föreläsning: sexuellt våld och psykologiska konsekvenser Flashcards
begreppet sexuellt våld/övergrepp (WHO)
varje genomförd sexuell handling eller försök till sexuell handling, oönskad sexuell kommentar/närmande eller försök till handel eller styrning av persons sexualitet genom tvång
oavsett relationen till offret och avsett omständigheter
mind-map sexuellt våld
våldtäkt
sexuella övergrepp
sexuellt utnyttjande
barngiftemål
våldtäkt mot barn
trakasserier
trafficking
sexuella övergrepp som vapen i krig
könsstympning
sexuella övergrepp på nätet
sexuellt ofredande
köp av sexuell tjänst
dokumenterade övergrepp på barn
vilken åldersgrupp är ff.a. utsatt för sexualbrott
kvinnor
ca 25% ålder 16-19 år
+ 25% i ålder 20-24 år
dvs utsatthet hög i ung ålder
andel av befolkningen som någon gång utsatts för sexualbrott
ca 5%
- men siffror varierar över tid
sexualbrottslagstiftningens historia
1864: strafflag våldtäkt (tvång mot vilja)
1965: våldtäkt även inom äktenskap
1984: våldtäktsbegreppet blir könsneutralt
2005: räkna som våldtäkt även om offret är berusad
2013: våldtäktsbegreppet vidgas även om offret är passivt
2018: samtyckeslag (oaktsam våldtäkt)
2022: skärpt lagstiftning, innefattar även oralt/analt sex
svenska sexualbrotsslagstiftningen idag 2022
- ej frivilligt
- vaginalt, analt, oralt samlag
- även annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag
DÖMS för våldtäkt till fängelse i lägst 3 men höst 6 år
vid bedömning av frivillighet: ord eller handling eller annat sätt
en person kan aldrig anses delta frivilligt om
1. deltagande är följd av misshandel/annat våld eller hot om brottslig gärning, hot om att åtala/ange annan för brott
2. utnyttjande pga personen är medvetslös, sover, allvarlig rädsla, berusning, drogpåverkan, sjukdom, kroppsskada, psykisk störning eller annat med hänsyn till omständigheter befinner sig i särskild utsatt situation
- gärningsmannen förmår person att delta pga att missbruka att personen står i beroendeställning till hen
vad kan man få för straff vid våldtäkt
mindre grovt: fängelse lägst 6 mån till 4 år
generellt: 3-6 år
grooming
kontakt med barn < 15 år i sexuellt syfte
skapar känslomässig band i syfte att utnyttja personen
- bekräftelse, mutor, utpressning, hot
bygger förtroende för att bryta ner personens skydd/motstånd
sexualiserat språk: normaliserar beteende
offret känner sig skyldig
relaterat till internet oftast
vad leder övergrepp på nätet till
skuld: barn känner att det är deras fel
skam: känner sig lurade
svek: svikit sina nära som föräldrar
hot: upplever sig hotad av förövaren
rädsla: rädd för vad som kan hända med bilder/filmer
oro: för vem som vet och vem som sett materialet
oändlighet: övergrepp fortsätter för alltid…
typer av relation vid anmäld våldtäkt
obekant: 25%
par-relation: 35%
släktskap/familj: 2%
annan sorts relation/bekantskap: 38%
omständigheter kring övergreppen
hemmamiljö: 50%
ospecifik: 20%
social tillställning: 9%
överfall 6%
internet 8%
grupp 3%
taxi 2%
vanföreställning 1%
riskgrupper för att sälja sex
kvinnor
HBTQI
migranter, ensamkommande
människohandel: ekonomisk utsatthet
tidigare eller pågående våldutsatthet
beroendeproblematik, psykiskt mående
IF
barn/unga
personer i samhällsvård
varför säljer unga sex
prevalens 1-2% av gymnasieungdomar, lika många pojkar/flickor
- känslomässiga orsaker
- vill ha närhet
- vill ha uppmärksamhet
- dämpa psykiskt mående
- övertalad av sexköpare - materiella orsaker
- behöver pengar/droger - lust
- roligt, spännande
- gillar att ha sex
- påverkad av kompis/partner
- drogpåverkad/berusad
long-term utfall av sexuell utsatthet för barn
- psykosociala konsekvenser
- oskyddat sex, sexköp, sex med flera partner, missbruk, suicidförsök, utsätter andra som vuxen, självskada - psykiatriska diagnos
- schizofreni
- somatisering, ätstörning, PTSD, depression, ångest, borderline-personlighet - somatisk hälsa
- fetma, HIV, smärta, FM
använda sex för att skada sig själv
9% tjejer
2% killar
på internet
icke-suicidal självskada
självorsakad skada mot egen kroppsyta
utan suicidal avsikt
bakomliggande orsaker
- lösa interpersonella svårigheter
- minska negativa känslor
- inge positiva känslor
SASI: sex as self injury
för att lindra känslor av tomhet/avdomning
för att straffa sig själv
för att man inte gillar sin kropp
för att känna något
för att få kontroll över situation
för att stoppa dåliga känslor
- för att få uppmärksamhet, för att få reaktion av någon (även om negativ)
SASI: sex as self injury
för att lindra känslor av tomhet/avdomning
för att straffa sig själv
för att man inte gillar sin kropp
för att känna något
för att få kontroll över situation
för att stoppa dåliga känslor
- för att få uppmärksamhet, för att få reakhtion av någon (även om negativ)
hur kan SASI uttrycka sig
psykisk skada
- sex mot inre vilja/lust
- ingen attraktion/intresse
- inga gränser: säger inte nej
- straffar/förnedrar sig
fysisk skada
- fysiskt, sexuellt våld
- “självvald våldtäkt”
- smärta
- riskutsatthet
kontext
- söker upp/stannar kvar
- olika kontexter
- oftast annan person
ORSAKER till SASI
- känsloreglering
- dåligt psykiskt mående, hantera minnen från tidigare trauma/händelse, fysisk vs psykisk smärta, ersätter annan självskada - bekräftelse
- positiv bekräftelse, uppmärksamhet, närhet, att duga till något, bekräfta negativ självbild, identitet - kan ej sluta: ond spiral, tvång/beroende, behöver hjälp för att sluta
viktiga hörnstenar i SASI
normalisering sexuellt våld
upptrappning av våld, risktagande
återta kontroll av tidigare övergrepp
polyviktimisering
multipla trauman
typ 1 vs typ 2 trauman
typ 1: singeltrauma ex. bilolycka
typ 2: långvariga upprepade trauman t.ex. övergrepp, tortyr, systematiskt våld
icke-personliga trauman
ex olycka, naturkatastrof
interpersonella trauman
misshandel
rån
anknytningstrauman
i barndomen
i relation till vårdnadshavare
livstidsprevalens PTSD i Sverige
5.6%
kriterier för PTSD
A-kriterier
- död, livsfara, allvarlig skada, sexuellt våld (utsatt, bevittnat, underrättats, exponerats för)
B: påträngande minnen
- återkommande, ofrivilliga
- mardrömmar, flashbacks
- fysisk och psykisk reaktivitet
C: undvikande
- undviker tankar/känslor/minnen
- undviker platser, personer, situationer etc
D: negativ kognition och sinnesstämning
- dissociativ amnesi, ihållande negativ uppfattning och sig själv/andra/världen
- ihållande tankar om orsak/konsekvenser till händelsen
- negativt känslotillstånd, minskat intresse, likgiltighet, kan ej känna positiva känslor
E: förändrad simulusreaktioner
- irritabel, argsint
- hänsynslös, destruktiv
- vaksam, lättskrämd
- kons, sömnstörning
riskfaktorer PTSD
innan trauma
- genetik (kvinna)
- tidigare trauman
- utsatthet under barndom
- psykisk ohälsa
- låg SES
- låg ålder
under traumat
- dödshot
- flera förövare
- interpersonella trauman
- dissociation/paralys
efter traumat
- ensamhet
- bristande stöd
- negativt bemötande
- ytterligare stressorer
behandling PTSD
LM
1. antidepressiva
2. sömn (ej benso)
3. behandla psykos (neuroleptika)
exponeringsterapi
- traumafokuserad KBT (förlängd exponeringsterapi)
- EMDR: eye movement desensitization and reprocessing
- COPE
övrigt: interpersonell terapi, neurofeedback etc etc
hjälp vid utredning PTSD
MINI-intervju
PCL-5
CAPS-5
trauma psykoterapi
3 faser
- stabilisering
- traumabearbetning/exponering
- integrering
(adressera trauma-relaterad kognition, aktiva traumaminnet, adressera undvikande)
komplex PTSD (ICD 11)
uppfyller kriterier för PTSD +
- ihållande och genomgripande svårighet med känsloreglering
- ihållande negativ självbild ass med tankar om skam, skuld, misslyckande, värdelöshet
- genomgripande svårigheter med interpersonella relationer och att känna närhet till andra
frysreaktion vid sexuellt övergrepp
riskfaktor för PTSD
- 70% får frysreaktion
defense-kaskaden vid trauma
- freeze
- sympatikus aktiveras (fight/flight, typ 1)
- fright (tonic immobility)
- flag
- “shut down”: prasympatisk aktivering istället (typ 2)
- dissociation - faint
dissociation
derealisation: främmande från omgivningen
depersonalisation: främmande från kroppen
dissociativ amnesi: minnesluckor
dissociativ identitetsstörning
dissociativ stupor: oförmåga att röra sig
dissociativ fugue: lägre tid utan minne
dissociativa konvulsioner: funktionella kramper
omhändertagande efter sexuellt övergrepp
undersökning efter övergrepp (ingen tidsgräns, ish 10 dagar)
erbjud fullständig kropps-us, provtagning, STI, grav-test, drog-screening, etanol, dokumentation av skador (foto)
spårsäkring: färdigt kitt finns
dokumentation
stöd för anmälan
rättsintyg: rättsläkare om ej särskild kompetens eller akuta situationer
traumamedvetenhet i us, gärna assistent i rummet (kvinna)
krisreaktion: fortsatt stöd
prioriterad handläggning: GUIDE för omhändertagande efter sexuella övergrepp
trygghet
- lämna ej ensam på rum, vänta ej i väntrum
kontroll
- pat väljer själv om us ska göras och i vilken omfattning (ej polis, vårdpersonal)
enskildhet
- träffa pat själv utan anhöriga
information
- berätta vad som ska göras
- använd tolk (TELEFONTOLK)
spårsäkra
- vänta med att erbjuda mat/dryck, toalettbesök/tvätta sig tills man vet vilken us/prover som ska tas
- spårsäkring genomförs oberoende av polisanmälan
låt pat berätta fritt
- bar beredd på specifika frågor
barn som offer: barnläkare handlägger, viktigt med uppföljning
barn i hemmet: finns det barn i hemmet som kan fara illa –> kontakta soc
skyddsbehov: gör en bedömning och ta ställning till behov av inläggning eller skyddat boende
uppföljning: tid för å viktigt, kontakt för psykosocialt stöd
rättsintyg: följ denna guide för att skapa fullständigt medicinskt underlag, ge pat info om rättsintyg
- samtycke krävs för us och för rättsintyg
vård efter sexuellt våld
bemötande, fråga, informera/kunskap
traumamedveten omsorg i hela vården
akut omhändertagande, dokumentation, krisstöd
OBS orosanmälan
trauma terapi (TF-KBT, EMDR etc)
känsloreglering, dissociation
sexuell hälsa
samsjuklighet, smärta, alk/droger
