Akut svåra infektioner & sepsis Flashcards

1
Q

Ange exempel på 4st akut svåra infektioner

A

Sepsis
Meningit, encefalit
Nekrotiserande fasciit
Invasiva svampinfektioner
Malaria

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är den viktigaste faktorn för att påverka förloppet av en akut svår infektion?

A

Tiden till påbörjad adekvat behandling. Ju snabbare behandling desto bättre

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vanligaste livshotande infektionstillståndet?

A

Sepsis och septisk chock.

Pneumoni med eller utan sepsis är en vanlig orsak också

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Tecken på akut svår infektion?

A

Snabbt förlopp, kort anamnes (timmar till dagar)

Uppenbart allvarligt sjuk patient

På småbarn och gamla kan feber saknas - lättare att missa rätt diagnos.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Under de senaste decennierna har man åter sett en ökning av framför allt allvarliga bakteriella infektioner. Den aktuella ökningen kan förklaras av vad?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Sepsis? Septisk chock?

A

Sepsis = en livshotande organdysfunktion orsakad av ett stört infektionsförsvar vid en akut infektion.

Septisk chock = undergrupp till sepsis, allvarlig med hög dödlighet pga cirkulatoriska, cellulära och metabola störningar.
Uppstår vid adekvat vätskebehandling som trots detta orsakar ett ökat laktatvärde och behov av vasopressorbehandling för att hålla BT

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Diagnostiska kriterier av sepsis och septisk chock?

A

Specifika diagnostiska kriterier för sepsis och septisk chock hos barn saknas.

Pediatrisk sepsis är vanligast i nyföddhetsperioden, där för tidigt födda utgör en särskilt utsatt grupp. Efter det första levnadsåret sjunker sepsisincidensen kraftigt, för att åter stiga kraftigt efter 65 års ålder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Poängsystemet SOFA?

A

Sequential Organ Failure Assessment = Gradering av organdysfunktion vid sepsps.

En infektionsorsakad ökning med ≥2 SOFA‍-‍poäng krävs för diagnosen sepsis. OBS - dock anpassar till IVA-vård.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vanligaste orsaken till sepsis? Och vanligaste agens 3st?

A

Bakteriella infektioner. E. coli, Staphylococcus aureus och pneumokocker

Men sepsis kan även orsakas av virus, parasiter och svamp. I cirka en tredjedel av fallen går det dock inte att fastställa den orsakande mikroorganismen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Viktiga agens vid sepsis i nyföddhetsperioden?

A

Koagulasnegativa stafylokocker och grupp B‍-‍streptokocker.
Globalt är Haemophilus influenzae typ B en vanlig orsak till sepsis och meningit hos barn, men är numera sällsynt i Sverige till följd av allmän vaccination

E. coli, S. aureus, pneumokocker vanligast hos vuxna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vanligaste infektionstypen vid sepsis?

A

Pneumoni är den vanligaste underliggande infektionen vid sepsis, följd av buk- och urinvägsinfektioner hos vuxna.

Luftvägsinfektioner dominerar även hos barn, men primär bakteriemi är också vanligt förekommande, framför allt i nyföddhetsperioden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur bör du ställa diagnos vid sepsis?

A

Kombo av:
Anamnes,

påverkade VP (feber, frossa, påverkat AT, takypné, takykardi)

och biokemiska avvikelser (laktat, LPK, crp)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Ange 6 st möjiga symtom vid sepsis

A

Feber, frossa, påverkat AT

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Ange minst 4 st kliniska fynd vid sepsis

A

Vid misstanke om sepsis är det viktigt att även:
-Klä av patienten för ev sår, stickmärken, erytem, exantem, petechier, perifer temperatur, marmorering osv
-Kolla MoS. Tonsiller, tandstatus, intorkade slemhinnot?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Ange minst 4 st laboratoriefynd vid sepsis

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Typisk blodgas sepsis?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Ange 4st faktorer att tänka på för att inte missa en sepsis

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Ange 6 st viktiga anamnestiska frågor vid misstanke om sepsis

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Ange 4 st tillfällen riskgrupper för sepsis/allvarliga infektioner

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

4 st sjukdomar med ökad risk för sepsis?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

4 st läkemedel som ger ökad risk för sepsis?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Ange minst 6 st saker du vill kolla i status vid misstanke om sepsis

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad bör du göra om du hittar ett lakatat > 3? Vad är stegrat laktat ett tecken på?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Viktiga blodprover att ta vid misstänkt sepsis? Minst 4st

A

Blodgas, venös eller arteriell viktig. Laktat > 3 bör alltid kontrolleras om. Ofta även BE < -5. Hypokapni (< 4,5 CO2), hypoxemi. Artiertiellt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

När stiger CRP resp PCT?

A

CRP stiger i allmänhet kraftigt inom 24‍−‍48 timmar vid bakteriell sepsis, men kan även spegla isolerade infektioner, exempelvis abscesser, på liknande sätt.

PCT stiger ofta kraftigt inom 6‍−‍24 timmar vid bakteriella infektioner med systempåverkan, som bakteriemi eller sepsis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Hur kommer TPK, INR och APTT påverkas vid sepsis?

A

?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Minst 4 st möjliga mikrobiologiska utredningar vid misstänkt sepsis?

A
28
Q

Radiologiska undersökningar vid sepsis?

A

?
Radiologiska undersökningar är ofta nödvändiga för att fastställa underliggande infektionsfokus och möjliggöra eventuellt åtgärdande av infektionsfokus (”source control”) snarast. Innan patienten är stabiliserad måste dock nyttan vägas mot riskerna.

29
Q

Vad innebär “Source control”?

A

?
= Åtgärda misstänkt infektionsfokus. Om bukinfektioner efter op - öppna upp igen, skölj ur osv

30
Q

Vad består den huvudsakliga behandlingen av vid sepsis?

A

Upprätthålla vitala funktioenr t.ex. ge vätska (Ringer-acetat. sBT > 90 och MAP > 65) + syrgas (SAT 92-95%/88-92%))
Antibiotika (inom 1h)
Åtgärdande av infektionsfokus

31
Q

Målsaturation vid sepsis?

A
32
Q

När ska man påbörja vätskeinfusion så snart som möjligt vid sepsis? 5 st tillfällen

A

Även fortsätta med VP regelbundet, sätt urinkateter och följ timdiures vid sepsis.

33
Q

HUr mycket vätska ska man ge vid sepsis till barn resp vuxna?

A
34
Q

Ge exempel på 4st VP som bör följas vid sepsis

A
35
Q

Vilken typ av AB ska man sätta in vid sepsis? Inom vilken tidsram?

A
36
Q

Vad bör man tänka på AB-behandling av gravida med sepsis?

A
37
Q

Viktigt att tänka på patientgrupper och AB vid sepsis?

A

-Gravida har lägre plasmakoncentration betalaktamantibiotika - högre dygnsdoser, tätare doser rekommenderas
-Även anpassad AB vid ammande kvinnor
-På barn följ vårdprogrammet för svensk banrinfektionsförening
-Om pat nyligen behandlats med ab bör ta annat preparat; minskar resistens + risk för otillräcklig effekt annars
-När odlingssvar kommit, byt till smalare AB (mindre resistens + mindre biverkningar)
-Anpassa efter sjukdomsförlopp, agens, vikt, ålder, njurufnktion

38
Q

Vanligaste AB vid sepsis?

A

Cefotaxim 2g x3 + tillägg aminoglykosid om septisk chock (hög bakteriecid effekt)
Alt Pip-Taz 4g x3.
–Vid septisk chock ofta tillägg. Vid bara sepsis oftast eh.

Om misstanke ESBL Meropenem, ev Piptaz 4g x4.
Även om koplicaerade urinvägar, underliggande lungsjukdom kan PipTaz ges.

Om tidigare livshotande överkänslighetsreaktion mot betalaktamantibiortika (cefo) - ge Meropenem.
Om icke tidigare livshotande överkänslighersreation - ge annat betalaktamantibiotika än det patienten reagerat på.

39
Q

Varför bör en hög engågsdos av aminoglykosid ges vid septisk chock?

A

Bakterietoxiner -> Ökat kapillärläckage och distribution av ECV. Aminoglykosid minskar risken för toxiska biverkningar + har hög bakteriecid effekt -> Även större sannolikhet att läckage av vätska minskar och AB stannar i blodet.

40
Q

Varför rekommenderas en extra dos av betalaktamantibiotika efter halva dosintervallet mellan första och andra dosen vid septisk chock?

A

Betalaktam-AB är beroende av tiden över MIC för att döda bakterier. Initialt är ju mycket vätska i vävnaden, extra dos behövs.

41
Q

Kirurgisk behandling vid sepsis?

A
42
Q

Empyem?

A
43
Q

Fortsatt handläggning av sepsispatienter efter akutrummet? Hur ofta bör man ta kontroller?

A

Efter 3‍–‍6 timmar bör man alltid göra en utvärdering och då kontrolleras åter laktat. Vid tidigare laktatstegring är målet en sjunkande nivå, samtidigt som en normalisering av urinproduktionen (>0,5 ml/kg/timme) bör ha uppnåtts.

Om dessa mål inte nåtts eller om försämring inträtt bör fortsatt handläggning diskuteras med intensivvårdsläkare.

30 ml/kg första 3h är vätskoebolusrekommendationen.

44
Q

När ska intensivvårdskontakt övervägas? Minst 4st

A
45
Q

Patofysiologin bakom sepsis?

A

Grunproblemet är ökad kapillärp permeabilitet som leder till vätska i blodkärl träder ut i vävnaden och ger hypotension med försämrad blodperfusion till vitala organ -> Ökad ischemi i kroppen -> Ökad laktat -> Acidemi

Oftast pga bakterietoxiner systemsiskt. Bakteriemi är dock inte samma sak som sepsis. Bakterieri i blodet kan förekomma utan påverkan på vitala organ/VP.

46
Q

4 viktigaste handläggningarna för att minska morbidtet vid sepsis?

A
47
Q

Sepsis-3 kriterierna?

A

Istället för tidigare SIRS-kriterier pratar man om sepsis vs septisk chock.

48
Q

qSOFA kriterierna?

A

Snabbkiterier för att bedöma sannolikheten för att sepsis föreligger.

49
Q

SIRS?

A
50
Q

Mortalitet vis sepsis och septisk chock?

A

Vanligaste infektionsfokuset är luftvägar. Vanligaste gruppen är äldre (medianålder 80 år).

51
Q

Vanligaste infektionsfokuset vid sepsis?

A

Luftvägar

52
Q

Vanligaste agens vid samhällsförvärvad sepsis? Vid lungor, sår, tarmsystemet/urinvägar, buk?

A
53
Q

Fullständiga SOFA-kriterierna? Vad står SOFA för?

A
54
Q

Ange exempel på minst 2 st lm som öka MAP vid sepsis

A
55
Q

Vanligaste ingrågnsportarna för sepsis/bakterier? Minst 4 st

A
56
Q

RF/riskgrupper för sepsis?

A
57
Q

Ange minst 6 st möjliga symtom vid sepsis

A
58
Q

Ange exempel på minst 6 st viktiga anamnestiska frågor vid sepsis

A
59
Q

Ange minst 6 st viktiga saker att undersöka i status vid misstänkt sepsis?

A
60
Q

Ange exempel på minst 6 st blodprover du vill ta vid sepsis

A

Laktat är superviktigt!

61
Q

Initial handläggning vid sepsis?

A
62
Q

Vilken radiologi bör man alltid göra vid sepsis?

A
63
Q

Ange exempel på minst 2 komplikationer till sepsis

A

Även död.
Mortalitet: Mortaliteten är ca 10% vid infektion och två uppfyllda kriterier enligt qSOFA. Vid septisk chock är mortaliteten ca 40%

64
Q

DIC?

A

= Disseminerad intravasal koagulation = Disseminerad intravasal koagulation (DIC) är en patologisk process där blodet börjar koagulera i kroppens blodkärl.

Pga systemisk inflammation pga svår kroppsskada eller infektion -> Vävnadsfaktorer exponeras -> Systemisk koagulation aktiveras -> Organskada t.ex. njurar, lungor, CNS.

Tpk kommer sjunkar + koagulationsfaktorer förburkas -> Ökad blödningsbenägenhet.

Ofta samband med septikemi, trauma, stor kirurgi, malignitet, obstetriska komplikationer mm. Varierande klinisk bild från enbart laboratoriefynd till multipel organsvikt. Blödningsbenägenhet med blåmärken. Generell blödningsbenägenhet i svåra fall. Ökad trombosbenägenhet. Njursvikt, leverpåverkan, ARDS, multiorgansvikt. Oftast IVA-vård.

65
Q

ARDS?

A

= Acute Respiratory Distress Syndrome = akut livshotande lungskada som gör det svårt att andas ofta pga ödem och atelektas i lungorna. Respirator blir ofta en nödvändig åtgärd. Tillägg av konstgjord lunga, så kallad veno-venös ECMO

66
Q

Respirator?

A

???

67
Q

ECMO?

A

???