6 Klinisk kemi Intro Flashcards
Vad är screening?
- Provtagning på en person som saknar symptom
* Relevant om riktad screening > inom definierade patientgrupper med ökad risk
Vilka är de fem syftena med biokemisk provtagning?
- Screening > ex riskgrupper
- Diagnosticering > uteslutning eller bekräftning
- Prognosticering > bestämma allvarlighetsgrad, för optimal behandling
- Patofysiologisk utredning > för optimal behandling
- Monitorering > följa biverkningar, följa naturalförlopp
När ska prover beställas?
- När provsvar avgör handläggningen
- När misstänkt diagnos är farlig och/eller kräver dyr behandling > genomgående utredning jfr misstänkt diagnos är ofarlig/billig/enkel/ingen
Vad är massignifikans?
- Statistiskt utfall utanför gränsvärden hos subjektivt friska individer
- Matematiskt förhållande
- Ju mer man mäter ju större skillnader!
- Ex 10 st biokemiska analyser ger 40 % risk för ett svar utanför gränsvärden
- Problem inom forskning > många tester kommer att automatiskt ge skillnader mellan urvalsgrupper > seriös forskning använder statistiska metoder för att korrigera för massignifikans
Vilka preanalytiska faktorer kan påverka provresultatet?
- Beroende på analys kommer utförandet av provtagningen/förutsättningarna för provet att kraftigt påverka provsvaret
- Preanalytiska faktorer är den avgjort största källan till felaktiga provsvar!
- Möjliga felkällor är
- Patientförberedelse > ex fastande/icke fastande, tid på dygnet
- Provtagningslokal > ex venöst, kapillärt
- Provtagningsrör > ex plasma, serum
- Provtagningsteknik > ex kroppsställning
- Provhantering > ex vicka röret
- Plus Transport till labbet, samt hantering på lab fram till analystillfället
Viktigt att tänka på vid venösa prover?
• Undvika onödig användning av stas > risk för hemolys
Viktigt att tänka på vid artäriella prover?
- Kräver långvarig stas
- Provtas av specialutbildad ssk eller läkare
- Provtas oftast i a radialis eller a femoralis
Viktigt att tänka på vid kapillära prover?
- Undvik att pressa fram blod > risk för inblandning av lymfa och hemolys
- Tas oftast i laterala fingerblomman
- Kapillära prover motsvarar till stor del ofta arteriella prover
- Undantag Chock > nedsatt perfusion > felaktiga provsvar pga ändrad komposition, högre andel plasma
Vad kan göras om man inte får nåt utbyte vid ven/artärprovtagning?
- Kontakta klin kem för diskussion om möjlighet att ta kapillära prover istället!
- Kapillära prover kräver lite större mängder blod
- Kapillära prover motsvarar till stor del ofta arteriella prover
- Arteriella och venösa prover ger liknande resultat > UTOM för komponenter som omsätts/frisätts från lungorna (blodgaser)
Varför ska man undvika att ta prover ur infarter?
- Pga kan ge upphov till allvarliga felkällor!
- Annorlunda strömningsförhållande i infarten jfr kärlet
- Möjligt att göra i undantagsfall om slaskprov tas först
- Ta inte prov ur samma arm som droppet = utspätt
- Heparin för att hålla infarten öppen > falskt APT prov > falskt högt förlängd APT-tid
Vilka är de vanligaste provtyperna?
Serumprover
• Koaguleras före centrifugering
• Klassiskt utan tillsats > tar lång tid
• Modernt med tillsats av koagulationsaktivator
Plasmaprover
• Koaguleras INTE före centrifugering
• Innehåller antikoagulantia
• Ex EDTA, heparin, citrat
Vilka är fördelarna med plasma-analyser?
- Vanligaste analysmaterialet
- Mer naturtrogna analysresultat
- Innehåller mindre fibrinrester ”clot” > tekniskt besvärligt > kloggar igen analys instrument
Vad innebär system och attribut?
- Benämning på standardiserade beteckningar på prover > ger information om provet
- Kan kombineras
- System = Typ av provmaterial! > stor bokstav
- Attribut = tilläggsinformation ang provet > liten bokstav
- Exempel på kombinationer
- dU dygnssamling av urin
- kB kapillärt helblod
- fP fastanande (venöst) plasmaprov
Vilka är systemförkortningarna?
- P plasma
- S serum
- B blod
- U urin
- Csv cerebrospinalvätska
- F faeces
- Pt patient
- Erc erythrocyt
Vilka är attributförkortningarna?
- (venöst anges aldrig)
- Artäriellt a
- Kapillärt k
- Tidpunkt t
- Fastande f
- Dygn d
