Föreläsning: sjukskrivning av gravida Flashcards
förutsättningar för rätt till sjukpenning
- försäkrad i Sverige (försäkringstillhörighet)
- har en sjukpenninggrundande inkomst
- har nedsatt arbetsförmåga pga sjukdom
hur är man försäkrad i sverige för sjukpenning
måste ha inkomst från en arbetsgivare som har sin verksamhet i landet
- dvs om man jobbar i Sverige men bor i annat land har rätt till sjukpenning för nedsatt arbetsförmåga
vanliga symtom vid graviditet
trött
illamående
foglossning
hemorrojder
karpaltunnelsyndrom
förvärkar
kan man bli sjukskriven vid grav
grav-besvär som är ovanligt svåra kan räknas som sjukdom (rätt till sjukpenning)
sjukpenning ges på samma sätt som vid annan sjukdom/nedsatt arbetsförmåga
sjukpenning på: 25-50-75-100%
vart får man hjälp vid sjukskrivning
försäkringsmedicinskt beslutstöd
vanligaste tillstånden som kräver sjukskrivning vid grav
- förvärkar och hotande förtidsbörd
- illamående/kräkning
- ryck-bäckensmärta (ink symfeseolys)
illamående/kräkning
för de flesta förbättras tillståndet före v. 20
- medelsvår grav-IM före vecka 20 och vid måttligt/tungt fysiskt/psykiskt arbete kan arbetat vara nedsatt upp till 12 v
= partiell sjukskrivning - vid grav-IM även efter vecka 20 kan arbetsförmågan vara helt nedsatt, sjukskrivning utifrån symtom
- 30% bedömer illamåendet som svårt - svårt grav-IM med upprepade kräk, påverkan på metabolismen (ketonuri=3+) kan arbetsförmågan vara helt nedsatt, längden på sjukskrivningen är symtomberoende
- drabbar < 3%, kan kräva sjukhusvård
viktig aspekt i FM beslutsstöd
bedömning av arbetsförmågan är individuell utifrån individens förutsättningar och sysselsättning, det finns variation i hur given sjukdom påverkar arbetsförmågan
samsjuklighet, helheten = påverkar grad av sjukskrivning/tien
vad kan illamående efter den första trimestern bero på
dm
ht
lever-njursjukdom
vad viktigt att göra vid intyg-skrivning
beskriv specifikt vad aktivitetsbegränsningen är liksom funktionsnedsättningen
beslutsstöd för rygg-bäckensmärta (samt symfyseolys)
- lindriga besvär vid lätt arbetsbelastning ger sällan nedsatt arbetsförmåga
- medelsvåra besvär vid förflyttning+sömnstörning och lätt-måttlig fysisk arbetsbelastning kan ge nedsatt arbetsförmåga. Bedömning utifrån smärtutveckling
- mededelsvåra besvär vid förflyttning+sömnstörning och tung fysisk arbetsbelastning kan ge nedsatt arbetsförmåga fram till förlossningen
- svåra besvär vid förflyttning+sömnstörning och tung/upprepad fysisk arbetsbelastning kan ge HELT nedsatt arbetsförmåga fram till förlossningen
hur kan man konstatera grav-relaterad rygg-bäckensmärta
- klinisk us rygg/bäcken
- bäckenledsmärta/allvarlighetsgrad: P4-test
grav rygg och bäckensmärta bakgrund
går ofta över inom 6 månader efter förlossning
för 7-10% kan smärta kvarstå mer än två år efter förlossningen
den fysiska arbetsbelastningen brukar avgöra arbetsförmågan hos gravida, smärta är belastnings och lägesrelaterat
åtgärd minska belastning av bäckenet, stillasittande arbete förvärrar symtom
förvärkar och hotande förtidsbörd
- vid lindriga sammandragningar är arbetsförmågan vanligen ej nedsatt (vanligt)
- partiell sjukskrivning: avgörs av smättintensitet, frekvens av sammandragningar, grad av arbetsbelastning fysiskt/psykiskt
- vid smärtsamma återkommande sammandragningar med eller utan påverkan på cervix kan arbetsförmågan vara helt nedsatt fram till förlossningen
- vid smärtsamma återkommande sammandragningar och om den gravida under tidigare grav haft sena missfall/förtidsbörd, fått cerklage eller flerbörd kan arbetsförmågan vara helt nedsatt fram till förlossningen
annat att överväga vid förvärkar
- informera om normalt graviditetsförlopp
- natuligt förekommande sammandragningar
- symtom - överväg ersättning för resor till/från arbete istället för sjukpenning
- kan arbeta men kan ej ta sig till arbetet
förvärkar
smärtsamma sammandragningar av livmodern som förekommer oftare och varar länge
kan vara övergående, om ej risk för förtidsbörd kan ev sjukskrivning upphöra
när krävs ofta sjukskrivning på heltid fram till förlossning
förvärkar i kombinationen med
- flerbördsgav
- riskfaktorer: tidigare förtidsbörd, missfall, op, cervixpåverkan, cerklage
ökad risk för förtidsbörd
återkommande UVI och underlivsinfektioner
kraftig övervikt
Graviditetspenning (GP)
- fysiskt påfrestande arbete
- tidigast 60 dagar före beräknad förlossning - risker i arbetsmiljön
- från den dagen förbud gäller för exponering (kemikalier, strålning etc) - längst till och med den elfte dagen före den beräknade tidpunkten för förlossning
- 25-100%
- förutsatt att omplacering ej kan ske
föräldrapenning vid graviditet
gravid har rätt att ta ut FP redan 60 dagar innan barnet beräknas födas
båda föräldrarna kan få FP under föräldrautbildning och besök på MHV
FP
ersättning för att kunna vara hemma med barn (tjänstledigt) istället för att arbeta, söka arbete, studera
Tillfällig FP (TFP)
VAB=vård av barn
- ersättning när man stannar hemma från jobb (eller avstår från att söka arbete och går miste om a-kassa) för att ta hand om sjukt barn
hur ser TFP/VAB ut för ett barn
0-12 år: max 120 dagar/år för ett barn
- max 60 dagar för ordinarie vårdares sjukdom
12-16 år: förhandsbeslut
16-21 år: barn som tillhör LSS (förhandsbeslut)
allvarligt sjukt barn
obegränsat antal dagar TFP
- 0-18 år
barn som tillhör LSS
- 10 kontaktdagar per år
- 0-16 år
barn som avlider
10 agar med TFP i samband med detta
- ålder 0-18 år
TFP vid födsel
rätt till 10 dagar TFP i samband med födsel (tom den 60e dagen efter hemkomst)
grundläggande förutsättningar för TFP
- förälder, likställd med förälder
- barnet bosatt i sverige
- försäkrad för arbetsbaserad förmån (har SGI)
- förälder ska ha behövt avstå från arbete eller gått miste om a-kassa
alla dessa 4 ska va uppfyllda för ersättning
vilka anledningar ger rätt till TFP
när en förälder behöver avstå från arbete för vård av barn som < 12 år i samband med
- sjukdom, smitta hos barnet (akut sjukdom)
- sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare (för barn > 240 dagar, max 60 dagar per barn/år)
- besök på barnhälsovård (BVC, BUP, tandläkare)
- vårdbehov när barnets andra förälder söker läkare med ett annat av familjens barn
anledning till TFP hos sjukt/funktionshindrat barn < 12 år
- besök på institituion, habilitering
- kurs som anordnas av sjukvård (kommun, region)
- läkbesök när barnet har en allvarlig sjukdom
- behandling (läkbesök inför, deltagande)
max TFP per barn/år
120 dagar
när krävs intyg för TFP
från och med den 8e dagen krävs intyg för barnet
- gäller barn < 12 år
- kan undertecknas av läk/ssk
TFP för barn 12-16 år
barn som har särskilt behov av vård/tillsyn
1. barn med långvariga/kroniska sjukdomar/funktionshinder
2. barn som drabbas av en akut sjukdom/skada
= läkarintyg krävs från första dagen (intyga att förälders närvaro varit nödvändig)
TFP för barn 12-16 år: förhandsbeslut
läkarutlåtande är underlag till förhandsbeslutet
- avser barn med långvariga/kroniska sjukdom och/eller funktionshinder
- FK kan besluta att barnet ska omfattas av regler för TFP som om barnet ej fyllt 12 år
- intyg krävs från och med dag 8 då (ist för dag 1)
- läk-intyg krävs för denna ansökan
hur länge gäller ett förhandsbeslut avseende TFP
vanligen 2 år
kontaktdagar
gäller barn < 16 år som omfattas av LSS
10 dagar per/år/barn
för deltagande i föräldrautbildning, besök på barnets skola etc
TFP för barn 16-21 år
barn som omfattas av LSS
- rätt till TFP vid sjukdom eller smitta
- akut sjukdom: ny sjukdom eller försämring av grundsjukdom/funktionsnedsättning
- intyg från dag 8
TFP i samband med omvårdnadsbidrag
TFP kan ej betalas ut för sådant behov av omvårdnad/tillsyn som gett rätt till omvårdnadsbidrag
rätt till tillfällig FP kan dock finns om
1. barnets grundsjukdom/FN försämras och det medför ökade vård-tillsynsbehov (i jmf med omvårdandsärendet)
2. barnet drabbas av ny sjukdom som ger ökat vård-tillsynsbehov
dvs jämför alltid med omständigheterna i omvårdnadsbidraget
TFP för allvarligt sjukt barn
barn 0-18 år
- föräldrar rätt till TFP under obegränsat antal dagar (jmf vanlig TFP max 120 dagar)
- båda föräldrarna har rätt till ersättning för samma barn och tid (vanlig TFP gäller en förälder i regel)
indelning olika faser TFP allvarligt sjukt barn
- misstankefasen
- efter diagnosticering
- eftervårdsfas
misstankefas
misstanke om sjukdom som är förenat med påtagligt hot mot barnets liv
- läkarintyg behöver innehålla uppgifter om utredningar som är gjorda och dess koppling till misstanken
diagnostiseringsfas
- när barnets hälsotillstånd är nedsatt med påtagligt hot mot barnets liv
- behandling mot sjukdom (fara för liv utan denna behandling)
= kan barnet trots sin sjukdom/behandling gå i ordinarie barnomsorg?
eftervårdsfasen
när barnet haft en svår sjukdom förenat med pt hot mot liv & hälsotillstånd under eftervårdstiden är allvarligt påverkat
- primärbeh är avslutad
- risk för biverkninar/komplikationer som gör att allmänntillstånd är påverkat
= vilka kompli/biv har barnet?
kan barnet gå i ordinarie omsorg?
TFP för allvarligt sjukt barn (0-18 år)
en bedömning om barnet anses vara allvarligt sjukt görs av försäkringsutredare
grunden för bedömningen är läkarutlåtande
utredare kan få stöd från försärkingsmedicinska rådgivare för att tolka informationen i utlåtandet
rätt till ersättning för allvarligt sjukt barn beslutas av försäkringsutredaren
kriterier för att barnet ska bedömas som allvarligt sjukt
- misstänks lida av sjukdom förenat med påtagligt hot mot barnets liv
- diagnostiserat med sjukdom förenat med pt hot mot liv
- lidit av sjukdom som är förenat med påtagligt hot mot barnets liv och hälsotillståndet under eftervårdstiden är allvarligt påverkat
begränsningar inom TFP
- ej rätt till TFP i förebyggande syfte (risk att baret blir sjukt)
- de flesta barn 16-18 år omfattas inte av TFP
- undantag: barn som innefattas av LSS (sjukdom, försämring)
- allvarligt sjuka barn - föräldralediga f har i regel inte rätt till TFP
undantag när det är möjligt att byta ut FP till TFP
- besök på institution, deltagande i kurs, läkarbesök
- när barnet är inlagd på sjukhus
- om FK bedömer barnet som allvarligt sjuk
