Blodgruppscerologi Flashcards

1
Q

Regelverk

  • EU-direktiv
    • Krav på kvalitets- och säkerhetsnormer gällande insamling, kontroll och distribution
  • Socialstyrelsen författning – blodverksamhet
    • Blod ska hålla hög kvalitet och säkerhet – förhindra smitta
  • Socialstyrelsen författning – transfusion om blodkomponenter
    • Ställer krav på dokumentation

Vad heter lagen som är aktuell och vad säger den?

A
  • Svensk blodsäkerhetslag
    • Skydda människors hälsa när blod hanteras och ska användas vid transfusion
    • Krav på register, uppgifter om blodverksamheten, patienter och donatorer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad innebär en blodgrupp?

A
  • Ett eller flera antigen som bärs av molekyler på erytrocytens yta
  • Ärvs (kodas av gener)
    • Flera varianter finns (polymorfism)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka är kriterierna för ett blodgruppssystem?

A
  • Antigenen är nedärvd, genen är känd, antikropp mot antigenen har påvisats, finns på erytrocytens yta
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad kan en bärarmolekyl av antigenet vara?

A
  • Enzymer (Kell)
  • Transportmolekyler/kanaler genom erytrocytmembranet (Rh)
  • Adhesionsmolekyler/receptorer för externa stimuli (Duffy)
  • Molekyler involverade i komplementreglering (Cromer)
  • Extracellulärt kolhydratmatrix som skyddar erytrocyten (ABO)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

När kan det vara viktigt att ha koll på sina blodgrupperingar?

A
  • Blodtransfusion
  • Graviditetsimmunisering
    • Viktigt för att mamman inte ska utveckla antikroppar mot fostrets antigen (RhD)
  • Organtransplantation
    • AB0- viktigt vid transplantation av hjärta, lever, njurar och lungor
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad kan de eventuella anitkropparna göra mot blodgruppen?

A
  • Binda till erytrocyterna och orsaka hemolys
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad innebär reguljära antikroppar?

A
  • Sådana som regelmässigt finns mot de antigen som man själv saknar
  • Finns bara inom ABO-systemet
    • Ex en person med A uttrycker alltid anti-B-antikroppar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad innebär irreguljära antikroppar?

A
  • Sådana som (kan ha) bildats efter exponering för antigen man själv saknar
    • Sker inte regelmässigt, en person som är RhD-negativ uttrycker inte alltid RhD-antikroppar men kan utveckla dessa vid exponering
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad innebär Landsteiners regel?

A

Man har alltid antikroppar mot det/de antigen man själv saknar inom AB0-systemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilken typ av molekyl är H, A och B antigener?

A

Sackarider

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka är de tre oberoende gensystemen som samverkar vid bildningen av AB0-grupperingen?

På vilket sätt rör den ena sekretesering?

A
  • Hh (dominant gen = H, recessiv = h)
  • AB0, denna kräver AB0-genen där A-allel, B-allel och 0-allel finns
  • Se/se (dominant = Se, recessiv = se) - sekretorisk
    • Den dominanta allelen krävs för utsöndring H-, A. och B-antigen i kroppsvätskor i urin, saliv, bröstmjölk och galla
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Men om genprodukterna är sackarider för H-, A-, och B-genen, hur kan det komma sig?

A
  • Transferaser som överför en monosackarid till en prekursorsubstans vilket ger uttrycket av H-antigen, A-antigen eller B-antigen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur fungerar H-genen?

A
  • Alla har nästan H-genen (sällsynt att denna saknas – Bombay-fenotyp (dubbel uppsättning av recessiv allel, uttrycker då inte heller A eller B)
  • H-genen kodar för ett fukosyltransferas som överförför Fukos till bassubstans (galaktos) vilket ger H-substansen
  • H är förstruktur till A- och B-antigen
  • Blodgrupp 0 har bara H
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur fungerar A allelen?

A
  • A allel –> A (acetylgalaktosaminyl-transferas), ger A-antigen som har en galaktosamin fäst
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur fungera B-allelen?

A
  • B allel –> B (galaktosyltranferas), ger B-antigen som har en galaktos fäst
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur fungerar O-allelen?

A
  • O allel –> ingen produkt (amorf)
17
Q

Vad ska vi tänka på vid erytrocyttransfusion?

Vad händer om vi ger fel?

A
  • Vid erytrocyttranfusion tillförs antigen
  • Hänsyn måste tas till mottagarens antikroppar, risk för fatal hemolytisk transfusionsreaktion om det blir fel
  • O till alla
  • Reguljära antikroppar av IgM-typ, kapabla att binda in till komplementsystemet intravaskulärt efter att de bundit antigenet vilket ger den intravaskulära hemolysen
18
Q

Vad ska vi tänka på vid plasmatransfusion?

A

Plasmatransfusion

  • Vid plasmatransfusion tillförs antikroppar
  • Hänsyn måste tas till mottagarens erytrocytantigen
  • AB till alla
19
Q

Vad ska vi tänka på vid trombocyttransfusion?

A
  • AB0 inte lika viktigt
  • A kan ges till B (studier visar dock att AB0-kompatibla trombocyter har längre överlevnad
20
Q

Vad är viktigt att veta gällande RhD?

Av vilken typ är antikropparna?

A
  • Har man RhD är man RhD-positiv
  • Saknar man RhD är man RhD-negativ
  • RhD har en mkt hög antigenicitet, dvs ger ofta upphov till antikroppsbildning om en individ som saknar RhD kommer i kontakt med erytrocyter som har RhD
    • Graviditet (modern RhD- och fostret RhD+, liten del av fostrets blod kan passera placenta och ge upphov till antikroppar, vid första graviditeten sker ingenting men vid nästa graviditet kan dessa antikroppar (av IgG-typ) passera placenta och orsaka hemolys i fostret
    • Transfusion
  • Hos individ som bildat anti-D ger transfusion av RhD-positivt blod upphov till transfusionsreaktion (extravasal hemolys)
  • Anti-D är vanlig orsak till HDN (hemolytic disease oft the newborn)
  • Rh-profylax kan ges för att förhindra uppkomst av anti-D
21
Q

När gör vi mödravårdsscreening gällande blodgrupper?

A
  • Blodgruppering inklusive antikroppsscreening i v. 10 på alla kvinnor (även andra antikroppar som anti-KEL)
    • RhD neg. kvinnor typas dessutom på fetalt RhD
    • Ny antikroppsscreen v. 29
    • RhD-negativa kvinnor som bär ett RhD-positivt barn (enl provtagning v. 10) ges RhD-profylax förebyggande redan under graviditet
  • Om irreguljär antikropp av betydelse för det väntande barnet hittas hos moder, följs mamman med regelbunden provtagning resten av graviditet (om de stiger eller fostret påverkas)
22
Q

Antikroppars kliniska relevans

  • Immunogenecitet (vissa antigener ger inte utveckling av antikropp), RhD räcker med mkt liten mängd

Vilken klass ger i regel svårast reaktioner?

A

IgG

23
Q

Nämn två saker som kan påverka antikroppens kliniska relevans (vi pratar vid blodgrupper)?

A
  • Temperatur (vissa antikroppar endast reaktiva i rumstemperatur, köld, vissa andra 37 C som är mest kliniskt relevanta)
  • Titer (hög eller låg koncentration i blodet)
24
Q

Övriga blodgruppssystems ”farliga” antikroppar

  • Kan ge transfusionskomplikation (hemolys) och HDN (hemolytic disease of newborn) av IgG-klass

Nämn några vanliga exempel

Vad ger vi till en patient vi vet är immuniserad?

A
  • Rh-systemet – anti-D, anti-C, anti-E, anti-e
  • Kell-systemet – anti K, anti-k
  • Duffy-systemet
  • Kidd-systemet
  • MNS-systemet, anti-S, anti-s
  • Till immuniserad (har kliniskt relevanta antikroppar) mottagare väljs antigennegativt blod ut, vilket betyder att en patient som ex har anti-Kell ska få Kell-negativt blod
25
Q

Övriga blodgruppssystem ”mindre farliga” antikroppar

  • Ger ej HDN men ibland enstaka transfusionskomplikationer av IgM-klass
    • Lewis-systemet – anti-Lea, anti-Leb
    • MNS-systemet – anti-M, anti-N
    • Bg-systemet
    • P-systemet

Hur tänker vi kring eventuell immunserad patient här?

A

Behöver ej antigennegativt blod väljas

26
Q

Hur går det vanliga förfarandet till inför en blodtransfusion?

A

Blodgruppsgruppering

  • Vid första tillfället
  • AB0-gruppering
    • Antigengruppering (A, B, AB eller 0)
    • Plasmagruppering (har patienten anti-A, anti-B?)
    • Dessa båda ger en samtidig kontroll att det stämmer
  • RhD-gruppering
    • Antigengruppering
  • Screening för irreguljära erytrocytantikroppar
  • Laddas upp i blodcentralens dataregister
  • Detta räcker inte för att kunna få blod

Förenlighetsprövning med BAS-test (inför framtida transfusioner)

  • Blodgruppstest, antikroppsscreen
  • BAS-test utförs i första hand om patienten inte har några tidigare kända irreguljära antikroppar av farlig typ
  • BAS-test
    • Blodgruppskontroll
    • AntikroppsScreening (kan ha tillkommit)
    • Datorkontroll mot tidigare kända uppgifter (blodgruppskontroll tidigare och nu och AB0 och RhD-kompatibel)
27
Q

Hur ser processen ut inför transfusion om patienten har tidigare kända irreguljära antikroppar av “farlig” typ eller om BAS-testet visat positivt för detta?

A

Förenlighetsprövning med MG-test

  • BK(S)-test/MG-test
  • Blodgruppskontroll och antikroppsscreening/mottagare-Givare
  • Blodgruppskontroll
  • Antikroppsscreening
  • Vad skiljer mot BAS?
    • Pat. plasma prövas mot erytrocyter från varje tilltänkt givare
    • Vilket betyder att pat. med anti-Kell ska få Kell-negativa erytrocyter varför plasman prövas
  • Datorstöd även här, elektroniskt kontroll av blodgrupp, AB0 och RhD-kompatibel
28
Q

Direkt antiglobulintest (DAT)

  • Visar om patintens erytrocyter är mantlade med antikroppar och/eller komplement in vivo

Vilka indikationer har v för detta test?

A
  • Autoimmun hemolytisk anemi (autoantikroppar mot sina egna erytrocytantigener), testet visar helt enkelt att erytrocyterna är coatade (mantlade) med antikroppar
  • Hemolytisk transfusionreaktion (vi kan diagnostisera om pat. fått fel blodgrupp vid transfusion)
  • Graviditetsimmunisering (positiv DAT från navelsträng talar för att det finns antikroppar bundna till fostrets erytrocyters RhD
29
Q

Vilka rutiner är viktiga vid provtagning utöver

  • Vikten av att försäkra sig om mottagarens fullständiga identitetsuppgifter
    • Svenskt personnummer (alternativt tillfälligt personnummer)
    • Spårbara uppgifter
    • För och efternamn
    • Nyfödda barn, mammans identitet och om barnet saknar personnummer ska barnets BB-nummer anges

?

A
  • Blodprov för blodgruppsbestämning och förenlighetsprövning ska tas från mottagaren vid två separata tillfällen (utom i extrema fall)
    • Ex blodgruppsbestämning på mottagning och förenlighetsprövning på operationsdag
30
Q

ABO-gruppering

  • Blodprov från patienten separeras vilket ger oss plasma i ett rör och erytrocyter (späds) i ett annat
  • Vi använder Viggoplatta för antigengruppering och plasmagruppering
  • Raderna under A-D består av erytrocyter, regaens består av serum (AB ska inte ge reaktion och fungera då som negativ kontroll)
  • Först tillsätts serum och sedan erytrocyter från patienten
  • Blanda genom rotation i 15 min
  • Agglutinat (ihopklumpning av erytrocyter)à positiv reaktion
    • Gradera reaktion 0-4 (2-4 ses med ögat), ju mer kompakt desto högre grad, grad 4 är en enda klump
    • Negativ reaktion = 0

Tolkning?

A
  • Patient A = A (4+)
  • Patient B = AB (4+, 3+)
  • Patient C = 0
  • Patient D = B (3+)
31
Q

Plasmagruppering

  • Till skillnad så tillsätter vi patientens plasma i varje brunn
  • I A1 tillsätts erytrocyter av blodgrupp A
  • Reaktion tyder på antikroppar förstås
  • Blanda genom rotation i 15 min
  • Läses av på samma sätt som ovan

Tolkning?

A
  • Patient A = A (2+)
  • Patient B = AB
  • Patient C = 0 (3+, 3+)
  • Patient D = B (2+)
32
Q

RhD-gruppering

  • Erytrocyter från patienten i bägge rören (K = kontroll)
  • Anti-D tillsätts rör A och vid positivt resultat (innehåller RhD+) sker agglutination
  • Rh-Hr-kontroll i rör märkt K, innehåller inget Anti-D
  • Centrifugera 3-5 min och vagga lätt.
  • Gradera agglutination enligt samma princip 0-4 (röret 4+)

Hur många % är RhD-?

A

15 %

33
Q

Förenlighetsprövning MG-test (vi har alltså påvisat irreguljära antikroppar)

  • Gelkort tillsätts erytrocyter från varje givare varpå plasma från patienten tillsätts och resultatet kan se ut som bilden
  • Patient A (A+) har alltså anti-c och givare 0- ser ut att ha antigen-c, men positiviteten kan också bero Landsteiners regel (i detta fallet har ju patienten reguljär antikropp anti-B vilket då kan ge utslag i ex brunn 6 utan att den givaren har antigen-c

Tolka resultatet för patient B

A
  • Patient B (AB+) har inga antikroppar och det vi ser talar mer säkert för en reaktion med anti-K mot antigen-K
34
Q

DAT – direkt antiglobulintest

  • Liknar RhD-gruppering, två rör (en kontroll)
  • Patienterytrocyt i rören droppas med antihumanglobulinreagens (grönaktig färg), AB-serum i rören märkta K, kolla efter agglutination (gradera 0-4 denna reaktion)

Tolka resultatet

A
  • Patient B är DAT-positiv