  • Vanligaste orsak till nedre LI hos barn <1år.

Årliga epidimier under vintern

Symtomen kan variera från lindrig förkylning till alvarlig lunginflammation eller bronkiolit.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

RS-virusinfektion - hur sker smittan? Hur länge är man smittsam?

A

Sprids med luftvägssekret > kommer i kontakt med slemhinnor på mottagare. Kan också spridas som aerosol, men kräver då hög virusmängd.
Kan spridas via indirektkontakt (kan överleva på yta i 12h)

Man är smittsam i ca en vecka. Småbarn dock väldigt mycket längre (<1 mån)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

RS-virusinfektion - vilka riskerar att drabbas kraftigast vid infektion?

A

De minsta barnen (ffa <2 mån). Risken för svåra symtom är störst vid förstagångsinsjuknande.

Andra riskfaktorer;

  • För tidigt född
  • Hjärt-/lungsjukdom
  • Neuromuskulär sjukdom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

RS-virusinfektion - Utredning?

A

PCR!

Finns även snabbtest i form av antigenpåvisning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

RS-virusinfektion - behandling?

A

Om lindrigt: INGEN.

SVÅR INFEKTION BEHANDLAS SYMTOMATISKT:

  • Syrgas
  • Inhalation NaCl
  • Nässköljning, näsavsvällande, rensa näsan
  • Nutrition!
  • Ev högflödesgrimma/CPAP/Resp

Behandlingar utöver det symtomatiska har ingen bevisad positiv effekt. Detta inkluderar;

  • Antivirala läkemedel inhalation
  • Antibiotika rekommenderas inte
  • Steroider/luftrörsvidgande/antikolinergika/LTRA rekommenderas INTE!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Apné hos spädbarn - vad måste uteslutas?

A

KIKHOSTA!

Detta gäller alltså även om det förekommer som ensamt symtom, utan kikningar eller ens hosta!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

IL-6 som labprov;

Hur tidigt stiger det?
Hur länge förblir det högt?
När bör man reagera (ungefärligt värde?)

A

Stiger inom några timmar.
Peak efter ca 12h.
Sjunker sedan
= i princip kan man säga att IL-6 har blivit lågt igen innan första dygnet är slut [förutom om kvarstående orsak så klart]. Alltså blir IL-6 lågt då CRP börjar stiga.

“Referensvärde oklart, men klart högt om >150-200.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Vad måste misstänkas hos ett litet barn med feber, som också är irritabel (gallskriker, “inconsolable”)?

A

Akut bakteriell meningit!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Meningit - vad är det egentligen som orsakar skadan och som ger symtom?

A

Oftast inflammationen som uppstår sekundärt till infektionen.

Skador på kärlendotel > hjärtödem > ökat ICP > skada
Ödem + inflammation = autoregleringen slås ut = hjärnans perfusion minskar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Bakteriell meningit - typisk klinisk bild? Hur varierar detta med ålder?

A

KLASSISKA SYMTOM;

  • Hög feber
  • Kräkningar
  • Svår huvudvärk
  • Nackstelhet och fotofobi hos äldre barn
  • Patechier om meningokockmeningit (då 50% chans)

HOS SPÄDBARN: mycket mer oklart. Bör misstänkas vid

  • Irritabilitet / Slöhet
  • Dålig matvilja
  • Kramper / sänkt medvetande
  • Ev buktande fontanell
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Bakteriell meningit - vanligaste agens?

A

HiB, Meningokocker, Pneumokocker.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Bakteriell meningit - vanligaste åldrar?

A

Från nyföddhetspeiod till ca 4åå,
samt 10 år och uppåt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Meningit hos barn - handläggning?

A
  1. LP direkt, förutom om kontraindikationer föreligger
  2. Blododling
  3. Antibiotika! Skall startas inom 15 minuter efter ankomst!
  4. Understödjande behandling;
    - Kortison om _>_3 månaders ålder
    - Vätska
    - Syrgas

Om allvarligt fall och mycket påverkad patient = kontakt med IVA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Bakteriell meningit - typiska LP-fynd?

A

Sänkt glukoskvot (plasma/serum) [<0,4]
Höjt CSF-laktat
Hög CSF-LPK

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Meningit hos barn - Val av antibiotikabehandling?

A
  • Meronem
    eller
  • Cefotaxim + Ampicillin (täcker listeria)

+ Aciclovir om misstänkt HSV-infektion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Meningit hos barn - vanliga agens vid olika åldrar?

A

<1 mån: GBS, E. coli, pneumokocker, listeria

1-3 mån: Blandning av det ovan och nedan:

>3mån: Meningokocker, HiB, pneumokocker

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Bakteriell meningit - varför är det viktigt att kolla elstatus hos en patient som ligger inne för behandling?

A

Inflammation i CNS kan ge ökat ADH-utsöndring
= vätskeretention och hyponatremi = ytterligare risk för hjärnödem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Meningit hos barn - nämn 3 potentiella komplikationer?

A

Tidigt: Kramper, SIADH

Långsiktigt:

  • Sensorineural hns
  • EP
  • Blindhet
  • Kognitiva besvär
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Kramper vid bakteriell meningit hos barn - är det farligt? Hur tänker man kring detta?

A

Kramper tidigt saknar prognostisk betydelse, och är vanligt (ca 20%).

Kramper efter 3dygn är mer allvarligt, då det kan tyda på CNS-skada.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Bakteriell meningit - ett barn ligger inne med intravenös antibiotikabehandling. Tillfrisknandet går dock långsamt, och febern går upp lite. Nämn 3 komplikationer du behöver tänka på?

A
  • Subduralt hygrom
  • Hjärnabscess
  • Trombos
  • Mastioidit
  • Samtidig infektion i hjärta/led
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Bakteriell meningit hos barn - behöver nån annan än barnet behandlas?

A

Ja - profylax med engångsdos ciprofloxacin till alla i närheten (de som delar huståll + ev andra nära kontakter)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Viral meningit - behandling?

A

Valaciklovir, tredos, 7 dagar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Misstänkt vertikal smitta av infektion från mor till barn;

  • Vilka agens behöver man inte misstänka?
  • Vilka agens bör man misstänka?
A

Behöver inte (iaf inte i första hand) misstänka sånt som gravida screenas för;

  • HIV
  • HBV
  • Syfilis
  • Rubella

Bör misstänka: TORCH

  • Toxoplasma
  • Other (GBS)
  • Rubella
  • CMV
  • Herpes
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Scarlatina - orsak?

A

GAS / S. Pyogenes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Scarlatina - hur ser de typiska hudutslagen ut?

A

“Laxrosa, sandpapperliknande”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Nämn 2 diffdiagnoser vid smultrontunga?

A

Scarlatina

Kawasakis Sjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Redogör för vad som ingår i svenska barnvaccinationsprogrammet?

A
  • Rotavirus
  • Stelkramp, difteri, kikhosta
  • Polio
  • Hib
  • Pneumokocker
  • MPR
  • HPV

[RSPHPMH]

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Svenska barnvaccinationsprogrammet - vad vaccineras man för sitt första levnadsår?

(intervall från start till slut avseende dessa vaccinationer?)

A
  • Rotavirus (6v - 5 mån)
  • Stelkramp, difteri, kikhosta (3 mån - Åk 8-9)
  • Polio (3 mån - 5 år)
  • Hib (3 mån - 12 mån)
  • Pneumokocker (3 mån - 12 mån)

DESSUTOM:

  • VACCINATION FÖR HEPATIT B ERBJUDS
    (ISF 3, 5 OCH 12 MÅN)
  • BCG till riskgrupper
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Svenska barnvaccinationsprogrammet - vad vaccineras man för efter sitt första levnadsår?

(intervall från start till slut avseende dessa vaccinationer?)

A
  • MPR (18 mån - åk 1-2)
  • HPV (åk 5)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Vaccinationerna i svenska barnvaccinationsprogrammet skiljer sig åt avseende biverkningsprofil. Vilka vaccin kan ge följande reaktion, och varför -

Infektionssymtom?

Hur blir symtomen?

A

De vaccin som är attenuerade (levande försvagat) kan trigga en lindring infektionsbild med ev feber, utslag och lite påverkan. Dessa är

  • MPR
  • BCG
  • Rotavirus

Symtomen uppträder ca en vecka efter vaccination.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Vaccinationerna i svenska barnvaccinationsprogrammet skiljer sig åt avseende biverkningsprofil. Vilka vaccin kan ge följande reaktion, och varför -

Lokal svullnad på injektionsstället samt lite feber?

A

Detta kan orsakas av de vaccin som innehåller adjuvans (vilket inte behövs i de attenuerades fall). 1-2 dagar efter vaccination uppträder därför lite svullnad occh ev feber.

Alla förutom de som är attenuerade (MPR, BCG, och rotavirus) och polio som är avdödat.

64
Q

Nämn 2 sjukdomar du ska tänka på hos en patient med feber som uppger anamnes på intag av rå/icke-pastöriserad mat?

A

EHEC. Brucella och hepatit A om resa

65
Q

Nämn 2 sjukdomar du ska tänka på hos en patient med feber som uppger anamnes på, eller där du i status ser, konjunktivit?

A
  • Kawasakis sjukdom
  • Mononukleos
66
Q

Nämn 2 sjukdomar du ska tänka på hos en patient med feber som uppger anamnes på smärta från leder och ben?

A
  • Leukemi
  • Osteomyelit
  • JIA
67
Q

Vanligt preparatval vid penicllinallergi där man önskar behandla

  • intravenöst?
  • peroralt?
A

Intravenöst: Cefalosporin (Cefotaxim)
Peroralt: Klindamycin

68
Q

Kan man ge pip-taz vid penicillinallergi?

A

NEJ! Ge istället ex cefalosporin + metronidazol

69
Q

Du ska behandla en patient med antibiotika. Vad får du inte ge patienten om han/hon tidigare reagerat på penicillin med

  • Icke-kliande utslag?
  • Magbesvär?
  • Kliande utslag?
  • Urtikaria?
  • Ansikts-/ledsvullnad?
  • Anafylaxi?
  • Mukokutant syndrom?
A
  • Icke-kliande utslag: inga begränsningar.
  • Magbesvär: inga beggränsningar
  • Kliande utslag: ej penicillin, men annat betalaktamanbiotika ok.
  • Urtikaria: ej penicillin, men annat betalaktamanbiotika ok.
  • Ansikts-/ledsvullnad: ej penicillin, men annat betalaktamanbiotika ok.
  • Anafylaxi: ej betalaktamantibiotika.
  • Mukokutant syndrom: ej betalaktamantiotika.
70
Q

Nämn 2 typer av antibiotika som man generellt vill undvika hos barn, och varför.

A

Fluorokinoloner (ex ciprofloxacin, levofloxacin) - toxiska för det växande brosket.
- Tetracykliner (ex doxycyklin): ger tandmissfärgningar och emaljhypoplasi.

71
Q

Du ska träffa ett litet barn med feber på akuten. Utöver själva febern och symtomen, nämn 3 saker som är viktiga att fråga om?

A
  • Hur går det med matintag?
  • Hur går det med vätskeintag? (Alt amning för båda)
  • Avföring? Mängd? Blöjbyten
  • Urinmängd?
  • Svarat på alvedon?
72
Q

Ett barn söker på akuten med feber. Du vet ingenting annat. Rent statistiskt, vilka tre diagnoser är vanligast?

A

Förkylning/virrhos
UVI
Pneumoni

73
Q

Du ska undersöka ett barn på akuten som har feber. Vad är bra att tänka på innan du går dit?

A

Enl handledare: “Alla små med feber ska ha alvedon i kroppen innan bedömning!” Blir så mycket lättare att ha att göra med.”

74
Q

Hos de minsta barnen - vilken diagnos bör alltid misstänkas vid feber utan klart fokus?

A

Pyelonefrit!

75
Q

Vad brukar man använda för gräns för feber hos barn?

A

<3 mån: 38 grader
>3 mån: 38,5 grader

76
Q

Vilken undersökning bör göras på alla barn <1 månad, som har feber?

A

“Triple needle procedure” - LP, Blodprover, Urinprov

77
Q

Primär immunbristsjukdom - orsak?

A

PRIMÄR = medfödd. Monogen defekt, där flera olika varianter finns.
Vanligast är defekter relaterade till antikroppar.

78
Q

Primär immunbristsjukdom - hur vanligt är det i Sverige?

A

Prevalens 1/10 000 barn

79
Q

Nämn 5 varningstecken på primär immunbristsjukdom.

A
  • Upprepade infektioner
    • 4 eller fler antibiotikakrävande otiter på ett år
    • 2 eller fler sinuiter per år
    • 2 eller fler pneumonier per år
    • Återkommande infektion / abscess etc av annat slag
  • Ovanliga infektioner
    • Ovanlig lokalisation
    • Ovanliga agens
    • Invasiv infektion (osteomyelit, meningit, sepsis)
    • Infektion som inte svarar på behandling
  • Autoimmun sjukdom <3åå, eller multipla autoimmuna sjukdomar
  • Uttalad kronisk candidos (oral/kutan)
  • Omfattande hudförändringar som inte svarar på behandling
  • Spädbarn som inte växer som förväntat.
  • Hereditet
80
Q

Primär immunbristsjukdom - typiska symtom / klinisk bild?

A

Typiskt brukar symtom uppträda under de första levandsåren. Klassiskt är infektionskänslighet = flera, upprepade infektioner. Dock ses även följande, pga generellt defekt immunförsvar;

  • Allergi
  • Autoimmunitet och autoinflammation
  • Malignitet

Vid PID kan man faktiskt gå kontraintuitiv situation, där man både ser infektionskänslighet och autoimmunitet på samma gång = total immunologisk dysregulation.

81
Q

Primär immunbristsjukdom - du misstänker detta på vårdcentral. Handläggning?

A

Mycket av utredningen kan man göra själv! Anamnes, status, tillväxtkurva, infektionsdagbok, prover!

82
Q

Primär immunbristsjukdom - initial utredning?

A
  • Anamnes och status
  • Hb, LPK med diff, TPK
  • Nogrann titt på tillväxtkurva
  • Nogrann dokumentation av infektioner.
  • Komplementdefektscreening
  • Immunglobulinkvantifiering
83
Q

Primär immunbristsjukdom - vidare utredning på särskild mottagning?

A
  • Specifika immunologiska prover; karaktärisering av celler och immunglobuliner, benmärg, funktionella tester.
  • Radiologi
  • Genetisk utredning; panel med kända gener.
84
Q

Primär immunbristsjukdom - hur försöker man förebygga denna typ av sjukdom? Tanke bakom varför detta är bra? Hur länge har man jobbat så?

A

I Sverige genomförs nyföddhetsscreening för SCID. Del av PKU-test. Infördes nationellt 2019.
Tidig upptäckt och tidig transplantation innebär mycket bättre prognos. Mycket svårare att lyckas med stamcellstransplantation om man blivit infekterad.

85
Q

Primär immunbristsjukdom - behandling?

A

Det enda kurativa är HSCT (hematologisk stamcellstransplantation)
Tills dess;
- Ren miljö, hygien
- Antibiotikaprofylax
- Immunglobinsubstitution
- Riktad biologisk behandling i vissa fall

86
Q

Primär immunbristsjukdom - vad är prognosen vid stamcellstransplantation?

A

Om <3 mån: 95% chans att vara “botad”
Om >3 mån: 50% överlevnad

87
Q

3-dagarsfeber - vad är det? Orsak? Kliniksk bild?

A

Kallas också “sjätte sjukan” / exanthema subitum.

Orsakas av HHV6 och HHV7 (pga det kan man få det två gånger).

Ger feber i tre dagar som sedan övergår i utslag när febern plötsligt försvinner.

Utslaget är diskret, finprickigt och ljusrött. Förekommer på bål och extremiteter.

88
Q

3-dagarsfeber - i vilken ålder är detta vanligast?

A

De första åren. Vid 2åå har typ alla barn skaffat antikroppar mot HHV6. (dock kan ju även HHV7 ge sjukdomen)

89
Q

Femte sjukan - vad är det? Orsak? Klinisk bild?

A

Erythema infectiosum. Orsakas av parvovirus B19.

Ganska vanlig sjukdom som ger

  • Feber
  • Utslag: typisk girlangformade, ev även morbilliformt
  • Röda kinder
90
Q

Femte sjukan - nämn 2 påtagliga risker?

A
  • Aplastisk anemi; pga viruser infekterar celler i tidig erythropoies. Kan bli kritiskt om barnet ex rredan har sickel cell-anemi.
  • Infektion under graviditetsvecka 10-20 > risk för fetal anemi med hydrops > fosterdöd.
91
Q

Femte sjukan - vem drabbas? Inkubationstid från smitta?

A

Vanligast i skolåldern.

10 dagar.

92
Q

Impetigo - vad är det? Orsak?

A

Svinkoppor.

Infektion i epidermis orsakad av GAS / S. Aureus

93
Q

Impetigo - infektionen förekommer i två former. Redogör för skillnaden?

A

Icke-bullös form: Vanligast! Orsakas av GAS / S. Aureus. Börjar som småsår > pusler > spricker = krustor. Belägna på ansikte och extremiteter.

Bullös form: Orsakas av S. Aureus-toxiner.
Blåsor bildas > spricker = huden röd och fuktig. Kan förekomma på hela kroppen.

94
Q

Impetigo - Vilka drabbas? inkubationstid? Klinisk bild?

A

Ffa förskolebarn.

2-3 dagar.

Antingen småsor > pustler > krustor, i ansikte och på extremiteter

Eller blåsor och flagnande hud (hela kroppen)

95
Q

Impetigo - behandling?

A
  • Rengör: vatten + tvål + klorhexedinlösning
  • Altargosalva (retapamulin; lokalverkande antibiotika)
  • Om det behövs: peroral antibiotika;
    Flukloxacillin
96
Q

Erysipelas - vad är det? Orsak? Klinisk bild?

A

Rosfeber. Infektion i dermis orsakad av GAS. Bakterier kommer in via litet sår > inflammation med ödem.

Kraftig rodnad som i regel är skarpt avgränsad

97
Q

Erysipelas - behandling? Längd?

A

PvC/PcG beroende på svårighetsgrad. 10 dagars behandling.

98
Q

SSSS - vad är det? Orsak? Klinisk bild?

A

Staphylococcal scalded skin syndrome. Ett tillstånd som orsakas av stafylokockens epidermiolytiska / exfoliativa toxin. Typiskt sprids detta hematogent från ett bakteriellt fokus.

Typiskt i ansiktet syns;

  • Rodnad hud
  • (senare) smärtsam hudrodnad
  • Blåsbildning och hudavlossning
99
Q

SSSS- handläggning?

A

Inläggning. Odla från näsan, blododla.
IV antibiotika med täckning för S. Aureus

100
Q

SSSS - prognos? Hur är det med ärrbildning?

A

Med rätt behandling och koll på vätska och förhindrande av infektion/sepsis är prognosen god. Typiskt läker det ut utan ärrbildning.

101
Q

Tonsillit - Orsak? Hur skiljer sig detta mellan olika åldrar?

A

GAS i 50% av fallen. I övrigt EBV, andra virus samt corynebacterium diphteriae (då alltså krupp)

<4 år: Ffa vanligt med virus - främst adenovirus.

Skolålder: ffa GAS

Tonår: ffa GAS och EBV

102
Q

Tonsillit - symtom?

A

* Halssmärta
* Sväljningssmärta
* Rodnade tonsiller, ibland vita beläggningar. Ofta även rodnad gom och bakre svalgvägg.
* Feber
* Svullna hals-lgg.

* Ibland scarlatina-symtom
* Trismus

Barn har ofta även allmäna symtom; huvudvärk, symtom från MTK.

103
Q

Tonsillit - handläggning?

A
  1. Anamnes och status
  2. GAS-snabbtest; om 3 eller fler CENTOR-poäng och frånvaro av virrhos-symtom.
    - ———————–
  3. Monospot (tidigast 5 dagar efter symtomdebut)
  4. Odling (om negativt snabbtest och kraftigt påverkad patient)
104
Q

Vad är CENTOR-kriterierna och hur används dem?

A

Beslutsunderlag för snabbtest vid tonsillit. Bedömer sannolikheten för bakteriell tonsillit.

Snabbtest rekommenderas vid 3 eller fler poäng;

* Feber >38,5 grader
* Röda tonsiller med beläggning (beläggning ej kraf hos barn <7 år)
* Förstorade ömmande lgg i käkvinklar
* Ingen hosta

105
Q

Tonsillit - behandling?

A

POSITIVT SNABBTEST:
- PcV (12,5mg/kg x3, 10 dagar)

TILL ALLA TONSILLITER, ÄVEN VIRALA:
- Analgetika (PC/NSAID)

106
Q

Tonsillit - nämn 2 symtom som talar för viral genes?

A

Blåsor i MoS

Hosta, heshet

107
Q

Scarlatina - klinisk bild?

A
  • Småprickigt exanthem - prickarna är upphöjt palpabla och sandpapperliknande
  • Perioral “fri zon”
  • Smultrontunga
108
Q

Hur stor andel av alla barn är bärare av GAS i svalget?

A

Ca 20%.

109
Q

Akut mediaotit - orsak? Vilka drabbas?

A

Purulent bakteriell infektion i mellanörat.

Främsta agens är

  • Pneumokocker
  • GAS
  • HiB
  • Moraxella

(det förekommer också blandinfektioner med bakterier och virus)

Ffa barn upp till 10åå.

110
Q

Akut mediaotit - typisk klinisk bild?

A

Börjar ofta några dagar in i en förkylning.

Snabbt insättande får man:

  • Hörselnedsättning och lockkänsla
  • Värk i örat (inte alltid)
  • Feber
111
Q

Akut mediaotit - utredning vid misstanke?

A

* Anamnes
* Öronmikroskopi: rodnad. svullen buktande trumhinna.
Sammantaget vägs klinik och öronmikroskopi ihop.

112
Q

Akut mediaotit - behandling? Vilka ska behandlas?

A

Kåvepenin. 25mg/kg x3, 5 dagar

Alla förutom barn mellan 1 och 12 år ska behandlas, förutom om…

  • Perforation
  • <2 år med bil. AOM
  • Recidiverande AOM
  • Annan komplicerande faktor, ex påverkat AT, enda hörande örat etc.
113
Q

Akut mediaotit - hur vanligt är det egentlgen?

A

Vid 2åå har över 50% av svenska barn haft det!

114
Q

Akut mediaotit - uppföljning?

A

Man följer upp;

  • Barn med ensidig AOM om kvastående symtom efter 3 mån
  • Barn <4 år med dubbelsidig AOM
  • Barn >4 om kvarstående besvär.
115
Q

Akut obstruktiv laryngit - vad är det? Orsak? Vilka drabbas?

A

“Viral krupp” / “Pseudokrupp” / “Falsk krupp”

En akut insättande subglottisk laryngit med ödem = andningsbesvär.

Orsakas av virus

  • Parainfluensa
  • Adenovirus

Absolut vanligfast hos små barn

116
Q

Akut obstruktiv laryngit - symtom och klinisk bild?

A

Typisk förloppp är att det hänger ihop med en förkylning.

FÖRST snuva, halsont, lätt feber.

EFTER NÅGRA DAGAR;
- Kraftig skällande hosta
- Inspiratorisk stridor
- Heshet
- Oro hos barnet
Symtomen debuterar oftast då barnet sover

Trots allvarliga symtomen ganska lite påverkan på AT.

117
Q

Akut obstruktiv laryngit - handläggning vid misstanke? (Inkl behandling)

A

Klinisk diagnos.

FÖRSTA ANFALLET: indicerar sjukhusvård för observation.
DÅ ges samma råd som vid “hemmabehandling”.
I mer extrema fall;
- Inhalation av micronefrin
- Steroider
- Ev intubation

HEMMABEHANDLING

  • Upprätt läge
  • Kall luft
  • Näsdroppar
  • Lugn och ro
  • Höjd huvudända
118
Q

Akut obstruktiv laryngit - nämn en viktig diffdiagnos? Hur skiljer du mellan dessa?

A

Epiglottit!

Vid epiglottit typiskt med

  • Högre feber
  • Sväljsvårigheter
  • Mer uttalad allmänpåverkan, ev cyanos
119
Q

Ethmoidit - vad är det? Orsak? Vilka drabbas?

A

Akut bakteriell infektion (sinuit) i ethmoidalceller.

Vanligast med Haemophilus Influenzae. Även Staph Aureus och Streptokocker.

Ethmoidalcellerna är utvecklade från ca 2 åå, först från denna ålder kan tillståndet uppstå.

120
Q

Ethmoidit - symtom och klinisk bild?

A

I regel ensidigt;

  • Svullnad och rodnad av ögonlock
  • Feber (ej obligat)
  • Ev tecken på orbitapåverkan (påverkad ögonmottilitet, proptos, synnedsättning etc)

Tillståndet föregås ibland av ÖLI.

121
Q

Ethmoidit - handläggning vid misstanke?

A
  • Snabb kontakt med ÖNH och ögon!
  • CT-orbita
  • Blododling, odling från mellersta näsgången
  • Antibiotika IV DIREKT!
  • Överväg kirurgisk dränering av ethmoidalsinus
122
Q

Ethmoidit - vad är tanken bakom att sätta in antibiotika omedelbart? (Så klart ska man ju säkra odlingar först)

A

Risk för komplikationer.

  • Septisk sinus cavernosus-trombos är sällsynt, men allvarligt
  • Risk för större påverkan på orbita > blindhet
  • Risk för abscedering
123
Q

Orbital cellulit - vad är det? Orsak?

A

En bakteriell infektion i orbita - definitionsenligt innanför palpebralfascian (om utanför = preseptal cellulit).

RIsk för detta tillstånd till följd av ethmoidit, om bakterier tar sig in i orbita.

124
Q

Orbital cellulit - symtom och klinisk bild?

A

* Lokal värk och svullnad (ofta svullet ögonlock)
* Proptos

* Motilitetsstörning, diplopi

* Nedsatt synskärpa, nedsatt färgmättnad

* Feber

125
Q

Orbital cellulit - handläggning?

A

Initialt: Klinisk undersökning, temp, lab (LRP, CRP), odling.

  • CT-orbita

Behandlas inneliggande på ögon med bredspektrumantibiotika i hästdos.

126
Q

Mag-tarminfektioner kan grovt sett delas in i tre olika klasser. Vilka? Hur skiljer dessa sig avseende klinisk bild?

A
  • Icke-inflammatorisk infektion: “Mycket avföring”. Frekventa stora vattentunna diarréer. Inget blod eller slem. Kräkningar. Sällan hög feber.
  • Inflammatorisk infektion: “Ful avföring”. Inte så stora avföringar, men slemmiga och blodiga.
    Buksmärtor och tenesmer. Feber.
  • Systemisk infektion: Allmänpåverkan och feber
127
Q

Mag-tarminfektioner: vanliga agens för de tre olika klasserna/typiska bilderna?

A
  • Icke-inflammatorisk infektion: Rotavirus, Calicivirus, Adenovirus. Matförgiftning. (ETEC, Kolera)
  • Inflammatorisk infektion: Shigella, Entamoeba histiolytica, Campylobacter, Yersinia. (Clostridium)
  • Systemisk infektion: Salmonella typhi (tyfoidfeber)
128
Q

Gastroenterit hos barn - hos vissa barn (sk riskgrupper) kan den kliniska bilden bli sämre, med större påverkan. Nämn 3 sådana riskgrupper.

A
  • Spädbarn (<12 mån)
  • SGA
  • Stora förluster (>5 diarréer/ >2 kräkningar senaste 2h)
  • Lite in (svårt med vätskeintag / sluta amma)
129
Q

Gastroenterit hos barn - nämn 2 viktiga anamnestiska frågor?

A
  • Omgivningsfall?
  • Utlandsvistelse?
  • Vaccinationer?
130
Q

Ett barn med gastroenterit är dehydrerat och hypertont. Nämn två saker du behöver tänka på (avseende orsak)?

A
  • Hyperton dehydrering pga förälder blandat felaktig socker-saltlösning
  • Hyperton dehydrering pga rotavirus.
131
Q

Gastroenterit hos barn - utredning?

A

Anamnes och klinisk bild klart viktigast! I övrigt styrs det av den kliniska bilden;

  • Faeces-PCR (virus, ev bakterier)
  • Bakterieodling och protozodiagnostik om misstanke om mer ovanliga agens (ex utlandsresa)
  • Odling bör alltid göras vid inflammatorisk bild.
  • Om misstanke om systemisk påverkan: genomodling inkl blod.
132
Q

Gastroenterit hos barn - vilka agens får man typiskt svar på med faeces-virus-PCR?

A

Rotavirus, adenovirus, calicivirus.

133
Q

Gastroenterit hos barn - om barnet ej är dehydrerat behövs inte IV-vätska, utan barnet kan dricka självt. Vad ska man då dricka?

A

Det viktigaste är att man dricker!
Dock viktigt att komma ihåg att läsk, juicer etc ofta är hypertona = kan ge osmotisk diarré.

134
Q

Gastroenterit hos barn - om barnet ej är dehydrerat behövs inte IV-vätska, utan barnet kan dricka självt. Hur mycket ska man då dricka?

A

>2år: Ca 100-200ml efter varje lös avföring.
<2år: Ca hälften

135
Q

Gastroenterit hos barn - hur behandlar du om dehydreringstecken föreligger?

A

Vätskeersättning (ORS) = balanserat socker-saltlösning.
50-100ml/kg under 4-6h [alltså upp till en tiondel av vikten på 4-6h]
Bra att ge små mängder ofta!
(50ml/kg på 4h motsvarar 12,5ml/kg/h)

Därefter 5-10ml/kg vid varje lös avföring

136
Q

Gastroenterit hos barn - barnet vägrar inte vätska peroralt. Vad gör du?

A

IV är ett alternativ, men ofta bättre med nasogastrisk sond! Ge lika mycket vätska som man hade gett po, även här uppdelat i små doser. (via enteral pump)

137
Q

Gastroenterit hos små barn - ska barnet ammas?

A

Ja, amning ska fortsätta i den mån det går!

138
Q

Gastroenterit hos barn - handläggning vid kraftig dehydrering och påverkan?

A
  • Sätt sond. Detta tillåter att stora volymer vätska kan ges, utan att det provocerar kräkning på samma sätt.
  • Oral vätskeersättning. Om chock ges bolus på ca 20ml/kg. Om ej chock ges 12,5ml/kg/h i 4 timmar. Bra att sikta på omkring 1ml/kg var 5e minut.
  • Ondansetron
  • Hidrasec
    OBS - använd ej motilitetshämmande (ex loperamid)
139
Q

Spädbarn som har oklar feber och inte är sig lik - vilken diagnos bör man alltid tänka på?

A

UVI!

Ger ofta väldigt diffusa symtom hos spädbarn; gnällighet, matleda, kräkningar, dålig viktuppgång. Alla har inte ens feber!

140
Q

Varför är UVI en allvarlig diagnos hos de allra minsta barnen?

A

Ju mindre barn, desto större risk för

  • Komplikationer (sepsis, sekundär njurskada)
  • Missbildningar
141
Q

Trängningar och miktionssveda är typiska UVI-symtom. Från vilken ålder brukar man kunna se dessa symtom? Hur ter en UVI sig innan?

A

Från ca 3åå.

De minsta barnen: väldigt oklart. Gnällighet, matleda, kräkningar, inte sig likt.

Mittemellan: Magbesvär och feber

142
Q

Ett barn är förkylt och klagar också över miktionssveda samt illaluktande urin. Vad tänker du om det?

A

Detta är vanligt hos förkylda barn, och handlar sällan om UVI. Beror oftast på dåligt vätskeintag.

“Behandla inte utan att först odla”

143
Q

UVI hos spädbarn (<1år) - handläggning?

A

<1 år betraktas all UVI som pyelonefrit

= oftast aktuellt med inneliggande vård för initial utredning och behandling.

I övrigt, och generellt;

  • Urinsticka
  • Urinodling: helst urin från blåspunktion. Kateterisering och prov därifrån är ett alternativ. I lindriga fall blir det ofta kastat urin.
  • Inspektera genitalia och rygg för att utesluta missbildning
  • Barn <3 mån: Ultraljud inom några dagar (utesluta missbildningar)
    Hos äldre barn ställnignstagande till UL beroende på klinisk bild.
144
Q

UVI hos barn - vilken är den vanligaste bakomliggande missbildningen?

A

Vesikouretral reflux.

145
Q

UVI hos barn - krav för att sätta in behandling

A

Positiv u-odling med prov från tillförlitlig metod!

146
Q

Vilka två generella typer av UVIer pratar man om hos barn?
Hur skiljer detta sig mellan åldrarna?

A
  • Akut cystit: detta är ovanligt hos barn <2 år, varför all UVI hos små barn bör handläggas som febril UVI
  • Febril UVI: förekommer både hos barn <2 och >2 år. Hos de <2 är det alltså detta man ska tänka på - även vid feber utan fokala symtom.
    Äldre barn har oftare samma symtom som vuxna.
147
Q

Akut cystit hos barn - behandling?

A

Alltså barn >2 år.

  • Nitrofurantoin 5 dygn
  • Pivmecillinam kan användas om >5 år, 5 dygn.
148
Q

Febril UVI hos barn - behandling?

A

Allmänpåverkan = börja IV = Cefotaxim.

Peroralt ges;

  • Ceftibuten, 10 dygn
  • Cefixim, 10 dygn
149
Q

I vilka fall av UVI hos barn vill man bedriva ytterligare utredning efter behandling har genomförts (och fungerat)?

A
  • Recidiverande akut cystit

FEBRIL UVI <2 år: Skall alltid utredas;
- Ultraljud av urinvägarna!

150
Q

Sepsis hos barn - vanligaste agens vid olika åldrar?

A

TIDIGARE FRISKA;

  • Generellt: Staph, Pneumokocker
  • Yngre: ovanstående + GBS, E. Coli

TIDIGARE UNDERLIGGANDE SJUKDOM: kan vara många fler.

151
Q

Sepsis hos barn - när bör detta misstänkas?

A

Infektionssymtom (fokal infektion) + allmänpåverkan!
Feber vanligt, men hypotermi kan förekomma hos de minsta.

152
Q

Sepsis hos barn - handläggning?

A
  1. Stabilisera
    - Säkra infart > vätska
    - Syrgas
  2. Utredning (parallellt)
    - Säkra odlingar: blod + urin + NPh
    - Överväg LP
    - Lab: blodstatus, CRP, elstatus, koagulationsprover.
  3. Behandla
    - Enl (1)
    - Antibiotika
    - Ev steroider; hydrokortison, 1-2mg/kg som bolus > därefter långsam infusion
153
Q

Sepsis hos barn - val av antibiotika?

A

Bör täcka Staph och Pneumokocker = ex Cefotaxim

Om <3 mån bör man också täcka listeria = +Ampicillin!

154
Q

Du misstänker sepsis hos ett spädbarn - vad är då OCKSÅ viktigt att misstänka (som differentialdiagnos)?

A

Metabol sjukdom - kan ge liknande symtom.
= Kolla glukos. Palpera lever.

155
Q

Feberkramper - vad är det egentligen? Orsak? Vem drabbas?

A

Generaliserad tonisk-klonisk krampepisod <15 minuter som uppstår i samband med feber.

Inga andra fokala avvikelser finns, och inga tecken på meningit eller encephalit.

Ses oftast hor barn 0,5år till 5 år.

Vanligaste orsak är HHV6

156
Q

Feberkramper - vilken är den viktigaste anamnestiska uppgiften?

A

Att barnet efter anfallet är HELT ÅTERSTÄLLT! Anars måste annan orsak utslutas - så som meningit eller sepsis.

157
Q

Feberkramper - handläggning?

A

Nya studier har visat att febernedsättande minskar risken för nya feberkrampanfall under de närmaste 24h.

I övrigt - om enstaka anfall som uppträder i samband med feber i typisk ålder (6mån till 5 år) = ingen ytterligare utredning nödvändig.

Remiss till barn för vidare utredning om det “inte riktigt stämmer”;

  • Lång duration
  • Flera anfall på kort tid
  • Fokala symtom
  • Postiktalitet
  • Atypisk ålder

Pediatrik (14 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions