FILM: värdering av RCT Flashcards

1
Q

vad är en klinisk prövning

A

undersökning av människa gällande behandlingseffekt eller egenskaper av LM

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

hur delar man in de 4-stadierna av klinisk prövning

A

fas 1: grundläggande kinetik och säkerhet (first-in-human-studier efter djurtester)
- friska försökspatienter
< 100 n
- ingen jämförelsegrupp

fas 2; effekt, dos (proof of concept: LM har effekt mot det man hävdar)

  • 100-300 n
  • placebo
  • behöver inte vara hårda utfallsmått, surugatmarkörer vanliga

fas 3: effektstorlek, säkerhet

  • 1000-3000 n
  • placebo eller annan behandling
  • görs före reg. av LM och ligger till grund för registrering

fas 4: säkerhet, effekt

  • biverkningar
  • > 3000 n
  • annan behandling som jmf
  • LM är ute på marknaden, ses som en säkerhetsuppföljning då det kan vara svårt att hitta sällsynta biverkningar i tidigare faser (små urval)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vad är placebo-effekt

A

effekt av allmän omvårdnad, uppmärksamhet, förhoppningar på behandling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

varför behövs jämförelsegrupper (kontroll)

A
  1. placeboeffekten
  2. naturalförlopp av sjukdom
    - förbättring kan bero på naturalförlopp av sjukdomen > LM-effekt
  3. regression mot medelvärdet
    - Allmän variation gör att mätningar över en tidsperiod blir olika. Om man mäter vid fel tidpunkt kan värdet vara onormalt högt/lågt. Det kan ge feltolkning av LM-effekt
    - det handlar bara om normal variation inom individens referens snarare än LM-effekt
    - gör man detta på gruppnivå kommer man ansamla patienter som ligger i övre delen av sin egen variabilitet och därmed hamnar det lägre vid nästkommande mätning.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

observationsstudier

A

jämför patienter som fått behandling x jmf b

lång uppföljningstid möjligt, billigt, kan slippa tillstånd från etik-komitéen

behandlingsvalet är inte slumpmässigt, prognostiska faktorer skiljer dem åt

grupperna kommer alltid skilja sig åt i olika avsseenden

risk att skillnad i utfall inte bara beror på vilken behandling patienten fått

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

randomiserade studier

A

patienter tilldelas slumpmässig behandling A/B

detta garanterar nästan alltid att grupperna ENDAST skiljer sig åt i fråga om given behandling (confounders fördelas jämnt)
= kan då med god säkerhet säga att effekt beror på LM

blidning viktigt: kan påverka effekt och skattning av behandling

dessa studier krävs för reg av nytt LM

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

ge exempel på förloppet i en paralellgrupps-RCT

A

screening: inklusion och exklusion

inklusion med informerat samtycke

baseline-data

randomisering

behandling a och b

uppföljning

analys

(randomisering till och med analys är blindad)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vilka typer av jämförelsebehandling finns

A

placebo

aktiv behandling: bästa möjliga behandling i bästa dosregim (får inte vara suboptimal)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

ge exempel på hur det kan fuskas för att få fram effektmått på ny behandling

A

Aktiv behandling i tveksamma doser = det nya LM ses då som bättre än vad det egentligen är.

T.ex. antipsykotiska tävlar i få biverkningar: kan ha givit höga doser i jämförelsegruppen så att man får höga biverkningar. Varpå ny behandling framstår som biverkningsfri)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

total effekt av LM

A

farmakologisk effekt + icke-farmakologisk effekt (placebo)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vad är syftet med RCT

A

att säkerställa en specifik farmakologisk behandlingseffekt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

vilka studiedesigner finns inom RCT

A

paralella grupper

cross over

grupprandomisering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

cross over

A

varje patient är sin egen kontroll, alla får alla behandlingar

ger behandling a och mäter hur det går

wash out period = all effekt av föregående LM måste gå ur kroppen

ger behandling b och mäter hur det går

randomisering i vilken ordning man får LM

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

2 negativa saker med cross over

A

kan inte säga vilken effekt LM har

carry over effekt = misslyckad wash out med behandlingseffekt av föregående LM kvar. Lika i båda grupperna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

när fungerar inte cross over

A

vid botande behandling: t.ex. infektion som försvinner, då finns inget kvar att behandla

optimalt är jämna symtom över längre tid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

grupprandomisering

A

tittar på gruppnivå

intervention på en hel grupp, hela gruppen randomiseras till a/b

utfall rör inte individer utan man får ta hänsyn till klustereffekten (gruppen kan dela egenskaper)

sämre statistisk styrka, kan kräva fler antal än om man hade randomiserat individer

17
Q

singla slant

A

kan få olika stora grupper

man vill ha lika stora grupper för bäst statistisk styrka

18
Q

block-randomisering

A

olika block-storlekar, definierade kombinationer för att ingå i a/b

drar ett block, randomisera utifrån det

lika stora grupper ges

problem: om man känner till block-storlek kan man ev. räkna ut kommande block-indelning med risk för placeboeffekt. Sätt att komma undan detta är att skifta block-strl över tid.

19
Q

syfte med randomisering

A

patienterfaktorer som påverkar utfall ska bli jämnt fördelade mellan grupper

20
Q

stratifierad randomisering

A

urval indelas i subgrupper (patient-egensakper, studiecenter etc som påverkar utfall)

bättre fördelning viktigt för att undvika snedfördelning

inom varje grupp kör man randomisering

detta fungerar bra om man har starka faktorer man vill fördela urvalet på, har man många saker man ska fördela på blir det krångligt att randomisera

21
Q

minimization

A

sannolikhet att randomiseras till en viss grupp styrs av kovarianter hos patienten och hos de redan randomiserade

målet är att få kovariater jämnt fördelade mellan grupper = minimize covariate imbalance

första pat randomiseras slumpmässigt, övriga patienter får sin sannolikhet modiferad beroende på om hur lika de är patienterna i grupperna. Om pat är mindre lin den ena gruppen ökar sannolikhet att hamna där > 50%

22
Q

dåliga metoder för slumpmässig fördelning

A

födelsedag

inklusionsdag

subventionens tillgänglighet

23
Q

acceptabla metoder för slumpmässig fördelning

A

singla slang

tärning

dra lott

blanda kuvertt

24
Q

central randomisering

A

problem: randomisering manipuleras ibland för att patienten ska få rätt behandling
= påverkar utfall (30-40% högre OR)

detta kan förebyggas med central randomisering via telefon ellr internet