Kön & Kognition Flashcards
I vilka kognitiva funktioner finner vi könsskillnader? I vilken riktning?
Män har fördel i visuospatiala uppgifter och matematisk problemlösning (främst i vuxen ålder).
Kvinnor har fördel i verbal förmåga, episodiskt minne och ansiktsigenkänning.
Generella IQ-skillnader är obefintliga, men män har större spridning.
Hur stora är dessa könsskillnader? Förklara med siffror och ord.
- Visuospatiala färdigheter (män bättre)
Mental rotation: d ≈ -0.56
Spatial perception: d ≈ -0.44 - Verbal förmåga (kvinnor bättre)
Läsförståelse: d ≈ 0.30,
Skriftlig produktion: d ≈ 0.54, Verbal fluency: d ≈ 0.33
Vokabulär: d ≈ 0.02 - Matematik (små skillnader)
Generell matematikprestation: d ≈ -0.07 till -0.40
Problemlösning i vuxen ålder: d ≈ -0.30 (liten fördel män). - Episodiskt minne (kvinnor bättre)
Total episodiskt minne: d ≈ 0.28, Ansiktsigenkänning: d ≈ 0.55.
Ge exempel på horisontell könssegregering? Vad innebär det?
Horisontell könssegregering innebär att kvinnor och män tenderar att välja olika yrken och utbildningar, trots att de har samma formella möjligheter. Detta skiljer sig från vertikal könssegregering, där män oftare når högre positioner inom samma yrkesområde.
Ex. Yrkesval
- Kvinnodominerade yrken: Sjuksköterska (90 % kvinnor), förskollärare (92 % kvinnor), psykolog (82 % kvinnor).
- Mansdominerade yrken: Ingenjör (85 % män), elektriker (96 % män), byggarbetare (97 % män)
Hur utvecklas kognitiva könsskillnader över ålder? Blir de större eller mindre? Vad gäller för vilka kognitiva funktioner?
Könsskillnader i kognition kan förändras med ålder, men utvecklingen varierar beroende på kognitiv funktion.
1. Visuospatiala färdigheter (män bättre) → stabila eller minskar något.
2. Verbal förmåga (kvinnor bättre) → ökar med åldern.
3. Matematik (små skillnader) → minskar över tid.
4. Episodiskt minne (kvinnor bättre) → ökar med åldern.
Inom vissa kognitiva funktioner (exempelvis visuospatiala och verbala funktioner) varierar magnituden i könsskillnaderna beroende på vilken uppgift som undersöks. Vad kan möjliga förklaringar till detta vara?
Könsskillnader i kognitiva funktioner är inte enhetliga, utan varierar beroende på typ av uppgift, krav på strategier och kulturella faktorer.
1. Uppgiftens specifika krav
Visuospatiala uppgifter
- Stor könsskillnad i mental rotation (d ≈ -0.56), men mindre skillnad i spatial visualisering (d ≈ -0.19).
- Möjligt förklarat av att mental rotation kräver snabb manipulation av 3D-objekt, medan spatial visualisering ofta kan stödjas av verbala strategier
Verbala uppgifter
- Större könsskillnad i skrivförmåga (d ≈ 0.54) än i vokabulär (d ≈ 0.02).
- Kvinnors fördel kan vara större i uppgifter som kräver komplexa språkstrukturer och språklig fluency, medan vokabulär är mer jämnfördelad mellan könen
- Skillnader i strategi och problemlösning
Män tenderar att använda mer global-spatial strategi, medan kvinnor använder mer sekventiell och analytisk strategi.
Kvinnor kan använda verbala strategier för att kompensera i vissa visuospatiala uppgifter, vilket minskar könsskillnaden i t.ex. spatial visualisering.
Uppgifter med tidspress förstärker ofta könsskillnader – män presterar bättre på snabba mental rotation-uppgifter, medan kvinnor kan prestera lika bra vid längre responstid.
Finns det könsskillnader i intelligens? Varför? Varför inte?
Inga signifikanta könsskillnader i generell intelligens IQ.
- Män och kvinnor presterar lika i genomsnitt på IQ-tester.
- IQ-test är designade för att mäta generell kognitiv förmåga utan bias.
- Individuella skillnader inom könen är större än skillnader mellan könen.
- Män har större spridning i IQ, fler män i både topp och botten av skalan.
- Könsskillnader i specifika kognitiva funktioner (t.ex. verbal och spatial förmåga) kan påverka vissa deltester.
Normalfördelningskurvan sägs vara delvis annorlunda för män och kvinnor – hur?
Mäns kurva är något plattare än kvinnors då de har en större spridning åt båda hållen, mer extrema värden än kvinnor.
Vilka följder får det för förekomsten av män och kvinnor i ”svansarna” av normalfördelningen? Gäller samma mönster för samtliga kognitiva uppgifter där könsskillnader finns?
Män har större variabilitet i IQ, vilket innebär att fler män finns både i den högsta och lägsta delen av normalfördelningen.
Män är överrepresenterade i båda svansarna av IQ-fördelningen.
Mönstret gäller främst matematik och spatiala uppgifter, men inte lika tydligt i verbala och minnesrelaterade uppgifter.
Beskriv könsskillnaderna i ansiktsigenkänning.
Kvinnor har bättre ansiktsigenkänning än män (d ≈ 0.55).
Skillnaden är särskilt stor vid igenkänning av kvinnliga ansikten.
Möjliga förklaringar:
1. Social exponering – Kvinnor interagerar oftare med fler ansikten, vilket kan förbättra igenkänning.
2. Kognitiva strategier – Kvinnor använder fler holistiska strategier (ser hela ansiktet snarare än delar).
3. Neurobiologiska faktorer – Kvinnor har starkare aktivering i fusiform face area (FFA), en hjärnregion viktig för ansiktsbearbetning.
Vad vet vi om könsskillnader i kognitiva funktioner i andra delar av världen? Förekommer de? Ser de likadana ut? Är de av samma magnitud?
Könsskillnader i kognition förekommer i många delar av världen, men storleken och mönstret varierar beroende på kultur, utbildning och jämställdhet.
- Visuospatial fördel för män och verbal fördel för kvinnor är generella mönster, men magnituden skiljer sig mellan länder.
- I mer jämställda länder:
Könsskillnader i episodiskt minne och verbala färdigheter ökar (kvinnor gynnas).
Könsskillnader i matematik minskar.
- I mindre jämställda länder:
Könsskillnader i visuospatiala färdigheter och matematik är större.
Kvinnors kognitiva prestation påverkas mer av utbildningsmöjligheter.
- Jämställda samhällen minskar skillnader i matematik men förstärker skillnader i verbal och minnesförmåga.
- Utbildning och kultur spelar stor roll för könsskillnadernas magnitud.
Hur kan den så kallade Flynneffekten bidra till en förståelse av magnitudvariationen i kognitiva könsskillnader?
Flynneffekten innebär att den genomsnittliga IQ-nivån har ökat över generationer, främst tack vare bättre utbildning, hälsa och miljö.
Den kan förklara varierande könsskillnader i kognition genom att:
1. Förbättrade levnadsförhållanden minskar vissa könsskillnader:
- Matematisk förmåga och visuospatiala färdigheter: Könsskillnader tenderar att minska över tid, särskilt i jämställda länder där kvinnor har bättre tillgång till utbildning och teknik.
2. Snabbare kognitiv utveckling hos kvinnor:
- I många länder har kvinnor gjort större framsteg i utbildning och yrkesliv, vilket kan minska traditionella könsskillnader i t.ex. matematik och naturvetenskap
3. Större effekt i högutvecklade samhällen:
- I länder med högre BNP, bättre utbildning och nutrition blir könsskillnader i vissa kognitiva funktioner mindre (matematik) eller större (verbal och minnesförmåga).
Män och kvinnors hjärnor skiljer sig åt i framför allt ett avseende – vilket? Vad utgör en delförklaring till den skillnaden?
Hjärnans storlek – Mäns hjärnor är i genomsnitt större än kvinnors, både i total volym och vikt.
Mäns hjärnor är större, men detta beror till stor del på kroppsstorlek.
Kognitiva skillnader beror mer på funktionell organisation än på volym.
Vad visar forskning som gjorts på flickor med Congenital Adrenal Hyperplasi och på flickor med Complete Androgen Insensitivity Syndrome? Varför kan dessa fynd vara viktiga i förståelsen för uppkomsten av könsskillnader i visuospatial funktion?
Forskning på flickor med Congenital Adrenal Hyperplasia (CAH) och Complete Androgen Insensitivity Syndrome (CAIS) ger insikter om hur prenatala hormoner påverkar kognitiva könsskillnader, särskilt inom visuospatial funktion.
1. Flickor med CAH (Congenital Adrenal Hyperplasia)
CAH innebär hög exponering för androgener under fosterstadiet.
- Dessa flickor presterar bättre på visuospatiala uppgifter (t.ex. mental rotation) jämfört med kontrollflickor, men sämre än pojkar.
- De uppvisar även mer stereotypiskt manliga intressen och beteenden, vilket antyder en koppling mellan androgener och spatiala färdigheter
- Flickor med CAIS (Complete Androgen Insensitivity Syndrome)
CAIS innebär att fostret inte kan reagera på androgener, trots XY-kromosomer.
- Dessa flickor uppvisar en kognitiv profil som liknar kontrollflickors, inklusive sämre visuospatiala färdigheter jämfört med män.
- Detta tyder på att androgener är viktiga för utvecklingen av visuospatial förmåga.
Varför är dessa fynd viktiga?
- Stödjer hypotesen att prenatala androgener bidrar till könsskillnader i visuospatial funktion.
- Visar att biologiska faktorer kan spela en roll i kognitiva skillnader mellan könen, även om sociala faktorer också är viktiga.
Hur har man studerat effekten av endogen testosteron- och östrogenproduktion?
- Studier av naturliga hormonvariationer:
- Menscykeln
- Puberteten
- Menopaus - Studier av hormonella avvikelser och sjukdomar:
- Flickor med CAH
- Personer emd Androgen Insensitivity Syndrome (oförmåga att reagera på testosteron. - Experimentella studier med hormonbehandling:
- Testosteron- och östrogentillskott
Påverkar den endogena hormonproduktionen prestationen i kognitiva uppgifter? Påverkar den könsskillnader i kognition?
Ja, men effekten är generellt liten.
- Östrogen kan förbättra verbal förmåga och minne, särskilt hos kvinnor efter menopaus.
- Testosteron kan förbättra visuospatial förmåga, särskilt hos kvinnor med låga nivåer.
- Menstruationscykeln och puberteten har små effekter på kognitiv prestation.
Delvis, men sociala och kulturella faktorer är också viktiga.
. Flickor med CAH (hög prenatal testosteronexponering) presterar bättre på visuospatiala uppgifter, vilket tyder på hormonell påverkan.
- Personer med CAIS (oförmåga att reagera på testosteron) har en typiskt kvinnlig kognitiv profil, vilket stärker sambandet.
- Könsskillnader i kognition uppstår tidigt och påverkas även av miljö och träning.
Hur kan vi visa att magnituden i könsskillnaderna påverkas av förväntningar?
Stereotyp hot kan förstärka könsskillnader, medan positiv feedback kan minska dem.
Sociala normer och jämställdhet påverkar kognitiv prestation.
Stereotyp hot:
När kvinnor får höra att “män är bättre på spatiala uppgifter” presterar de sämre än annars.
Visat i studier där kvinnor presterar lika bra som män när stereotypen inte nämns.
Stereotyp lyft:
När kvinnor får positiv feedback (t.ex. “kvinnor är bra på verbala uppgifter”) presterar de bättre än annars.
Redogör för hur man ser ett samband mellan jämställdhet och levnadsförhållanden i ett land och magnituden i könsskillnaden?
Könsskillnader i kognition varierar med jämställdhet och levnadsstandard:
- Matematik och visuospatiala färdigheter → Skillnader minskar i jämställda länder, då kvinnor har bättre tillgång till utbildning och träning.
- Verbal och minnesförmåga → Skillnader ökar, eftersom kvinnor gynnas mer av förbättrade levnadsförhållanden.
- PISA-data bekräftar → Könsskillnader i matematik minskar, medan de i läsförståelse ökar i jämställda länder.
Har kognitiva könsskillnader någon betydelse för könssegregeringen i utbildning och yrkesliv? Varför? Varför inte?
- Kognitiva könsskillnader påverkar akademiska profil:
- Kvinnor presterar bättre i verbala ämnen → Dominerar inom humaniora, psykologi och vårdyrken.
- Män har en viss fördel i visuospatiala och matematiska uppgifter → Överrepresenterade inom teknik, ingenjörsyrken och datavetenskap. - Könssegregeringen förklaras också av sociala faktorer:
- Kulturella normer och förväntningar påverkar utbildningsval mer än kognitiva skillnader.
- Stereotyper och socialisation förstärker skillnader – flickor uppmuntras mer till språk, pojkar till teknik.
- Länder med hög jämställdhet har fortfarande könsskillnader i utbildningsval, vilket tyder på att intressen och värderingar också spelar roll
