Semantiskt minne Flashcards
Hur definieras semantiskt minne?
En del av långtidsminnet, minne för koncept och kunskap och information som är gemensam för alla. Inte beroende, inte tid och plats, faktakunskaper.
Ex grammatiska regler, huvudstäder.
Hur förehåller sig det semantiska minnet till andra minnessystem? Vad är likheter och skillnader?
Semantiska minnet är ett långtidsminne som lagrar fakta, koncept och generell kunskap som inte är kopplad till en specifik tid eller plats.
Episodiska minnet handlar däremot om personliga upplevelser och händelser.
Likheter:
- båda en del av det explicita/deklarativa minnessystemet, kräver medveten återkallelse.
- repetition av episodiskt minne kan omvandlas till semantisk kunskap.
- delar vissa neurobiologiska strukturer.
De är nära besläktade men episodiskt minne är mer känsligt för åldrande och sjukdom.
Hur kan man testa semantiskt minne? Vilka uppgifter kan användas?
- Ordförståelse
- Namnge objekt utifrån bild eller verbal beskrivning
- Allmänbildningsfrågor
- Verbalt flöde
- Lexikala beslutsuppgifter
- ”Sentence Verification Tasks”
Redogör för hur det semantiska minnet påverkas av individuella skillnader i ålder och utbildning.
Ålder och utbildning har stor betydelse på det semantiska minnet men på olika sätt.
Ålder:
- relativt liten påverkan på semantiskt minne, ordföråd och allmänbildning förbättras, men ordflöde och bearbetningshastighet kan försämras.
Utbildning:
- högre utbildning är kopplat till bättre semantiskt minne, större ordföråd, bättre allmänbildning.
Utbildning tros skapa en kognitiv reserv som gör att hjärnan kan kompenser för åldrande och sjukdomar.
Hur ser den förändrade kapaciteten i det semantiska minnet ut över ålder, från barndom till ålderdom? Hur ser det ut för det episodiska minnet?
Semantiska minnet:
- begränsat i tidiga år men utvecklas gradvis genom skola och erfarenhet.
- förbättras kontinuerligt i vuxenlivet, når sin topp i medelåldern.
- relativt bevarat i ålderdom.
Episodiskt minne:
- utvecklas långsamt, spädbarn har i princip inget episodiskt minne.
- peakar i unga vuxenår och förblir relativt starkt i medelåldern.
- försämras gradvis, svårare återkalla detaljer från personliga upplevelser.
Beskriv relationen mellan utbildning och semantiskt minne.
Korrelerar
Högre utbildning ger större ordförråd, bättre allmänbildning och förbättrad semantisk kunskap samt stärker hjärnans motståndskraft mot åldrande och sjukdomar.
Vilken betydelse har typikalitet för åtkomst i det semantiska minnet?
Typikaliteten avgör hur snabbt och lätt vi kan återkalla information i det semantiska minnet. Ju mer typiskt något är för en kategori, desto snabbare kan vi känna igenom och minnas det.
Typikalitet handlar om hur väl något passar in i en viss kategori.
Hög typikalitet= vanliga och typiska exempel i en kategori.
Låg typikalitet= ovanliga och mindre typiska exempel,
Beskriv två nätverksmodeller för semantiskt minne? Hur fungerar dom?
Hierarkisk nätverksmodell (Collins & Quillian 1969)
- kunskap är organiserad hierarkiskt, där mer generella egenkaper lagras på högre nivåer och mer specifika egenskaper längre ned.
- vissa påståenden tar längre tid att verifiera, ex. struts är en fågel eftersom den inte kan flyga vilket fåglar oftast kan.
Spreading activation model (Collins & Loftus 1975)
- kunskap lagras som ett nätverk av sammankopplade noder.
- när en nod aktiveras (ex. fågel) sprids aktiveringen till närliggande noder (ex. vingar, flyga, gråsparv)
- relaterade begrepp aktiveras snabbare än orelaterade.
- svårare att testa experimentellt då den är mindre strukturerad.
Vilket stöd finns det för nätverksmodeller?
Stöd för hierarkiska:
- Sentence verification task - Experiment visar att personer snabbare verifierar “en gråsparv är en fågel” än “en gråsparv är ett djur”, vilket stödjer den hierarkiska strukturen då det är kortare avstånd mellan gråsparv och fågel än gråsparv och djur.
- Forskning visar att vi lagrar generella egenskaper på högre nivåer i hierarkin, t.ex. att alla fåglar har vingar, istället för att lagra det för varje fågelart.
Problem:
- funkar inte alltid - vissa egenskaper kan verifieras snabbare än modellen förutsäger (ex: “en struts är en fågel” tar längre tid än “en gråsparv är en fågel”).
Stöd för Spreading activation
- Lexikal beslutuppgift - Personer svarar snabbare på om “nurse” är ett riktigt ord om de först sett “doctor” – detta visar att semantiskt relaterade ord aktiverar varandra.
- Semantisk priming - Forskning visar att när vi ser ett ord, aktiveras relaterade begrepp i minnet, vilket gör att vi snabbare kan känna igen dem.
- Spreading activation-modellen förklarar varför olika personer kan ha olika semantiska nätverk baserade på sina erfarenheter.
Problem: svårt att mäta hur långt aktiveringen sprider sig.
Varför är minnen kontextberoende?
Vissa kontexter triggar specifika minnen.
Till exempel, om vi fångade en fisk när det var -20°C, är vi mer benägna att minnas detaljer om den händelsen när vi upplever samma temperatur igen. Det beror på att hjärnan lagrar minnen tillsammans med den omgivande kontexten, vilket gör att vissa ledtrådar kan underlätta framplockningen av minnet.
Det är framför allt den mentala och emotionella kontexten som spelar störst roll, snarare än den fysiska miljön. Att återuppleva liknande tankar och känslor kan göra att vi lättare minns en viss händelse. Detta kallas kontextberoende inlärning och är en viktig del av hur minnet fungerar.
Varför hjälper ledtrådar oss att minnas
Ledtrådar hjälper oss att minnas eftersom minnen är assiciativt lagrade i hjärnan.
När vi kodar in en händelse, lagras den tillsammans med olika detaljer som kan fungera som återhämtningsledtrådar vid framplockning.
- Encoding specificity principle - vi minns bättre om inkodning och framplockning sker i liknande kontext.
- State- and Context dependent learning - samma känslor eller miljö kan underlätta minnesåterkallelse.
- Spreading Activation - ledtrådar sprider aktivering till relaterade minnespår.
Varför kan vi snabbare avgöra att en pudel är en hund” än att en ”pudel är fyrfotad”?
Vi avgör snabbare att pudel är en hund eftersom kategoritillhörighet är mer direkt koppald i vårt semantiska minne än egenskaper.
Hierarkisk nätverksmodell - hund är en närmare kategori till pudel än fyrfotad, vilket gör åtkomsten snabbare.
Spreading Activation - hund aktiveras snabbare än mer generella egenskaper som fyrfota.
Hur kan man förklara att falska minnen uppstår med hjälp av Deese-Roediger-McDermott metoden (DRM)?
DRM-metoden visar hur falska minnen uppstår genom associativ aktivering.
DRM visar att falska minnen uppstår eftersom hjärnan fyller i saknad information baserat på associationer.
- Deltagare får höra en lista med semantiskt relaterade ord (säng, kudde, täcke).
- Efter ett tag tror många att de även hört ordet sova trots att det aldrig nämndes.
Varför sker detta:
- Spreading activation - när vi hör relaterade ord aktiveras även närliggande begrepp i vårt semantiska nätverk.
- Source Monitoring Error - vi förväxlar den inre aktiveringen med verklig perception och tror att vi hört ordet.
Hur blir semantiska minnen semantiska och inte episodiska?
Semantiska minnen uppstår genom upprepning och konsolidering, där detaljer från episodiska minnen försvinner över tid.
- Genom repetition och generalisering - episodiska minnen upprepas och omvandlas till fakta utan tid- och platskoppling.
- Konsolidering i hjärnan - Hippocampus lagrar först minnet men med tiden överförs det till Neokortex.
- Multiple Trace Theory - vid varje återkallelse skapas en ny episodisk representation, efter många upprepningar försvinner den unika kontexten och minnet blir semantiskt.
Var lagras semantiska minnen?
Semantiska minnen lagras i olika områden av hjärnan beroende på typen av kunskap.
Främre temporalloben - central för att sammanfoga och generalisera semanstisk kunskap, särskilt i vänster hemisfär.
Neocortex - spridd lagring beroende på typ avinformation:
- Inferiora temporalloben- viktigt för att känna igen och lagra info om objekt och ansikten.
- Parietalloben - ansvarar för rumsliga relationer och sensorisk integration.
- PFC - styr strategisk hämtning av semantisk kunskap och reglerar hur vi använder den i tänkande och problemlösning.
Vissa områden i hjärnan har visat sig vara kopplade till vissa kategorier i semantiskt minne. Vilka strukturer och vilka kategorier?
Semantiska minnen är distribuerade i hjärnan, men temporalloben spelar en central roll för att organisera olika kategorier av kunskap.
- Inferiora Temporala cortex - objektigenkänning. Mellersta delen - djur, Posteriora delen - verktyg.
- Anteriora temporalloben - personer och social kunskap.
- PFC - strategisk hämtning av semantisk kunskap.
Redogör för sensoriskt/funktionella modellen?
Semantiskt minne är uppdelat så att sensoriska egenskaper lagras i visuella områden (occipitotemporalt) och funktionella egenskaper i motoriska/frontala områden. Detta förklarar varför olika hjärnskador påverkar specifika kategorier av kunskap.
Sensoriska/Funktionella modellen föreslår att semantiskt minne är organiserat utifrån hur vi uppfattar och använder objekt.
Hjärnan bearbetar information olika beroende på om kunskapen baseras på sensoriska egenskaper (färg, form) eller funktionella egenskaper (hur något används).
1. Occipitala och Temporala områden - Visuella egenskaper.
- viktiga för att känna igen objekt och djur.
- ex. temporalloben aktiveras vid igenkänning av djur eftersom vi identifierar de främst på utseende.
2. Motoriska och Frontala områden - Funktionella egenskaper.
- viktiga för att förstå användning av verktyg.
- ex. frontalloben och motoriska områden aktiveras när vi tänker på verktyg, eftersom vi relaterar till hur de används.
Stöd för modellen:
1. Hjärnskador och selektiv påverkan.
- skador i temporralloben= svårigheter att känna igen djur men inte verktyg.
- skador i frontalloben= svårigheter att beskriva hur verktyg används men inte att känna igen de visuellt.
Vad är skillnaden mellan sensoriskt/funktionella modellen och den domänspecifika modellen för semantiska minnen?
- Sensoriska/Funktionella modellen:
- Semantiskt minne är organiserat utifrån sensoriska och funktionella egenskaper.
- Stöd: skador i temporalloben påverkar djurigenkänning och skador i frontalloben påverkar kunskap om verktyg. - Domänspecifika modellen:
- Semantiskt minne är organiserat utifrån naturliga kategorier.
- Vissa hjärnområden är specialiserade för specifika kategorier.
- Stöd: hjärnskador kan selektivt påverka vissa kategorier, ex svårigheter med djur men inte med verktyg.
I vilka tillstånd/sjukdomar kan det semantiska minnet drabbas?
- Semantisk demens
- förlust av ordkunskap, svårigheter att namnge objekt och förstå deras betydelse.
- Atrofi i vänster anteriora temporalloben. - Alzheimers sjukdom
- episodiskt minne försämras tidigt och i senare stadier även semantiskt minne.
- först hippocampus, sen även temporalloben och neocortex - Stroke och hjärnskador
- skador i temporal- eller frontalloben kan leda till selektiv semantisk försämring. - Herpes simplex encefalit
- virusinfektion som kan skada temporalloben och orsaka svårigheter med semantiskt minne.
Vad är semantisk demens? Vilka delar av hjärnan är framför allt drabbade?
Semantisk demens
- förlust av ordkunskap, svårigheter att namnge objekt och förstå deras betydelse.
- Atrofi i vänster anteriora temporalloben.
Vad är karaktäristiskt för semantisk demens?
Karaktärisktiskt för semantisk demens:
- anomi - svårigheter att förstå och namnge ord
- försämrad förmåga att känna igen objekt och förstå deras funktion.
- flytande men innehållslöst tal, grammatiskt korrekt
- kan ofta minnas personliga händelser men svårt med faktakunskap.
