föreläsning: våldutsatthet

Question 1

våld - vad är det

Answer 1

varje handling riktad mot annan person, denna handling skadar, smärtar, skrämmer, kränker, får personen att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra någon den vill

Question 2

typer av våld

Answer 2

fysiskt

psykiskt: även “latent” där man inte kan ta på det psykiska våldet men “känner av vilket humör personen är på etc”, dvs överliggande hot

sexuellt: ja/nej

ekonomiskt (t.ex. får ej ta med sig sina djur, tillåts ej ha koll på ekonomi, måste visa kvitton etc)

digitalt: förföljese, forum etc

funktionshinderrelaterat: utsatt utifrån sitt funktionshinder

försummelse: får ej behov tillgodosedda

Question 3

vilka kan tänkas utföra våld

Answer 3

familj/partner (nära relationer)

inom vård och omsorg

hedersrelaterat

andra utövare

self-neglect och risktagande

Question 4

våld i nära relationer

Answer 4

omfattar alla typer av våld som kan förekomma mellan närstående (alla typer av förhållanden) samt inom syskon och andra familj/släkt-relationer

kännetecken: den som utsätt/den som utsätter har nära relation med känslomässiga band till varandra, detta gör det svår för den utsatta att göra motstånd och bryta relationen

Question 5

förekomst: våld i parrelationer

Answer 5

20-25% av kvinnor utsätts någon gång i livet

16-22 kvinnor dödas av sin parter/år

15% av män utsatta någon gång i livet, 2-4 män dödas av partner/år

kvinnor utsätts generellt för grövre våld, de rapporterar oftare upprepat våld/skador samt rädsla som följd

Question 6

våld i parrelationer: viktiga aspekter

Answer 6

mannen är utövare och kvinnan utsatt: vanligast och oftast allvarligast

MEN

våld är ungefär lika vanligt i samkönade relationer

kvinnor kan också vara utövare och utsätta män

ibland är våldet bilateralt, dvs inte alltid att urskilja “offer/förövare”

Question 7

dödligt våld mot kvinnor

Answer 7

vanligaste gärningspersonen är en nuvarande/tidigare partner men även familjemedlemmar

motiv: är ofta svartsjuka eller separation

psykisk ohälsa hos gärningspersonen är vanligt

brottsplatsen är i 80% av fallen hemmet hos någon av partnerna eller det gemensamma hemmet

Question 8

dödligt våld: motiv

Answer 8

hämnd: vill orsaka smärta, lidande vilket kan leda till mord på kvinnan eller gemensamma barn

föregås ofta av gräl/konfrontation som går att härleda till mannens privilegium/makt att bestämma över hemarbete/pengar/barnuppfostran

andra motiv: ägande rätt över partner/kontroll, svartsjuka, misstanke om otrohet, kvinnan inlett nytt förhållande, kvinnan har bestämt sig för att lämna eller försöker göra det, vårdnadstvister

Question 9

den typiska gärningsmannen i våld i nära relationer (jmf med män som begår annat dödligt våld)

Answer 9

äldre

högre utbildning generellt

mer sällan arbetslös

mer sällan psykopati (men ändå vanligt)

mer sällan alkoholpåverkad (men ändå vanligt)

ofta utan medhjälpare (dvs utför mord själva)

ej drivna av ekonomiska motiv

i cirka 1/5 av fallen tar gärningsmannen sitt liv i samband med gärningen

Question 10

särskild sårbarhet

Answer 10

• äldre
• missbruk
• HBTQ
• person med psykisk ohälsa
• funktionsnedsättning
• personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck
• kvinna med utländsk bakgrund

Question 11

varför är dessa specifikt sårbara

Answer 11

gruppens utsatthet

brottets konsekvenser: t.ex- knuffar tant som bryter höft o sen dör av det

gruppens resurser och förmåga att utnyttja dem (ekonomiska, sociala, politiska)
–> t.ex. dementa som ej kan förmedla vad de varit utsatta för, person som ej kan svenska

Question 12

äldre och utsatthet

Answer 12

dåligt studerat

delvis andra förutsättningar
- utsatthet och beroendeställning
- fler/andra utövare (vuxna barn, vårdpersonal)
- kan behöva andra insatser än yngre

Question 13

förekomst våld mot äldre: studie

Answer 13

41% någon gång under livet i studier

övergrepp mot äldre >= 65 år 18%

av de som hade varit utsatta någon gång i livet hade 56% varit utsatta flera gånger i livet eller för flera typer av övergrepp

Question 14

take home våld mot äldre

Answer 14

reagera: vi inom vården bör bli bättre på att upptäcka och hjälpa äldre som är eller varit utsatta för olika övergreppp

Question 15

vad ger resiliens mot våldutsatthet samt vad bidrar det till

Answer 15

närvarande vuxna

bra coping strategier

socialt stöd

epigenitik, personlighet

= god hälsa, stabilt arbete/boende, finansiell trygghet, fungerande närmiljö

Question 16

vad kan bli orsak/konsekvens av det trauma som övergrepp genom livet innebär

Answer 16

fattigdom

våld av partner

gängvåld

personer i hushållet med allvarlig psykisk ohälsa

person i hushåll som suttit i fängelse

bevittnat våld mot förälder

rasism, ålderism, sexism

historiska trauman

negativa copingstrategier

person som är drogberoende

Question 17

konsekvenser av våld: fysiologiska

Answer 17

skador på kroppen
- t.ex. skador buk/thorax
- hjärnskador
- brännskador
- frakturer
- funktionsnedsättning

Question 18

konsekvenser av våld: mental hälsa och beteende

Answer 18

alkohol/drog beroende

depression, ångest

PTSD

ät-sömnproblem

konc-svårigheter

hyperaktivitet

utåtagerande

rökning

självmordstankar/beteende

oskyddat sex

Question 19

konsekvenser av våld: mental hälsa och beteende

Answer 19

alkohol/drog beroende

depression, ångest

PTSD

ät-sömnproblem

konc-svårigheter

hyperaktivitet

utåtagerande

rökning

självmordstankar/beteende

oskyddat sex

Question 20

konsekvenser av våld: reproduktiv hälsa

Answer 20

oplanerad graviditet

graviditetskomplikationer

osäker abort

gynekologiska problem

komplext regionalt smärtproblem

kronisk bäckensmärta

HIV och andra könssjukdomar

Question 21

konsekvenser av våld: kronisk sjukdom

Answer 21

artrit

astma

cancer

CVD

DM

njursjukdom

leversjukdom

stroke

Question 22

“jämn sjukskriven”

Answer 22

mäns våld mot kvinnor är en försummad orsak till kvinnors ohälsa

bland flertalet långtidssjukskrivna finns en bakgrund av våld i nära relation eller sexuella övergrepp som patienten inte har behandlats för

Question 23

är vi bra på att fråga utsatta om våldutsatthet i vården

Answer 23

nej
- ca 19% av personer 25-44 år frågas

lägre i andra åldersgrupper

Question 24

vad gör det svårt för vårdpersonal att fråga

Answer 24

osäkerhet, obehag

tidsbrist

hur hantera svaret, vad är mitt ansvar?

Question 25

andra brister i skyddsnätet

Answer 25

brist i både H&S-personal samt socialtjänst att de sällan frågor om våldutsatthet trots att en person kan ha berättat om en konfliktfylld relation eller om att partnern är aggressiv

socialtjänst inleder inte alltid utredningar om barn trots allvarliga problem

eller att man ej följer upp barnens situation efter avslutad utredning

Question 26

vad säger lagen om sjukvårdens ansvar vid misstänkt våld
=(HSLF-FS=FHM föreskrifter och allmänna råd i författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, LM, folhälsa)

Answer 26

om en person visar symtom/tecken som väcker misstanke om våldutsatthet ska vårdgivare se till att personal frågar den vuxna i ENRUM om orsak till symtom/tecken. Om misstanke om våld/övergrepp kvarstår ska vårdgivaren se till att H&S-personalen

1. beaktar vilka behov den vuxna kan ha av vård både fysiskt/psykiskt med anledning av våldet
2. informera om möjlighet till vård, stöd, hjälp från socialtjänsten samt kontakt med frivilligorganisationer
3. hjälpa den vuxna att få kontakt med socialtjänsten om pat samtycker
4. ta reda på om det finns barn i den vuxnas familj och gör anmälan till sos vid misstanke om att barnen far illa (socialtjänstlagen paragraf 1 kap 14)

Question 27

när ska man fråga om våldutsatthet

Answer 27

blåmärken ff.a. om olika ålder och på konstiga ställen

sår, fraktur, brännskada

sömnstörning

kroniker där behandling sviktar

kronisk smärta, psykosomatiska symtom

ångest, depression, misstanke PTSD, suicidalitet, missbruk

sexuell dysfunktion

diffusa symtom

omsorgsbrist

mångbesökare

väntat länge med att söka

överbeskyddande partner

Question 28

när personen inte kan tala för sig: när ska man obs obs

Answer 28

beroendeförhållande till andra personer (låg ADL, demens)

stort omsorgsansvar till anhöriga

oklarhet vad gäller ekonomi

konflikter inom familjen

drar sig undan från familjemedlemmar/vänner

skador

malnutrition, dålig hygien

symtom på ångest, depression, konfusion

beteendemäsiga problem

Question 29

när ska man fråga

Answer 29

oftare!

Question 30

trauma-medveten vård: vad leder det till

Answer 30

främja trygghet

främja lugn

främja tilltro till den egna förmågan

främja tillhörighet, sociala band

förmedla hopp

Question 31

beståndsdelar av traumamedveten vård

Answer 31

1. medvetenhet om trauma i vården
   - trauma är vanligt och ger symtom
   - vår grundinställning i arbetet bör bara att patientens besvär och beteende ofta kan vara tecken på trauma eller associerade copingstrategier
2. empowerment till patienter
   - öka känslor av kontroll och kompetens hos patienten
   - “vad vill du själv”, vad behöver du för att må bättre?

Question 32

träffa patienten ensam

Answer 32

hänvisa till rutiner

vid behov av tolk använd i första hand telefontolk och låt pat godkänna tolken

Question 33

hur kan man fråga om övergrepp –> några förslag

Answer 33

det är vanligt att människor som lever i relationer som inte fungerar bra kan få konsekvenser för hur man mår

det kan t.ex. handla om
- fysiskt våld
- att någon tar på ens kropp som inte känns bra
- att en partner bestämmer över allt eller talar nedsättande till en

jag uppfattar/ser att….

är detta något som du känner igen dig i?

känner du dig trygg med den hjälp du får?

Question 34

ex på frågeformulär om våld

Answer 34

1. FREDA-kortfrågor: screening
2. REAGERA-S: äldre personers utsatthet genom livet

OBS följ upp om utfall

Question 35

minska risk för re-traumatisering i patientnära arbete

Answer 35

1. knacka på dörren, vänta innan man rusar in till pat
2. varsamhet
   - säg vad du ska göra; får jag be om att få lyssna på ditt hjärta
   - extra varsamt vid gyn-us, rektalt, MoS, kateterinsättning, provtagning
   - us med CT/MR (trånga utrymmen)

hjälp pat att ha kontroll/makt över sig själv och sin kropp, möjlighet i närheten av annan kollega

Question 36

det traumatiska bandet

Answer 36

komplext
- rädsla, kärlek, medlidande, hat, skuld, hopp, beroende, viljan att förstå, internalisering, barn

Question 37

våldsvågen

Answer 37

upptrappning

våld

förlåtelse

värme

repeat

Question 38

vad är det viktigaste insatserna vi kan göra

Answer 38

fråga

lyssna

vara stöd

Question 39

egen frustration vid kontakt med våldsutsatt pat

Answer 39

ingen quick-fix

hantering av obehag och frustration

bolla frågan med kollega för stod

Question 40

möjlighet som medmänniska att göra skillnad

Answer 40

fråga
nyfikenhet
medkänsla

förmedla att det finns stöd/hjälp att få

kan vara det som ger förändring

Question 41

hur lyssna/ta emot berättelsen

Answer 41

lyssna, visa engagemang

det får kännas jobbigt

förmedla förståelse

pressa inte på detaljer

döm inte och ge inte oombedda råd

tala inte negativt om utövaren

ha ej bråttom

Question 42

riskfaktorer dödligt våld

Answer 42

tidigare våld mot personen
- fysiskt våld, psykiskt våld, systematisk kontroll
- tilltagande allvarlighetsgrad och frekvens

1. tidigare försök till att strypa
2. tidigare sexuellt våld
3. tidigare förföljning av gärningsmannen
4. tidigare mord/självmordshot
5. tillgång till vapen
6. separation/skilsmässa
7. stor åldersskillnad
8. närvaro av styvbarn till förövaren
9. graviditet

Question 43

riskfaktorer dödligt våld gärningsmannen

Answer 43

instabil barndom

problem med skolgång

alkohol, droger

kriminell bakgrund

psykisk ohälsa

arbetslöshet

Question 44

skyddande faktorer dödligt våld

Answer 44

gripande för brott mot besöksförbud

att offer/förövare inte bor ihop

tillgång kvinnojour

hjälp med att få avstånd till förövaren

Question 45

pågående akut farlig - situation –> vad göra?

Answer 45

1. polis???
2. socialtjänsten (jour)
   - skyddat boende?
3. barn
   - orosanmälan!!!!!!!!!!

Question 46

när kan man bryta sekretess (OSL offentlighets- och sekretesslagen: kap 10 paragraf 23)

Answer 46

möjlighet att röja sekretess och lämna uppgifter till t.ex. polis eller åklagare när det gäller misstanke om vissa begångna brott mot en vuxen

brottet måste kunna ge minst 1 års fängelse samt vid försök till brott minst 2 års fängelse

t.ex. mord, dråp, våldtäkt, grov misshandel, människohandel, frihetsberövande

OBS grov kvinnofridskränkning 1 år som lägst straff, dvs sekretessbrytande

Question 47

ny lag

Answer 47

möjlighet att under vissa förutsättningar bryta sekretess för att förhindra att en person begår allvarligt brott mot närstående som riskerar personens liv och hälsa

Question 48

grov kvinnofridskränkning

Answer 48

går under brottet: grov fridskränkning (underkategori till detta)

upprepade kränkningar i form av vålds-frids eller sexualbrott som en man begår mot kvinna i nära relation

ex. misshandel, olaga hot, olaga tvång, sexuellt eller annat ofredande, sexuellt utnyttjande, skadegörelse, överträdelse av kontaktförbud, förtal

SEKRETESSBRYTANDE!!!!!

Question 49

barnfridsbrott

Answer 49

straffbart att utsätta barn för att se/höra brottsliga gärningar (våld, frids, sexualbrott i nära relation)

barnet blir målsägande

syftar till att stärka det straffrättsliga skyddet för barnet som löper en ökad risk att drabbas av psykisk/fysisk ohälsa

barnen ska vara närstående/tidigare närstående till både gärningsperson och målsägande

barnet ska ha sett/hört väsentliga delar av brottet, inget krav på att förstå att det är brott eller att kunna ge uttryck för sin upplevelse

NY LAG SEDAN 2021

Question 50

oro för att barn far illa

Answer 50

skyldiga att genast anmäla till socialnämden om de i sin verksamhet får kännedom/misstanke om att barn far illa

1. skyldiga att anmäla t.ex. inom vården
2. ORO räcker
3. viktig preventiv åtgärd

Question 51

hur gör man orosanmälan

Answer 51

skriftligt, men i akuta eller allvarliga fall bör det också se en omedelbar muntlig kontakt med handläggare på socialtjänsten eller sociala jouren

tänk på att fråga vart barnen är nu, om det finns akut fara för dem

informera vårdnadshavare om varför anmälan görs oftast

informera INTE om det finns misstankar att ett brott har begåtts mot barn, t.ex. misstanke om våld, sexuella övergrepp, hedersrelaterad problematik

om tveksam: ring och diskutera med barnskyddsteam eller soc

Question 52

vad säger man till föräldern

Answer 52

jag ser att…

när du berättar att..

jag känner en oro för ditt/ert barn och er situation, jag är därmed skyldig att kontakta socialtjänsten för att ni ska få hjälp/stöd

Question 53

rutiner och riktlinjer för barn som far illa

Answer 53

vid misstanke om barnmisshandel, sexuella övergrepp, hedersrelaterat våld och förtryck = RING socialtjänsten i hemkommun och anmäl oro innan den skriftliga anmälan görs, ring INTE barnets vårdnadshavare och överväg försegling av barnets journal

1. barnet är patient: använd mall “oro för att barn far illa” i journal, speciell diagnos-kod
   - använd anmälningsblankett i barnets journal eller anmälningsblanketten från intranätet LISA
   - kopia av anmälan scannas in i journal (komplementjournal med känslighetsspärr)
2. vuxen är pat (vårdnadshavare, även ofödda barn)
   - använd mall “oro för att barn far illa, speciell diagnoskod
   - anmälningsblankett på LISA
3. övriga ärenden
   - anmälningsblankett på LISA

Anmälan skickas per post, faxas avidentifierad eller överlämnas personligen till socialtjänstens i hemkommun
- begär bekräftelse på att anmälan är mottagen och dokumentera är mall oro för att barn far illa NÄR och av VEM man fått bekräftelse från

Question 54

agerande i ej akut situation

Answer 54

vårdbehov
- psykiskt, fysiskt
- vårdnivå
- ptsd

stödkontakt
- kurator
- kvinnorjour, kvinnorfidslinjen
- råd, stöd

behobsbedömning

anmälan
- barn????
- lex maria
- lex sarah/synergi

Question 55

vart kan jag hänvisa patienten

Answer 55

1. annan hälso och sjukvårdsinrättning
   - kurator på kliniken
   - psykiatrin vid svår traumatisering, suicid, PTSD; dissociation
   - beroendemottagning
2. andra myndigheter
   - socialtjänst (kvinnofrid, råd/stöd)
   - socialtjänsten: myndighet, t.ex. social jour
   - polis
   - missbruksvård
   - bidståndshandläggare
3. frivillig-organisationer
   - kvinnorjour
   - brottsofferjouren
   - kvinnofridslinjen
   etc

Question 56

vad göra efter initial handläggning

Answer 56

boka åb

kontaktuppgifter till stödinsatser

Question 57

dokumentation

Answer 57

kan utgöra viktig stödbevisning
- använd sökord/mall som är dold på nätet

1. fysiska skador
   - storlek, placering, färg, form
   - fotografera, även helkroppsbild
2. patientens berättelse
3. orosanmälan

Question 58

frågor till utövare

Answer 58

är du orolig för att du ska behandla någon illa?

händer det att du blir väldigt arg/frustrerad på dina familjemedlemmar

svårt att kontrollera ilska?

höjt rösten, slagit i dörr, varit aggressiv på annat sätt mot din partner eller familj?

= kan få råd och stöd, alternativ vård, linjer att ringa t.ex. “välj att sluta linjen”

Question 59

sammanfattat

Answer 59

våld i nära relationer är vanligt i samhället och leder till ohälsa

vi som sjukvårdspersonal har moraliskt och juridiskt ansvar att fråga, hjälpa, hänvisa, anmäla och dokumentera övergrepp

glöm ej barnen = orosanmälan

ofta egen frustration och obehag inför att det sällan finns quick-fix, men vi kan ändå göra viktig skillnad för enskilda personer

individanpassa hjälp, stöd

Question 60

vad är hälso och sjukvårdens ansvar

Answer 60

behandla skador och symtom

dokumentera skador

informera och motivera till stödinsatser

samverka och hänvisa till adekvat instans

anmäl till soc om misstanke att barn far illa

upptäcka personer som utsätts för våld