Gastroenterologi (UC och CD) Flashcards
CD
- Vilka 2 symtom uppträder hos typfallet?
- Vilka andra andra symtom kan patienten ha?
- Vilken karaktär har symtomen relateat till tid?
- Vilka 2 mineralier får patienten ofta ökad förlust av?
- Buksmärta och diarre
- Feber, viktnedgång (diarre, smärta när man äter), GI-blödning (dock vanligare vid UC), trötthet (pga anemi pga malabsorption av t.ex. Fe, folat, B12.
- Intermittenta - skovvisa symtom.
- Fe och Kalium
CD
- Vilken är den vanligaste lokalisationen för debut i tarmen?
- Säger 1. något om hur sjukdomen kommer utvecklas i resten av GI-kanalen?
- Ileocaecalt. Därefter colon vanligast att drabbas i vid debut.
- Nej.
CD utredning
- Vad är viktigt att fråga om i anamnes?
- Vilka statusundersökningar gör du alltid som standard?
- Vilka blodprover tar du?
- Varför tar du f-calprotectin och vilken gränsvärde kan man säga är hög sannolikhet för IBD-sjukdom?
- Vilket annat fecesprov tar du alltid?
- SOCRATES
- NÄR debuterade symtomen?
- HUR många gånger du på toa per dygn? (1 fast föda per dag normalt enl WHO)
- HUR ser ev. diarre ut? BLOD? SLEM?
- Kom ihåg att patienten adapterar psykiskt till ändrade avföringsvanor och tänker ofta inte på det.
- VAR har du ont i buken? Vad gör att det blir bättre eller sämre?
- Vid UC eller CD är man ofta på toa på nätterna, skiljer från funktionella tarmsjukdomar oftast. - Buk. hjärta, lungor.
- Se bild.
- Calprotectin (protein i granulocyters cytoplasma, markör för inflammation). Om över 250 = hög sannolikhet för IBD.
- Fecesodling inkl cl. difficile-toxin. Campylobacter och yresenia kan ge liknande symtom.
CD utredning del 2
- bilden: ofta fläckvisa inflammationr vid CD.
- Vilken undersökning ska alltid göras för att bekräfta eller utesluta diagnos?
- Vilken undersökning går du vidare med om inget ses på undersökning i punkt 6?
- Fullständig koloskopi inkl ileum. Px ska tas för diagnostik!
- DT eller MR. Ev. kapselendoskopi. För differentialdiagnostik eller försöka ställa diagnosen Chrons.
CD utredning del 3
- Vad är risken om en CD har gått så långt att den involverar hela tarmväggen (transmural)?
- Vilka histologiska fynd kan hittas vid CD (3 st, översiktligt)?
- Perforation, abscesser, stenoser eller/och fistelbbildningar mellan t.ex. tarm-urinblåsa
- Kronisk inflammation med mycket lymfocyter, icke nekrotiserande granulom, bägarceller bevarade (skillnad från UC).
CD utredning del 4
- Vid vilken komplikationsmisstanke till CD är MR indicerat?
- Vilka indikationer finns för, och vilka frågeställningar vill du ange i remiss vid DT-buk vid utredning av komplikationer till Chrons sjukdom?
- Fistlar.
- Om misstanke om obstruktion eller inflammation.
Frågeställning:
- obstruktion?
- Väggförtjockning, förstorade lymfknutor? (inflammation).
Vad är fördelen med kapselendoskopi vid utredning av CD?
- Kan påvisa mycket mindre inflammaotoriska förändringar i tarmen jämfört vanlig koloskopi. Äcen små GI-blödningar blir möjliga att se.
UC symtom
- Kardinalsymtom?
- Hur brukar symtomen uppträda i ett tidsperspektiv?
- Är smärta och feber vanliga symtom?s
- Blodiga diarrer
- Smygande symtom under 2-4 veckor
- Smärta eller feber är ovanligt (feber dock förekommande om svårt skov).
- Smärta + feber är däremot vanligt vid CD!
UC
- Det finns lindrigt, måttligt eller svårt skov. Hur klassificerar man vilken allvarlighetsgradpatienten har?
- Kräver svårt skov inläggning?
- Blodiga diarrer med olika frekvens definierar skovtypen.
- Svårt skov: minst 6 avföringar per dygn och allmänpåverkan.
- Svårt skov kräver nästan alltid inläggning.
UC utredning (symtom + skopifynd + PAD ska alltid ingå för diagnos).
UC börjar alltid i rectum.
- Vid CD är inflammationen ofta segmentell och fläckvis i slemhinnan. Hur är den vid UC?
- Anamnes och statusundersökningar är som vid utredning på misstanke av Chrons.
- Men vad skiljer i vilken undersökning man börjar med? Och vad avgör om man behöver gå vidare med fullständig koloskopi? - Vilka blodprover vill du ta?
- Vilka fecesprover vill du ta?
- Ofta kontinuerlig. Börjar i rektum som proktit, vanligt att den sedan sprider sig upp i colon.
- Man börjar med rektoskopi. Om man ser den övre gränsen för inflammation behöver ingen annan undersökning göras just nu.
- Om övre gräns inte ses, sigmoideoskopi, eller koloskopi. Man måste hitta den övre fria gränsen!
- I väntan på ev. fullständig koloskopi insätter man behandling ändå på misstanken!
- PX!!!!
- Se slide.
- Calprotectin (gränsvärde 250 misstanke IBD)
- Fecesodlingar.
Kan man skilja psesupolyper från cancer visuellt?
Lindrigt skov: hyperemi. Små blödningar. Lite fibrin ses. Svårt skov - fibrin, ingen frisk slemhinna kan ses. lättblödande.
Nej! Alltid px!!!
Du har tagit PAD som du skickar till patologen för diagnosik av ev. UC.
Vad kan man se histologiskt som känntecknar UC?
- Lymfocyter
- Inflammation som engagerar mukosan
- Kryptförgreningar (inga långa smala kryptor ses)
- Tömda bägarceller (skillnad från CD). Avskalat epitel.
- Abscesser i kryptorna
- Vid måttligt och svårt skov av både CD och UC är det samma akuta behandling som gäller. Vad är det för medicinsk behandling man ger vid måttligt och svårt skov?
- Vid lindrig skov av UC, vad är behandlingen då?
Måttligt skov
- Prednisolon 40 mg x1 po
Svårt skov
- Betametason 8 mg x2 iv.
- Öka grundmedicinering. Öka 5-aminosalcylsyra (5-ASA) till 4,8 g x1 (maxdos).
Vad är underhållsbehandlingen vid UC?
Om den grundläggande underhållsbehandlingen inte räcker, vad lägger man till då för behandlingar (enligt behandlingstrappan)?
- 5-ASA (Mesalazin). Maxdos 4,8 g. Finns äcen som rektal beredning.
Om denna inte räcker, tillägg av:
- Azatioprin 100-250 mg per dag
Om 5-ASA eller Azatioprin inte räcker
- Immunmodulerande behandling t.ex. infliximab.
- i svåra fall kirurgi med kolektomi.
Vad är underhållsbehandlingen vid CD och vad för läkemedel lägger man till vid ileocecal sjukdom?
Om inte denna behandling fungerar, vad är nästa steg i behandlingstrappan?
Standard start: Azatioprin 100-250 mg per dag
- I vissa fall Metotrexat också (teratogent - ej till fertila kvinnor).
Tillägg vid ileocecal sjukdom
- Budesonid 6 mgx1. Rektalt eller tablett. Rektalt bra pga mer lokal verkan än systemisk.
Om inte detta fungerar
- immunmodulerande läkemedel t.ex. Infliximab.
- kirurgi- resektion.