Visuell kunskap Flashcards
What is the concern about self-report data, and Galton’s data in particular?
Självrapporteringsdata, som används för att undersöka mentala processer med hjälp av introspektion, har flera begränsningar:
1. Subjektivitet och variation, människor besrkiver sina mentala bilder på olika sätt vilket gör det svårt att jämföra data objektivt.
2. Språkets begränsningar, det kan leda till att resultaten mer speglar verbal förmåga än faktiska skillnader i mental föreställningsförmåga.
3. Påverkan av förväntningar, deltagare kan omedvetet påverkas av experimentets upplägg och vad de “borde” kunna visualisera.
Francis Galton använde introspektiva självrapporter för att studera mentala bilder. Men hans data visade att vissa personer saknade förmågan att skapa mentala bilder helt, afantasi. Dock kan detha berott på språkliga svårigheter att beskriva inre upplevelser snarare än verklig frånvaro av mentala bilder.
What is a chronometric study?
En kronometrisk studie är en metod där reaktionstid används för att undersöka mentala processer. Genom att mäta hur lång tid det tar att utföra en kognitiv uppgift kan forskare dra slutsatser om hur information bearbetas i hjärnan.
Mäter mentala processer objektivt istället för att förlita sig på självrapportering. Kan avslöja hur vi bearbetar och manipulerar mentala bilder.
Why do image-scanning studies indicate that images depict a scene rather that describe the scene?
BIldskanningsstudier, såsom Kosslyns experiment 1983 tyder på att mentala bilder fungerar mer som visuella avbildningar snarare än verbala beskrivningar pga:
1. Mentala bilder bevarar spatial struktur
- Kosslyns experiment skulle deltagarna memorera en karta och sedan föreställa sig en punkt som rörde sig mellan olika landmärken. Resultatet visade att reaktionstiden ökade i proportion till avståndet mellan landmärkena, precis som om deltagarna faktiskt skannade över en bild.
2. Skanning tar tid, precis som vid verklig perception:
- Om mentala bilder var språkliga beskrivningar skulle alla avstånd kunna “hoppas över” direkt, men istället tar det längre tid att föreställa sig längre avstånd.
3. Zoom-effekter vid föreställning.
- När vi föreställer oss en liten detalj i en scen, tar det längre tid om vi måste zooma in först.
What does it mean to say that an experiment’s results might be influenced by demand character?
Demand characteristics - förväntanseffekter innebär att deltagare omedvetet anpassar sitt beteende i ett experiment utifrån vad de tror att forskaren förväntar sig.
Det kan snedvrida resultaten eftersom beteendet inte enbart speglar den kognitiva processen som studeras, utan också deltagarens tolkning av experimentets syfte.
What’s the evidence that visual imagery relies on some of the same mental processes as actual vision?
Forskning visar att visuell föreställning och perception aktiverar liknande hjärnregioner och delar vissa kognitiva mekanismer.
1. Neurovetenskapliga studier:
- fMRI och PET har visat att occipitalkortex V1, som är central för syn också är aktiv när vi föreställer oss bilder.
- mängden aktiv hjärnvävnad ökar med storleken på den förställda bilden precis som vid perception.
2. Effekter av hjärnskador:
- skador på visuella områden påverkar både perception och visuell föreställning.
3. TMS-studier.
- när TMS appliceras på V1 stör det både perception och mentala föreställningar.
4. Psykologiska experiment.
- Perception kan primas av föreställning, om en deltagare först föreställer sg ett svagt visuellt stimulus, blir det lättare att faktiskt upptäcka det när det faktiskt visas.
What do we learn from the fact that some forms of brain damage have similar effects on a person’s ability to see and the person’s ability to perform many imagery tasks?
När en hjärnskada påverkar både perception och visuell föreställning tyder det på att samma hjärnmekanismer och områden är involverade i båda processerna.
1. Skador i occipitalcortex påverkar både syn och föreställning.
2. Unilateralt neglect påverkar både perception och mental fröeställning.
3. TMS-studier bekräftar kopplingen.
Visuell föreställning och perception delar samma hjärnkretsar, särskilt occipital och parietalloben.
What do we learn from the fact that some forms of brain damage have different effects on a person’s ability to see and the person’s ability to perform many imagery tasks?
När vissa hjärnskador påverkar perception men inte mental föreställning, eller vice versa, betyder det att vissa aspekter av mental bildbearbetning är separata från synsystemet.
- Skador i visuella områden kan påvekra syn men inte föreställning.
- ex patient LH hade skador på de visuella kortikala områdena men kunde fortfarande genomföra spatiala förställningsuppgifter trots svårigheter att identifiera visuella egenskaper som färg. - Skador i spatiala områden kan påverka föreställning men inte syn.
- Parietallobsskador kan leda till svårogheter med spatiala uppgifter trots att synen är intakt. - Dissociation mellan perception och föreställning.
- Vissa peroner kan se objekt men inte föreställa sig dem och tvärt om.
What evidence is there that there are different types of spatial skills?
Forskning visar att spatial förmåga inte är en enhetlig förmåga, utan att det finns olika typer av spatiala processer som aktiverar olika delar av hjärnan.
- Olika hjärnområden är aktiverade i olika typer av spatiala uppgifter.
- Olika typer av spatiala uppgifter kräver olika typer av kognitiva strategier.
- Det finns individuella skillnader i spatiala förmågor.
What evidence suggests that the gender difference in spatial skill in heavily influenced by (and may be due to) experience and training?
Forskning visar att skillnader i spatiala förmågor inte enbart beror på biologiska faktorer, utan är påverkade av erfarenhet och träning.
1. Könsskillnader minskar med träning.
- Sturier visar att träning i spatiala uppgifter kan eliminera eller kraftigt minska könsskillnader.
2. Uppväxt och intresse spelar roll.
- pojkar uppmuntras oftare att delta i aktiviteter som utvecklar spatiala färdigheter.
3. Kultur och könsskillnader.
- i kulturer där flickor och pojkar har lika mycket erfarenhet av spatiala aktiviteter är könsskillnaderna mindre.
What evidence confirms that people do actually differ in the vividness of their visual images?
Forskning visar att individer har olika grader av livlighet i sin visuella föreställningsförmåga, och det har bekräftats både genom självrapportering och hjärnavbildning.
1. Självrapporter och subjektiva skillnader.
- människor rapporterar olika nivåer av detaljer och klarhet i sina mentala bilder.
2. fMRI-studier visar skillnader i hjärnaktivitet.
- människor med mer livliga bilder visar högre aktivitet i occipitalkortex när de föreställer sig objekt.
3. Objektiva prestationsmått.
- Personer mer mer livliga föreställningar presterar bättre på uppgifter som kräver visuell förestållning såsom mentala rotationer och bildskanningsuppgifter.
4. Starkare känslomässiga reaktioner hos de som upplever livligare mentala bilder.
What is eidetic imagery?
Fotografiskt minne är en extremt levand eoch visuell föreställningsförmåga, där en person kan behålla och återkalla en nästan exakt mental bild av vad de har sett.
Kännetecken:
- hög detaljrikedom, kan återge exakta detaljer även efter att bara sett något en kort stund.
- varar längre än vanliga mentala bilder.
- inte samma sak som minnesstrategier, det är inte en inlärd förmåga utan en spontan.
- extremt sällsynt
Bevis:
- studier visar att individer kan återge bilder med en imponerande precision.
- dock är äkta fotografiskt minne, återkalla en bild exakt efter mycket lång tid, mycket sällsynt och ifrågasatt av forksningen.
Images are certainly picture-like, but what evidence points to a distintion between mental images and actual out-in-the-world pictures?
Även om mentala bilder är bildlika, fungerar de inte exakt som faktiska bilder i världen.
Skillnader:
- Mentala bilder är tolkade, inte neutrala representationer.
- Mentala bidler kan ändras efter förväntningar och schemata.
- Mentala bilder är inte fixerade och kan därför manipuleras.
- Ambivalenta bilder kan upplevas olika i perception och mentala bilder.
What evidence suggests that visual information is often stored in long-term memory via representation that’s not really “visual”?
Forskning visar att visuella minnen ofta lagras som abstrakta, konceptuella representationer snarare än exakta bilder.
Bevis:
1. Bilder lagras inte som exakta kopior, folk minns ofta felaktigt genom att man fyller i saknade detaljer.
2. Schemata påverkar minnet, människor strukturerar visuella minnen utifrån schemata snarare än att bevara exakta visuella detaljer.
3. Mentala bilder konstrueras snarare än att återges exakt.
4. Dual-code-theory, Paivios dubbelkodningsteori säger att vi ofta lagrar visuella minnen både som språkliga och visuella representationer.
What’s the evidence that imagery can help you memorize?
Visuell föreställning förbättrar minnesprestation särskilt för konkreta objekt och ord.
Bevis:
1. Bättre minne för konkreta ord är än abstrakta, lättare att komma ihåg äpple än sanning, då äpple lagras både visuellt och verbalt.
2. Bättre minne när bilder är interaktiva
3. Visuell föreställning förbättrar minnet av sekvenser.
4. Tekniker som bygger på visuell föreställning förbättrar minnet.
