Problemlösning Flashcards
Vad är ett problem?
Ett proble uppstår när en person eller en agents önskade tillstånd skiljer sig från det nuvarande tillståndet och lösningen inte är omedelbart tillgänglig.
Kunskap om ett problem innebär även kunskap om de operationer som kan utföras för att nå målet.
Enkla problem: Jag vill dricka kaffe men det finns inget kaffe.
Komplexa problem: Jag villl klara av min tenta men också ha tid att umgås med mina vänner.
Beskriv hur problems struktur kan analyseras. Relatera din beskrivning till definitionerna av väl- och
illa-definierade problem. Ge egna exempel.
Ett problems struktur kan analyseras genom att representera det i en problemrymd. Denna analys innebär att identifiera:
1. Ursprungstillstånd, det nuvarande tillståndet.
2. Måltillstånd, det önskade tillståndet.
3. Operationer, de steg eller handlingar som kan utföras för att förslytta sig från ursprungstillståndet till målet.
4. Mellanliggande tillstånd, de olika delstegen som uppstår när man genomför operationerna.
Väl-definerade problem:
Ett problem där ursprungstillståndet, måltillståndet och de tillgängliga operationerna är tydligt definerade. Problemlösning blir en sök- och planeringsprocess.
Ex. Schack, matematiska ekvationer och att köpa en ny mobiltelefon.
Illa-definerade problem
Ett problem där ursprungstillståndet, målet eller operationerna är oklara.
Lösningen kräver ofta förenkling, kreativitet eller omdefinering av problemet.
Ex. att skriva en bra uppsats, att vara lycklig, etc.
Vad är ändamål-mål analys? När fungerar detta väl och när fungerar detta mindre väl?
En problemlösning där man jämför det nuvarande tillståndet med måltillståndet och identifierar vilka åtgärder som minskar skillnadern mellan dessa.
Steg:
1. Identifiera skillnaden mellan nuvarande tillstånd och måltillstånd.
2. Välj en åtgärd som minskar denna skillnad mest.
3. Utför åtgärden, eller dela upp problemet i delmål om målet är för långt borta.
4. Upprepa processen tills måltillståndet har uppnåtts.
Fungerar bra:
- vid väldefinerade problem
- när problemet kan brytas ned i delmål
Fungerar mindre bra:
- vid illa definerade problem
- när problemrymden är för stor
- när direkta åtgärder inte minskar avståndet till målet.
Hur kan sätta delmål hjälpa problemlösande?
Att sätta delmål innebär att bryta ned ett stort och komplext problem i hanterbara steg. HJälper genom att göra problemlösningen mer strukturerad och möjlig att följa.
Fördelar:
- minskar problemets komplexitet
- skapar tydligare väg till målet
- förbättrar motivationen
- används av experter
Beskriv hur expertis i en domän kan hjälpa problemlösande. Beskriv en empirisk studie som
undersökte expertis i problemlösande och förklara vad studien säger oss om problemlösande.
Expertis i ett område hjälper problemlösning genom att:
- Minska problemrymden, experter kan snabbt identifiera relevanta lösningsvägar och ignorera irrelevanta alternativ.
- Använda effektiva strategier, istället för att testa lösningar slumpmässigt använder experter heuristiker och mönsterigenkänning.
- Arbeta med större enheter information, experter chunkar information vilket gör att de kan bearbeta mer data samtidigt.
- Sätta relevanta delmål, de bryter ned komplexa problem i hanterbara delar vilket underlättar planering.
Schackmästare och noviser, Chase & Simon 1973
- Syfte: undersöka hur schackmästare och nybörjare skiljer sig i problemlösning genom minne och strategier.
- Metod: deltagarna fick titta på schackbräden med pjäser i några sekunder och sedan försöka återge dess positioner.
- det fanns riktiga och slumpmässiga schackställningar
- Resultat: schackmästare mindes signifikant fler pjäser än nybörjare när ställningarna var realistiska, men ingen skillnad mellan grupperna vid slumpmässiga ställningar.
Vad säger studien om problemlösning:
- expertis gör problemlösning mer effektivt genom att använda strategiska genvägar och mönsterigenkänning.
- problemlösning bygger på erfarenhetsbaserad kunskap snarare än generell intelligens.
. Chunking och mönsterigenkänning minskar belastning på arbetsminnet.
Vad är insikt?
Insikt är en plötslig omstrukturering av hur en person uppfattar ett problem, som leder till en omedelbar förståelse av lösningen. Det innebär att en problemlösare ser problemet på ett nytt sätt, vilket möjliggör en lösning som tidigare verkade otillgänglig.
Kännetecken för insikt:
- Lösningen komer plötsligt
- Omstruktirering av problemrymden
- Skiljer sig från försök och misstag då det inte sker genom medveten analys.
Vad är låsning? Vad är funktionell låsning?
Låsning Einstellung-effekten, är när tidigare kunskap eller vanor förhindrar en person från att se en ny lösning på ett problem. Det innebär att man fastnar i en viss tänkarstrategi och har svårt att tänka om elelr se alternativa lösningar.
Funktionell låsning är en specifik typ av låsning där en person har svårt att se alternativa användningsområden för ett objekt eftersom de är mentalt fats i dess vanliga funktion.
Ex. Dunkers vaxljusproblem
Beskrivs Dunckers strålnings/tumör problem och dess tilltänkta lösning.
Problemet:
En läkare står inför en patient med en elakartad tumör djupt inne i kroppen. Det finns en kraftfull strålningsstråle som kan förstöra tumören, men om strålen används i full styrka kommer den att också skada den friska vävnaden runt tumören.
Om man sänker strålningens intensitet, blir den för svag för att förstöra tumören.
Hur kan läkaren förstöra tumören utan att skada frisk vävnad?
Den tilltänkta lösningen:
Den bästa lösningen är att skicka flera svaga strålar från olika håll, så att:
✅ Varje enskild stråle är för svag för att skada den friska vävnaden.
✅ Där strålarna möts på tumören kombineras de och når en tillräcklig styrka för att förstöra den.
Hur kan uppmärksamhet användas för att studera och hjälpa insiktsbaserad problemlösning. Beskriv
huvuddragen i en relevant studie.
Uppmärksamhet spelar en viktig roll i insiktsbaserad problemlösning eftersom den kan styra en persons fokus till relevanta delar av problemet. Studier visar att rätt uppmärksamhet kan öka sannolikheten för att en insiktslösning uppstår.
Grant & Spivey 2003
Undersöker hur uppmärksamhetens fördelning påverkar sannolikheten för insiktslösning på Dunckers tumörproblem.
- Deltagare fick lösa tumörproblemet medan deras ögonrörelser mättes.
3 betingelser:
1. Standardversion av problemet
2. Uppmärksamheten styrkdes mot huden
3. Uppmärksamheten styrdes mot tumören
Resultat: deltagare som styrdes mot huden hade en högre lösningsgrad än de i standarversionen och att fokusera på tumören minskade sannolikheten för insikt.
Hur kan analogier användas för att studera och hjälpa insiktsbaserad problemlösning. Beskriv
huvuddragen i en relevant studie.
Analogier är ett kraftfullt verktyg för insiktsbaserad problemlösning eftersom det hjälper människor att se strukturella skillnader mellan olika problem.
Genom att använda tidigare erfarenhet eller berättelse kan problemlösare omstrukturera sin förståelse av ett problem och därmed lättare hitta en lösning.
Gick & Holyoak 1980 Analogier och Dunckers tumörproblem.
Syfte: undersöka hur analogier kan hjälpa människor att lösa insiktsproblem, särskilt om det inte spontant ser sambandet mellan problem.
-Metod: deltagare fick försöka lösa Dunckers tumörproblem.
3 betingelser:
1. Ingen analogi
2. En analogi utan ledtråd
3. En analogi med ledtråd.
Resultat:
- 10% av deltagarna i inte analogi-gruppen löste uppgiften
- 30% av deltagarna i analogi utan ledtråd löste den
- 75% av deltagarna i analogi med ledtråd.
Slutsats: Analogier kan vara ett kraftfullt verktyg i problemlösning men människor ser inte alltid kopplingarna spontant.
Att aktivt uppmärksamma sambandet mellan två problem kan avsevärt förbättre insiktslöning.
Beskriv Wasons selektionsuppgift och dess korrekta lösning.
Wasons selektionsuppgift underösker hur människor testar logiska regler och hanterar deduktivt resonerande.
Upplägg: Deltagarna får se 4 kort, varje kort har en bokstav på en sidan och en siffra på andra sidan. A D 4 7
- de får följande regel: Om ett kort har en vokal på ena sidan, så har det en jämn siffra på andra sidan.
Vilket eller vilka kort måste vändas för att testa om regeln är sann?
Lösning A och 7
Vanliga misstag:
- bekräftelsebias, många väljer att vända på A och 4 eftersom de vill hitta bevis som bekräftar regeln snarare än att testa om den är falsk.
- Felslutet bekräftar följden, man fokuserar på att bekräfta: om vokal->jämn siffra, men glömmer att de måste kontrollera om udda siffra -> vokal kan motbevisa regeln.
Beskriv den deontiska versionen av Wasonuppgiften och förklara skillnaden mellan den och den
ursprungliga uppgiften.
Den deontiska versionen av Wasonuppgiften är en variant av det klassiska experimentet men som snarare undersöker hur människro resonerar kring sociala regler och normer.
Deltagarna får en social regel att utvärdera istället för en abstrakt logisk regel. Om en person dricker öl, så måste personen vara över 19 år.
Deltagarna får fyra kort med följande information:
“Dricker öl” “Dricker läsk” “22 år” “16 år”
Frågan: Vilket eller vilka kort måste du vända för att kontrollera att regeln följs?
Den korrekta lösningen
✅ Vänd “Dricker öl” – För att se om personen är under 19 år, vilket skulle bryta mot regeln.
✅ Vänd “16 år” – För att se om personen dricker öl, vilket också skulle bryta mot regeln.
❌ Det är onödigt att vända “22 år”, eftersom det spelar ingen roll vad den personen dricker.
❌ Det är onödigt att vända “Dricker läsk”, eftersom regeln endast gäller öl.
Rätt svar: Vänd “Dricker öl” och “16 år”.
Skillnaden:
- Kontexten, den ursprungliga versionen handlar om abstrakt logik och den deontiska om sociala regler.
- Lösningsfrekvensen, i den abstrakta versionen misslyckas 90-96% men i den deontiska bara runt 25%.
- Tolkning och evolutionär förklaring, människor är bättre oå att resonera om regler och normer än abstrakt logik.
Vad lär vi oss:
- Människor har lättare att förstå och testa regler i sociala kontexter än i abstrakta logiska situationer.
- Vår hjärna verkar ha en specialiserad förmåga att upptäcka regelbrott, särskilt i moraliska och sociala sammanhang.
- Logiskt tänkande är kontextberoende – vi presterar bättre när vi förstår situationen i vardagliga termer.
Vad är argumentationsteorin om resonerande, och hur förklarar den skillnaden mellan hur deltagare
svarar på de två olika Wasonuppgifterna.
Argumentationsteorin föreslår att människor resonerar främst för att övertyga och agumentera, snarare än för att hitta sanningen.
Förklarar skillnaden mellan Wasonuppgifterna:
1. Urspungliga Wasonuppgiften (abstrakt logik), deltagare presterar dåligt eftersom logisk falsifiering inte är en naturlig del av argumentation.
2. Deontisk version (sociala regler), deltagarna presterar bättre eftersom vi evolutionärt utvecklas för att upptäcka regelbrott och fusk, vilket är användbart i sociala sammanhang.
Slutsats: Människor är bättre på att resonera i sociala kontexter eftersom resonerande har utvecklats för debatt och normövervakning, inte strikt logik.
Vad är konfirmationsbias? Förklara hur den vanligaste felaktiga lösningen på Wasons
selektionsuppgift är ett exempel på konfirmationsbias.
Konfirmationbias är tendensen att söka, tolka och komma ihåg information som bekräftar ens befintliga övertygelser, samtidigt som motstridig information ignoreras.
I Wasons selektioonsuppgift syns det:
- vanligaste felaktiga lösningen är att vända A och 4
- deltagare försöker bekräfta regeln om vokal då jämn siffra istället för att testa om den är falsk.
- de ignorerar behovet av att falsifiera regeln genom att vända - vilket hade kunnat motbevisa påståendet.
Slutsats: Människor söker ofta bekräftelse istället för att aktivt försöka motbevisa sina antaganden, vilket leder till logiska fel.
Vilka är riskerna med att ignorera base-rates?
Base-rate neglect innebär att man ignorerar den statistiska grundfrekvensen för en händelse och istället fokuserar på specifik, ofta stereotyp, information.
Det kan leda till:
- felaktiga beslut, ex att överskatta sannolikheten att någon är ingenjör baserat på stereotyper istället för faktisk yrkesfördelning.
- Missvisande medicinska diagnoser, om en sjukdom är sällsynt men testet har en viss felmarginal, kan många falskt positiva leda till överdiagnostisering.
- Ekonomiska misstag, att investera baserat på enstaka trender istället för långsiktiga genomsnitt kan leda till förluster.
Slutsats: Att ignorera base-rates leder till systematiska fel i beslutsfattande och ökar risken för feltolkningar av sannolikheter
