Funktionella tarmsjukdomar och neurogastroenterologi Flashcards
25 % av befolkningen har en funktionell tarmsjukdom eller en nerogastroenterologisk sjukdom. är en vanlig sökorsak på inom vården, t.ex. besvär som slutar i en IBS-diagnos.
- Nämn dem 4 vanliga funktionella tarmsjukdomarna
- Vad definierar en funktionell tarmsjukdom från icke funktionell?
- Funkitonell dyspepsi, funktionellt illaåmende, IBS, funktionell förstoppning
- Att man inte kan påvisa en objektiv orsak till sjukdomen. Funktionella tarmsjukdomar diagnosticeras utifrån symtom och uteslutande av objektiva fynd med Rom 4 kriterier.
Detta är symtom som är förenliga med funktionella tarmsjukdomar. Nämn symtom som INTE är förenliga med funktionell tarmsjukdom. Totalt 8 st.
Slamkrypare - IBS med samtidig hemorrojder.
För att ställa diagnosen IBS ska man ha buksmärta minst gång per vecka de senaste 3 månaderna, samt debut för minst 6 månader sedan.
Men man ska också minst ha 2 av 3 andra symtom. Vilka symtom?
- Förbättring eller försämring efter tarmtömning
- Förändrad frekvens tarmtömning
- Förändrad form på avföringen
IBS är en uteslutningsdiagnos
- Vilka prover tar du för att utesluta celiaki?
- Vilka prover tar du för att utesluta IBD eller malignitet?
- Vilka andra prover kan du ta exempelvis för att utesluta annan sjukdom utanför magtarmkanalen?
1.
Celiaki
- transglutaminas-AK
- IBD eller malignitet
- F-hb
- Hb (blodstatus)
- F-calprotectin (IBD)
- CRP (IBD) - TSH, calcium
Vanligen debuterar IBS mellan 20-40 års ålder.
Koloskopi eller rektoskopi - vilken åldersgrupp vill du göra antingen endast rektoskopi eller båda på? På en patient som har IBS symtom men inga symtom som tyder på organisk sjukdom.
Över 50 år
- koloskopi och rektoskopi
- pga vanligare med malignitet
Under 50
- räcker ofta med rekoskopi
Behandling IBS
Hur behandlas en lätt, måttlig, svår IBS?
Svår = kan inte gå och jobba. påverkan på dagliga livet
Måttlig - lätt IBS kan vanligen vårdcentralen ta hand om
IBS är en diagnos som ofta är som värst en period i livet.
Vad mer kan du informera patienten som har IBS om angående malignitetsrisk, hur stor risk att ha kvar symtomen under 10 år efter diagnos?
IBS är alltid benignt, och det påverkar inte överlevnaden eller ökar risken för malignitet
De flesta har flukturerande symtom, och 50 % av patienterna har symtom kvar 10 år efter diagnos. Ofta blir det mildare med åren. Stress kan t.ec. utlösa IBS.
Dyspepsi har ungefär 20 % av befolkningen
1. Vad definierar dyspepsi?
2. Vilken undersökning ska alltid göras vid dyspepsi?
3. Om denna undersökning inte påvisar organisk orsak, vad får patienten för diagnos om även andra prover som tagits är normala?
- Dyspepsi = Smärta eller obehag från övre delen av magen, t.ex. halsbränna, uppblåshet, tidig mättnadskänsla, rapar mycket.
- Gastroskopi
- Funktionell dyspepsi
Dyspepsi
4. Vad tar du för anamnes ungefär på en patient med dyspepsi?
5. Ge exempel på prover du kan ta för att utesluta organisk orsak.
- Alarmsymtom - B-symtom, blod i avföring, förändrade avföringsmönster, buksmärta, feber, nattliga symtom, sväljningssvårigheter
- Hb - blodstatus utesluta anemi. Leverprover för att utesluta lever/gallbesvär, F-helivobacter pylori antigen för att utesluta ev. infektion i ventrikeln (associeras ibland till funktionell dyspepsi)
- Nämn riskfaktorer för att få funktionell dyspepsi. totalt 7
- Liksom IBS finns en teori om gemensamma orsaker till funktionell dyspepsi. Nämn 3 teorier.
- Dysfunction i signaler från magtarmkanalen till CNS. CNS övertolkar informationen och leder till hypersensibilitet.
- Även förändrad mikrobiota i duodenum tros kunna förklara IBS eller dyspepsi.
- Aktivering av eosinofiler och mastceller u duodenum. Eosinfoiler finns normalt mest i colon, lågt antal innan.
Funktionell dyspepsi
Information till patienten att man inte hittar någon organisk orsak. Men hur kan du prova att behandla patienten medicinskt? 3 saker
Motilitetssjukdomar (organiska sjukdomar)
1. Hur utreds akalasi med undersökning?
Gastropares - vanligaste motilitetssjukdomen
2. Vilka är dem 2 vanligaste symtomen?
3. Idiopatisk orsak är vanligast, annars är det vanligast som orsak till remiatologisk sjukdom eller diabetes.
Diabetiker har en ökad risk (komplikation). Vilket specifikt symtom kan diabetiker uppleva pga gastropares?
Vad är patofysiologin bakom gastropares hos diabetiker?
- Slätröntgen med kontrast
- Illamående och kräkningar.
- Gastropares leder till långsam tömning av ventrikel och därmed paradoxalt lågt blodsocker efter måltid när patienten samtidigt tagit insulin.
Patofysiologi
- Interstitiella Cajal-celler (ventirkelns pacemakerceller) i enteriska nervsystet drabbas av neuropati. Ger långsammare rörelse och tömning.
Gastropares
Vilken radiologisk undersökning gör du för att ställa diagnosen?
Scintigrafi. Radioaktiv omelett sväljs ner. Man tar bilder med gammakameran.
Om mer än 60 % av omeletten kvar i ventriklen efter 2 timmar = patologiskt = gastropares
Gastropares
Vad är viktigt att göra hos en patient med gastropares avseende diabetesläkemedel, dietist?
Vilka läkemedel kan du eventuellt ge för att stimulera pylorussfinktern att öppnas vid gastropares?
- Sätt ut antidiabetika och opioder
- Dietistråd - vältuggad mad, oftare äta, mindre fettk, inga fibrer.
Läkemedel
- prokinetika t.ex. Metoklopramid
