Ätstörningar (diagnoskriterier och etiologi) Flashcards

1
Q
  1. Äta för lite eller för mycket
    2.
  2. Störd kroppsuppfattning
  3. Viktfobi
  4. Vilken är det andra området som är basalt inom området ätstörningar?
  5. Vad innebär störd kroppsuppfattning och viktfobi?
A

Viktfobi
- rädsla för att gå upp i vikt även om man är normalviktig
- kan visa sig som rädsla för att väga sig
- katastroftankar kring sin vikt - t.ex. jag kommer gå upp i all evighet om jag väger 0.1 kg mer än igår.

Störd kroppsuppfattning
- Tankar och känslor kring sin kropp, där man har en orealistisk uppfattning om sin egna kropp.
- t.ex. kan en person med AN peka på en bild av någon med BMI 35 när hen är BMI 16.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

För att få en ätstörningsidagnos krävs att man förutom har restriktivt ätande eller överäter något mer, vadå?

Hint - något som krävs för i princip alla diagnoser inom psykiatrin

A

Funktionsnedsättning och lidande.

Däremot kan man ha ätstörningssymtom innan det blir i dem extrema ändarna, och kan i viss mån ge funktionspåverkan och lidande.
- skillnaden är att vid diagnos ska det vara PÅTAGLIG nedsatt förmåga och lidande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Förr var BMI-kriteriet för anorexia nervosa 17.5. Vilket kriterium har man nu i DSM 5?

A

BMI < 18.5

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Diagnoskriterier för anorexia nervosa? 3 st

A
  1. Undervikt pga restriktiv ätande
  2. VIktfobi
  3. Störd kroppsuppfattning (upplever sig vara tjock)

minst senaste 3 månaderna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Diagnoskriterierna för AN:

  1. Undervikt pga restriktiv ätande
  2. VIktfobi
  3. Störd kroppsuppfattning (upplever sig vara tjock)

Det finns subtyper av AN. Vilka subtyper av AN finns? Totalt 2 st

A

Anorexia nervosa - restrictive type
- ingen hetsätning och kompensation

Anorexia nervosa - binge purging type
- hetsätning och kompensation - oftast kräkning.
- OBS - för diagnos AN måste man vara underviktig. Detta utgör skillnaden mellan denna typ och Bullimia nervosa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Diagnoskriterier BN? 4 st.

A
  1. Normal- överviktig
  2. Regelbundet hetätande - där man upplever kontrollförlust över ätandet
  3. Kompensatoriskt beteende t.ex. kräkning
  4. Självkänsla överdrivet påverkad av kroppsform och vikt
    - skillnad från AN där man har störd kroppsuppfattning.

Kriterium 2 och 3 - minst 1 gång per vecka i 3 mån tid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur kan man definiera en hetsätning?

A

Äta mycket mer än normalt under 2 timmar.

T.ex.
- Ca 2 portioner och uppåt.
- 4 paket kakor eller 2 paket glass.

Det handlar alltså om STORA mängder. Och man kan inte kontrollera ätandet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hetsätningsstörning (Binge eating disorder; BED)

Diagnoskriterier? 3 st, en av dessa har flera underkriterier.

Och vad är en stor skillnad från Bullumi nervosa?

A

Skillnad från bullimi
- ingen kompensation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Ätstörningsdiagnoser

Vad är:
1. ARFID
2. OSFED

A

ARFID
- svårt att få i sig tillräckligt pga bristande intresse för mat, gillar bara vissa konsistenser etc.
- ger påtaglig funktionsnedsättning som inte förklaras bättre av annan psykiatrisk diagnos

OSFED
- diagnoser där man delvis uppfyller kriterier för en ätstörningsdiagnos. T.ex. AN med för hög vikt., BN för låg frekvens
- man har lidande, funktionsnedsättning men inte samma grad som krävs för diagnos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

I DSM 4 fanns diagnosen EDNOS som motsvarade diagnosen OSFED i DSM 5.

Efter att DSM 5 infördes har färre diagnosen OSFED/EDNOS och fler har specifika diagnoser t.ex. anorexia nervosa. Varför?

A

Man har höjt gränsen för BMI från 17,5 till 18,5, i DSM 5. liknande justeringar har gjorts för andra ätstörningsdiagnoser - vilket har lett till att fler får en specifik ätstörningsdiagnos idag och inte OSFED/EDNOS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Epidemiologi
1. Livstidsprevalens ätstörningsdiagnos någon gång i livet? (Inkl EDNOS/OSFED)

  • Hur många ggr vanligare hos kvinnor jmf män?
  1. Insjuknandeålder vanligen för AN, BN, BED? Könsfördelning?
A
  1. 12 %
    - 3-8 x vanligare hos kvinnor

2.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Etiologi

  1. Hur stor andel av etiologin till AN, BN, BED är genetisk?
  2. Genotyp interagerar med psykosociala och sociala riskfaktorer. Vad innebär detta för om man utvecklar en ätstörning?
  3. Vilka psykosociala riskfaktorer spelar roll för att få en ätstörning?
A
  1. 50 %
  2. Flera gener interagerar med varandra. Dvs ingen specifik genvariant ensam ger ätstörning. Genotypen man har som kan vara en riskfaktor - interagerar med omginvningen och ger en aktivering av det beteende och tankar man får vid ätstörning.
    - finns helt enkelt en korrelation mellan gener man har, och miljön - för att en ätstörning ska utvecklas.
  3. Kroppsideal (sociala faktorer)
    - t.ex. Afrika är det fint att ha fett på kroppen. BED är vanligare, AN är ovanligt.
    - I västvärlden är idealet en smal kropp med lite fett. Incidensen har ökat sedan 60-talet vilket tros bero på detta ideal.

Svårigheter med känsloreglering
- drag av perfektionism, rigiditet (hård självkontroll) och impulsivitet ökar risken för skadliga beteenden.
- t.ex. att överäta eller underäta kan vara uttryck för reglering av känslor.
ffa AN som perfektionism och rigiditet är kopplat
- BN - impulsivitet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q
  1. Hur stor andel av dem med ätstörningar blir helt friska?
  2. Hur många utvecklar en svår ihållande ätstörning (SEED)?

Vad innebär att ha SEED?

A
  1. 80 %
  2. 20 %

SEED
- Kroppsliga komplikationer till ätstörningen t.ex. osteoporos
- suicid eller missbruk - kan vara uttryck för att reglera känslorna.
- Hög dödlighet inom SEED, t.ex. anorexi med SEED 5x förhöjd mortalitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly