Att hitta sin smitta Flashcards

1
Q

Vilka 3 frågor ska man ställa sig för att hitta sin smitta?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Nämn 4 st orsaker till CRP-ökning

A

Infektion
Malignitet
Autoimmunitet
Trombos/LE

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Ange exempel på 5 st mikobiologiska metoder och hur dem skiljer sig åt

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Mikrobiologi?

A

= läran om mikroorganismer som bakterier, protozoer, arkéer, alger, svampar, virus, prioner.

Mikroorganismer är organismer för små för att upptäckas av ögat.

Kan vara encelliga, flercelliga, acellulära. Kan vara eurakyoter och prokaryoter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

ELISA?

A

= Enzyme-Linked Immunosorbent Assay = Enzymkopplad immunadsorberande analys.

En mikrobiologisk serologisk metod för att upptäcka och kvantifiera antikroppar, antigen, proteiner och glykoproteiner i biologiska prover t.ex. blod/saliv. Används för att upptäcka ak producerade vid virusinfektion eller vid AIS.

Använder sig av specifika antikroppar för att hitta specifika antigen. Principen är att ett antigen binds till väggar och / eller botten i brunnarna i en mikrotiterplatta. Till brunnarna sätts sedan ett prov med den antikropp, riktad mot antigenet, som skall bestämmas. Sedan adderas en tracer-ak.

Kortfattat: En immunanalysmetod som utnyttjar en antikropp med enzymmarkör

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Eukaryoter?

A

?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Prokaryoter?

A

?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka ingår under G+ kocker? (3st)

A

Streptokocker
Stafylokocker (KNS, S. Aureus, MRSA)
Enterokocker

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Ange 4st vanliga patogener som kan hittas i en blododling

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

När ska man misstänka bifydn/kontaminant i blododling?

A

T.ex. blododlingen har kontaminerats av hudbakterier som ger ett falskt positivt blododlingssvar

Om enterokock i 1st flaska är INTE en kontaminant - dessa måste utredas vidare, stor risk för infektion. Risk för endokardit.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad ska du tänka om du hittar Enterokocker i 1st blododlingsflaska?

A

Om enterokock i 1st flaska är INTE en kontaminant - dessa måste utredas vidare, stor risk för infektion! Risk för endokardit -> UCG behövs!

Enterokocker är svåra att fånga i blododling. Växt i en flaska ska ses som infektion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur kan man undvika konkomitant vid blododling?

A

Slaskrör innan blododlingsflaskor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur odlar du från misstänkt protesinfektion?

A

Steril odling mha sterila verktyg. Du får öppna upp protesen, odla från vävnadsbitar och ta bort misstänka infekterade protesen.

Leder och proteser ska egentligen vara sterila. Ingen normalflora eller bakterier ska finnas här.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur odlar du från misstänkt nedre luftvägsinfektion?

A

Sputumodling i första hand.
Nedre luftvägar är egentligen steril, ingen normalflora eller bakterier ska finnas här.

Trakealsekret kan gå, men risk för att få med normalflora.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Bakteriemi?

A

= bakterier i blodet -> Feber, frossa, takykardi, takypné.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur lång tid tar det för en blododling att bli positiv?

A

6-12h
90% inom 2 dygn.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur färgas G+ vs G- bakterier?

A

“Sur som djävulen” -> Gramnegativa blir röda

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Ge exempel på 3st G- stavar

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Ge exempel på 3st G- kocker

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Ge exempel på 3st G+ stavar

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Ge exempel på 3st G+ kocker

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Hur skiljer sig cellväggen mellan G+ och G- bakterier? Hur färgas dem?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vilka typer av bakterier har penicillin bäst effekt på?

A

G+.
Penicillin attackerar cellväggen och cellväggen är en viktig virulensfaktorer hos G+ bakterier.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Ange ett penicillin som verkar på G- bakterier

A

Pivmecillinam (Selexid) som är ett slags penicillin verkar på gramnegativa bakterier.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Ange exempel på 5st G- bakteriesläkten

A

Enterobacter
Escherichia
Pseudomonas
Salmonella
Legionella

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vilka mikrobiologiska prover finns det för att utreda hud/mjukdelsinfektioner?

A

Odling på pinnprov (ytliga infektioner, bomullstops),
burkodling,
sterila punktat,
eller vävnadsbitar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vilka patogener är vanligast vid ytlif hud/mjukdelsinfektion?

A

GAS och S. Aureus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vilka patogener är vanligast vid bett/rivsår?

A

Pasteurella

30
Q

Vilka bakterier är vanligast vid nekrotiserande fasciit?

A
31
Q

Vilka bakterier är vanligast vid abscesser?

A
32
Q

Vilka bakterier är vanligast vid osteit, osteomyleit, diskit hos vuxna resp barn?

A
33
Q

Osteit?

A

?

34
Q

Osteomyelit?

A

?

35
Q

Diskit?

A

?

36
Q

Hur artbestäms bakterier?

A

Mha mass-spektrometri där varje art har ett unikt spektrogram

37
Q

Vad är kocker för typ av bakterier? Vilka 3 huvudsakliga typer finns det?

A
38
Q

Sputumodling? När?

A

?

39
Q

Nasopharynxprov (NPH)? När?

A

?

40
Q

Trakealsekret? När?

A

?

41
Q

Bronksköljvätska? När?

A

?

42
Q

Vanliga agens vid media-otit, pneumoni och sinuit (luftvägarna)?

A
43
Q

Atypiska agens vid luftvägsinfektioner?

A
44
Q
A

?

45
Q

Vanliga agens vid urinvägsinfektion?

A
46
Q

Vanliga virala gastroenteriter? Hur utredas?

A
47
Q

Vanliga bakteriella gastroenteriter? Hur utredas?

A
48
Q

Ange exemepl på minst 3st bakteriella och 3st virala agens till CNS-infektioner

A
49
Q

Hur ska CNS-infektioner utredas?

A

Lp
Blododling
Ev odling luftvägar
Serologi (för TBE)

50
Q

Hur ska man utreda en gastroenterit?

A

Virus, bakterier och protozoer/mask kan orsaka.
Beställ PCR-panel, för viral gastroenterit, odling och PCR för bakterier och odling mask/cystägg.

51
Q

Vad påvisar PCR av bakterier/virus?

A

DNA eller RNA (nukleinsyra) från arten.

52
Q

Hur går PCR till?

A

?

53
Q

Vad kommer först - IgM eller IgG?

A

IgM

Vid serologianalyser är det viktigt att det tar några dagar för ak att bildas. Oftast börjar det produceras ak ca 4-6 dagar efter viremistart t.ex. Och börjar sjunka efter ca 14 dagar.

Serologi används främst vid virala sjukdomar som hepatit A, HIV, HSV, TBE.

54
Q

Hur gör man en resistensbestämning av bakterier?

A

Syftar på att bestämma AB-resistensen (ABR) hos bakterien. Man använder sig av en blodagarplatta + disk med önskade AB. Om det uppstår en klar zon runtom disken (hämningszon) är bakterien resistent.

En stor zon runt = känslig.
Liten zon = resistesnt

55
Q

Vad står MIC för?

A
56
Q

Hur bestämmer man MIC?

A

Mha SIR-systemet

57
Q

Vad står bokstäverna för i SIR-systemet?

A

Man mäter zonen runtom disken för att bestämma SIR. T.ex. 20 mm = S = innebär att om den klara zonen runt disken är över 20 mm är bakterien känslig. Annars känslig i högre koncentration och om liten zon resistent.

58
Q

Ange exempel på 3st serologiska analyser

A

Serologi används främst vid virala sjukdomar som hepatit A, HIV, HSV, TBE.

59
Q

Varför förkortas behandlingstiden om man odlar innan insättning av AB?

A

Man får ut exakt vilket AB bakterien är känslig för och minsta koncentration, därmed kan man anpassa och sätta ut tidigare

60
Q

Mikrobiologiska analyser beror på allvarlighetsgrad och misstänkt infektionsfokus. Hur bör man utreda:
-Luftvägsinfektion
-UVI
-Gastroenterit
-CNS-infektion

A
61
Q

Ange två tillfällen man inte bör göra odlingar/mikrobiologisk diagnostik

A
62
Q

Hur ska man generellt tänka kring val av odling innan AB?

A

Alltid blododla + odling av misstänkt infektionsfokus. Vet man inte infektionsfokus -> Rundodling

63
Q

Hur kan man utreda atypiska pneumonier?

A

Atypisk pneumoni PCR

Även sputum, NPH-odling

64
Q

Vad är för- och nackdelar med odling?

A
65
Q

Vad är för- och nackdelar med PCR/molekylärbiologi?

A

PCR är väldigt selektivt/specifikt och dyrt, så bör användas vid klinisk misstanke.

66
Q

Vad är för- och nackdelar med serologi/antigen?

A
67
Q

Vilka 3 huvudsakliga mikrobiologiska undersökningar finns det? Vad skiljer dem åt?

A

Odling - blodagarplatta, resistensbestämning

PCR = molekylärbiologi = Mha mass-spektrometri där varje art har ett unikt spektrogram

Serologi = antigen och ak. Oftast mäter man ak mot ett specifikt antigen. Vanligt med ELISA. Med serologiska metoder letar man alltså efter ak (humoralt IF).

68
Q

Hur kan du ofta skilja på viral och bakteriell gastroenterit?

A

Virala ger ofta kräkningar och kraftigt insjuknande
Bakterier ofta feber

69
Q
A
69
Q

Vad är viktigt att tänka på gällande prevalensen av meningokocker?

A

Kan finnas hos 5-10% av befolkningen utan att ge symtom.