Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Pediatrik > BUP & Habilitering > Flashcards

BUP & Habilitering Flashcards

1
Q

Definiera ‘central koherens’?

A

Förmåga att växla mellan detaljer och helhet. Svårt ex hos de med ASD.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är ESSENCE?

A

Ett begrepp uppfunnet av Cristopher Gillberg. En typ av paraplybegrepp som innefattar en rad olika neuropsykiatriska/barnpsykiatriska/utvecklingsstörningar som “hör ihop” och har liknande symtom. De flesta med en essence-störning har ofta även en annan essence-störning. Om en “allvarlig” ESSENCE-störning har man typ alltid andra samtidiga ESSENCE-problem.

Står för
“Early symtomatic syndromes eliciting neurodevelopmental clinical examinations”
Bygger alltså på att barnet uppvisar någon typ av symtom som man söker för - allt tidigare i ålder (nu runt 5åå).

Synonymt med “neurodevelopmental disorders” = Utvecklingsrelaterade funktionsavivkelser.

Dessa är prediktorer av problem i vuxen ålder så som akademiskt misslyckande, social exklusion, missbruk, psykiatrisk sjukdom, smärtproblematik etc etc samt för tidig död.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Nämn 5 tillstånd som innefattas under ESSENCE-begreppet?

A

* ADHD (attention deficit hyperactive disorder)
* ASD (autism spectrum disorder)
* SLI (specific language impairment) / LD (language disorder)
* DCD (developmental coordination disorder)
* IDD (intellectial developmental disorder)
* Tic disorder / Tourette syndrom / OCD
* RAD (reactive attachment disorder)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur ser prevalensen ut totalt för allt som ingår under ESSENCE-begreppet?

A

Minst 10% av alla <18 år. Troligen fler.
Lite vanligare hos pojkar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilken av sjukdomarna inom ESSENCE är vanliga? Två andra vanliga?

A

Vanligast: ADHD (prevalens på ca 5-7% (i barnpopulationen som stort). Dock sannolikt egentligen högre)

SLI/LD (specific language impairment / language disorder) ca 4-6%

DCD (developmental coordination disorder) ca 5%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka är de generella symtomen på att en ESSENCE-problematik föreligger? Andra “regler”/”kriterier” för att klassa det som ESSENCE?

A

Helt enkelt att någonting är/uppfattas avvikande i ett barns utveckling;

  • Generell utveckling
  • Språkutveckling
  • Motorisk utveckling
  • kognitiv utveckling
  • Uppvisande av avvikande symtom; typ humörsvängningar/tvångsbeteende etc etc
  • Sömnstörning
  • Födointagsstörning

Definitionsenligt ska symtomen ha funnits i minst 6 månader - ELLER vara av akut debut (Ex PANS/PANDAS)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

ASD i barndom - vad är det exakt? Definitioner?

A

Autism spectrum disorder = ett spektrum.

Innefattar inneslutenhet, rutinbundenhet, konstig reaktion på stimuli. Ofta ett stort fokus som all tid läggs på och som man blir väldigt duktig på.

Isolerad autism argumenteras vara mer personlighetsdrag än sjukdom.

Kan dock vara komvinerat med språkstörning/ADHD/annan ESSENCE-sjukdom/annan neurologisk sjukdom - och skapar då ett stort behov av stöd.

Begreppet Aspbergers avsedde tidigare autism där funktionsförmågan var god.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

ASD i barndom - orsak?

A

Ofta genetiskt, finns en hel del ifentifierade gener. Ofta kombination mellan olika gendefekter, ofta i kombination även med andra faktorer.

Finns även andra orsaker. “Lika många orsaker som patienter med diagnosen”. Varje fall är unikt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

ADHD i barndomen - hur vanligt är det?

A

Ca 5% av skolbarn. Lite vanligare hos pojkar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

ASD i barndom - hur vanligt är det?

A

Totalt ca 1,2%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

ASD i barndom - symtom?

A

Man pratar om Wings Triad

1) Svårigheter med socialt samspel

2) Svårt med kommunikation:
- Långsam språkutveckling
- Avvikande icke-verbal kommunikation

3) Begränsad föreställningsvärld
- Ritualbeteenden
- Monomant intresse

Typiskt att barnet inte tar initiativ till kontakt med andra i sin omgivning. Drar ingen uppmärksamhet till sig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

ASD i barndom - hur ställs diagnosen?

A

Kliniskt

1) Svårt med social interaktion sedan tidiga år

2) Minst 2 av;
- Stereotypa/repetitiva rörelser/tal
- Extremt rutinberoende
- Fokuserat intresse
- Avvikande reaktion (i grad) på externt stimuli

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

ASD i barndom - behandling?

A

Anpassning;

  • Anpassad pedagogik
  • Fasta rutiner, förutsägbarhet
  • Stödperson/assistent

Ev medicin

  • Antipsykotika/
  • Antidepp
  • CS
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Generellt sett - vilka biologiska orsaker finns bakom pediatriska psykiatriska sjukdomar?

A

* Genetik: även om tillstånden inte bara beror på gener är det väldigt genetiskt kopplat. Finns ju även genetiska symtom.

* Hjärnskada av olika slag:

  • Prematuritet största riskfaktorn
  • Alkohol/rökning under graviditet
  • Asfyxi
  • Infektion in utero
  • Infektion i spädbarnstiden
  • Utsätts för giftiga ämnen (tungmetaller)
  • Vitaminbrist (D-vitamin, folsyra)

* Andra somatiska sjukdomar

  • EP
  • Fenylketonuri
  • Svår astma
  • Svår IBD
  • Svår diabetes

* Andra faktorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är fragile X syndrom?

A

Karaktäriseras av olika grader av utvecklingsstörning, ofta i kombination med autism och/eller hyperaktivitet. Syndromet är den vanligaste ärftliga orsaken till utvecklingsstörning. Det orsakas av en förändring (mutation) av ett arvsanlag (gen) med beteckningen FMR1, lokaliserat till X-kromosomen, beroende på upprepning av CGG-triplett.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Fragile X syndrome - hur vanligt är det? (könsskillnad?)

A

Drabbar 1/4000 pojkar, 1/6000 flickor.

Pojkar får ofta svårare IF, flickor lindrigare (ibland inte ens symtom nog att uppfyllla diagnoskriterier)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är 22q11-syndrom?

A

Samma som DiGeorge syndrome. Ett tillstånd som beror på medfödd kromosomavvikelse där långe armen på kromosom 22 saknas.

Ger problem från flera organ och i flera funktioner. Typiskt är dock strukturell förändring i CNS = beteendestörning + utvecklingssstörning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

22q11-deletionssymtom - hur vanlig är det? Vanligaste orsak? Symtom?

A

1/4000 födda

Genetisk = deletion på 22q11 - oftast NYMUTATION!

  • Medfött hjärtfel
  • Nasalt tal pga svag gom
  • Avvikande tandmineralisering
  • Infektionskänslighet
  • IF
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är Shank3-deletion?

A

Samma som 22q13-deletionssyndrom. Medfödd kromosomavvikelse som beror på förlust (deletion) av den yttersta delen av långa armen på ena kromosom 22.

Ger utvecklingsstörning och missbildning.

  • Muskulär hypotonus
  • Sen motorisk utveckling
  • Försenad språkutveckling
  • ASD-liknande symtom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad är tuberös skleros?

A

Kromosommutation –> Tumörliknande förändringar i hjärnan och i flera andra organ (njurar, hjärta, ögon, lungor och hud)

Kan ge upphov till

  • Epilepsi
  • Utvecklingsstörning
  • ASD
  • ADHD
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vilken är den enskilt största riskfaktorn för ESSENCE-problematik?

A

Prematuritet.

50% risk om

  • födelsevikt <1000g /
  • Extrem underburenhet (<28+0)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Utöver biologiska orsaker bakom pediatriskt psykiatriska sjukdomar finns också sociala. Nämn några?

A
  • Dålig föräldrasituation (alkoholism/narkotikamissbruk/psykiatrisk sjukdom etc)
  • Mobbning
  • Dålig/bristande anknytning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad är conduct disorder? Diagnostik?

A

“uppförandestörning”. Ett tillstånd med upprepat och varaktigt mönster av beteende där man kränker andras rättigheter / sociala normer och regler

Karaktäriseras av aggressivt beteende, skadegörelse, norm- och regelbrott etc

Klinisk diagnos där man ska ha haft sådant beteende senaste året (minst 3 av karaktäriserande symtom senaste 12 mån, och minst 1 senaste 6 mån) + Ska orsaka funktionsnedsättning. Symtomen är;

  1. Aggresiv mot människor och djur
  2. Skadegörelse
  3. Bedrägligt beteende
  4. Allvarliga norm- och regelbrott
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Conduct disorder - behandling?

A

Samordnade insatser till barn, familj, socialt nätverk, skola etc.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad är ODD? Symtom? Diagnos?

A

Oppositional defiant disorder = trotssyndrom.

Ett tillstånd där barnet är överdrivet trotsigt, negativistiskt och fientligt.
Skiljer sig från CD i det att här finns inte åsidosättande/övertramp på andra människors rättigheter/normer/regler.

För diagnos ska detta ha förelegat minst 6 månader och innefatta minst 4 av beteenden nedan (som kan delas upp i 3 kategorier)

[Irritabelt humör]

  • Tappar besinningen
  • Lättretad
  • Arg och irriterad

[Trotsig]

  • Grälar ofta med vuxna
  • Trotsar mycket
  • Förargar ofta andra med avsikt
  • Skyller ifrån sig

[Hämndlysten]
- Hämndlystenhet / elak

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

ODD - behandling?

A

Samordnade insatser - till barn, familj, skola, socialt nätverk.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

OCD hos barn - hur vanligt är det? Orsak?

A

Prevalensen frsm till 16åå är <2%.

Orsaken är oklar. Genetisk inverkan. Sammanlänkat med annan pediatrisk psykiatri.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

OCD hos barn - symtom? Klinisk bild?

A

Tvångstankar och/eller tvångshandlingar. Barnet upplever dessa som orimliga, men kan inte sluta.

Dessa uppstår pga vissa stimuli. Leder till ett genomförande av en ritual för att minska ångensten det medför.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

OCD hos barn - diagnos? Behandling?

A

DIAGNOSTIK: Särskild symtom-intervju. Man screenar också för annan psyakitri.

BEHANDLING:

  • KBT
  • Ev SSRI
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Tourette syndrom - vad är det? Klinisk bild?

A

Förekomst av både motoriska och verbala tics (alltså ofrivilliga, plötsliga stereotypiska motoriska rörelser/röstuttryck). Dessa är återkommande och icke-rytmiska.

* Verbala tics

  • Ekolali (upprepar vad någon sagt)
  • Palilali (upprepar vad man själv sagt)
  • Koprolali (tvångsmässigt användande av svordomar)
  • Harklingar, hostningar

* Motoriska tics

  • Kroppsryckningar
  • Blinkningar, grimaser
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Tourette syndrom - hur vanligt är det? Orsak?

A

Prevalens ca 1%

Orsak inte helt kartlagd, men klart hereditärt. Koppling till cerebrala missbildningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Tourette syndrom - utredning? Behandling?

A

Utreds med en strukturerad diagnostisk intervju + skattningsskador + psykologiska tester.
Bygger på
- Debut innan 18åå
- Haft besvär i stort sett varje dag / återkommande, i minst ett år
- Funktionsnedsättande

BEHANDLING:

  • CBIT (comprehensive behavioral intervention for tics): träning på att uppmärksamma ticsen och ersätta dem.
  • Antipsykotika (aripiprazol, risperidon)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Tourette syndrom - vad är skillnaden på enkelt tic och komplext tic?

A

Enkelt: Enskild rörelse (en kroppsdel) eller enskilt kortvarigt ljud

Komplext: Rörelse i flera muskelgrupper samtidigt ELLER flera sammansatta ljud/ord/fraser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vad är PANS? PANDAS?

A

PANS = Pediatric Acute-onset Neuropsychiatric syndrome

Ett akut debuterande tillstånd med plötsligt uppträdande neuropsykiatriska symtom som kan vara av olika slag. Nåt inom ESSENCE-begreppet.

PANDAS = om det var utlöst av streptokockinfektion
(Pediatric Autoimmune Neuropsychiatric Disorders Associated with Streptococcal infections.)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

PANS - symtom? Klinisk bild?

A

Plötslig debut av neuropsykiatriska symtom. Detta kan vara av olika slag där man plötsligt får;

  • ADHD
  • Tourettes
  • OCD
  • Separationsångest
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

PANS - orsak? Vilka drabbas?

A

Inte klarlagt, men tänkt autoimmunt.

Drabbar barn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

PANS - utredning? Behandling?

A

Utredning: Klinisk diagnos där en rad kriterier ska uppfyllas.

Behandling:

  • KBT/
  • SSRI

Om infektion finns ska det behandlas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Landau-Kleffner syndrom - vad är det? Orsak? Vilka drabbas?

A

En förvärvad epileptisk språkstörning. Drabbar barn mellan 3-8 år, som plötsligt drabbas av talstörning och ofta även epileptiska anfall. Språksymtom i form av förlorad talförmåga och/eller hörförståelse.

Orsaken är okänd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Landau-Kleffner syndrom - symtom? Klinisk bild?

A

Plötslig debut av;

* Språkstörning
- Förlorad talförmåga
och/eller
- Förlorad hörförståelse

* Epileptiska krampanfall (inte obligat)

Fluktuerande symtom!!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Landau-Kleffner syndrom - utredning? Behandling?

A

U: Kliniskt + EEG. På EEG ses specifika förändringar.

B: Antiepileptika. Logoped.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

CSWS - vad är det? Orsak? Vilka drabbas?

A

(Epileptic Encephalopathy with) Continuous Spike and Wave During Sleep (CSWS)

Plötslig debut av ADHD hos ett barn. Ackompanjeras av typiska EEG-förändringar som uppträder under sömn.

Väldigt ovanligt!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

CSWS - diagnos? Behandling?

A

U: EEG under sömn.

B: Anti-epileptika, högdos diazepam tn, steroider (dessa är alternativ)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Definiera följande begrepp;

  • Fonologi
  • Grammatik
  • Semantik
  • Prakmagtik
A

Fonologi: Läran om språkljud och hur de kombineras - talets rytm och melodi

Grammatik: Hur ord böjd och satser byggs

Semantik: Vad ord betyder. Hur ord används

​Prakmagtik: Situationsanpassad språkanvändning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Hur kan språkstörning hos barn te se? Klinik?

A

Kan se ut på olika sätt. Barnet kan uppvisa;

  • Störd talförmåga
  • Konstigt/avvikande uttal
  • Grammatiska svårigheter
  • Begränsat ordförråd
  • Långsam språkutveckling
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

SLI/LD - vad är det?

A

Står för specific language impairment / language disorder. Språkstörning hos barn.

Enligt Christopher Gillberg det säkraste tecknet på ESSENCE.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Du upptäcker att ett barn har språkstörning med långsam språkutveckling. Vad gör du?

Hur kan detta upptäckas/i vilken ålder upptäcks det oftast?

A

Bör också utreda för ADHD, autism samt annan ESSENCE-problematik eftersom att detta ofta hänger ihop.

Man bör komma till team med logoped, läkare och psykolog.

I Sverige har vi screening för språkfunktion vid 2,5åå, på BVC.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Vilka orsaker kan ligga bakom språkstörning hos barn?

A
  • Genetik
  • Skador in utero
  • Neonatala skador
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Hur handläggs barn med språkstörning?

A
  • Logoped!
  • Stöd av specialpedagoger
  • Anpassning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Selektiv mutism - vad är det? Orsak? Vilka drabbas?

A

Ett tillstånd där ett barn i vissa sociala situationer inte pratar - trots att det kan prata och gör det i andra situationer. Typiskt är att barnet pratar med familjemedlemmar, men ex är helt tyst i skolan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Selektiv mutism - diagnostik?

A

DSM-kriterier. Finns också särsklt frågeformulär.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Selektiv mutism - behandling?

A
  • KBT med multimodala insatser
  • Ev SSRI
  • Uppmuntran av icke-verbal kommunikation.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

DCD - vad är det? Klinik?

A

Developmental coordination disorder. Neuropsykiatrisk utvecklingsstörning med prevalens på ca 5%. Ingår i ESSENCE-begreppet.

Barn som tidigt i livet är försenade i sin motoriska utveckling. Kan inte gå när andra kan det, kan inte springa när andra kan det etc. Typiskt också fumliga, klumpiga etc.

Motorisk prestationsförmåga ligger klart under förväntad nivå avseende ålder och intelligensnivå. Försvårar vardagen!
Definitionsenligt får det inte bero på somatisk sjukdom/skada!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

DCD - långtidskonsekvenser?

A

Innebär risk för socialt utanförskap –> depression etc

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

RAD - vad är det? Vilka drabbas?

A

Reactive attachment disorder = reaktiv anknytningsstörning.

Neuropsykiatrisk utvecklingsstörning som ingår inom ESSENCE-begreppet.

Beror i större mån på omgivning, då det drabbar barn som varit misshandlade/negligerade/vanvårdade etc under en längre tid.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

RAD - klinik? Former?

A

Dessa barn uppvisar senare en av två typer av beteende;

  • Frozen Watchfulness: när nån kommer in i rummet blir det helt frusna (detta kallas äkta RAD)
  • Tvärtom; väldigt klängiga, distanslösa etc och kan ex krypa upp i knät på främlingar (detta kallas DSED; disinhibited social engagement disorder)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Vad är BPS?

A

Behavioral phenotype syndrome. Ofta, men inte alltid genetiskt betingat.

Här vet man etiologin, och noterar att ett barn beter sig på ett avvikande sätt, som ändå stämmer med det som är förväntat med utgångspunkt i etiologin.

Innefattar olika typer av orsaker;

  • Genetiska
  • FASD
  • Valproat-syndrom (VAS)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Du är på ÖNH och utfärdar ett remissvar på ett 3-årigt barn att hörselnedsättning inte alls föreligger. All ÖNH-status ua. Bör du tänka på nåt annat?

A

Skulle kunna vara uppmärksamhetsstörning som gör att barnet uppfattas som att det har en störd hörsel

= ev remiss till logoped/barnläkare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Vilken problematik bör misstänkas vid sömnstörning hos barn som kräver medicinering?

A

ADHD.

En studie visade att av barn som fick sömnläkemedel vid 3åå, så hade en bytande andel ADHD-diagnos vid uppföljning vid 13åå.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Du stället diagnosen ADHD på ett barn. Vad är viktigt att ha i åtanke avseende denna diagnos?

A

Att diagnosen sällan förekommer ensam. Nästan alltid tillsammans med annan problematik - ex ESSENCE - antingen som kompensatorisk mekanism eller som ko-morbiditet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Du ställer diagnosen ASD. Patienten är ganska funktionsnedsatt av denna diagnos. Vad är viktigt att komma ihåg?

A

Om man är funktionsnedsatt av det så har man ALLTID nån annan samtida diagnos (Ex IDD/IF)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Total prevalens för ESSENCE? Vilket kön är ffa drabbat?

A

Minst 10% av alla barn.

Fler pojkar än flickor. Detta beror bitvis på att flickor normalt inte diagnosticeras förrän senare, och då ofta som icke-ESSENCE. Diagnosticering av flickor har börjat öka, då man “öppnat upp” mer för det i mentaliteten.

I det stora hela dock fler pojkar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

ASD i barndomen - vad förutsäger prognos för status i vuxen ålder?

A

* Samsjuklighet

  • Annan ESSENCE
  • Andra neurologiska tillstånd (ex EP)

* Försenad utveckling och låg IQ

INTE HUR AUTISTISK MAN VERKAR/TER SIG (=MÄNGDEN AUTISMSYMTOM) TIDIGT I LIVET!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Nämn en fördel med att diagnosticera ASD tidigt i livet, för framtida psykiatrisk hälsa?

A

Genom tidig diagnos kan man få bort mycket av den stress och ångest som annars finns där. Genom detta vet man att man minskar risken för Schizofreni.

Detta vet man då man sett att många med Schz-diagnos noteras ha historik på ESSENCE-problematik (även om diagnos inte sattes),

MEN…

få av de med ESSENCE-problematik (då ASD) som får diagnos tidigt i livet senare får schizofreni

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Nämn en fördel med att generellt diagnosticera ESSENCE tidigt i livet?

A

Genom att förstå vad det handlar om kan man förmedla trygghet till både barn och föräldrar.

Man kan ge dem information och kunskap.

Sammantaget ökar dessa förutsättningar på många sätt och i flera dimensioner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Du misstänker ESSENCE-problematik hos ett barn. Vad gör du?

A

* Observera - om möjligt ex på skola
* Prata med föräldrar, lärare. Frågeformulär till dem.

* Genetisk anamnes

* Undersökning av barnet - observation, neurologisk, neuropsykologisk

* Undersök syn och hörsel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Generellt vid ESSENCE - när vill man sätta diagnos?

A

Generellt är det svårt att separera diagnoserna <5åå. Det är dock viktigt att notera ESSENCE och ta det på allvar. Dessa barn bör observeras, utredas och följas upp. Därigenom kan man förfina diagnosen. Man sätter alltså ESSENCE-etikett så länge, istället för att sätta felaktig diagnos. Det man vet är att det är sällsynt att ett barn “växer ur det” om man fastställt ESSENCE-problematik. Man vet också att tillstånden obehandlat har stor negativ inverkan på kommande vuxenliv. Således farligt att bara släppa det.

Genom etikett/diagnos kan anpassning göras, information kan ges till barn och föräldrar samt andra iblandade —> ökar på så vis förutsättningarna!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Intellektuell funktionsnedsättning - vad är det? Definition?

A

Bristfällig mental utveckling där man blir funktionsnedsatt på grund av låg intellektuell/kognitiv förmåga.

Definitionsmässigt ska man ha

  • Nedsatt adaptiv förmåga
  • IQ <70 på begåvningstest
  • Konstaterat före 18åå.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

Intellektuell funktionsnedsättning - indelning?

A

Indelas efter IQ

Lindrig: IQ _<_70

Måttlig/medelsvår: IQ <50

Svår: IQ >35

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

Intellektuell funktionsnedsättning - hur vanligt är det? Orsak?

A

Lindrig: Ca 1-2% prevalens
Medel: ca 0,5%
Svår: ca 0,2%

Kan ha flera olika orsaker;

  • Prenatalt är vanligast (ca 60%): Genetiska defekter (ex Down’s/Fragile X/Tuberös skleros/Retts syndrom/Angelman syndrom/Prader Willi), intrauterin hjärnskada (alkohol, infektion, droger, läkemedel)
  • Perinatalt [ca 10%]: prematuritet, asfyxi, infektion
  • Postnatalt (ovanligt, ca 5%): encephalit, cerebral insult

[vanlighetssiffrorna gäller svår IF]

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q

Intellektuell funktionsnedsättning - hur ställs diagnosen?

A

* IQ <70 på begåvningstest

* Brister i adaptiv förmåga (i minst två fält)

* Debut innan 18åå

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
71
Q

Intellektuell funktionsnedsättning - handläggning? (kortfattat och generellt)

A

Multimodalt.

  • Information till föräldrar, tydlig.
  • Habilitering i team: här ges mycket stöd, råd och behandling till patient och familj. Syftar till att barnets ska kunna utvecklas i bästa möjliga mån.
  • Särskild skolform (normalklass med extra stöd och enl särskolans kursplan < grundsärskoleklass < träningsskoleklass)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
72
Q

Vad betyder adaptiv förmåga? …vilket man har brister i vid intellektuell funktionsnedsättning.

A

Svårigheter till anpassning vid vardagliga aktiviteter. “Den adaptiva förmågan kan beskrivas som en förlängning av exekutiva funktioner och berör personens förmåga att uppfylla åldersanpassade krav”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
73
Q

Intellektuell funktionsnedsättning - hur vanligt är det med samsjuklighet?

A

Neurologisk samsjuklighet (CP, EP, syn-/hörselnedsättning) vanligt.

  • 50% av de med svår IF
  • 25% av de med lindrig.

Psykiatrisk och neuropsykiatrisk samsjuklighet vanlig!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
74
Q

Intellektuell funktionsnedsättning - nämn 3 synonyma begrepp?

A
  • Kognitiv funktionsnedsättning
  • Utvecklingsstörning
  • Mental retardation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
75
Q

Från ungefär vilken ålder kan man genomföra neuropsykologisk bedömning? Vad gör man innan?

A

Ca 5åå.

Innan ex utvecklingsbedömning (Griffiths utvecklingsskalor).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
76
Q

Vanligaste skalor för beräkning av IQ hos barn?

A

Wechslerskalorna! Olika vid olika ålder;

  • WPPSI i förskoleålder
  • WISC i skolålder
  • WAIS för vuxna
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
77
Q

Vad innehåller ett begåvningstest?

A
  • Verbal del: både mer konkret och mer abstrakt tänkande samt generell kunskapsnivå.
  • Icke-verbal del: bildfokuserat, symbolletning, kodning, figurvikter etc
  • Snabbhetstest
  • Arbetsminnestest

IQ presenteras separat för alla dessa (verbalt IQ, perceptuellt IQ, snabbhetsIQ och arbetsminnesIQ). Dessutom som en sammantagen kvot.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
78
Q

Intellektuell funktionsnedsättning - på vilka sätt är livet svårt för dessa patienter?

A

De flesta

  • Svårt med förståelse
  • Svårt att lära sig saker (både kognitivt och socialt)
  • Svårt att skapa rutiner
  • Svårt med övergångar
  • Svårt med abstrakta koncept
  • Vanligt med motorisk påverkan

= i princip = man är som ett barn.

Svårare att uttrycka vad man vill
Svårare att förstå vad som händer runtom en
= Allt är för svårt och blir en utmaning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
79
Q

Intellektuell funktionsnedsättning: vilken funktionsnivå (motsvarande ålder) uppnår man normalt vid

  • Lindrig IF?
  • Måttlig IF?
  • Svår IF?
A

LINDRIG: 7-11år

  • Kan läsa, skriva och räkna (lätt)
  • Kan kommunicera
  • Klarar ADL
  • Kan ofta bo själv och ha eget jobb

MÅTTLIG: 3-7 år

  • Kan ibland läsa enkla saker
  • Svårt med kommunikation
  • Behöver mycket stöd

SVÅR: 0-2 år

  • Kan inte läsa eller skriva
  • Kan inte tala; kommunicerar med kroppsspråk och ljud
  • Behöver fulla insatser
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
80
Q

Intellektuell funktionsnedsättning - när du ställer diagnosen, behöver du då göra nån annan utredning? När, och i så fall vad?

A

Ja, det är viktigt att fundera över underliggande orsak. Så i princip alltid bra att försöka precicera det.

  • Anamnes. Viktigt med förekomst av sjukdomar. Släktträd
  • Status: typiska utseendemässiga stigmata? Neurologisk undersökning. Syn- och hörselundersökning
  • Basal metabol utredning
  • LAB: thyroideastatus
  • Genetisk analys
  • – Specifikt efter misstanke (ex vid talande stigmata)
  • – Eller generellt med SNP-microarray
  • MR (om medelsvår/svår IF, pga då ofta missbildningar)
  • EEG om EP-misstanke
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
81
Q

Vad är flerfunktionsnedsättning?

A

Svår IF med samtidigt annat/andra problemområden med omfattande problematik:

  • Svårt rörelsehinde
  • Nedsatt syn/hörsel
  • Nedsatt andning

= Man är helt beroende av andra

Man har också problem från i princip alla naturliga funktioner samt kroppsliga funktioner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
82
Q

Nämn 3 tänkbara bakomliggande orsaker till flerfunktionsnedsättning? (alltså, vid vilka tillstånd blir man flerfunktionsnedsatt?)

A
  • Cerebral pares
  • Missbildningssyndrom
  • Genetiskt syndrom
  • Neurometabola sjukdomar
  • Förvärvad hjärnskada
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
83
Q

Flerfunktionsnedsättning - alternativ vid andningsbesvär?

A
  • Positionering och andningsgymnastik
  • Inhalation av NaCL. Ev steroid
  • Andningsunderstöd
  • Tonsillotimi/ektomi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
84
Q

Flerfunktionsnedsättning - varför är det vanligt med nutritionsbesvär?

A
  • Störd mun- och svalgmotorik
  • Dessutom samtidigt ökat energibehov (ex pga spasticitet)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
85
Q

Flerfunktionsnedsättning - handläggning vid nutritionsbesvär?

A

* “Få i sig mat-mässigt”:
- Sittställning (arb)
- Undersök sväljningsförmåga (log)
- Videofluoroskopi kan utföras
Ev PEG om det behövs

  • Förtjockningsmedel

* Nutritionsmässigt;
- Dietistkontakt

* Mag-tarmmässigt

  • Syrahämmare
  • Tarmreglerande medel mot obstipation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
86
Q

Flerfunktionsnedsättning - hur kan ortopediska besvär förebyggas?

Nämn 3 ortopediska problem.

A

Förebyggande sjukgymnastik, ortoser.
Tidigt stående!

Skolios, osteoporos, luxationer, spänningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
87
Q

Flerfunktionsnedsättning - ett barn med detta har sömnbesvär. Nämn 4 saker du bör utesluta?

Handläggning

A
  • Smärta
  • Obstipation
  • Spasticitetsbesvär
  • Kramper

Därefter viktigt med sömnhygien. Melatonin om uteblivet resultat.

88
Q

Flerfunktionsnedsättning - ett barn har smärta. Nämn 3 saker det kan bero på (generellt)?

A

Luxation/subluxation (höft)

Spasticitet

Skolios

Obstipation

89
Q

Vilka barn får komma till habiliteringen?

A

Man ska ha en OMFATTANDE och VARAKTIG funktionsnedsättning.

(Exempel är

  • Cerebral pares
  • Neuromuskulära sjukdomar
  • IF
  • Autism (<6år eller de med samtidig IF)
  • Förvärvad hjärnskada
90
Q

ADHD i barndomen - vilka olika varianter finns? Hur vanlig är respektive? Klinik för respektive?

A
  1. ADD (attention deficit disorder) [20-30%]
    - Kan uppfattas som aningen lata och allmänt efter (som IF), på grund av att de helt enkelt inte lyssnar eller uppmärksammar saker. Ouppmärksamma.
    Aningen vanligare hos flickor.
  2. HD (hyperactive disorder) [<15%] (innefattar även impulsivitet)
    - Kan inte sitta still, otåliga, kan inte vänta på sin tur etc
  3. Kombinerad [ca 50-75%]
    - Uppfattas ofta som drömmande och avlägsna/disträa (pga ADD), men samtidigt rör de sig konstant, har svårt att sitta still etc.
91
Q

ODD kan förekomma vid ADHD, och innebär en stor ökad risk för ADHD-patienterna, för framtida kriminalitet etc. Vid vilken ADHD-typ är det vanlgiast?

A

Vid kombinerade formen (ADHD)

92
Q

ADHD i barndomen - typiska symtom? Hur varierar dessa med ålder?

A

Beror på typ (ADD/HD/kombo). Sammantaget/generellt dock;

  • Hyperaktivitet, svårt att sitta still, springer runt, känsla av rastlöshet
  • Impulsivitet, “kastar ur sig” svar, svårt att vänta på sin tur
  • Pratar mycket
  • Koncentrationssvårigheter
  • Sover lite

SPÄDBARN: Typiskt tempramentsvariationer. Svårt i samspel med föräldrar. I denna ålder dock svårdefinierade symtom varför man ofta avstår från diagnos i denna ålder.

FÖRSKOLA: Trotsiga, motorisk överaktiv. Ev utvecklingsavvikelser.

SKOLA: Typiska symtomen (överaktivitet/impulsivitet/ouppmärksamhet). På grund av dessa svårt med inlärning i skolan –> aggressivitet + lågt självförtroende. Även sociala besvär.

TONÅR: Motoriska symtom minskar, mer problem i form av svårigheter att planera, organisera etc. “Mindre yttre rastlöshet, mer inre rastlöshet”. Risk för kriminalitet, droger, alkohol etc. Detta tydligast hos pojkar. Flickor större risk att istället bli ångestfyllda, nedstämda etc.

93
Q

ADHD i barndomen - orsak?

A

Multifaktoriellt.

Gener spelar stor roll. Exempel på identifierade geneer innefattar dopamintransportör (DAT1) och dopaminreceptor (DRD4).

Dock även andra faktorer;

  • Grav förtidsbörd
  • Rökning alkohol under graviditet
  • Infektion in-utero/neonatalt
94
Q

ADHD i barndomen - hur ställs diagnosen?

A
  1. Ett varaktigt mönster där man i minst 6 månader haft minst 6 symtom på ouppmärksamhet och/eller minst 6 symtom på hyperaktivitet/impulsivitet - i en grad som är oförenlig med utvecklingsnivån - och där symtomen har negativ inverkan.
  2. Ett flertal funktionshindrande symtom på ouppmärksamhet eller hyperaktivitet förelåg före 12åå
  3. Ett flertal symtom ses i minst 2 områden (ex skola, hemma, på idrottsaktivitet)
  4. Kliniskt signifikant funktionsnedsättning i någon domän (socialt/jobb/studier)
  5. Symtomen förklaras inte bättre av annan psykisk störning, och förekommer inte enbart i samband med annan utvecklingsstörning.

(För 17 år eller äldre räcker 5 symtom)

95
Q

ADHD i barndomen - ge 3 exempel på “ouppmärksamhetssymtom” som används för diagnos?

A
  • Ouppmärksam på detaljer, slarvfel
  • Svårt att bibehålla uppmärksamhet
  • Verkar inte lyssna på tilltal
  • Misslyckas med att genomföra saker
  • Svårt att organisera sig
  • Undviker mentalt krävande uppgifter
  • Tappar bort saker
  • Lättdistraherad
  • Glömsk
96
Q

ADHD i barndomen - ge 3 exempel på “hyperaktivitetssymtom” som används för diagnos?

A

* Svårt att sitta still (rör sig mycket på plats)

* Lämnar ofta sin plats

* Springer ofta omkring/klättrar

* Svårt att leka lugnt och stilla

* “På högvarv”

* Överdrivet pratsam, avbryter när andra pratar [impulsivitet]

* Avbryter andra i handlingar/lekar [impulsivitet]

97
Q

ADHD i barndomen - exempel på psykiatriska besvär som kan uppstå i vuxen ålder?

A
  • GAD
  • OCD
  • Depression
  • Ångest
  • Smärttillstånd
  • Bipolär sjukdom
98
Q

Vad är minimal brain dysfunction (MBD)?

A

Ett gammalt begrepp som användes i många år för det vi idag kallar ADHD

99
Q

Vad är DAMP?

A

Ett uttryck som tidigare användes (80- och 90-talet). Avsedde kombinationen av ADHD och samtidig motorikstörning.
= Defecits in Attention, Motor control and Perception
Hade idag klassificerats som ADD + MPD (motor perception dysfunction) eller ADD + DCD (developmental coordination disorder)

100
Q

Vad är MPD?

A

Motor-Perception Dysfunction.
En kombination av grov- och/eller finmotoriska svårigheter SAMT perceptuella (sensoriska) svårigheter.
Motsvarar alltså i princip DCD (developmental coordination disorder - men med sensoriska besvär)

101
Q

Vad kan man säga om prognosen för ett barn med språkstörning vid 2,5åå? (Avseende generell neuropsykiatri)

A

I en studie såg man att en stor andel med språkstörning vid 2,5åå hade ADHD/ASD eller kombination av dessa vid 7åå, och en betydande andel hade IF. = Språkstörning talar alltså helt enkelt för att det även finns annat problem!

102
Q

Du träffar ett barn på 3 år som uppvisar symtom på ADHD. Vad gör du?

A

Här drar man sig från att sätta diagnos. Symtomen är ofta otydliga och kan bero på andra saker = i regel bättre att avvakta. =Expektans. Även råd och information till föräldrarna.

103
Q

Vid vilken ålder kan man tänka sig att börja behandla vid ADHD?

A

Runt 7åå. Man är restriktiv med behandling innan dess. Detta då man sett sämre effekt och större biverkningsgrad. Oklart exakt hur åldern påverkar detta, men därför börjar man sällan behandla förrän 7åå.

104
Q

Vid vilken ålder är det “bäst” att sätta en ADHD-diagnos?

A

Beror på hur man ser på det. Dock: i för tidig ålder är symtomen otydliga och svåra = man väljer hellre att expektera.
Om man väntar för länge (till tonår) ökad risk för associerade problem i form av kriminalitet, droger, alkohol, olycksfall pga riskbeteende etc.
= Bäst att intervenera nån gång däremellan, ungefär mellan 6-10åå. Då är symtomen lite tydligare än innan, men man hinner också skapa en god situation innan tillståndet får för stora konsekvenser.

105
Q

Vilka 3 tillstånd uppvisar störs komorbiditet med ADHD?

A
  1. ODD
  2. Ångest, depression
  3. CD
  4. Tics
    Även DCD och ASD
106
Q

Växer ADHD bort? Hur stor andel blir av med sin diagnos?

A

Ganska många blir av med sin diagnos. Vid 20 års-åldern gäller;
- Av med diagnosen i ca 60% av fallen
- Av med symtomen i ca ytterligare 20% av fallen
- Förbättring av symtomen i ytterligare ca 5% av fallen
= Totalt förbättring hos ca 85%

107
Q

ADHD i barndom - vad innefattas i utredningen?

A
  • Anamnes och formulär
  • Neuropsykiatrisk undersökning (tal, motorik, hörsel, syn, psykstatus)
  • Neuropsykologisk testning inkl begåvningstes

Om diagnosen sedan ställs kan man vid misstanke om bakomliggande orsak också överväga:

  • EEG
  • Genetisk analys
  • Thyroideastatus
  • Vitaminstatus (ffa VitD)
  • CT/MR
108
Q

ADHD i barndom - om man har ställt diagnosen, i vilka fall är det rimligt att gå vidare med extra utredning (avseende ev bakomliggande orsak)?

A

Om misstanke om bakomliggande orsak finns;

  • Stigmata
  • Samtida intellektuell funktionsnedsättning
  • Andra symtom som inger misstanke

Det viktigaste att komma ihåg är att om man vid ADHD inte har några andra stigmata/symtom och dessutom normal begåvningsnivå, så är chansen att hitta nåt i en sådan vidare utredning minimal.

109
Q

ADHD i barndomen - behandling (generellt)?

A
  • Centralstimulantia, upptitrering och individuell dosering.
  • Psykopedagosisk behandling
  • Fysisk träning!

Psykopedagogisk behandling både till föräldrar och patient;

  • Kunskap, strategier, råd om bemötande
  • Hjälpmedel
  • Självinstruktionsträning till barnet

Man har i studier sett att farmakologisk behandling > beteendebehandling.
Dock är farm+beteendebehandling i kombination bättre än enbart farmakologisk behandling = viktigt med multimodal behandling!

110
Q

ADHD innebär dysfunktion i utbredda neurala nätverk. Var i CNS?

A

Frontalt, i striatum, cerebellärt.
I dessa områden ses nedsatt funktion

111
Q

Vilken substans råder det brist på vid ADHD?

A

Generell sänkning i DA-system (sänkning av D2R, D3R och DAT). Eventuellt spelar noradrenalin en roll.
Farmakologisk behandling ämnar att öka aktivitet, genom att höja DA-nivåer

112
Q

Farmakologisk behandling vid ADHD? Vad väljer man?

A

Nuvarande behandlingsrekommendation:
1. Metylfenidat
Atomoxetin i utvalda fall om biverkningsprofil/effekt bedöms som mer passande

  1. Atomoxetin / Elvanse
  2. Guanfacin

SAMMANTAGET FINNS;
* Centralstimulantia
- Metylfenidat (ritalin, concerta, medikinet, equasym)
- Amfetamin (elvanse)

* NRI (atomoxetin)

* Alfa2-stimulerare (Guanfacin)

113
Q

Beskriv farmakologisk skillnad mellan metylfenidat (ritalin) och atomoxetin (strattera)?

A

Metylfenidat: blockerar DAT och NET. DAT finns i prefrontala cortex samt i striatum = ökar DA där. NET finns prefrontalt = ökar NA där.

Atomoxetin: blockerar NET. I frontalcortex sköts DA-återupptack av NET = ökar DA i frontalcortex. =Ingen effekt på striatum = således inte samma missbrukspotential.

114
Q

Vilken omgivningsmiljö är bäst för en patient med ADHD?

A

Både lugnt och strukturerat, men inte fört tråkigt. Också nytt, stimulerande och intressant.
Mycket tillsyn för att hjälpa barnet behålla fokus.
Mycket rörelsepauser. Frekventa belöningar.

115
Q

Nämn en fördel med ritalin framför concerta?

A

Ritalin är kapsel, ur vilken man kan få ut pulver = lösa i typ yoghurt.
Concerta är hård kapsel = går inte att göra så = måste sväljas hel

116
Q

Du sätter in atomoxetin. Vad är viktigt att komma ihåg?

A

Effekten kommer inte direkt. Oftast inom en vecka, men kan ta upp till 8-12v för full effekt.

117
Q

Nämn 3 vanliga biverkningar av;

  • Centralstimulantia?
  • NRI (atomoxetin)?
A

Gemensamma: nedsatt aptit, viktnedgång, magont

CS: Huvudvärk, sömnsvårigheter
NRI: Trötthet, illamående

118
Q

Hur verkar guanfacin (intuniv)? Biverkningar?

A

Alfa2a-receptoragonist (prefrontalt). Alfa2 är autoreceptor.
Enl fass; Verkningsmekanismen för guanfacin vid ADHD är inte helt fastställd. Preklinisk forskning tyder på att guanfacin modulerar signalering i prefrontala cortex och basala ganglier genom direkt modifiering av synaptisk noradrenalintransmission vid alfa2A-adrenerga receptorer.

Biverkningarna stämmer med sänkt [NA] = sedering, hypotoni.

119
Q

Vad är CPS-metoden?

A

“Collaborative and Proactive Solution” = problemlösningsträning.
Träning där man går igenom problemsituationer tillsammans med barn och familj. Man försöker tillsammans förstå dem, och komma fram till hur man kan anpassa för att förhindra att detta händer igen. Fokus på att patienten själv är med i att hitta lösningar.

120
Q

Lindrig IF kan vara en svår diagnos att ställa. Nämn några tecken på lindrig IF och när de normalt uppträder?

A

Allmän utvecklingsförlångsamnning. Känns som ett yngre barn = lätt vid syskonjämförelse.

  • Svårt att förstå abstrakta uppgifter
  • Godtrogen, lättlurad

Blir tydligast i skolåldern då ökade krav uppstår. Ofta då diagnosen ställs.

121
Q

Varför är det viktigt att en diagnos ställs vid IF, även om det bara är lindrig IF?

A

Om ej diagnos = risk för överkrav. “Du borde ju kunna detta vid din ålder” = Risk för nedsatt självkänsla.
Därför viktigt att ställa diganosen.

En diagnos möjliggör stöinsatser, särskild skolgång och tillgång till habiliteringen.

122
Q

Varför går IQ-gränsen för lindrig IF vid 70?

A

För att normalt IQ är 100, och för lindrig IF skall man ha >-2SD under normalvärdet.

123
Q

IQ används för kategorisering (svårighetsgradering) av IF. Men vad är det egentligen som bestämmer graden av funktionsnedsättning?

A

Ffa den adaptiva funktionsförmågan! Nedsatt sådan leder till stor inverkan på livet.

124
Q

Diagnosen IF kan bara ställas innan 18åå. Om man ex får en hjärnskada efter 18åå som ger sådana symtom - vad får man då för diagnos?

A

Förvärvad hjärnskada.

125
Q

Psykotiska symtom behöver inte alltid bero på sann psykossjukdom. Nämn 4 andra saker det kan bero på?

A
  • Annan psykiatrisk problematik: ofta del av affektiv sjukdom
  • Hjärnskada
  • Förgiftning
  • Läkemedelsbiverkning
  • Droger
  • Svår traumatisering / dissociation
  • Stressreaktion hos person med ASD eller IF

Typiskt vid många av dessa orsaker att patienten ändå har insikt i orimligheten i sina symtom

126
Q

Psykotiska syndrom - hur vanligt är det hos barn? När debuterar det i så fall?

A

Debuterar i så fall efter puberteten - och drabbar då ca 0,25%

Innan tonåringen otroligt vanligt, men förekommer (ca 0,01%)

127
Q

Vad är skillnaden på schizofreni och schizofreniformt syndrom?

A

Schizofreniformt syndrom är vad det heter först. Alltså i princip samma sak, men definitionsfråga.

Schizofreni kallas det först när man har haft psykossymtom >1 mån och funktionsnedsättning > 6mån
= durationsfråga

128
Q

Definiera “kortvarig psykos”?

A

>1 dag men <1 mån

129
Q

Vad karaktäriserar ett schizoaffektivt syndrom?

A

Detta är en psykossjukdom med samtidiga affektiva inslag - typ blandning mellan Schizofreni och BP.

Det viktiga är att psykotiska symtom ska föreligga både under affektiva skov, och under eutym period!

130
Q

Beskriv kliniska tecken på prodromalfasen för en psykossjukdom?

A

Typiskt smygande med gradvis förändring - kan pågå under månader-år.

ÖKAD SYMTOMNIVÅ;

  • Ångest, nedsämdhet
  • Lätt udda tankegångar, misstänksamhet, perceptuella förvrängningar
  • Personlighetsförändring

FÖRSÄMRAD FUNKTION:

  • Ökad isolering = undviker skola och sociala kontakter
  • Sömnstörning
  • Insikt kring symtomen sviktar
131
Q

Du misstänker prodromalfas i psykossjukdom hos en ungdom du träffar. Vad är viktigt att fråga/fundera över?

A
  • Föreligger hereditet för psykossjukdom?
  • Kartlägg vardagsfunktionen: är den tydligt försämrad? Undvikande beteende?
  • Hur är ungdomens egna insikt i detta?
132
Q

Förklara skillnaden mellan POSITIVA och NEGATIVA symtom vid psykossjukdom?

A

POSITIVA: Sånt som tillkommer;

  • Hallucinationer, vanföreställningar
  • Desorganiserat tal
  • Desorganiserat/katatont beteende

NEGATIVA: Sånt som försämras
- Motivation och vilja
- Känslor
= man blir alltså flack, apatisk och inhiberad.

133
Q

Du ska sätta in behandling för psykossjukdom hos en ungdom. Vad tänker du på? Val är preparat? Tanke kring dos?

A

Om möjligt: avvakta insättning 1-2 veckor för observation. Försök till stressreduktion och sömnstabilisering.

Om det ej hjälper = läkemedel.
Andra generationens antipsykotika bäst. Även klozapin kan fungera, och används vid uteblivet svar på 2 olika antipsykotika i addekvat dos.

Sätter man in så ska det vara effektiv dos, men ändå lägsta möjliga effektiva dos.

134
Q

Det finns tre typer av bipolär sjukdom. Redogör för dessa. Vilken/vilka är vanligast hos barn?

A

BP1: Mani och depression

BP2: Hypomani och depression

BP UNS: Uppfyller inte helt kriterierna för hypoman/mani

Hos unga är blandform (alltså BP1) vanligast. BP2 debuterar också tidigt i livet, men i regel lite senare.

135
Q

Hur definieras mani?

A

* Uppåt i stämningsläge (ihållande, abnormt föhöjd/expansiv/irritabel)
* Uppåt i aktivitet (ihållande abnorm ökning av målinriktad aktivitet)

MINST 3 (eller 4 om bara irritabel):

  • Ökad självkänsla
  • Mer pratsam
  • Ökad målinriktad aktivitet / psykomotorisk agitation
  • Rusande tankar
  • Lättdistraherad
  • Minskat sömnbehov
  • Lustfylld aktivitet med “sannolikt obehagliga konsekvenser”

Detta skall vara i minst 7 dagar ELLER vara i behov av sjukhusvård ELLER i samband med psykotiska symtom

136
Q

Hur definieras hypomani?

A

Samma symtom som vid mani, men lägre intensitet och mindre funktionspåverkan

Duration minst 4 dagar.

Ej psykotiska inslag.

137
Q

Hur definieras depression?

A

A) Nedstämdhet / minskat intresse i >2 veckor – under majoriteten av tiden denna period.
B) Orsakar signifikant lidande eller försämrad funktion

C) >5 av följande under samma 2-veckorsperiod:
o Nedstämdhet
o Minskat intresse

o Viktförändring (>5%)
o Sömnstörningar (kan vara av alla typer. Vanligt att man vaknar tidigt på morgonen, och då mår som sämst)
o Psykomotorisk förändring (hämning/agitation) Tidigt i förloppet syns psykomotorisk hämning i ansiktet. På sikt mer påtaglig hämning av hela kroppen.

o Minskad tanke- och/eller koncentrationsförmåga
o Energibrist Typiskt att man inte ”tar tag” i saker.

o Skuldkänslor / låg självkänsla
o Dödstankar

138
Q

Nämn 5 symtom som särskilt kan tala för bipolär depression?

A
  • Hypersomni
  • Psykomotorisk hämning
  • Patologisk skuld
  • Inslag av maniska/psykotiska symtom
  • Avviktet labilitet
  • Tidig debut
  • Hereditet
139
Q

Hur vanligt är det med bipolär sjukdom hos barn? När debuterar sjukdomen vanligast, generellt? (vid vilken ålder?)

A

Ca 0,5%

BP1 debuterar ofta runt 18-20åå
BP2 runt 23-25åå

140
Q

Vad är DMDD? Syfte?

Hur hänger diagnosen ihop med andra psykiatriska diagnoser?

A

Disruptive mood dysmorphic disorder

Ett tillstånd som man lagt till i DSM-V för att minska överdiagnostik av bipolär sjukdom hos barn.

Typ en kronisk, icke-episodisk dysfori med aggressionsutbrott. I studier uppvisar de som får denna diagnos ingen ökad förekomst av BP. Dock med depression.

141
Q

DMDD - när debuterar det normalt?

A

Ca 15-30% före 18åå

142
Q

Bipolär sjukdom - nämn 3 konsekvenser som sjukdomen för med sig?

A

(Ju fler skov och ju längre sjukdomsperioder, desto större risk för negativa konsekvenser)

  • Försämrad kognition: uppmarksamhet, minne, bearbetning etc
    =försämrad vardagsfungerande
  • Förhöjd suicidrisk
  • “Praktiska konsekvenser” = sociala problem, relationer som tar slut etc etc
143
Q

Bipolär sjukdom - mål med behandling?

A

Förebygga nya skov

Återfå funktion och livskvalitet!

144
Q

Bipolär sjukdom - behandlingen kan grovt delas in i tre faser. Redogör för dessa? Vad ges i respektive fas?

A
  1. Akutbehandling: tills symtomen lugnat ner sig lite. Ofta flera preparat inkl lugnande och sömnmedel.
  2. Stabilisering: då pat är symtomfri, men har en förhöjd risk för nya episoder. Ofta kombinationsbehandling
  3. Återfallsprevention: efter första året post-episod. Stämningsstabiliserare i lägsta effektiva dos.
145
Q

Bipolär sjukdom - nämn 3 exempel på “stämningsstabiliserare” som kan användas?

A
  • Litium
  • Valproat
  • Lamotrigin
146
Q

Utöver farmakologisk behandling, vad mer är viktigt att tänka på vid akutbehandling av patient med bipolärt/psykotiskt syndrom?

A
  • Minska yttre stimuli
  • Begränsa antal personer som patienten träffar
  • Prioritera sömn och mat!
147
Q

Utöver farmakologisk behandling, vad mer är viktigt att tänka på vid behandling av patient med bipolärt/psykotiskt syndrom - långsiktigt (i öppenvården)?

A
  • Familjens medverkan är viktig. PSYKOEDUKATION!
  • Metoder för att hantera symtom. Viktigt att lära känna sina egna varningstecken.
  • Samverkan: med skola. Ibland med socialtjänst/LSS

Dessutom: ställningstagande till utredning av kognitiv och exekutiv funktion.

Regelbunden uppföljning - viktigt för att öka compliance! Eftersträva återgång i skola och återvinnande av social funktion!

148
Q

Beskriv 3 olika normativa rädslor i ett barns uppväxt. När föreligger respektive? När försvinner respektive (normalt sett)?

A
  • Främlingsrädsla: kommer runt 8-12 mån.
  • Separationsrädsla: kommer runt 10-18 månader
    [Dessa två försvinner oftast runt 2-3åå (dock inte alltid, varierar)]
  • Spindlar/ormar/Höga ljud/snabba rörelser etc: debuterar runt 4-5åå
149
Q

Inom rädsla/oro pratar man om två skilda fysiologiska system. Förklara?

A

RÄDSLA: uppstår akut då man konfronteras med potentiellt farlig situation. Medieras av amygdala systemet. Fight or flight

ORO: uppstår icke-akut då man tänker på en mer akut situation - ex oro för att nån kommer hända i framtiden, eller oro att nåt man tidigare gjort något som kommer leda till någonting dåligt. Medieras av cortico-striato-talamo-corticala systemet och ger svagare variant av alarm - mer ältande/grubblande.

150
Q

Man vet idag att betingning faktiskt kan ske i amygdala. Hur funkar det?

A

I amygdalas laterala kärna

genom neuronal plasticitet i NMDAr

151
Q

Hur utövar amygdala sin “ångest”-effekt?

A

Genom betingning kan amygdala aktiveras i ångestladdade situationer > signalerar då (precis som annars) via locus coeruleus = autonom effekt = ångestkänsla

152
Q

I insulas främre del finns ett område som kan vara aktiverat/inblandat vid ångest. Förklara?

A

Här finns ett område med syftet att skydda från fara associerat med

  • dålig mat/livsmedel
  • kroppsvätskor indikerande sjukdom
  • vissa djur etc

= gör att man kan reagera med äckel/avsky på detta, villket kan vara en komponent i ångest

153
Q

Vilken är den vanligaste ångeststörningen hos
- barn?

  • tonåringar?
A

BARN: Separationsångeststörning

TONÅRINGAR: GAD

154
Q

Hur vanligt är det totalt med ångestsjukdom hos barn resp tonåringar?

A

SAMMANLAGT är de vanligare än neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna

Barn: total prevalens runt 7-10%

Tonåringar: total prevalens runt 14-15%

155
Q

Vad är viktigt att komma ihåg när man diagnosticerar ett ångestsyndrom hos en patient?

A

Att det föreligger en hög grad av samsjuklighet, (i över 75% av fallen föreligger även annan diagnos)

  • med andra ångestsyndrom
  • med affektiva syndrom
  • med ADHD, ASD, tourettes, tics
  • med ODD, CD etc
156
Q

Utöver att vara kopplad till andra psykiatriska diagnoser är en ångestdiagnos även kopplad till många andra typer av problem. Nämn 3?

A
  • Svårt med sociala bitar
  • Svårt i skolan, skolfrånvaro, vågar inte visa vad man kan
  • Dålig självtillit, dåligt förtroende till sig själv
  • Ökad andel somatiska sjukdomar
157
Q

Barn med ångest - hur ser prognosen ut för ångest i vuxen ålder?

A

Ångest i barndomen ökar risken för ångestsyndrom som vuxen - ungefär hälften kommer att ha ångestdiagnos i vuxen ålder.

158
Q

Ångestsyndrom - orsak?

A

Gener och miljö!

  • Man har belägg för famiiljär transmission
  • Man har identifierat inblandade gener (som har med serotonin, katekolaminer men även cellsignalering och utveckling att göra)
  • Familjära faktorer viktigt
159
Q

På temat ångest kan man prata om två olika mekanismer för hur det upprätthålls/förvärras (inlärningsmekanismer). Vilka?

A

Betingning / Negativ förstärkning: Det upplevs belönade att undvika ångestskapande situationer eller att utföra beteenden som minskar ångest eller rädsla. Sådana här beteenden som fungerar används då oftare i framtiden. = Leder till att ångest och negativa tankar förstärks. (ex vid social fobi fortsätter man hålla sig undan = negativ spiral)
Detta sker i cortico-striato-thalamo-cortikala nätverket (ventrala striatum = ncl accumbens)

Association / Associativ inlärning: då farlig situation uppstår kommer man ihåg i villken situation och var det hände (ex stötte på björn i skogen) > ny inlärning relateras sedan till gamla erfarenheter = då man är i en ny situation an detta kopplas till gammal rädsla

160
Q

Ångestsyndrom - behandling? (generella principer)

A
  1. Psykoedukativ basbehandling - information, råd etc. Se till att sömn, mat och sociala livet funkar. Åtgärd av stressande faktorer.
  2. KBT - vid OCD, fobier, GAD. Inte så bra vid social fobi.
    Man utsätter sig för en situation där man får sympaticusaktivering, och ska då INTE ta till säkerhetsbeteenden -> får se att ångesten minskar ändå.
  3. Läkemedel: primärt rekomenderas SSRI. Även SNRI har evidens. [Ofta sertralin]

OFTA ÄR KOMBINATIONSBEHANDLING KBT + SSRI BÄST!

[man brukar köra antingen KBT eller SSRI om lindrig-måttlig, och KOMBO om måttlig-svår]

161
Q

Varför räcker det inte bara att fråga en patient om RÄDSLA när man tar anamnes vid misstänkt ångessyndrom?

A

Begreppet är större än så och kan innefatta oro, men även äckel/avsky (insulas främre del), en känsla av att det inte känns rätt (OCD) etc

162
Q

Vilka läkemedel har evidens vid ångest, och fungerar?

A

SSRI, SNRI. [= fluvoxamin, sertralin, fluoxetin, venlafaxin, duloxetin]
Övriga som har evidens men funkar sämre: TCA, a2-agonist, buspiron, benzo.

163
Q

SSRI vid ångest - hur lång tid tar det innan man ser effekt?

A

Normalt 2-3 veckor

164
Q

Av de som behandlas för ångestsyndrom - hur stor andel blir bra?

A

<50% (46,5%) i remission efter 5 år.
I sig innebär ångestsyndrom i barndomen stor risk för kronisk ångestsjukdom.

165
Q

Vilken typ av behandling är BÄST vid ångestsyndrom?

A

KBT och SSRI är likvärdiga.
De är båda enskilt effektiva, men ofta är kombinationen bäst! (Aningen bättre än KBT/SSRI enskilt)

166
Q

Du träffar en patient med ågnestsyndrom på vårdcentral - handläggning?

A

ALLA dessa patienter ska få psykoedukativ basbehandling, så detta görs oavsett;

  • Information om tillståndet och barnets specifika symtom. Ångesten är inte farlig!
  • Information och råd om hur man kan förbättra denna situation. Träna barnet i ångestbemästrande.
  • Se över sociala faktorer (familj, skola etc)
  • Se över sömn och mat

Om tillståndet är skapligt från början kan detta räcka. Utvärdera då effekt efter 3-4 veckor. Överväg därefter remiss. Om tillståndet är allvarligt från början - remiss direkt till BUP. Under väntetid erbjuds denna basbehandling!

167
Q

OCD hos barn - är inte alla barn lite tvångsmässiga? Kan man egentligen sätta denna diagnos?

A

Patologisk OCD förekommer hos barn. Det som utmärker att det är en sjukdom är förstås funktionsnedsättning, som krävs för diagnos.

168
Q

OCD hos barn - typisk klinisk bild?

A

Detta kan vara väldigt svårt! Barnen förstår själva att tvångssymtomen är konstiga, och döljer dem. Det som syns är istället;

  • Undvikande beteende
  • Ev kan konstigt beteend enoteras
  • Ev fysiska symtom (typ handeksem)
  • Irritabilitet
  • Trötthet, orkeslöshet
  • Depression
  • Ångest

Typiskt att dessa barn är perfektionistiska och har hög ansvarskänsla.

Eftersom att symtomen ofta “döljs” in public är det mer typiskt att symtomen framträder mer i hemmet.

169
Q

Vad är egentligen OCD?

A

Obsessive compulsive disorder

Tvånstankar uppstår –> Genererar ångest –> Leder till beteende för att neutralisera den ångesten. Ofta typiska ritualer eller så.

170
Q

Vad är då en tvångstanke?

A

En tanke som är återkommande och som tränger sig på, trots att man inte vill det. Leder till ångest/obehag.

Kan vara allt från en maning till handling / tanke / idé. De flesta inser att det är irrationellt.

Dock kan de inte bara lämnas, för ångesten blir kraftig. Så därav väljer man ofta att utföra “ritual” (tankemässig/fysisk handling eller så) för att minska ångesten. Göra som tanken vill.

= blir alltså en tvångshandling.

171
Q

OCD hos barn - hur vanligt är det med samsjuklighet? Vad förekommer då?

A

Omkring 80% har annat tillstånd

  • Depp, ångest
  • Beteendestörning
  • Tics/tourette
  • ADHD
  • Mani
172
Q

OCD hos barn - utredning vid misstanke?

A

Det viktigaste är att ta sig tid. Går inte att förstå sig på en sådan patient och dess tankar och beteenden på bara 5 minuter. Ge det tid!

  • Typiskt strukturerad/semistrukturerad intervju
  • Formulär för screening av andra symytom/tecken
173
Q

OCD hos barn - behandlingsalternativ?

A

(Här fungerar inte terapi!)

  • KBT med exponering och responsprevention
  • Läkemedel (SSRI)

“Utnyttja din detaljerade inblick i patientens tankar och beteenden samt ritualer, för att styra upp en bra exponering där man kan öva och jobba med ritualprevention”. Viktigt att exponeringen inte är för mesig. Kan geller inte vara för kraftig = kan då ge panikångest.

174
Q

OCD hos barn - vilken behandling är bäst?

A

Både KBT och SSRI är bättre än placebo.

KBT är bättre än SSRI

Kombinationen är inte klart bättre än KBT. Detta ska dock användas om KBT på egen hand inte funkar!

175
Q

På vilket sätt funkar egentligen KBT vid OCD?

A

Man exponeras i ett jobbigt läge, och förhindrar en respons.

På sikt, med upprepad exponering utan efterföljande ritual, så får man en habituering, där hjärnan vänjer sig vid att ångestlindring ändå kommer, utan ritual.

176
Q

OCD hos barn - hur stor andel blir bra av behandling?

A

Olika studier visar olika, men <80% blir bra.

I en studie blev 25% helt friska, 40% fick subklinisk sjukdom och 20% lindrig sjukdom.
Bara 15% hade måttlig-svår sjukdom.

177
Q

OCD hos barn - val av läkemedel vid SSRI-behandling?

Hur tänker man sig att det verkar?

A

Sertralin, fluvoxamin, fluoxetin, paroxetin

verkar på cortico-striato-thalamo-corticala kretsar

178
Q

OCD hos barn - effekt av SSRI-behandling? Hur stor andel blir bra?

A

Efter >3v ser man ungefär 30-50% minskning i intensitet av symtom.

På ett år blir ca 50% bra

179
Q

OCD hos barn - alla svarar inte bra på SSRI-behandling. Vad gör man då?

A

Oavsett SSRI-svar vet man att man svarar bra på KBT = kör det!

180
Q

SSRI-behandling - biverkningar?

A

Generella: Trötthet, sexuell biverkan

Neurologiska: yrsel, tremor

MTK: magont, diarré

Psykiska: aktivering, demotivation

181
Q

Vad innebär aktivering? Risk?

A

Aktivering = generell aktivernig av alla beteenden, både inriktade och målinriktade
= blir mer som vid ADHD. Agerar mer utan eftertanke

Detta kan innebära att man får sämre resultat av KBT!

182
Q

Utöver att behandla ett barn med OCD behöver man också stödja föräldrarna. Vad gör man då/hur gör man det?

A

INFORMATION:

  • Reducera stress
  • Förbättra deras kunskap och trygghet
  • Hjälp till att styra upp rutiner som funkar (sömn, mat, socialt)
183
Q

Du träffar ett barn med OCD på värdcentral - handläggning?

A
  1. Psykoedukativ basbehandling
    - Information, tips etc
    - Se till att sömn, mat funkar
    - Se över social situation och familjesituation
  2. Remiss BUP

Om tillståndet är någorlunda påtagligt från start - remittera direkt och erbjud detta under tiden.

OCD ska primärt handläggas inom specialistpsykiatrin!

184
Q

Depression hos barn - hur vanligt är det? Vem drabbas?

A

Förekommer hos
1-2% före pubertet (könsneutralt)
3-8% under tonåren (då 2X vanligare hos flickor)

185
Q

Depression hos barn - typiska symtom?

A

Varierar mycket beroende på ålder!

Typiskt är dock minskat intresse och minskat socialt intresse.

186
Q

Depression hos barn - symtom hos SPÄDBARN?

A

Ointresserad av mat, ointresserad av social kontakt

187
Q

Depression hos barn - symtom i SMÅBARNSÅR?

A
  • Minskad nyfikenhet
  • Överaktivt/underaktivt
  • Klängigt
  • Sömnsvårigheter
  • Avstannad psykomotorisk utveckling
188
Q

Depression hos barn - symtom i SKOLÅLDER?

A
  • Mindre social
  • Koncentrationssvårigheter
189
Q

Depression hos barn - symtom i TONÅR?

A

(Här mer typiskt att man uppehåller en fasad typ i skolan - alltså märks kanske inte symtomen alltid där)

I övrigt mer likt hur det ser ut i vuxen ålder. Typiskt är;

  • Trött, orkeslös
  • Irritabilitet
190
Q

Depression hos barn - diagnoskriterier?

A

[DSM-V]

A) Nedstämdhet / minskat intresse i minst 2 veckor (under majoriteten av tiden)

B) Minst 5 av följande;

  • Nedstämdhet / irritabilitet
  • Minskat intresse
  • Viktförändring (över 5%)
  • Sömnstörning
  • Psykomotorisk hämning/agitation
  • Minskad koncentrationsförmåga
  • Energibrist
  • Skuldkänslor
  • Dödstankar

C) Orsakar signifikant lidande / försämrad funktion

191
Q

Depression hos barn - nämn 4 riskfaktorer för att utveckla tillståndet? Vilken är den viktigaste riskfaktorn?

A
  • HEREDITET är den enskilt viktigaste riskfaktorn (4X ökad risk och deprimerad förälder)
  • Kön
  • Samsjuklighet (neuropsykiatri, psykiatri)
  • Familjefaktorer
  • Sociala faktorer
192
Q

Depression hos barn - nämn 3 skyddsfaktorer?

A

* Stöd / trygghet

  • I sig själv;
    • God självkänsla
    • Taktiker för att hantera problem
  • Från familj
  • Från vänner

* Hobbys/intressen
* Beröm och goda resultat
* Fysisk aktivitet

193
Q

Depression hos barn - vilken samsjuklighet föreligger ofta?

A
  • Missbruk
  • Ångest
  • Självmordstankar
  • Självskadebeteende
194
Q

Depression hos barn - hur mycket vanligare är det med självmordstankar, självmordsförsök och självskadebeteende?

A

Självmordstankar: förekommer hos 50% av patienteterna
Självmordsförsök: 11X vanligare
Självskadebeteende: 51X vanligare

195
Q

Depression hos barn - behandling?

A
  1. “Deplyftet” - psykosocial basbehandling. Skall erbjudas till alla patienter!
  2. [Lindrig-måttlig] KBT
  3. [Måttlig-svår] Farmakologisk behandling (SSRI)
196
Q

Depression hos barn - vad ingår i psykosocial basbehandling?

A
  • Information: tillståndet, stressorer, symtom etc
  • Se över skolsituation
  • Se över familjesituation
  • Se över patientens livsstil (dygnsrytm, sömn, motion, kost, aktiviteter etc)
    ​= helt enkelt information och ett försök att optimera livet
197
Q

Depression hos barn - val av farmakologisk behandling?

A

SSRI; fluoxetin förstahandsval

198
Q

Från vilken ålder kan man sätta in SSRI vid depression hos barn? Kriterier/krav?

A

Från 8åå.

  • Måttlig eller svår depression
  • Ska ha testat psykologisk behandling utan resultat (minst 4 behandlingstillfällen)
  • Endast i kombo med psykologisk behandling!
199
Q

Du träffar ett barn med depression på vårdcentral - handläggning?

A
  1. Psykosocial basbehandling
  2. KBT
  3. Remiss BUP
    - Om medelsvår-svår depression = direkt remiss
    - Om lindrig depression = remiss om (1) och (2) ej funkat
200
Q

Depression hos barn - hur går det för de som behandlas? Hur många blir bra?

A

90% blir bra men 50% har risk för återfall

= totalt 50% (flickor har större risk för återfall)

201
Q

Fullbordat suicid - vilket kön är det vanligast hos? Varför är det så?

A

3X vanligare hos pojkar (trots att försök är vanligare hos tjejer). tros vara en kombo mellamn sämre förmåga att kommunicera om man mår dåligt + generellt mer aggressiva metoder

202
Q

Suicidförsök hos unga - hur vanligt är det?

A

(Vanligare hos tjejer)

1/20 tonåringar har någon gång gjort ett självmordsförsök

203
Q

Suicidhandlingar hos unga - man pratar om två kategorier av orsaker. Vilka?

A
  • Bakgrundsfaktorer
  • Utlösande faktorer
204
Q

Suicidhandlingar hos unga - nämn 5 potentiella bakgrundsfaktorer?

A
  • Psykiatrisk diagnos
  • Missbruk
  • Personlighet där man lätt får utbrott
  • Låg självkänsla
  • För stort ansvarstagande, förvrängt
  • Kognitiv dysfunktion
  • Tidigare suicidförösk
  • Otrygg uppväxt / dåliga familjeförhållanden iö
  • Mobbning, avsaknad av samhörighet
205
Q

Suicidhandlingar hos unga - vilka 3 psykiatriska diagnoser är vanligaste bakgrundsorsaker till det?

A

Självmordsförsök:

  • PTSD
  • Paniksyndrom
  • Dystymi

Fullbordat suicid:

  • ED
  • BP
  • Schizofreni och schizoaffektivt syndrom
206
Q

Anorexia nervosa - hur vanligt är det? Vem drabbas?

A

Mycket vanligare hos kvinnor (10X) och debuterar under puberteten.

1-2% av kvinnor!

207
Q

Anorexia nervosa - orsak?

A
  • Genetik (förklarar 50-60% av etiologin)
  • Samhällsfaktorer och ideal (vanligt med bantning vilket utgör en risk)
208
Q

Anorexia nervosa - diagnoskriterier?

A

A) Otillräckligt matintag som leder till undervikt (BMI <-2SD)

B) Intensiv rädsla att gå upp i vikt/bli tjock

C) Störd kroppsupplevelse / självkänslan är överdrivet påverkad av kroppens form eller vikt

209
Q

Hur vanligt är det med bantning hos tonåringar?

A

Flickor <60%

Pojkar <20%

Alltså 2/3 och 1/5

210
Q

Anorexia nervosa - kan delas in i två typer. Vilka?

A
  • Med självsvält
  • Med hetsätning>självrensning. Detta är typ som bullemi, men skillnaden är att man alltså uppfyller alla andra krav för anorexi här också
211
Q

Anorexia nervosa - symtom?

A
  • Låg vikt och ätstörning
  • Störd kroppsuppfattning och rädsla att gå upp i vikt
  • Psykiatrisk samsjuklighet: depp, tvång, ångest, sömnstörning, koncentrationssvårigheter
  • Skör hud och hår
  • Hypotermi
  • Bradykardi, hypotermi

(i princip går alla organ på lågvarv)

212
Q

Anorexia nervosa - behandling?

A

* Normalisera vikt: 3 lagade mål mat + 3 mellanmål dagligen.

* Familjebaserad terapi: för att stötta rutiner, matvanor etc

213
Q

Anorexia nervosa - vad är önskar viktuppgång vid behandling?

A

0,5-1kg per vecka!

214
Q

Vad är undvikande/restriktiv ätstörning?

A

Ett tillstånd där man får ett begränsad intag av energi och näringsämnen pga

  • Bristande intresse
    ELLER
  • Avvikande perception (tycker maten verkar äcklig)
    ELLER
  • Rädsla för konsekvenser (ex sätta i halsen)
215
Q

Undvikande / restriktiv ätstörning - vad krävs för diagnos?

A

För diagnosen ska tillståndet leda till signifikant funktionspåverkan/nedsättning

  • viktförlust/näringsbrist (eller behov av PEG/supplement)
    ELLER
  • att man får försämrad psykosocial funktion.

Dessutom ska det inte finnas nån störd kroppsuppfattning!

216
Q

Undvikande / restriktiv ätstörning - behandling?

A

Beror på orsak:

  • Bristande intresse eller avvikande perception = Familjebaserad behandling (psykoedukation)
  • Rädsla för konsekvenser = KBT och mer ångestbehandling

Pediatrik (14 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions