GERD Flashcards
Vad är gastroesafogal reflux (refluxbesvär)?
Läckage av surt magsäcksinnehåll upp i matstrupen. Orsakar oftast halsbränna (bröstbränna) och/eller sura uppstötningar.
När benämns refluxbesvär Gastro Esofageal Reflux Disease (GERD)?
Om besvären är så frekventa (varje vecka) och att de påverkar livskvalitén.
Vad orsakar GERD?
Defekt ventil mellan magsäck och matstrupe. Finns nästan alltid ett hiatusbråck av glidtyp.
Orsaken till hiatusbråck är ej känd.
Bukfetma ökar buktrycket och kan förvärra symtomen.
Vad är relationen mellan GERD och dyspeptiska besvär?
Pat med dyspeptiska besvär kan ha reflux som ett delfenomen. Omvänt kan en pat med GERD ha dyspeptiska besvär.
a
a
Vad är funktionell halsbränna?
Symtom som vid GERD men man hittar inget avvikande vid gastroskopi eller 24-h pH-mätning.
Etiologin är oklar och PPI har ingen eller dålig effekt.
Symtom GERD?
Bröstbränna/sura uppstötningar som uppträder regelbundet: Efter måltid Vid framåtböjning Vid lyft I liggande
Smärtor i epigastriet saknas (per definition) ofta.
Vilka atypiska symtom kan uppträda vid GERD?
Esofageal (retrosternal) smärta av icke svidande typ
Sväljningsbesvär (p g a peptisk stenos eller esofageal motorikrubbning)
Hosta, heshet, astma och tandbesvär pga aspiration (vanligast nattlig).
Utredning GERD?
Diagnosen GERD ställs oftast enbart med anamnes med typiska symtom sedan minst en månad.
Gastroskopi
Ex juvantibus terapi med protonpumpshämmare (PPI).
24-timmars pH-mätning (gold standard)
När ska man göra gastroskopi?
Behöver inte göras vid typiska refluxbesvär som svarar bra på PPI behandling.
Bör göras:
Vid svårigheter att svälja.
Vid besvär som inte svarar på protonpumpshämmare (PPI).
Vid långdragna refluxbesvär för att vägleda behandlingsstrategi.
Vid atypiska symtom.
För att påvisa evt ventrikelsjukdom med sekundär reflux.
Hur klassificerar man esofagit enligt Los Angeles-skalan (‘LA-skalan’)?
Grad A: En eller flera mucosaskador vardera inte längre än 5 mm.
Grad B: Minst en mucosaskada längre än 5 mm, men inte sammanhängande mellan två slemhinneveck.
Grad C: Minst en skada sammanhängande mellan två slemhinneveck, dock inte runt hela circumferensen.
Grad D: Sammanhängande skada runt minst 75 % av circumferensen.
Ex juvantibus terapi med fulldos (gärna morgon och kväll) protonpumpshämmare (PPI) i 2 veckor. Förskrivande måste utvärdera.
Esofageala symtom som förbättras signifikant är sannolikt refluxutlösta. Vid utebliven förbättring är det mindre sannolikt att det rör sig om reflux.
Ex juvantibus terapi med fulldos (gärna morgon och kväll) protonpumpshämmare (PPI) i 2 veckor. Förskrivande måste utvärdera.
Esofageala symtom som förbättras signifikant är sannolikt refluxutlösta. Vid utebliven förbättring är det mindre sannolikt att det rör sig om reflux.
24-timmars pH-mätning (”gold standard” för att verifiera refluxsjukdom). Ska inte göras rutinmässigt men kan övervägas vid atypiska refluxbesvär och bör alltid utföras innan ställningstagande till operation.
24-timmars pH-mätning (”gold standard” för att verifiera refluxsjukdom). Ska inte göras rutinmässigt men kan övervägas vid atypiska refluxbesvär och bör alltid utföras innan ställningstagande till operation.
Målsättning med terapi är i första hand att minska patientens symtom och inte att läka esofagit eller minska risk för komplikationer.
Målsättning med terapi är i första hand att minska patientens symtom och inte att läka esofagit eller minska risk för komplikationer.
Detta innebär att man inte rutinmässigt behöver göra gastroskopi för att kontrollera läkning av esofagit. Endast vid uttalad esofagit (grad C och D) behandlar man för att förebygga stenos och kontollgastroskopi är då indicerat.
Detta innebär att man inte rutinmässigt behöver göra gastroskopi för att kontrollera läkning av esofagit. Endast vid uttalad esofagit (grad C och D) behandlar man för att förebygga stenos och kontollgastroskopi är då indicerat.
- Måttliga intermittenta besvär
Undvik stora fettrika måltider
Ej äta sent
Sluta röka
Minska alkohol
Protonpumpshämmare eller H2-blockerare intermittent
Höjd huvudända på sängen (1-2 dm) vid nattliga besvär
- Måttliga intermittenta besvär
Undvik stora fettrika måltider
Ej äta sent
Sluta röka
Minska alkohol
Antacida eller alginat vb. och ev. till natten.
Protonpumpshämmare eller H2-blockerare intermittent
Höjd huvudända på sängen (1-2 dm) vid nattliga besvär
Refluxsjukdom med måttlig eller ingen esofagit vid gastroskopi
Intermittent terapi med protonpumpshämmare (PPI) i halv normaldos eller normaldos x 1 (motsvarande t ex omeprazol 10-20 mg x 1). Eventuellt kan man trappa ner till H2-blockare
Eftersträva lägsta effektiva dos
Symtomstyrd terapi: patienten styr själv medicinering efter sina symtom
Terapiperioder om 4-8 veckor
Kontinuerlig terapi endast om patientens besvär snabbt återkommer efter utsättning
Refluxsjukdom med måttlig eller ingen esofagit vid gastroskopi
Intermittent terapi med protonpumpshämmare (PPI) i halv normaldos eller normaldos x 1 (motsvarande t ex omeprazol 10-20 mg x 1). Eventuellt kan man trappa ner till H2-blockare
Eftersträva lägsta effektiva dos
Symtomstyrd terapi: patienten styr själv medicinering efter sina symtom
Terapiperioder om 4-8 veckor
Kontinuerlig terapi endast om patientens besvär snabbt återkommer efter utsättning
- Refluxsjukdom med signifikant esofagit (grad C och D)
Bör behandlas kontinuerligt med PPI, överväg förhöjd dos eller esomeprazol vid otillräcklig effekt
Kontrollgastroskopi efter 4-8 veckor för att verifiera läkning och upptäcka eventuella tendenser till peptisk stenos
- Refluxsjukdom med signifikant esofagit (grad C och D)
Bör behandlas kontinuerligt med PPI, överväg förhöjd dos eller esomeprazol vid otillräcklig effekt
Kontrollgastroskopi efter 4-8 veckor för att verifiera läkning och upptäcka eventuella tendenser till peptisk stenos
Operation
Laparoskopisk fundoplicatio kan övervägas i enstaka fall:
Vid reflux med regurgitation av ventrikelinnehåll (bolus) till munhålan och/eller till luftvägar – PPI har förstås ej effekt på själva bolusrefluxen.
Som alternativ till kontinuerlig terapi med PPI. De som svarar bra på PPI är också de som blir bäst efter operation. Långtidsresultaten är dock tämligen likvärdiga för operation och långtidsbehandling med PPI, och operationen är inte riskfri och kan dessutom ”inte göras ogjord”.
Vid otillräcklig effekt av PPI i förhöjd dos. Bör dock föranleda kritisk utredning av diagnosen, eftersom besvären då i vissa fall kan vara ”funktionella” och inte syrabetingade.
Refluxoperation är kontraindicerad vid funktionell dyspepsi med reflux eller vid samtidiga funktionella kolonbesvär (IBS).
Operation
Laparoskopisk fundoplicatio kan övervägas i enstaka fall:
Vid reflux med regurgitation av ventrikelinnehåll (bolus) till munhålan och/eller till luftvägar – PPI har förstås ej effekt på själva bolusrefluxen.
Som alternativ till kontinuerlig terapi med PPI. De som svarar bra på PPI är också de som blir bäst efter operation. Långtidsresultaten är dock tämligen likvärdiga för operation och långtidsbehandling med PPI, och operationen är inte riskfri och kan dessutom ”inte göras ogjord”.
Vid otillräcklig effekt av PPI i förhöjd dos. Bör dock föranleda kritisk utredning av diagnosen, eftersom besvären då i vissa fall kan vara ”funktionella” och inte syrabetingade.
Refluxoperation är kontraindicerad vid funktionell dyspepsi med reflux eller vid samtidiga funktionella kolonbesvär (IBS).
Patienter med refluxsjukdom behöver därför ej följas med regelbundna gastroskopier.
Patienter med refluxsjukdom behöver därför ej följas med regelbundna gastroskopier.
