BUP & Habilitering Flashcards

Question

Vad är ODD? Symtom? Diagnos?

Answer 1

Oppositional defiant disorder = trotssyndrom. Ett tillstånd där barnet är överdrivet trotsigt, negativistiskt och fientligt. Skiljer sig från CD i det att här finns inte åsidosättande/övertramp på andra människors rättigheter/normer/regler. För diagnos ska detta ha förelegat minst 6 månader och innefatta minst 4 av beteenden nedan (som kan delas upp i 3 kategorier) [Irritabelt humör] - Tappar besinningen - Lättretad - Arg och irriterad [Trotsig] - Grälar ofta med vuxna - Trotsar mycket - Förargar ofta andra med avsikt - Skyller ifrån sig [Hämndlysten] - Hämndlystenhet / elak

Answer 2

Samordnade insatser - till barn, familj, skola, socialt nätverk.

Answer 3

Prevalensen frsm till 16åå är \<2%. Orsaken är oklar. Genetisk inverkan. Sammanlänkat med annan pediatrisk psykiatri.

Answer 4

Tvångstankar och/eller tvångshandlingar. Barnet upplever dessa som orimliga, men kan inte sluta. Dessa uppstår pga vissa stimuli. Leder till ett genomförande av en ritual för att minska ångensten det medför.

Answer 5

DIAGNOSTIK: Särskild symtom-intervju. Man screenar också för annan psyakitri. BEHANDLING: - KBT - Ev SSRI

Answer 6

Förekomst av både motoriska och verbala tics (alltså ofrivilliga, plötsliga stereotypiska motoriska rörelser/röstuttryck). Dessa är återkommande och icke-rytmiska. \* Verbala tics - Ekolali (upprepar vad någon sagt) - Palilali (upprepar vad man själv sagt) - Koprolali (tvångsmässigt användande av svordomar) - Harklingar, hostningar \* Motoriska tics - Kroppsryckningar - Blinkningar, grimaser

Answer 7

Prevalens ca 1% Orsak inte helt kartlagd, men klart hereditärt. Koppling till cerebrala missbildningar.

Answer 8

Utreds med en strukturerad diagnostisk intervju + skattningsskador + psykologiska tester. Bygger på - Debut innan 18åå - Haft besvär i stort sett varje dag / återkommande, i minst ett år - Funktionsnedsättande BEHANDLING: - CBIT (comprehensive behavioral intervention for tics): träning på att uppmärksamma ticsen och ersätta dem. - Antipsykotika (aripiprazol, risperidon)

Answer 9

Enkelt: Enskild rörelse (en kroppsdel) eller enskilt kortvarigt ljud Komplext: Rörelse i flera muskelgrupper samtidigt ELLER flera sammansatta ljud/ord/fraser

Answer 10

PANS = Pediatric Acute-onset Neuropsychiatric syndrome Ett akut debuterande tillstånd med plötsligt uppträdande neuropsykiatriska symtom som kan vara av olika slag. Nåt inom ESSENCE-begreppet. PANDAS = om det var utlöst av streptokockinfektion (Pediatric Autoimmune Neuropsychiatric Disorders Associated with Streptococcal infections.)

Answer 11

Plötslig debut av neuropsykiatriska symtom. Detta kan vara av olika slag där man plötsligt får; - ADHD - Tourettes - OCD - Separationsångest

Answer 12

Inte klarlagt, men tänkt autoimmunt. Drabbar barn

Answer 13

Utredning: Klinisk diagnos där en rad kriterier ska uppfyllas. Behandling: - KBT/ - SSRI Om infektion finns ska det behandlas

Answer 14

En förvärvad epileptisk språkstörning. Drabbar barn mellan 3-8 år, som plötsligt drabbas av talstörning och ofta även epileptiska anfall. Språksymtom i form av förlorad talförmåga och/eller hörförståelse. Orsaken är okänd.

Answer 15

Plötslig debut av; \* Språkstörning - Förlorad talförmåga och/eller - Förlorad hörförståelse \* Epileptiska krampanfall (inte obligat) Fluktuerande symtom!!

Answer 16

U: Kliniskt + EEG. På EEG ses specifika förändringar. B: Antiepileptika. Logoped.

Answer 17

(Epileptic Encephalopathy with) Continuous Spike and Wave During Sleep (CSWS) Plötslig debut av ADHD hos ett barn. Ackompanjeras av typiska EEG-förändringar som uppträder under sömn. Väldigt ovanligt!

Answer 18

U: EEG under sömn. B: Anti-epileptika, högdos diazepam tn, steroider (dessa är alternativ)

Answer 19

Fonologi: Läran om språkljud och hur de kombineras - talets rytm och melodi Grammatik: Hur ord böjd och satser byggs Semantik: Vad ord betyder. Hur ord används Prakmagtik: Situationsanpassad språkanvändning

Answer 20

Kan se ut på olika sätt. Barnet kan uppvisa; - Störd talförmåga - Konstigt/avvikande uttal - Grammatiska svårigheter - Begränsat ordförråd - Långsam språkutveckling

Answer 21

Står för specific language impairment / language disorder. Språkstörning hos barn. Enligt Christopher Gillberg det säkraste tecknet på ESSENCE.

Answer 22

Bör också utreda för ADHD, autism samt annan ESSENCE-problematik eftersom att detta ofta hänger ihop. Man bör komma till team med logoped, läkare och psykolog. I Sverige har vi screening för språkfunktion vid 2,5åå, på BVC.

Answer 23

- Genetik - Skador in utero - Neonatala skador

Answer 24

- Logoped! - Stöd av specialpedagoger - Anpassning

Answer 25

Ett tillstånd där ett barn i vissa sociala situationer inte pratar - trots att det kan prata och gör det i andra situationer. Typiskt är att barnet pratar med familjemedlemmar, men ex är helt tyst i skolan.

Answer 26

DSM-kriterier. Finns också särsklt frågeformulär.

Answer 27

- KBT med multimodala insatser - Ev SSRI - Uppmuntran av icke-verbal kommunikation.

Answer 28

Developmental coordination disorder. Neuropsykiatrisk utvecklingsstörning med prevalens på ca 5%. Ingår i ESSENCE-begreppet. Barn som tidigt i livet är försenade i sin motoriska utveckling. Kan inte gå när andra kan det, kan inte springa när andra kan det etc. Typiskt också fumliga, klumpiga etc. Motorisk prestationsförmåga ligger klart under förväntad nivå avseende ålder och intelligensnivå. Försvårar vardagen! Definitionsenligt får det inte bero på somatisk sjukdom/skada!

Answer 29

Innebär risk för socialt utanförskap --\> depression etc

Answer 30

Reactive attachment disorder = reaktiv anknytningsstörning. Neuropsykiatrisk utvecklingsstörning som ingår inom ESSENCE-begreppet. Beror i större mån på omgivning, då det drabbar barn som varit misshandlade/negligerade/vanvårdade etc under en längre tid.

Answer 31

Dessa barn uppvisar senare en av två typer av beteende; - Frozen Watchfulness: när nån kommer in i rummet blir det helt frusna (detta kallas äkta RAD) - Tvärtom; väldigt klängiga, distanslösa etc och kan ex krypa upp i knät på främlingar (detta kallas DSED; disinhibited social engagement disorder)

Answer 32

Behavioral phenotype syndrome. Ofta, men inte alltid genetiskt betingat. Här vet man etiologin, och noterar att ett barn beter sig på ett avvikande sätt, som ändå stämmer med det som är förväntat med utgångspunkt i etiologin. Innefattar olika typer av orsaker; - Genetiska - FASD - Valproat-syndrom (VAS)

Answer 33

Skulle kunna vara uppmärksamhetsstörning som gör att barnet uppfattas som att det har en störd hörsel = ev remiss till logoped/barnläkare

Answer 34

ADHD. En studie visade att av barn som fick sömnläkemedel vid 3åå, så hade en bytande andel ADHD-diagnos vid uppföljning vid 13åå.

Answer 35

Att diagnosen sällan förekommer ensam. Nästan alltid tillsammans med annan problematik - ex ESSENCE - antingen som kompensatorisk mekanism eller som ko-morbiditet.

Answer 36

Om man är funktionsnedsatt av det så har man ALLTID nån annan samtida diagnos (Ex IDD/IF)

Answer 37

Minst 10% av alla barn. Fler pojkar än flickor. Detta beror bitvis på att flickor normalt inte diagnosticeras förrän senare, och då ofta som icke-ESSENCE. Diagnosticering av flickor har börjat öka, då man "öppnat upp" mer för det i mentaliteten. I det stora hela dock fler pojkar.

Answer 38

\* Samsjuklighet - Annan ESSENCE - Andra neurologiska tillstånd (ex EP) \* Försenad utveckling och låg IQ INTE HUR AUTISTISK MAN VERKAR/TER SIG (=MÄNGDEN AUTISMSYMTOM) TIDIGT I LIVET!

Answer 39

Genom tidig diagnos kan man få bort mycket av den stress och ångest som annars finns där. Genom detta vet man att man minskar risken för Schizofreni. Detta vet man då man sett att många med Schz-diagnos noteras ha historik på ESSENCE-problematik (även om diagnos inte sattes), MEN... få av de med ESSENCE-problematik (då ASD) som får diagnos tidigt i livet senare får schizofreni

Answer 40

Genom att förstå vad det handlar om kan man förmedla trygghet till både barn och föräldrar. Man kan ge dem information och kunskap. Sammantaget ökar dessa förutsättningar på många sätt och i flera dimensioner.

Answer 41

\* Observera - om möjligt ex på skola \* Prata med föräldrar, lärare. Frågeformulär till dem. \* Genetisk anamnes \* Undersökning av barnet - observation, neurologisk, neuropsykologisk \* Undersök syn och hörsel

Answer 42

Generellt är det svårt att separera diagnoserna \<5åå. Det är dock viktigt att notera ESSENCE och ta det på allvar. Dessa barn bör observeras, utredas och följas upp. Därigenom kan man förfina diagnosen. Man sätter alltså ESSENCE-etikett så länge, istället för att sätta felaktig diagnos. Det man vet är att det är sällsynt att ett barn "växer ur det" om man fastställt ESSENCE-problematik. Man vet också att tillstånden obehandlat har stor negativ inverkan på kommande vuxenliv. Således farligt att bara släppa det. Genom etikett/diagnos kan anpassning göras, information kan ges till barn och föräldrar samt andra iblandade ---\> ökar på så vis förutsättningarna!

Answer 43

Bristfällig mental utveckling där man blir funktionsnedsatt på grund av låg intellektuell/kognitiv förmåga. Definitionsmässigt ska man ha - Nedsatt adaptiv förmåga - IQ \<70 på begåvningstest - Konstaterat före 18åå.

Answer 44

Indelas efter IQ Lindrig: IQ _\<_70 Måttlig/medelsvår: IQ \<50 Svår: IQ \>35

Answer 45

Lindrig: Ca 1-2% prevalens Medel: ca 0,5% Svår: ca 0,2% Kan ha flera olika orsaker; - Prenatalt är vanligast (ca 60%): Genetiska defekter (ex Down's/Fragile X/Tuberös skleros/Retts syndrom/Angelman syndrom/Prader Willi), intrauterin hjärnskada (alkohol, infektion, droger, läkemedel) - Perinatalt [ca 10%]: prematuritet, asfyxi, infektion - Postnatalt (ovanligt, ca 5%): encephalit, cerebral insult [vanlighetssiffrorna gäller svår IF]

Answer 46

\* IQ \<70 på begåvningstest \* Brister i adaptiv förmåga (i minst två fält) \* Debut innan 18åå

Answer 47

Multimodalt. - Information till föräldrar, tydlig. - Habilitering i team: här ges mycket stöd, råd och behandling till patient och familj. Syftar till att barnets ska kunna utvecklas i bästa möjliga mån. - Särskild skolform (normalklass med extra stöd och enl särskolans kursplan \< grundsärskoleklass \< träningsskoleklass)

Answer 48

Svårigheter till anpassning vid vardagliga aktiviteter. "Den adaptiva förmågan kan beskrivas som en förlängning av exekutiva funktioner och berör personens förmåga att uppfylla åldersanpassade krav"

Answer 49

Neurologisk samsjuklighet (CP, EP, syn-/hörselnedsättning) vanligt. - 50% av de med svår IF - 25% av de med lindrig. Psykiatrisk och neuropsykiatrisk samsjuklighet vanlig!

Answer 50

- Kognitiv funktionsnedsättning - Utvecklingsstörning - Mental retardation

Answer 51

Ca 5åå. Innan ex utvecklingsbedömning (Griffiths utvecklingsskalor).

Answer 52

Wechslerskalorna! Olika vid olika ålder; - WPPSI i förskoleålder - WISC i skolålder - WAIS för vuxna

Answer 53

- Verbal del: både mer konkret och mer abstrakt tänkande samt generell kunskapsnivå. - Icke-verbal del: bildfokuserat, symbolletning, kodning, figurvikter etc - Snabbhetstest - Arbetsminnestest IQ presenteras separat för alla dessa (verbalt IQ, perceptuellt IQ, snabbhetsIQ och arbetsminnesIQ). Dessutom som en sammantagen kvot.

Answer 54

De flesta - Svårt med förståelse - Svårt att lära sig saker (både kognitivt och socialt) - Svårt att skapa rutiner - Svårt med övergångar - Svårt med abstrakta koncept - Vanligt med motorisk påverkan = i princip = man är som ett barn. Svårare att uttrycka vad man vill Svårare att förstå vad som händer runtom en = Allt är för svårt och blir en utmaning.

Answer 55

LINDRIG: 7-11år - Kan läsa, skriva och räkna (lätt) - Kan kommunicera - Klarar ADL - Kan ofta bo själv och ha eget jobb MÅTTLIG: 3-7 år - Kan ibland läsa enkla saker - Svårt med kommunikation - Behöver mycket stöd SVÅR: 0-2 år - Kan inte läsa eller skriva - Kan inte tala; kommunicerar med kroppsspråk och ljud - Behöver fulla insatser

Answer 56

Ja, det är viktigt att fundera över underliggande orsak. Så i princip alltid bra att försöka precicera det. - Anamnes. Viktigt med förekomst av sjukdomar. Släktträd - Status: typiska utseendemässiga stigmata? Neurologisk undersökning. Syn- och hörselundersökning - Basal metabol utredning - LAB: thyroideastatus - Genetisk analys - -- Specifikt efter misstanke (ex vid talande stigmata) - -- Eller generellt med SNP-microarray - MR (om medelsvår/svår IF, pga då ofta missbildningar) - EEG om EP-misstanke

Answer 57

Svår IF med samtidigt annat/andra problemområden med omfattande problematik: - Svårt rörelsehinde - Nedsatt syn/hörsel - Nedsatt andning = Man är helt beroende av andra Man har också problem från i princip alla naturliga funktioner samt kroppsliga funktioner.

Answer 58

- Cerebral pares - Missbildningssyndrom - Genetiskt syndrom - Neurometabola sjukdomar - Förvärvad hjärnskada

Answer 59

- Positionering och andningsgymnastik - Inhalation av NaCL. Ev steroid - Andningsunderstöd - Tonsillotimi/ektomi

Answer 60

- Störd mun- och svalgmotorik - Dessutom samtidigt ökat energibehov (ex pga spasticitet)

Answer 61

\* "Få i sig mat-mässigt": - Sittställning (arb) - Undersök sväljningsförmåga (log) - Videofluoroskopi kan utföras Ev PEG om det behövs - Förtjockningsmedel \* Nutritionsmässigt; - Dietistkontakt \* Mag-tarmmässigt - Syrahämmare - Tarmreglerande medel mot obstipation

Answer 62

Förebyggande sjukgymnastik, ortoser. Tidigt stående! Skolios, osteoporos, luxationer, spänningar

Answer 63

- Smärta - Obstipation - Spasticitetsbesvär - Kramper Därefter viktigt med sömnhygien. Melatonin om uteblivet resultat.

Answer 64

Luxation/subluxation (höft) Spasticitet Skolios Obstipation

Answer 65

Man ska ha en OMFATTANDE och VARAKTIG funktionsnedsättning. (Exempel är - Cerebral pares - Neuromuskulära sjukdomar - IF - Autism (\<6år eller de med samtidig IF) - Förvärvad hjärnskada

Answer 66

1. ADD (attention deficit disorder) [20-30%] - Kan uppfattas som aningen lata och allmänt efter (som IF), på grund av att de helt enkelt inte lyssnar eller uppmärksammar saker. Ouppmärksamma. Aningen vanligare hos flickor. 2. HD (hyperactive disorder) [\<15%] (innefattar även impulsivitet) - Kan inte sitta still, otåliga, kan inte vänta på sin tur etc 3. Kombinerad [ca 50-75%] - Uppfattas ofta som drömmande och avlägsna/disträa (pga ADD), men samtidigt rör de sig konstant, har svårt att sitta still etc.

Answer 67

Vid kombinerade formen (ADHD)

Answer 68

Beror på typ (ADD/HD/kombo). Sammantaget/generellt dock; - Hyperaktivitet, svårt att sitta still, springer runt, känsla av rastlöshet - Impulsivitet, "kastar ur sig" svar, svårt att vänta på sin tur - Pratar mycket - Koncentrationssvårigheter - Sover lite SPÄDBARN: Typiskt tempramentsvariationer. Svårt i samspel med föräldrar. I denna ålder dock svårdefinierade symtom varför man ofta avstår från diagnos i denna ålder. FÖRSKOLA: Trotsiga, motorisk överaktiv. Ev utvecklingsavvikelser. SKOLA: Typiska symtomen (överaktivitet/impulsivitet/ouppmärksamhet). På grund av dessa svårt med inlärning i skolan --\> aggressivitet + lågt självförtroende. Även sociala besvär. TONÅR: Motoriska symtom minskar, mer problem i form av svårigheter att planera, organisera etc. "Mindre yttre rastlöshet, mer inre rastlöshet". Risk för kriminalitet, droger, alkohol etc. Detta tydligast hos pojkar. Flickor större risk att istället bli ångestfyllda, nedstämda etc.

Answer 69

Multifaktoriellt. Gener spelar stor roll. Exempel på identifierade geneer innefattar dopamintransportör (DAT1) och dopaminreceptor (DRD4). Dock även andra faktorer; - Grav förtidsbörd - Rökning alkohol under graviditet - Infektion in-utero/neonatalt

Answer 70

1. Ett varaktigt mönster där man i minst 6 månader haft minst 6 symtom på ouppmärksamhet och/eller minst 6 symtom på hyperaktivitet/impulsivitet - i en grad som är oförenlig med utvecklingsnivån - och där symtomen har negativ inverkan. 2. Ett flertal funktionshindrande symtom på ouppmärksamhet eller hyperaktivitet förelåg före 12åå 3. Ett flertal symtom ses i minst 2 områden (ex skola, hemma, på idrottsaktivitet) 4. Kliniskt signifikant funktionsnedsättning i någon domän (socialt/jobb/studier) 5. Symtomen förklaras inte bättre av annan psykisk störning, och förekommer inte enbart i samband med annan utvecklingsstörning. | (För 17 år eller äldre räcker 5 symtom)

Answer 71

- Ouppmärksam på detaljer, slarvfel - Svårt att bibehålla uppmärksamhet - Verkar inte lyssna på tilltal - Misslyckas med att genomföra saker - Svårt att organisera sig - Undviker mentalt krävande uppgifter - Tappar bort saker - Lättdistraherad - Glömsk

Answer 72

\* Svårt att sitta still (rör sig mycket på plats) \* Lämnar ofta sin plats \* Springer ofta omkring/klättrar \* Svårt att leka lugnt och stilla \* "På högvarv" \* Överdrivet pratsam, avbryter när andra pratar [impulsivitet] \* Avbryter andra i handlingar/lekar [impulsivitet]

Answer 73

- GAD - OCD - Depression - Ångest - Smärttillstånd - Bipolär sjukdom

Answer 74

Ett gammalt begrepp som användes i många år för det vi idag kallar ADHD

Answer 75

Ett uttryck som tidigare användes (80- och 90-talet). Avsedde kombinationen av ADHD och samtidig motorikstörning. = Defecits in Attention, Motor control and Perception Hade idag klassificerats som ADD + MPD (motor perception dysfunction) eller ADD + DCD (developmental coordination disorder)

Answer 76

Motor-Perception Dysfunction. En kombination av grov- och/eller finmotoriska svårigheter SAMT perceptuella (sensoriska) svårigheter. Motsvarar alltså i princip DCD (developmental coordination disorder - men med sensoriska besvär)

Answer 77

I en studie såg man att en stor andel med språkstörning vid 2,5åå hade ADHD/ASD eller kombination av dessa vid 7åå, och en betydande andel hade IF. = Språkstörning talar alltså helt enkelt för att det även finns annat problem!

Answer 78

Här drar man sig från att sätta diagnos. Symtomen är ofta otydliga och kan bero på andra saker = i regel bättre att avvakta. =Expektans. Även råd och information till föräldrarna.

Answer 79

Runt 7åå. Man är restriktiv med behandling innan dess. Detta då man sett sämre effekt och större biverkningsgrad. Oklart exakt hur åldern påverkar detta, men därför börjar man sällan behandla förrän 7åå.

Answer 80

Beror på hur man ser på det. Dock: i för tidig ålder är symtomen otydliga och svåra = man väljer hellre att expektera. Om man väntar för länge (till tonår) ökad risk för associerade problem i form av kriminalitet, droger, alkohol, olycksfall pga riskbeteende etc. = Bäst att intervenera nån gång däremellan, ungefär mellan 6-10åå. Då är symtomen lite tydligare än innan, men man hinner också skapa en god situation innan tillståndet får för stora konsekvenser.

Answer 81

1. ODD 2. Ångest, depression 3. CD 4. Tics Även DCD och ASD

Answer 82

Ganska många blir av med sin diagnos. Vid 20 års-åldern gäller; - Av med diagnosen i ca 60% av fallen - Av med symtomen i ca ytterligare 20% av fallen - Förbättring av symtomen i ytterligare ca 5% av fallen = Totalt förbättring hos ca 85%

Answer 83

- Anamnes och formulär - Neuropsykiatrisk undersökning (tal, motorik, hörsel, syn, psykstatus) - Neuropsykologisk testning inkl begåvningstes Om diagnosen sedan ställs kan man vid misstanke om bakomliggande orsak också överväga: - EEG - Genetisk analys - Thyroideastatus - Vitaminstatus (ffa VitD) - CT/MR

Answer 84

Om misstanke om bakomliggande orsak finns; - Stigmata - Samtida intellektuell funktionsnedsättning - Andra symtom som inger misstanke Det viktigaste att komma ihåg är att om man vid ADHD inte har några andra stigmata/symtom och dessutom normal begåvningsnivå, så är chansen att hitta nåt i en sådan vidare utredning minimal.

Answer 85

- Centralstimulantia, upptitrering och individuell dosering. - Psykopedagosisk behandling - Fysisk träning! Psykopedagogisk behandling både till föräldrar och patient; - Kunskap, strategier, råd om bemötande - Hjälpmedel - Självinstruktionsträning till barnet Man har i studier sett att farmakologisk behandling \> beteendebehandling. Dock är farm+beteendebehandling i kombination bättre än enbart farmakologisk behandling = viktigt med multimodal behandling!

Answer 86

Frontalt, i striatum, cerebellärt. I dessa områden ses nedsatt funktion

Answer 87

Generell sänkning i DA-system (sänkning av D2R, D3R och DAT). Eventuellt spelar noradrenalin en roll. Farmakologisk behandling ämnar att öka aktivitet, genom att höja DA-nivåer

Answer 88

Nuvarande behandlingsrekommendation: 1. Metylfenidat Atomoxetin i utvalda fall om biverkningsprofil/effekt bedöms som mer passande 2. Atomoxetin / Elvanse 3. Guanfacin SAMMANTAGET FINNS; \* Centralstimulantia - Metylfenidat (ritalin, concerta, medikinet, equasym) - Amfetamin (elvanse) \* NRI (atomoxetin) \* Alfa2-stimulerare (Guanfacin)

Answer 89

Metylfenidat: blockerar DAT och NET. DAT finns i prefrontala cortex samt i striatum = ökar DA där. NET finns prefrontalt = ökar NA där. Atomoxetin: blockerar NET. I frontalcortex sköts DA-återupptack av NET = ökar DA i frontalcortex. =Ingen effekt på striatum = således inte samma missbrukspotential.

Answer 90

Både lugnt och strukturerat, men inte fört tråkigt. Också nytt, stimulerande och intressant. Mycket tillsyn för att hjälpa barnet behålla fokus. Mycket rörelsepauser. Frekventa belöningar.

Answer 91

Ritalin är kapsel, ur vilken man kan få ut pulver = lösa i typ yoghurt. Concerta är hård kapsel = går inte att göra så = måste sväljas hel

Answer 92

Effekten kommer inte direkt. Oftast inom en vecka, men kan ta upp till 8-12v för full effekt.

Answer 93

Gemensamma: nedsatt aptit, viktnedgång, magont CS: Huvudvärk, sömnsvårigheter NRI: Trötthet, illamående

Answer 94

Alfa2a-receptoragonist (prefrontalt). Alfa2 är autoreceptor. Enl fass; Verkningsmekanismen för guanfacin vid ADHD är inte helt fastställd. Preklinisk forskning tyder på att guanfacin modulerar signalering i prefrontala cortex och basala ganglier genom direkt modifiering av synaptisk noradrenalintransmission vid alfa2A-adrenerga receptorer. Biverkningarna stämmer med sänkt [NA] = sedering, hypotoni.

Answer 95

"Collaborative and Proactive Solution" = problemlösningsträning. Träning där man går igenom problemsituationer tillsammans med barn och familj. Man försöker tillsammans förstå dem, och komma fram till hur man kan anpassa för att förhindra att detta händer igen. Fokus på att patienten själv är med i att hitta lösningar.

Answer 96

Allmän utvecklingsförlångsamnning. Känns som ett yngre barn = lätt vid syskonjämförelse. - Svårt att förstå abstrakta uppgifter - Godtrogen, lättlurad Blir tydligast i skolåldern då ökade krav uppstår. Ofta då diagnosen ställs.

Answer 97

Om ej diagnos = risk för överkrav. "Du borde ju kunna detta vid din ålder" = Risk för nedsatt självkänsla. Därför viktigt att ställa diganosen. En diagnos möjliggör stöinsatser, särskild skolgång och tillgång till habiliteringen.

Answer 98

För att normalt IQ är 100, och för lindrig IF skall man ha \>-2SD under normalvärdet.

Answer 99

Ffa den adaptiva funktionsförmågan! Nedsatt sådan leder till stor inverkan på livet.

Answer 100

Förvärvad hjärnskada.

Answer 101

- Annan psykiatrisk problematik: ofta del av affektiv sjukdom - Hjärnskada - Förgiftning - Läkemedelsbiverkning - Droger - Svår traumatisering / dissociation - Stressreaktion hos person med ASD eller IF Typiskt vid många av dessa orsaker att patienten ändå har insikt i orimligheten i sina symtom

Answer 102

Debuterar i så fall efter puberteten - och drabbar då ca 0,25% Innan tonåringen otroligt vanligt, men förekommer (ca 0,01%)

Answer 103

Schizofreniformt syndrom är vad det heter först. Alltså i princip samma sak, men definitionsfråga. Schizofreni kallas det först när man har haft psykossymtom \>1 mån och funktionsnedsättning \> 6mån = durationsfråga

Answer 104

\>1 dag men \<1 mån

Answer 105

Detta är en psykossjukdom med samtidiga affektiva inslag - typ blandning mellan Schizofreni och BP. Det viktiga är att psykotiska symtom ska föreligga både under affektiva skov, och under eutym period!

Answer 106

Typiskt smygande med gradvis förändring - kan pågå under månader-år. ÖKAD SYMTOMNIVÅ; - Ångest, nedsämdhet - Lätt udda tankegångar, misstänksamhet, perceptuella förvrängningar - Personlighetsförändring FÖRSÄMRAD FUNKTION: - Ökad isolering = undviker skola och sociala kontakter - Sömnstörning - Insikt kring symtomen sviktar

Answer 107

- Föreligger hereditet för psykossjukdom? - Kartlägg vardagsfunktionen: är den tydligt försämrad? Undvikande beteende? - Hur är ungdomens egna insikt i detta?

Answer 108

POSITIVA: Sånt som tillkommer; - Hallucinationer, vanföreställningar - Desorganiserat tal - Desorganiserat/katatont beteende NEGATIVA: Sånt som försämras - Motivation och vilja - Känslor = man blir alltså flack, apatisk och inhiberad.

Answer 109

Om möjligt: avvakta insättning 1-2 veckor för observation. Försök till stressreduktion och sömnstabilisering. Om det ej hjälper = läkemedel. Andra generationens antipsykotika bäst. Även klozapin kan fungera, och används vid uteblivet svar på 2 olika antipsykotika i addekvat dos. Sätter man in så ska det vara effektiv dos, men ändå lägsta möjliga effektiva dos.

Answer 110

BP1: Mani och depression BP2: Hypomani och depression BP UNS: Uppfyller inte helt kriterierna för hypoman/mani Hos unga är blandform (alltså BP1) vanligast. BP2 debuterar också tidigt i livet, men i regel lite senare.

Answer 111

\* Uppåt i stämningsläge (ihållande, abnormt föhöjd/expansiv/irritabel) \* Uppåt i aktivitet (ihållande abnorm ökning av målinriktad aktivitet) MINST 3 (eller 4 om bara irritabel): - Ökad självkänsla - Mer pratsam - Ökad målinriktad aktivitet / psykomotorisk agitation - Rusande tankar - Lättdistraherad - Minskat sömnbehov - Lustfylld aktivitet med "sannolikt obehagliga konsekvenser" Detta skall vara i minst 7 dagar ELLER vara i behov av sjukhusvård ELLER i samband med psykotiska symtom

Answer 112

Samma symtom som vid mani, men lägre intensitet och mindre funktionspåverkan Duration minst 4 dagar. Ej psykotiska inslag.

Answer 113

A) Nedstämdhet / minskat intresse i \>2 veckor – under majoriteten av tiden denna period. B) Orsakar signifikant lidande eller försämrad funktion C) \>5 av följande under samma 2-veckorsperiod: o Nedstämdhet o Minskat intresse o Viktförändring (\>5%) o Sömnstörningar (kan vara av alla typer. Vanligt att man vaknar tidigt på morgonen, och då mår som sämst) o Psykomotorisk förändring (hämning/agitation) Tidigt i förloppet syns psykomotorisk hämning i ansiktet. På sikt mer påtaglig hämning av hela kroppen. o Minskad tanke- och/eller koncentrationsförmåga o Energibrist Typiskt att man inte ”tar tag” i saker. o Skuldkänslor / låg självkänsla o Dödstankar

Answer 114

- Hypersomni - Psykomotorisk hämning - Patologisk skuld - Inslag av maniska/psykotiska symtom - Avviktet labilitet - Tidig debut - Hereditet

Answer 115

Ca 0,5% BP1 debuterar ofta runt 18-20åå BP2 runt 23-25åå

Answer 116

Disruptive mood dysmorphic disorder Ett tillstånd som man lagt till i DSM-V för att minska överdiagnostik av bipolär sjukdom hos barn. Typ en kronisk, icke-episodisk dysfori med aggressionsutbrott. I studier uppvisar de som får denna diagnos ingen ökad förekomst av BP. Dock med depression.

Answer 117

Ca 15-30% före 18åå

Answer 118

(Ju fler skov och ju längre sjukdomsperioder, desto större risk för negativa konsekvenser) - Försämrad kognition: uppmarksamhet, minne, bearbetning etc =försämrad vardagsfungerande - Förhöjd suicidrisk - "Praktiska konsekvenser" = sociala problem, relationer som tar slut etc etc

Answer 119

Förebygga nya skov Återfå funktion och livskvalitet!

Answer 120

1. Akutbehandling: tills symtomen lugnat ner sig lite. Ofta flera preparat inkl lugnande och sömnmedel. 2. Stabilisering: då pat är symtomfri, men har en förhöjd risk för nya episoder. Ofta kombinationsbehandling 3. Återfallsprevention: efter första året post-episod. Stämningsstabiliserare i lägsta effektiva dos.

Answer 121

- Litium - Valproat - Lamotrigin

Answer 122

- Minska yttre stimuli - Begränsa antal personer som patienten träffar - Prioritera sömn och mat!

Answer 123

- Familjens medverkan är viktig. PSYKOEDUKATION! - Metoder för att hantera symtom. Viktigt att lära känna sina egna varningstecken. - Samverkan: med skola. Ibland med socialtjänst/LSS ------------ Dessutom: ställningstagande till utredning av kognitiv och exekutiv funktion. -------- Regelbunden uppföljning - viktigt för att öka compliance! Eftersträva återgång i skola och återvinnande av social funktion!

Answer 124

- Främlingsrädsla: kommer runt 8-12 mån. - Separationsrädsla: kommer runt 10-18 månader [Dessa två försvinner oftast runt 2-3åå (dock inte alltid, varierar)] - Spindlar/ormar/Höga ljud/snabba rörelser etc: debuterar runt 4-5åå

Answer 125

RÄDSLA: uppstår akut då man konfronteras med potentiellt farlig situation. Medieras av **amygdala systemet**. Fight or flight ORO: uppstår icke-akut då man tänker på en mer akut situation - ex oro för att nån kommer hända i framtiden, eller oro att nåt man tidigare gjort något som kommer leda till någonting dåligt. Medieras av **cortico-striato-talamo-corticala systemet** och ger svagare variant av alarm - mer ältande/grubblande.

Answer 126

I amygdalas laterala kärna genom neuronal plasticitet i NMDAr

Answer 127

Genom betingning kan amygdala aktiveras i ångestladdade situationer \> signalerar då (precis som annars) via locus coeruleus = autonom effekt = ångestkänsla

Answer 128

Här finns ett område med syftet att skydda från fara associerat med - dålig mat/livsmedel - kroppsvätskor indikerande sjukdom - vissa djur etc = gör att man kan reagera med äckel/avsky på detta, villket kan vara en komponent i ångest

Answer 129

BARN: Separationsångeststörning TONÅRINGAR: GAD

Answer 130

SAMMANLAGT är de vanligare än neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna Barn: total prevalens runt 7-10% Tonåringar: total prevalens runt 14-15%

Answer 131

Att det föreligger en hög grad av samsjuklighet, (i över 75% av fallen föreligger även annan diagnos) - med andra ångestsyndrom - med affektiva syndrom - med ADHD, ASD, tourettes, tics - med ODD, CD etc

Answer 132

- Svårt med sociala bitar - Svårt i skolan, skolfrånvaro, vågar inte visa vad man kan - Dålig självtillit, dåligt förtroende till sig själv - Ökad andel somatiska sjukdomar

Answer 133

Ångest i barndomen ökar risken för ångestsyndrom som vuxen - ungefär hälften kommer att ha ångestdiagnos i vuxen ålder.

Answer 134

Gener och miljö! - Man har belägg för famiiljär transmission - Man har identifierat inblandade gener (som har med serotonin, katekolaminer men även cellsignalering och utveckling att göra) - Familjära faktorer viktigt

Answer 135

**Betingning / Negativ förstärkning**: Det upplevs _belönade_ att undvika ångestskapande situationer eller att utföra beteenden som minskar ångest eller rädsla. Sådana här beteenden som fungerar används då oftare i framtiden. = _Leder till att ångest och negativa tankar förstärks_. (ex vid social fobi fortsätter man hålla sig undan = negativ spiral) Detta sker i cortico-striato-thalamo-cortikala nätverket (ventrala striatum = ncl accumbens) **Association / Associativ inlärning**: då farlig situation uppstår kommer man ihåg i villken situation och var det hände (ex stötte på björn i skogen) \> ny inlärning relateras sedan till gamla erfarenheter = då man är i en ny situation an detta kopplas till gammal rädsla

Answer 136

1. Psykoedukativ basbehandling - information, råd etc. Se till att sömn, mat och sociala livet funkar. Åtgärd av stressande faktorer. 2. KBT - vid OCD, fobier, GAD. Inte så bra vid social fobi. Man utsätter sig för en situation där man får sympaticusaktivering, och ska då INTE ta till säkerhetsbeteenden -\> får se att ångesten minskar ändå. 3. Läkemedel: primärt rekomenderas SSRI. Även SNRI har evidens. [Ofta sertralin] OFTA ÄR KOMBINATIONSBEHANDLING KBT + SSRI BÄST! [man brukar köra antingen KBT eller SSRI om lindrig-måttlig, och KOMBO om måttlig-svår]

Answer 137

Begreppet är större än så och kan innefatta oro, men även äckel/avsky (insulas främre del), en känsla av att det inte känns rätt (OCD) etc

Answer 138

SSRI, SNRI. [= fluvoxamin, **sertralin**, fluoxetin, venlafaxin, duloxetin] Övriga som har evidens men funkar sämre: TCA, a2-agonist, buspiron, benzo.

Answer 139

Normalt 2-3 veckor

Answer 140

\<50% (46,5%) i remission efter 5 år. I sig innebär ångestsyndrom i barndomen stor risk för kronisk ångestsjukdom.

Answer 141

KBT och SSRI är likvärdiga. De är båda enskilt effektiva, men ofta är kombinationen bäst! (Aningen bättre än KBT/SSRI enskilt)

Answer 142

ALLA dessa patienter ska få psykoedukativ basbehandling, så detta görs oavsett; - Information om tillståndet och barnets specifika symtom. Ångesten är inte farlig! - Information och råd om hur man kan förbättra denna situation. Träna barnet i ångestbemästrande. - Se över sociala faktorer (familj, skola etc) - Se över sömn och mat Om tillståndet är skapligt från början kan detta räcka. Utvärdera då effekt efter 3-4 veckor. Överväg därefter remiss. Om tillståndet är allvarligt från början - remiss direkt till BUP. Under väntetid erbjuds denna basbehandling!

Answer 143

Patologisk OCD förekommer hos barn. Det som utmärker att det är en sjukdom är förstås **funktionsnedsättning**, som krävs för diagnos.

Answer 144

Detta kan vara väldigt svårt! Barnen förstår själva att tvångssymtomen är konstiga, och döljer dem. Det som syns är istället; - Undvikande beteende - Ev kan konstigt beteend enoteras - Ev fysiska symtom (typ handeksem) - Irritabilitet - Trötthet, orkeslöshet - Depression - Ångest Typiskt att dessa barn är perfektionistiska och har hög ansvarskänsla. Eftersom att symtomen ofta "döljs" in public är det mer typiskt att symtomen framträder mer i hemmet.

Answer 145

Obsessive compulsive disorder Tvånstankar uppstår --\> Genererar ångest --\> Leder till beteende för att neutralisera den ångesten. Ofta typiska ritualer eller så.

Answer 146

En tanke som är återkommande och som tränger sig på, trots att man inte vill det. Leder till ångest/obehag. Kan vara allt från en maning till handling / tanke / idé. De flesta inser att det är irrationellt. Dock kan de inte bara lämnas, för ångesten blir kraftig. Så därav väljer man ofta att utföra "ritual" (tankemässig/fysisk handling eller så) för att minska ångesten. Göra som tanken vill. = blir alltså en tvångshandling.

Answer 147

Omkring 80% har annat tillstånd - Depp, ångest - Beteendestörning - Tics/tourette - ADHD - Mani

Answer 148

Det viktigaste är att ta sig tid. Går inte att förstå sig på en sådan patient och dess tankar och beteenden på bara 5 minuter. Ge det tid! - Typiskt strukturerad/semistrukturerad intervju - Formulär för screening av andra symytom/tecken

Answer 149

(Här fungerar inte terapi!) - KBT med exponering och responsprevention - Läkemedel (SSRI) "Utnyttja din detaljerade inblick i patientens tankar och beteenden samt ritualer, för att styra upp en bra exponering där man kan öva och jobba med ritualprevention". Viktigt att exponeringen inte är för mesig. Kan geller inte vara för kraftig = kan då ge panikångest.

Answer 150

Både KBT och SSRI är bättre än placebo. KBT är bättre än SSRI Kombinationen är inte klart bättre än KBT. Detta ska dock användas om KBT på egen hand inte funkar!

Answer 151

Man exponeras i ett jobbigt läge, och förhindrar en respons. På sikt, med upprepad exponering utan efterföljande ritual, så får man en habituering, där hjärnan vänjer sig vid att ångestlindring ändå kommer, utan ritual.

Answer 152

Olika studier visar olika, men **\<80%** blir bra. I en studie blev 25% helt friska, 40% fick subklinisk sjukdom och 20% lindrig sjukdom. Bara 15% hade måttlig-svår sjukdom.

Answer 153

Sertralin, fluvoxamin, fluoxetin, paroxetin verkar på cortico-striato-thalamo-corticala kretsar

Answer 154

Efter \>3v ser man ungefär 30-50% minskning i intensitet av symtom. På ett år blir ca 50% bra

Answer 155

Oavsett SSRI-svar vet man att man svarar bra på KBT = kör det!

Answer 156

Generella: Trötthet, sexuell biverkan Neurologiska: yrsel, tremor MTK: magont, diarré Psykiska: aktivering, demotivation

Answer 157

Aktivering = generell aktivernig av alla beteenden, både inriktade och målinriktade = blir mer som vid ADHD. Agerar mer utan eftertanke Detta kan innebära att man får sämre resultat av KBT!

Answer 158

INFORMATION: - Reducera stress - Förbättra deras kunskap och trygghet - Hjälp till att styra upp rutiner som funkar (sömn, mat, socialt)

Answer 159

1. Psykoedukativ basbehandling - Information, tips etc - Se till att sömn, mat funkar - Se över social situation och familjesituation 2. Remiss BUP Om tillståndet är _någorlunda påtagligt_ från start - remittera direkt och erbjud detta under tiden. OCD ska primärt handläggas inom specialistpsykiatrin!

Answer 160

Förekommer hos 1-2% före pubertet (könsneutralt) 3-8% under tonåren (då 2X vanligare hos flickor)

Answer 161

Varierar mycket beroende på ålder! Typiskt är dock minskat intresse och minskat socialt intresse.

Answer 162

Ointresserad av mat, ointresserad av social kontakt

Answer 163

- Minskad nyfikenhet - Överaktivt/underaktivt - Klängigt - Sömnsvårigheter - Avstannad psykomotorisk utveckling

Answer 164

- Mindre social - Koncentrationssvårigheter

Answer 165

(Här mer typiskt att man uppehåller en fasad typ i skolan - alltså märks kanske inte symtomen alltid där) I övrigt mer likt hur det ser ut i vuxen ålder. Typiskt är; - Trött, orkeslös - Irritabilitet

Answer 166

[DSM-V] A) Nedstämdhet / minskat intresse i minst 2 veckor (under majoriteten av tiden) B) Minst 5 av följande; - Nedstämdhet **/ irritabilitet** - Minskat intresse - Viktförändring (över 5%) - Sömnstörning - Psykomotorisk hämning/agitation - Minskad koncentrationsförmåga - Energibrist - Skuldkänslor - Dödstankar C) Orsakar signifikant lidande / försämrad funktion

Answer 167

- HEREDITET är den enskilt viktigaste riskfaktorn (4X ökad risk och deprimerad förälder) - Kön - Samsjuklighet (neuropsykiatri, psykiatri) - Familjefaktorer - Sociala faktorer

Answer 168

\* Stöd / trygghet - I sig själv; - - God självkänsla - - Taktiker för att hantera problem - Från familj - Från vänner \* Hobbys/intressen \* Beröm och goda resultat \* Fysisk aktivitet

Answer 169

- Missbruk - Ångest - Självmordstankar - Självskadebeteende

Answer 170

Självmordstankar: förekommer hos 50% av patienteterna Självmordsförsök: 11X vanligare Självskadebeteende: 51X vanligare

Answer 171

0. "Deplyftet" - psykosocial basbehandling. Skall erbjudas till alla patienter! 1. [Lindrig-måttlig] KBT 2. [Måttlig-svår] Farmakologisk behandling (SSRI)

Answer 172

- Information: tillståndet, stressorer, symtom etc - Se över skolsituation - Se över familjesituation - Se över patientens livsstil (dygnsrytm, sömn, motion, kost, aktiviteter etc) = helt enkelt information och ett försök att optimera livet

Answer 173

SSRI; fluoxetin förstahandsval

Answer 174

Från 8åå. - Måttlig eller svår depression - Ska ha testat psykologisk behandling utan resultat (minst 4 behandlingstillfällen) - Endast i kombo med psykologisk behandling!

Answer 175

1. Psykosocial basbehandling 2. KBT 3. Remiss BUP - Om medelsvår-svår depression = direkt remiss - Om lindrig depression = remiss om (1) och (2) ej funkat

Answer 176

90% blir bra men 50% har risk för återfall = totalt 50% (flickor har större risk för återfall)

Answer 177

3X vanligare hos pojkar (trots att försök är vanligare hos tjejer). tros vara en kombo mellamn sämre förmåga att kommunicera om man mår dåligt + generellt mer aggressiva metoder

Answer 178

(Vanligare hos tjejer) 1/20 tonåringar har någon gång gjort ett självmordsförsök

Answer 179

- Bakgrundsfaktorer - Utlösande faktorer

Answer 180

- Psykiatrisk diagnos - Missbruk - Personlighet där man lätt får utbrott - Låg självkänsla - För stort ansvarstagande, förvrängt - Kognitiv dysfunktion - Tidigare suicidförösk - Otrygg uppväxt / dåliga familjeförhållanden iö - Mobbning, avsaknad av samhörighet

Answer 181

Självmordsförsök: - PTSD - Paniksyndrom - Dystymi Fullbordat suicid: - ED - BP - Schizofreni och schizoaffektivt syndrom

Answer 182

Mycket vanligare hos kvinnor (10X) och debuterar under puberteten. 1-2% av kvinnor!

Answer 183

- Genetik (förklarar 50-60% av etiologin) - Samhällsfaktorer och ideal (vanligt med bantning vilket utgör en risk)

Answer 184

A) Otillräckligt matintag som leder till undervikt (BMI \<-2SD) B) Intensiv rädsla att gå upp i vikt/bli tjock C) Störd kroppsupplevelse / självkänslan är överdrivet påverkad av kroppens form eller vikt

Answer 185

Flickor \<60% Pojkar \<20% Alltså 2/3 och 1/5

Answer 186

- Med självsvält - Med hetsätning\>självrensning. Detta är typ som bullemi, men skillnaden är att man alltså uppfyller alla andra krav för anorexi här också

Answer 187

- Låg vikt och ätstörning - Störd kroppsuppfattning och rädsla att gå upp i vikt - Psykiatrisk samsjuklighet: depp, tvång, ångest, sömnstörning, koncentrationssvårigheter - Skör hud och hår - Hypotermi - Bradykardi, hypotermi (i princip går alla organ på lågvarv)

Answer 188

\* Normalisera vikt: 3 lagade mål mat + 3 mellanmål dagligen. \* Familjebaserad terapi: för att stötta rutiner, matvanor etc

Answer 189

0,5-1kg per vecka!

Answer 190

Ett tillstånd där man får ett begränsad intag av energi och näringsämnen pga - Bristande intresse ELLER - Avvikande perception (tycker maten verkar äcklig) ELLER - Rädsla för konsekvenser (ex sätta i halsen)

Answer 191

För diagnosen ska tillståndet leda till signifikant funktionspåverkan/nedsättning - viktförlust/näringsbrist (eller behov av PEG/supplement) ELLER - att man får försämrad psykosocial funktion. Dessutom ska det inte finnas nån störd kroppsuppfattning!

Answer 192

Beror på orsak: - Bristande intresse eller avvikande perception = Familjebaserad behandling (psykoedukation) - Rädsla för konsekvenser = KBT och mer ångestbehandling