6 Koagulationsrubbningar Flashcards

1
Q

Vad är orsaken till ökad blödning vid bindvävssjukdom?

A
  • Bindvävssjukdom påverkar endotelet ex vid EDS
  • Kan vara den begränsande faktorn som ger upphov till ökad blödning
  • Ex istället för begränsande faktor hos ex trombocyten
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur kan den primära hemostasen undersökas?

A
Primär homeostas undersöks genom att mäta
•	Trombocytantal 
•	Trombocytfunktion
•	vWF
Proverna är 
•	B-Trombocyter
•	Blödningstid enligt IVY
•	Trc-funktion PFA-200
•	Flödescytometrianalys
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur kan funktionen hos trombocyterna undesökas?

Vilka är principerna bakom metoderna?

A

Blödningstid enligt IVY
• Mäter antal trombocyter och dess funktion, samt kärlfunktion, samt vWF
• Mäts genom ett standardiserat utförande där patienten tillfogas ett sår på underarmens hud > kapillärblödning orsakas
• Tid mäts för bildning av trombocytplugg och avstannad blödning
• In vivo blödningstest

B-Trombocytfunktion
• Mäter antalet trombocyter
• Rutinprov

Trc-funktion PFA-200
• Mäter förmåga till adhesion och aggregation samt vWF
• In vitro blödningstest
• Tappat blod rinner genom ett syntetiskt membran preppat med kollagen och trombocytagonister
• Tid mäts till membranet är ockluderat

Flödescytometrianalys 
•	Mäter specifika Trc receptorer
•	Med eller utan flourescens
•	Trombocyterna aktiveras med agonister
•	Ljusgenomsläppligheten eller spektrumet är ett mått på trombocytaktivitet (ju mer aggregation ju mer ljusgenomsläppligt)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur kan plasmakoagulationen undersökas?

A

Plasmakoagulationen undersöks genom att mäta
• Generella tester för Blodets koagulationsförmåga
• Specifika tester för Nivåer och funktion av individuella koagulationsfaktorer

Generella tester
• APTT
• PK-INR

Individuella tester
•	FVIII > Hemofili A
•	FIX > Hemofili B
•	FV genotyp > FV Leiden mutation
•	Fibrin D-dimer
•	Lupus antikoagulans
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är PK?

A
  • PK = protrombinkomplex
  • Viktigaste leverfunktionsmarkören
  • Vanligaste koagulationsprovet
  • De Vit-K beroende koagulationsfaktorerna analyseras
  • FII, FVII, (FIX), FX
  • Syns sent vid nedsatt leverfunktion
  • Monitoreras vid waranbehandling
  • Utförs genom att TF tillsätts till patientplasma > TF aktiverar FVII vilket aktiverar kaskaden
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad betyder PK-INR?

A
  • INR = international normalized ratio
  • PK-INR är det långa namnet för PK prov
  • INR används för att standardisera mätningarna av PK
  • Dvs ge samstämmighet mellan olika reagens och instrument
  • TF från vävnad används som reagens och olika batches kan ha olika egenskaper/aktivitet
  • ISI = international sensitivity index används för att kalkylera fram en lokal korrektionsfaktor med vilken INR kan fastställas
  • ” För att undvika missförstånd och för att utjämna en del av skillnaderna mellan olika reagens och olika instrument har man etablerat en internationell enhet kallad INR (International Normalized Ratio), som är kvoten mellan koagulationstiden för patientprovet och normal koagulationstid, korrigerad bland annat för typ av reagens och koagulationsinstrument. Utomlands kan beteckningen vara enbart INR eller PT-INR.”
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka kan vara orsakerna till förändrat PK?

A
  • Leverskada
  • Brist koagulationsfaktorer II, VII, X, (IX)
  • Medfödd
  • Förvärvad
  • Malnutrition
  • Waranbehandling
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka är koagulationsproverna?

A
  • PK > vanligaste
  • APTT > näst vanligast
  • D-dimer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är APTT?

A
  • APTT = Aktiverad partiell tromboplastintid
  • Mäter aktiviteten av koagulationsfaktorerna i intrinsic systemet/kontaktsystemet
  • här ingår koagulationsfaktorerna faktor XII, pre-kallikrein, kininogen, faktorerna XI, IX, VIII, protrombin och fibrinogen men i testet ingår också faktorerna V och X
  • näst vanligaste koagulationsprovet
  • analyseras bla vid heparinbehandling
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur fungerar APTT?

A
  • Mäter intrinsic-systemet via artificiell ytaktivering i provröret
  • Mäts som tid till koagelbildning
  • Blodprov tillsätts med kontaktaktivator + kalcium + negativt laddad fosfolipid
  • Mäter INTE FVII! > viktig skillnad mellan PK-INR och APTT
  • APT-tiden beror ffa på tillgången på faktorerna > brist på tidiga faktorer i kaskaden kommer att fördröja tiden längst/spelar störst roll för resultatet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad kan orsaka förlängd APTT?

A
  • Koagulationsfaktor brist
  • Lupus antikoagulans
  • Heparinbehandling
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är D-dimer?

A
  • Fibrinolysmarkör
  • D-dimer = minsta nedbrytningsfragmentet av fibrinogen och fibrin
  • Dvs bildas när plasmin bryter ner fibrinogen och fibrin
  • D-dimer är normalt mkt lågt men kan öka av flera olika processer i kroppen
  • Bla inflammation, vissa tumörer, DIC, samt djup ventrombos och lungemboli
  • Används för att UTESLUTA djup ventrombos eller lungemboli
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är Lupus antikoagulans?

A
  • Autoimmun sjukdom
  • Antikroppar mot fosfolipid
  • Associerade med trombos och missfall
  • Undersöks/provtas på indikation för trombosutredning, förlängd APTT
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilken är den vanligaste formen av ärftlig koagulationssjukdom?

A

• Ca 0,6–1,3 % prevalens
• Autosomalt ärftlig blödningssjukdom med defekt vWF
• Drabbar både kvinnor och män tillskillnad från hemofilierna
• Förlängd primär hemostas, förlängd blödningstid > defekt vWF, normala trombocyter
• Indelas i
- Typ 1 kvantitativ defekt, vanligast
- Typ 2 kvalitativ defekt
- Typ 3 avsaknad av vWF

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur manifesteras von Willebrands sjukdom?

A
  • Förlängd primär hemostas > förlängd blödningstid
  • Normalt PK, normalt APTT = normal plasmakoagulation
  • Vid mycket svår vWFD kan APTT påvekas pga nedsatt funktion av FVIII
  • Symptom
  • Slemhinneblödning
  • Näsblod
  • Blåmärken
  • Riklig menstruation/menorhagier
  • Behandling vasopressin OctostimTM, faktorkoncentrat
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är hemofili?

A
  • ”klassisk blödarsjuka”
  • Kongenitala sjukdomar som drabbar pojkar > X-kromosomen
  • Ca 50 % av fallen är nymutationer
  • Behandlas med faktorkoncentrat, rekombinanta faktorer, vasopressin OctostimTM

Hemofili A
• Brist på FVIII
• Vanligast, ca 80 % av hemofilifallen
• Incidens ca 1/5 000

Hemofili B
• Brist på FIX
• Ca 20 % av hemofilifallen
• Incidens ca 1/30 000

17
Q

Hemofili A

A

• Brist på FVIII

18
Q

Hemofili B

A

• Brist på FIX

19
Q

Vad är trombofili?

A

• Ärftlig benägenhet för tromboembolisk sjukdom

20
Q

Vilka är de viktigaste kliniska riskerna för venös trombos?

A
  • Ålder
  • Kirurgi/ortopediska ingrepp
  • Trauma/immobilisering

Obs!
• Hos 50 % av trombospatienterna föreligger ingen biokemisk förändring
• 2/3 av individerna med trombofili insjuknar i samband med annan situation som ökar risken för tromb
• 1/3 insjuknar utan samband med annan riskökande situation ”spontant”

21
Q

Vilka är de viktigaste biokemiska riskfaktorerna för venös trombos?

A
  • Antitrombin, brist
  • Protein C, brist
  • Protein S, brist
  • FV Leiden mutation, ”APC-resistens”
  • Protrombingenmutationen (FactorII G20210A)
  • Anti fosfolipid antikroppar
22
Q

Vad är Faktor V Leiden mutation?

A
  • Faktor V Leiden = en variant av FV som inte kan klyvas av APC/aktivt Protein C!
  • Orsakas av punktmutation i FV-genens nukleotid > leder till aminosyraförändring i FV
  • Minskar hämningen av koagulationen
  • Vanligaste ärftliga orsaken till trombosbenägenhet!
  • Vanligaste trombofilifaktorn som upptäcks efter djup ventrombos
  • Gammalt namn ”protein C resistens”, ”APC-resistens” dvs FVa är resistent mot protein C
  • Modern benämning ”mutation i FVa”
23
Q

Vad är protrombin genmutation?

A
  • Trombofili
  • Orsakas av punktmutation i protrombin genen
  • Ger ökad koncentration av protrombin i plasma
  • Aktiveras lättare till trombin
24
Q

Vad är fosfolipidantikroppar?

A
  • Ökar risken för trombos
  • Olika sortes antikroppar riktade mot proteiner som har affinitet för cellmembranets fosfolipider
  • Ex Lupus antikoagulans
  • Exakt verkningsmekanism för hur antikroppar ökar trombosbenägenheten inte klarlagd
  • Samsjuklighet finns med RA, Sjögrens syndrom, SLE
25
Q

Vilket samband har koagulation och inflammation?

A
  • Koagulation och inflammation är integrerade system i kroppens försvar mot skador och infektioner
  • Inflammation leder till koagulationsaktivering
  • Inflammation nedreglerar de naturliga koagulationshämmarna
  • Koagulationssystemet är proinflammatoriskt
  • Sambandet är normalt en fysiologisk process, kan leda till livshotande tillstånd när det hamnar utom kontroll
26
Q

Vad är DIC?

A
  • DIC = disseminerad intravasal koagulation
  • Förvärvat syndrom som leder till kontrollförlust av koagulationsaktivitet
  • Fibrinrika tromber täpper till små kärl
  • Vilket leder till organdysfunktion
  • Intravaskulär koagulation utom kontroll
  • Systemisk koagulationsaktivering i sin mest extrema form
27
Q

När kan DIC riskera att uppstå?

A

Förekommer ALLTID sekundärt till systematisk inflammation!
• Sepsis!
• Stor skada på endotel > trauma
• Maligniteter
• Obstetriska situationer > kirurgi, förlossning
• Förgiftning

28
Q

Vad karaktäriserar DIC?

A
  • Tromboser samtidigt som blödningsrisk!
  • Sekundärt till systemisk inflammation
  • Tromboser och fibrinutfällning i små kärl > leder till organsvikt
  • Konsumtion av koagulationsfaktorer och trombocyter > blödningsbenägenhet
  • Labmässigt
  • Sänkt trombocytantal, protein C, antitrombin/ATIII, fibrinogen
  • Ökat PK-INR, APTT, D-dimer
29
Q

Vilken betydelse har labprover vid DIC?

A
  • Ett kliniskt syndrom som stödjs av labfynd
  • Labfynden definierar inte diagnos
  • Labfynden möjlighet att tolka var patienten befinner sig i sjukdomsförloppet/insjuknande
30
Q

Vad är orsakerna till DIC?

Vilka mekanismerna?

A

Systemiskt cytokinpåslag ger koagulationsaktivering
• IL-6 driver koagulationen
• IL-1, TNFα påverkar antikoagulationen
Vilket leder till
- TF-driven koagulation intravaskulärt
- nedreglering av hämmarsystemen på endotelceller
- uppreglering av PAI-1; hämning av fibrinolysen

31
Q

Vad är PAR-receptorn?

A
  • Transmembranreceptor
  • Kan efter klyvning aktivera sig själv
  • Finns i membranet hos endotel, mononukleära celler, trombocyter, fibroblaster, glatta muskelceller
  • PAR-1, PAR-3, PAR-4 är receptorer för trombin
  • PAR-1 är receptor för TF/VIIa
  • PAR-2 är receptor för TF/VIIa och TF/VIIa/Xa
  • Dvs koagulationsfaktorerna som kan klyva PAR receptorn är Trombin, TF/FVIIa, FXa!
32
Q

Vad händer vid aktivering av PAR-receptorn?

Vad är konsekvenserna av koagulationsfaktor signalering?

A

• Självaktivering av PAR receptorn efter klyvning leder till proinflammatoriska signaler till cellen
• Cytokinproduktion, cell migration, proliferation
• Resultatet är
- Ökad sekretion av inflammatoriska cytokiner > starkare inflammatoriskt svar
- Ökad cellrörlighet > immunceller rekryteras till skadan

33
Q

Hur påverkas endogena koagulationshämmare vid DIC?

A
  • Elastas från neutrofiler degraderar antitrombin och protein C
  • Glykosamninoglykaner minskar på endodelytan och antitrombinets aktivitet påverkas
  • Trombomodulin minskar på endotelytan och protein C systemets aktivitet påverkas
  • Andelen fritt protein S minskar då en större andel binds till C4 bindande protein
34
Q

Vad är immunotrombotisering?

A
  • Fysiologisk trombosbildning
  • Fibrinutfällning i mikrokärl
  • Del av immunförsvaret mot bakterier
  • Pga skador/sår är ingång för patogen!
  • Koagulation som drivs av immunceller > TF uttryck på monocyter och neutrofiler + degradering av koagulationshämmare
  • Resulterar i att patogen fångas i en fälla och kan neutraliseras > kapslar in bakterier för eliminering
  • Bakterier försvarar sig genom att uttrycka fibrinolysaktiverare som aktiverar plasmin > streptokinas