Antidiabetika/antihistaminer

Question 1

Diabetes Typ 1

Answer 1

• autoimmun sjukdom
• β-cellerna i pancreas förstörs och kroppen kan inte producera insulin
• Typ 1 diabetes kan utlösas av infektioner, stress eller komma spontant
• kallas för barndiabetes men kan även drabba vuxna
• Det är ofta ett akut insjuknande

Question 2

Diabetes Typ 2

Answer 2

• En rad riskfaktorer leder till typ 2 diabetes
• Man får en insulinresistens på grund av inflammation
• Det är ett långsamt förlopp
• Oftast är man överviktig
• är en del av metabola syndromet

Question 3

Nämn 3 sätt att utreda diabetes på

Answer 3

1. Fasteblodsocker
   - ett stick görs i fingret. P-glukos bör ligga under 7 mmol/L
2. Långtidsblodsocker (HbA1C)
   - genom bestämma hur mycket av hemoglobin som är glykosylerat och som relaterar till den genomsnittliga blodsockernivån under de senaste 6-8 veckorna
   - Hos friska är värdet 20-42 mmol/L
   - diabetiker bör ligga under 64 mmol/L
3. Utföra en sockerbelastning ( glukostoleranstest)
   - Utförs genom att man får inta en sockerlösning och mäter efter två timmar hur väl kroppen kan bearbeta denna

Question 4

Nämn några akuta komplikationer vid diabetessjukdomar

Answer 4

1. ketoacidos

2. insulinkoma och insulinkänning

Question 5

hur uppstår ketoacidos? Vilka symptom får man? Vad blir konskevsner av det

Answer 5

• Uppstår vid höga glukosnivåer vid akut insjuknande och vid för låga nivåer av insulin (för lite insulin i förhållande till behovet)
- Kroppen bryter ner fetter för att täcka energibehovet → bildande av ketonkroppar →syraförgiftning
• Symptom :
- ökade urinmängde
- illamående
- trötthet
- kräkningar
- huvudvärk
• Konsekven av det risk för diabeteskoma och död

Question 6

Hur uppstår insulinkoma och insulinkänning?

Answer 6

• Uppstår tex om tar blodsockersänkande medel samtidigt om föda inte intagits i tillräcklig omfattning eller vid kraftig fysisk ansträngning
→ leder till låga blodglukos under 3.5 mmol/L
- Adrenalin frisätts för att höja glukos
- patienten får en insulinkänning med symptom som svettningar, darrningar, irritation, hunger

Question 7

Långtidskomplikationer vid diabetessjukdomar

Answer 7

• Vanligast hos DT2 med MS

• Höga glukosnivåer leder till en ökad inflammation genom bl a bildandet av reaktiva glukosmetaboliter, stelhet av kärl, inlagring av plack pga rubbad fettmetabolism mm vilket sammantaget leder till kärlskador: bl.a 
- Nefropati
- Retinopati
- Neuropati
- Makrovaskulära komplikationer
→ som hjärtinfarkt & stroke

Question 8

Hur behandlar man typ 1-diabetes? Hur kan det administreras?

Answer 8

• Insulinbehandling
• Insulinet ges i enheter, en enhet av alla olika insuliner sänker blodglukos lika mycket även om det sker under olika tidsperspektiv
• Alltid parenteralt → insulin skulle brytas ner i magtarm-kanalen om det gavs i tablettform

Question 9

Finns olika typer av insulin. Vilka är dessa och vad skiljer de åt?

Answer 9

• Finns olika sorter :
- humaninsulin
- Insulinanaloger
→ skiljer sig åt vad gäller hur snabbt de ger effekt och hur länge effekten sitter

Question 10

Nämn de olika typerna av insulin

Answer 10

• Måltidsinsulin i samband med måltid

a) direktverkande → analog som verkar dirket och varar upp till 5h
b) snabbverkande → humaninsulin verkar efter ca 15-30 min, varar 7-8 timmar

• Basinsulin sänker blodsocker under större delen av dagen

a) medellångverkande → humaninsulin, effekt efter några timmar, verkan upp till ett dygn
b) långverkande → analog, verkar ungefär som medellångverkande

• Mixinsulin - blandning av måltidsinsulin och basinsulin

Question 11

Biverkningar vid insulinbehandling av typ 1-diabetes

Answer 11

• hypoglykemi (vanligast och farligast)
• viktuppgång
• allergiska reaktioner (ovanligt)
• hudförändringar vid stickstället (smärta, klåda, lipodystrofi)

Question 12

Behandling av typ 2-diabetes

Answer 12

• Icke farmakologisk behandling
Kosthållning, rökstopp, fysisk aktivitet, viktreduktion, försiktighet med alkohol, eliminera stress
→ kan reversera sjukdomsförloppet

• Farmakologisk behandling
- Metformin → 1:a
- Sulfonureider (SU-preparat)
- Glitazoner → tillägg 
- Akarbos - alfaglukosidashämmare → tillägg
- Inkretinläkemedel ( DPP-4-hämmare & GLP-1 analoger)
→ tillägg 
- SGLT2-hämmare → tillägg 
- Insulin

Question 13

Metformin. Verkningsmekanism? Biverkningar?

Answer 13

• Förstahandspreparat typ2
• Verkningsmekanism
- minskar glukoneogenesen
- minskar glukosupptag i tarmen
- ökar perifer insulinkänslighet → genom att stimulera AMP-aktiverat proteinkinas bl a GLUT4 till cellytan

• Biverkningar
- Magtarmbiverkningar i början av behandlingen ( diarre, illamående)
- ovanlig men farlig biverkan laktoacidos
→ överskott av laktat pga hämmad nysyntes av glukos
• Därför Ska inte ger ut till
- vid njursvikt
- vid administrering av röntgenkontrastmedel

Question 14

Sulfonureider ?Verkningsmekanism? Biverkningar?

Answer 14

• Verkningsmekanism

• ger insulinfrisättning genom att blockerar utåtgående kaliumpump i betacellen, leder till depolarisering och frisättning av insulin från vesiklar. Frisätter insulin oberoende av blodglukoshalt
• Ökar också insulinkänsligheten perifert

• Bränner ut betacellerna efter ca 10-15 år
Biverkningar
- hypoglykemi
- viktökning
- magtarmbiverkningar

Question 15

Glitazoner? Verkningsmekanism? Biverkningar?

Answer 15

• Tilläggspreparat till metformin och sulfonureider
• Tar 2-3 månader innan effekt inträder
• Verkningsmekanism
- aktiverar PPARgamma (kärnreceptor) i framför allt fettvävnad men även i lever och muskler och ökar genuttryck som leder till en högre insulinkänslighet
- Sänker fria fettsyror som ger insulinresistens

• Biverkningar
- risk för frakturer hos kvinnor
- vätskeretention och viktuppgång
• Därför ej lämplig 
- vid hjärtsvikt

Question 16

Akarbos (α-glukosidashämmare)? Verkningsmekanism? Biverkningar?

Answer 16

• Tilläggspreparat
• Verkningsmekanism
inhiberar enzymet α-glukosidas i tunntarmsmukosan som spjälkar kolhydrater vilket ger ett långsammare monosackaridupptag
Biverkningar
- magtarmbiverkningar

Question 17

Inkretinläkemedel? Verkningsmekanism? Biverkningar?

Answer 17

• Tilläggspreparat som ökar insulinfrisättning

1. DPP-4-hämmare
   • Verkningsmekanism- hämmar enzymet DPP-4 som annars bryter ner GLP-1 → ökar insulinfrisättning samt sänker glukagonfrisättning
   • Biverkningar- tolereras väl, inte så många
2. GLP-1 analoger
   • Ges som injektion
   • Verkningsmekanism- ökar insulinfrisättning samt sänker glukagonfrisättning
   - Ökad mättnadskänsla (central effekt)
   - tömmer magsäcken långsammare
   - viktnedgång
   • Biverkningar- magtarmbiverkningar

Question 18

SGLT2-hämmare? Verkningsmekanism? Biverkningar?

Answer 18

• Kombineras ofta med andra preparat
• Tablettform
• Verkningsmekanism
- selektiva för transportören i njuren, hämmar återupptag av glukos från det glomerulära filtratet tillbaka in i cirkulationen
- Glukos utsöndras i urinen (ca 70 gram/dygn)

• Biverkningar

• genitala infektioner
• urinvägsinfektioner
• ökade urinmängder

Question 19

Insulin till DT2?

Answer 19

• De flesta patienter med lång sjukdomstid får lägga till insulin för att få tillräcklig glukoskontroll

Question 20

Vilka av DT2 kan också ges till DT1

Answer 20

• Man kan ge perorala DT2 lkm för DT1 som tilläggspreperat såsom:

• metformin
• GLT2-hämmare
• DPP4-hämmare
• GLP1-analoger

Question 21

Varför sätter man ut perorala lkm vid graviditetsdiabetes och ge insulin istället?

Answer 21

Man vill ha så god glukos så möjligt eftersom gravida kvinnor med hög glukos kan innebära en risk att fostret får för mycket glukos → fostret växer för fort och blir stor → ger ökad risk vid förlossning

Question 22

Varför uppstår graviditetsdiabetes och hur behandlas det i förstahand? Om det inte räcker vad kan man göra?

Answer 22

• Vid graviditet uppstår insulinresistens av naturliga skäl för att glukos skall gå till fostret
• Behandlas i första hand med kost och motion
• Om det inte räcker ger man insulin
• Graviditetsdiabetes innebär en riskfaktor för framtida DT2

Question 23

Histaminer

Answer 23

• basisk amin
• är lokalt hormon och neurotransmittor
• upplagras främst i granula i mastceller men även i vissa blodceller
• Höga koncentrationer i hud, luftvägar och magtarm-kanalen men även i centrala neuron
• Del av kroppens immunförsvar samt avstötningsreaktioner som ökad slemproduktion, diarré, hosta osv
• Frisättes via exocystos vid allergiska och inflammatoriska reaktioner genom att IgE-antikroppar på mastcellen binder allergenet eller via komplementfaktorer som binder till cellytan
• frisätts vid tryck och kyla

Question 24

Vilka lkm kan ospecifikt leda till histamin frisättning

Answer 24

t ex läkemedel som opioider och röntgenkontrastmedel

Question 25

Histaminreceptorer

Answer 25

• G-proteinkopplade receptorer
• Fyra olika typer av receptor som medierar en rad olika effekter

1. H1-receptorer- ges vid en rad olika indikationer
2. H2-receptorer - finns i parietalcellen
3. H3-receptorer - finns i hjärnan och fungerar bl a som
   en autoreceptor
4. H4-receptorer reglerar bl a aktivitet av mastceller och eosinofiler

Question 26

Vad är det man främst menar när man pratar om “ antihistaminer”?

Answer 26

• Man menar H1-antagonister

- H2-antagonister som hämmar HCl-produktion i parietalcellen kallas inte antihistaminer

Question 27

Vilka effekter kan man få vid stimulering av H1-receptor

Answer 27

Stimulering ger :

• vasodilatation
• konstriktion av glatt muskulatur bronker och tarm
• ökar kärlpermeabilitet
• stimulerar nervändar (ger smärta, klåda)
• medierar kräkning via kräkcentrum
• påverkar aptit och vakenhet mm

Question 28

Antihistminer och dess verkningsmekanism

Answer 28

• En effekt är ibland önskvärd och ibland en biverkan
• Många receptfria preparat
• Verkningsmekanism
• Blockerar H1-receptorn och ger en rad olika effekter beroende av var receptorn är belägen
• Många antihistaminer har även antimuskarina effekter
• Vissa läkemedel passerar blodhjärnbarriären och andra inte – ges vid olika indikationer

Question 29

Administrationsform för antihistminer

Answer 29

• Både lokal och systemisk behandling
• De flesta antihistaminer administreras peroralt, metaboliseras i levern och utsöndras i urinen.
• Finns även näs- och ögondroppar.

Question 30

Indikationer för antihistminer

Answer 30

• Allergiska reaktioner som

• allergisk konjunktivit
• rinit,
• urtikaria
• Quincke ödem mm

• Emesis (illamående) som uppstår vid:
- bruk av opioder
- cytostatikabehandling
- vestibulära störningar
→ antihistaminer här profylaktisk behandling
→ Svårare allergiska besvär behandlas med steroider och ibland med hyposensibilisering

• Åksjuka
• Oro, ångest
• Sömnstörningar
• Klåda

Question 31

Vilka tillägg till antihistaminer finns det om illamående skulle va kraftig?

Answer 31

Vid kraftigt illamående läggs andra preparat till som D2- och 5-HT3-antagonister

Question 32

Vid graviditetsillamående ges

Answer 32

Äldre preparat av antihistaminer

Question 33

Hur använda antihistaminer för astmatiker?

Answer 33

• Astma är ej en indikation men antihistaminer

- antihistaminer används för reaktioner i samband med astma

Question 34

Biverkningar av antihistaminer

Answer 34

• Sederande 
→ gäller de preparat som passerar blodhjärnbarriären
• Antimuskarina biverkningar 
- muntorrhet,
- ackommodationsstörningar
→ hitsaminer påverkar linsen på så sätt att man får försämrad förmåga att fokusera blicken 
- urinretention
- förstoppning

Question 35

Natriumkromoglikat

Answer 35

• Effekt genom att stabilisera mastcellen, lite oklar verkningsmekanism
• är profylaktisk behandling och måste tas lokalt → ger som ögondroppar
• Fördel genom att även förhindra frisättning av andra inflammatoriska mediatorer från mastcellen som cytokiner, proteaser, leukotriener och prostaglandiner
• Finns preparat vid svåra födoämnesallergier för lokalbehandling av tarm (endast specialistläkare som behandlar)