föreläsning: våldutsatthet Flashcards
våld - vad är det
varje handling riktad mot annan person, denna handling skadar, smärtar, skrämmer, kränker, får personen att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra någon den vill
typer av våld
fysiskt
psykiskt: även “latent” där man inte kan ta på det psykiska våldet men “känner av vilket humör personen är på etc”, dvs överliggande hot
sexuellt: ja/nej
ekonomiskt (t.ex. får ej ta med sig sina djur, tillåts ej ha koll på ekonomi, måste visa kvitton etc)
digitalt: förföljese, forum etc
funktionshinderrelaterat: utsatt utifrån sitt funktionshinder
försummelse: får ej behov tillgodosedda
vilka kan tänkas utföra våld
familj/partner (nära relationer)
inom vård och omsorg
hedersrelaterat
andra utövare
self-neglect och risktagande
våld i nära relationer
omfattar alla typer av våld som kan förekomma mellan närstående (alla typer av förhållanden) samt inom syskon och andra familj/släkt-relationer
kännetecken: den som utsätt/den som utsätter har nära relation med känslomässiga band till varandra, detta gör det svår för den utsatta att göra motstånd och bryta relationen
förekomst: våld i parrelationer
20-25% av kvinnor utsätts någon gång i livet
16-22 kvinnor dödas av sin parter/år
15% av män utsatta någon gång i livet, 2-4 män dödas av partner/år
kvinnor utsätts generellt för grövre våld, de rapporterar oftare upprepat våld/skador samt rädsla som följd
våld i parrelationer: viktiga aspekter
mannen är utövare och kvinnan utsatt: vanligast och oftast allvarligast
MEN
våld är ungefär lika vanligt i samkönade relationer
kvinnor kan också vara utövare och utsätta män
ibland är våldet bilateralt, dvs inte alltid att urskilja “offer/förövare”
dödligt våld mot kvinnor
vanligaste gärningspersonen är en nuvarande/tidigare partner men även familjemedlemmar
motiv: är ofta svartsjuka eller separation
psykisk ohälsa hos gärningspersonen är vanligt
brottsplatsen är i 80% av fallen hemmet hos någon av partnerna eller det gemensamma hemmet
dödligt våld: motiv
hämnd: vill orsaka smärta, lidande vilket kan leda till mord på kvinnan eller gemensamma barn
föregås ofta av gräl/konfrontation som går att härleda till mannens privilegium/makt att bestämma över hemarbete/pengar/barnuppfostran
andra motiv: ägande rätt över partner/kontroll, svartsjuka, misstanke om otrohet, kvinnan inlett nytt förhållande, kvinnan har bestämt sig för att lämna eller försöker göra det, vårdnadstvister
den typiska gärningsmannen i våld i nära relationer (jmf med män som begår annat dödligt våld)
äldre
högre utbildning generellt
mer sällan arbetslös
mer sällan psykopati (men ändå vanligt)
mer sällan alkoholpåverkad (men ändå vanligt)
ofta utan medhjälpare (dvs utför mord själva)
ej drivna av ekonomiska motiv
i cirka 1/5 av fallen tar gärningsmannen sitt liv i samband med gärningen
särskild sårbarhet
- äldre
- missbruk
- HBTQ
- person med psykisk ohälsa
- funktionsnedsättning
- personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck
- kvinna med utländsk bakgrund
varför är dessa specifikt sårbara
gruppens utsatthet
brottets konsekvenser: t.ex- knuffar tant som bryter höft o sen dör av det
gruppens resurser och förmåga att utnyttja dem (ekonomiska, sociala, politiska)
–> t.ex. dementa som ej kan förmedla vad de varit utsatta för, person som ej kan svenska
äldre och utsatthet
dåligt studerat
delvis andra förutsättningar
- utsatthet och beroendeställning
- fler/andra utövare (vuxna barn, vårdpersonal)
- kan behöva andra insatser än yngre
förekomst våld mot äldre: studie
41% någon gång under livet i studier
övergrepp mot äldre >= 65 år 18%
av de som hade varit utsatta någon gång i livet hade 56% varit utsatta flera gånger i livet eller för flera typer av övergrepp
take home våld mot äldre
reagera: vi inom vården bör bli bättre på att upptäcka och hjälpa äldre som är eller varit utsatta för olika övergreppp
vad ger resiliens mot våldutsatthet samt vad bidrar det till
närvarande vuxna
bra coping strategier
socialt stöd
epigenitik, personlighet
= god hälsa, stabilt arbete/boende, finansiell trygghet, fungerande närmiljö
vad kan bli orsak/konsekvens av det trauma som övergrepp genom livet innebär
fattigdom
våld av partner
gängvåld
personer i hushållet med allvarlig psykisk ohälsa
person i hushåll som suttit i fängelse
bevittnat våld mot förälder
rasism, ålderism, sexism
historiska trauman
negativa copingstrategier
person som är drogberoende
konsekvenser av våld: fysiologiska
skador på kroppen
- t.ex. skador buk/thorax
- hjärnskador
- brännskador
- frakturer
- funktionsnedsättning
konsekvenser av våld: mental hälsa och beteende
alkohol/drog beroende
depression, ångest
PTSD
ät-sömnproblem
konc-svårigheter
hyperaktivitet
utåtagerande
rökning
självmordstankar/beteende
oskyddat sex
konsekvenser av våld: mental hälsa och beteende
alkohol/drog beroende
depression, ångest
PTSD
ät-sömnproblem
konc-svårigheter
hyperaktivitet
utåtagerande
rökning
självmordstankar/beteende
oskyddat sex
konsekvenser av våld: reproduktiv hälsa
oplanerad graviditet
graviditetskomplikationer
osäker abort
gynekologiska problem
komplext regionalt smärtproblem
kronisk bäckensmärta
HIV och andra könssjukdomar
konsekvenser av våld: kronisk sjukdom
artrit
astma
cancer
CVD
DM
njursjukdom
leversjukdom
stroke
“jämn sjukskriven”
mäns våld mot kvinnor är en försummad orsak till kvinnors ohälsa
bland flertalet långtidssjukskrivna finns en bakgrund av våld i nära relation eller sexuella övergrepp som patienten inte har behandlats för
är vi bra på att fråga utsatta om våldutsatthet i vården
nej
- ca 19% av personer 25-44 år frågas
lägre i andra åldersgrupper
vad gör det svårt för vårdpersonal att fråga
osäkerhet, obehag
tidsbrist
hur hantera svaret, vad är mitt ansvar?
andra brister i skyddsnätet
brist i både H&S-personal samt socialtjänst att de sällan frågor om våldutsatthet trots att en person kan ha berättat om en konfliktfylld relation eller om att partnern är aggressiv
socialtjänst inleder inte alltid utredningar om barn trots allvarliga problem
eller att man ej följer upp barnens situation efter avslutad utredning
vad säger lagen om sjukvårdens ansvar vid misstänkt våld
=(HSLF-FS=FHM föreskrifter och allmänna råd i författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, LM, folhälsa)
om en person visar symtom/tecken som väcker misstanke om våldutsatthet ska vårdgivare se till att personal frågar den vuxna i ENRUM om orsak till symtom/tecken. Om misstanke om våld/övergrepp kvarstår ska vårdgivaren se till att H&S-personalen
- beaktar vilka behov den vuxna kan ha av vård både fysiskt/psykiskt med anledning av våldet
- informera om möjlighet till vård, stöd, hjälp från socialtjänsten samt kontakt med frivilligorganisationer
- hjälpa den vuxna att få kontakt med socialtjänsten om pat samtycker
- ta reda på om det finns barn i den vuxnas familj och gör anmälan till sos vid misstanke om att barnen far illa (socialtjänstlagen paragraf 1 kap 14)
när ska man fråga om våldutsatthet
blåmärken ff.a. om olika ålder och på konstiga ställen
sår, fraktur, brännskada
sömnstörning
kroniker där behandling sviktar
kronisk smärta, psykosomatiska symtom
ångest, depression, misstanke PTSD, suicidalitet, missbruk
sexuell dysfunktion
diffusa symtom
omsorgsbrist
mångbesökare
väntat länge med att söka
överbeskyddande partner
när personen inte kan tala för sig: när ska man obs obs
beroendeförhållande till andra personer (låg ADL, demens)
stort omsorgsansvar till anhöriga
oklarhet vad gäller ekonomi
konflikter inom familjen
drar sig undan från familjemedlemmar/vänner
skador
malnutrition, dålig hygien
symtom på ångest, depression, konfusion
beteendemäsiga problem
när ska man fråga
oftare!
trauma-medveten vård: vad leder det till
främja trygghet
främja lugn
främja tilltro till den egna förmågan
främja tillhörighet, sociala band
förmedla hopp
beståndsdelar av traumamedveten vård
- medvetenhet om trauma i vården
- trauma är vanligt och ger symtom
- vår grundinställning i arbetet bör bara att patientens besvär och beteende ofta kan vara tecken på trauma eller associerade copingstrategier - empowerment till patienter
- öka känslor av kontroll och kompetens hos patienten
- “vad vill du själv”, vad behöver du för att må bättre?
träffa patienten ensam
hänvisa till rutiner
vid behov av tolk använd i första hand telefontolk och låt pat godkänna tolken
hur kan man fråga om övergrepp –> några förslag
det är vanligt att människor som lever i relationer som inte fungerar bra kan få konsekvenser för hur man mår
det kan t.ex. handla om
- fysiskt våld
- att någon tar på ens kropp som inte känns bra
- att en partner bestämmer över allt eller talar nedsättande till en
jag uppfattar/ser att….
är detta något som du känner igen dig i?
känner du dig trygg med den hjälp du får?
ex på frågeformulär om våld
- FREDA-kortfrågor: screening
- REAGERA-S: äldre personers utsatthet genom livet
OBS följ upp om utfall
minska risk för re-traumatisering i patientnära arbete
- knacka på dörren, vänta innan man rusar in till pat
- varsamhet
- säg vad du ska göra; får jag be om att få lyssna på ditt hjärta
- extra varsamt vid gyn-us, rektalt, MoS, kateterinsättning, provtagning
- us med CT/MR (trånga utrymmen)
hjälp pat att ha kontroll/makt över sig själv och sin kropp, möjlighet i närheten av annan kollega
det traumatiska bandet
komplext
- rädsla, kärlek, medlidande, hat, skuld, hopp, beroende, viljan att förstå, internalisering, barn
våldsvågen
upptrappning
våld
förlåtelse
värme
repeat
vad är det viktigaste insatserna vi kan göra
fråga
lyssna
vara stöd
egen frustration vid kontakt med våldsutsatt pat
ingen quick-fix
hantering av obehag och frustration
bolla frågan med kollega för stod
möjlighet som medmänniska att göra skillnad
fråga
nyfikenhet
medkänsla
förmedla att det finns stöd/hjälp att få
kan vara det som ger förändring
hur lyssna/ta emot berättelsen
lyssna, visa engagemang
det får kännas jobbigt
förmedla förståelse
pressa inte på detaljer
döm inte och ge inte oombedda råd
tala inte negativt om utövaren
ha ej bråttom
riskfaktorer dödligt våld
tidigare våld mot personen
- fysiskt våld, psykiskt våld, systematisk kontroll
- tilltagande allvarlighetsgrad och frekvens
- tidigare försök till att strypa
- tidigare sexuellt våld
- tidigare förföljning av gärningsmannen
- tidigare mord/självmordshot
- tillgång till vapen
- separation/skilsmässa
- stor åldersskillnad
- närvaro av styvbarn till förövaren
- graviditet
riskfaktorer dödligt våld gärningsmannen
instabil barndom
problem med skolgång
alkohol, droger
kriminell bakgrund
psykisk ohälsa
arbetslöshet
skyddande faktorer dödligt våld
gripande för brott mot besöksförbud
att offer/förövare inte bor ihop
tillgång kvinnojour
hjälp med att få avstånd till förövaren
pågående akut farlig - situation –> vad göra?
- polis???
- socialtjänsten (jour)
- skyddat boende? - barn
- orosanmälan!!!!!!!!!!
när kan man bryta sekretess (OSL offentlighets- och sekretesslagen: kap 10 paragraf 23)
möjlighet att röja sekretess och lämna uppgifter till t.ex. polis eller åklagare när det gäller misstanke om vissa begångna brott mot en vuxen
brottet måste kunna ge minst 1 års fängelse samt vid försök till brott minst 2 års fängelse
t.ex. mord, dråp, våldtäkt, grov misshandel, människohandel, frihetsberövande
OBS grov kvinnofridskränkning 1 år som lägst straff, dvs sekretessbrytande
ny lag
möjlighet att under vissa förutsättningar bryta sekretess för att förhindra att en person begår allvarligt brott mot närstående som riskerar personens liv och hälsa
grov kvinnofridskränkning
går under brottet: grov fridskränkning (underkategori till detta)
upprepade kränkningar i form av vålds-frids eller sexualbrott som en man begår mot kvinna i nära relation
ex. misshandel, olaga hot, olaga tvång, sexuellt eller annat ofredande, sexuellt utnyttjande, skadegörelse, överträdelse av kontaktförbud, förtal
SEKRETESSBRYTANDE!!!!!
barnfridsbrott
straffbart att utsätta barn för att se/höra brottsliga gärningar (våld, frids, sexualbrott i nära relation)
barnet blir målsägande
syftar till att stärka det straffrättsliga skyddet för barnet som löper en ökad risk att drabbas av psykisk/fysisk ohälsa
barnen ska vara närstående/tidigare närstående till både gärningsperson och målsägande
barnet ska ha sett/hört väsentliga delar av brottet, inget krav på att förstå att det är brott eller att kunna ge uttryck för sin upplevelse
NY LAG SEDAN 2021
oro för att barn far illa
skyldiga att genast anmäla till socialnämden om de i sin verksamhet får kännedom/misstanke om att barn far illa
- skyldiga att anmäla t.ex. inom vården
- ORO räcker
- viktig preventiv åtgärd
hur gör man orosanmälan
skriftligt, men i akuta eller allvarliga fall bör det också se en omedelbar muntlig kontakt med handläggare på socialtjänsten eller sociala jouren
tänk på att fråga vart barnen är nu, om det finns akut fara för dem
informera vårdnadshavare om varför anmälan görs oftast
informera INTE om det finns misstankar att ett brott har begåtts mot barn, t.ex. misstanke om våld, sexuella övergrepp, hedersrelaterad problematik
om tveksam: ring och diskutera med barnskyddsteam eller soc
vad säger man till föräldern
jag ser att…
när du berättar att..
jag känner en oro för ditt/ert barn och er situation, jag är därmed skyldig att kontakta socialtjänsten för att ni ska få hjälp/stöd
rutiner och riktlinjer för barn som far illa
vid misstanke om barnmisshandel, sexuella övergrepp, hedersrelaterat våld och förtryck = RING socialtjänsten i hemkommun och anmäl oro innan den skriftliga anmälan görs, ring INTE barnets vårdnadshavare och överväg försegling av barnets journal
- barnet är patient: använd mall “oro för att barn far illa” i journal, speciell diagnos-kod
- använd anmälningsblankett i barnets journal eller anmälningsblanketten från intranätet LISA
- kopia av anmälan scannas in i journal (komplementjournal med känslighetsspärr) - vuxen är pat (vårdnadshavare, även ofödda barn)
- använd mall “oro för att barn far illa, speciell diagnoskod
- anmälningsblankett på LISA - övriga ärenden
- anmälningsblankett på LISA
Anmälan skickas per post, faxas avidentifierad eller överlämnas personligen till socialtjänstens i hemkommun
- begär bekräftelse på att anmälan är mottagen och dokumentera är mall oro för att barn far illa NÄR och av VEM man fått bekräftelse från
agerande i ej akut situation
vårdbehov
- psykiskt, fysiskt
- vårdnivå
- ptsd
stödkontakt
- kurator
- kvinnorjour, kvinnorfidslinjen
- råd, stöd
behobsbedömning
anmälan
- barn????
- lex maria
- lex sarah/synergi
vart kan jag hänvisa patienten
- annan hälso och sjukvårdsinrättning
- kurator på kliniken
- psykiatrin vid svår traumatisering, suicid, PTSD; dissociation
- beroendemottagning - andra myndigheter
- socialtjänst (kvinnofrid, råd/stöd)
- socialtjänsten: myndighet, t.ex. social jour
- polis
- missbruksvård
- bidståndshandläggare - frivillig-organisationer
- kvinnorjour
- brottsofferjouren
- kvinnofridslinjen
etc
vad göra efter initial handläggning
boka åb
kontaktuppgifter till stödinsatser
dokumentation
kan utgöra viktig stödbevisning
- använd sökord/mall som är dold på nätet
- fysiska skador
- storlek, placering, färg, form
- fotografera, även helkroppsbild - patientens berättelse
- orosanmälan
frågor till utövare
är du orolig för att du ska behandla någon illa?
händer det att du blir väldigt arg/frustrerad på dina familjemedlemmar
svårt att kontrollera ilska?
höjt rösten, slagit i dörr, varit aggressiv på annat sätt mot din partner eller familj?
= kan få råd och stöd, alternativ vård, linjer att ringa t.ex. “välj att sluta linjen”
sammanfattat
våld i nära relationer är vanligt i samhället och leder till ohälsa
vi som sjukvårdspersonal har moraliskt och juridiskt ansvar att fråga, hjälpa, hänvisa, anmäla och dokumentera övergrepp
glöm ej barnen = orosanmälan
ofta egen frustration och obehag inför att det sällan finns quick-fix, men vi kan ändå göra viktig skillnad för enskilda personer
individanpassa hjälp, stöd
vad är hälso och sjukvårdens ansvar
behandla skador och symtom
dokumentera skador
informera och motivera till stödinsatser
samverka och hänvisa till adekvat instans
anmäl till soc om misstanke att barn far illa
upptäcka personer som utsätts för våld
