Tentafrågor Flashcards
The brain is made of gray matter, white matter and cerebrospinal fluid (CSF). Describe in detail at the microscopic level what gray matter, white matter and CSF are made of (3p).
Grå substans:
-nervcellskroppar,
- dendriter
- omyeliniserade axoner
- gliaceller
- kapillärer
Vita substans:
- myeliniserade axoner
- Oligodendrocyter som myelinet består av
CSF:
- 99% vatten
- joner
- glukos
- proteiner
- lite lymfocyter
Which MRI sequences would you use to study the volume of gray matter and the structural integrity of the white matter (explain the principles of these sequences briefly)? (1p)
Grå substans-volym:
-T1-viktade sekvenser används för att framhäva skillnader i vävnader baserat på deras avslappningsegenskaper efter att de utsatts för ett magnetfält.
- ger hög kontrast mellan vätskor och fett där vätskor framstår som mörkare och fett ljusare.
- T1-viktade bilder används i VBM som gör det möjligt att kvantifiera volymförändringar i grå substans över hela hjärnan.
Strukturell integritet vit substans:
- DTI (Diffusion Tensor Imaging)
- bygger på mätningar av vattenmolekylers diffusion i olika riktningar i hjärnvävnaden.
- i vit substans är vävnaden mer anisotrop (riktad) eftersom axonala fibrer och myelin hindrar fri diffusion.
- genom att analysera diffusionsmönstret kan man kartlägga den mikrostrukturella integriteten hos vit substans.
Name and describe thoroughly two imaging techniques to measure brain activity. Compare them in terms of strengths and limitations. (4p)
(Namnge och beskriv utförligt två avbildningstekniker för att mäta hjärnaktivitet. Jämför de båda med avseende på styrkor och begränsningar.)
fMRI - funktionell magnetresonanstomografi
- mäter hjärnaktivitet genom att mäta förändringar i blodflödet.
- BOLD - Blood Oxygenation Level Dependant signal =
- när en viss del av hjärnan blir aktiv kräver nervcellerna mer syre, vilket leder till en ökning av blodflöde i området. fMRI detekterar dessa förändringar genom skillnader i magnetiska egenskaper mellan oxygenerat (syrerikt) och deoxygenerat (syrefattigt) hemoglobin.
Styrkor:
- hög spatial upplösning
- icke-invasiv
Svagheter:
- låg temporal upplösning
- känslig för rörelse
- mäter indirekt neural aktivitet.
PET - Positronemissiontomografi
- en cyclotron används för att prodcera en radioaktiv substans.
- en radioaktiv substans (tracer) injuceras i blodet, sprids till hjärnan och ackumuleras i aktiva områden.
- när den radioaktiva substansen faller sönder avger den en positron som när de kolliderar (annihilation) med en elektron produceras två fotoner som rör sig i motsatt riktning.
- dessa fotoner registreras av detektorer runt patienten huvud och gör att man kan kartlägga vart i hjärnan tracers har samlat sig.
Styrkor:
- bra spatial upplösning (sämre än MRI)
- kan mäta många molekylära processer
- kan mäta både funktion och aktivitet.
Svagheter:
- invasiv metod, kräver radioaktiv tracer
- dyr, kräver cyclotron
- låg temporal upplösning
Describe the principles of functional magnetic resonance imaging (fMRI), using the words: stimulus, neuronal activity, neurovascular coupling, oxyhemoglobin, deoxyhemoglobin, BOLD. (2p)
fMRI bygger på att mäta förändringar i blodflödet vid neuronal aktivitet.
1. När ett stimulus (ex. kognitiv uppgift) presenteras, ökar aktiviteten i specifka hjärnregioner.
2. Neurovaskulär koppling, vilket innebär att blodkärlen vidgar sig för att tillföra mer syre och näring till de akiva cellerna.
3. Förhållandet mellan oxyhemoglobin (syresatt) och deoxyhemoglobin (syrefattigt) förändras.
4. Då de har olika magnetiska egenskaper kan fMRI när dessa förändringar med en sk BOLD (Blood Oxygenation Level Dependent)-signal. Ju mer oxyhemoglobin desto starkare signal.
What does PET stand for?
Positron Emission Tomography
Describe thoroughly how neurotransmission works (use the words: synapse, synaptic cleft, action potential, receptors, neurotransmitter, pre- and post-synaptic neuron) (2p).
Neurotransmission är den process genom vilken nervceller kommunicerar med varandra. En synaps består av en pre-synaptisk neuron, en synaptisk klyfta och en post-synaptisk neuron.
- När en aktionspotential färdas längs axonet på den pre-synaptiska neuronen, leder det till att spänningsstyrda kalciumkanaler öppnas vid synapsens terminal.
- Kalciumjoner flödar in, vilket i sin tur stimulerar vesiklar fyllda med neurotransmittorer som smälter samman med det pre-synaptiska membranet och frisätta sitt innehåll i den synaptiska klyftan.
- Neurotransmittorerna diffunderar sedan över den synaptiska klyftan och binder till specifika receptorer på den post-synaptiska neuronen.
- Detta förändrar membranpotentialen i den post-synaptiska cellen, vilket antingen kan leda till en ny aktionspotential (excitation) eller hämma signaleringen (inhibition), beroende på vilken typ av neurotransmittor och receptor som är involverad.
- Efter signalöverföringen avlägsnas neurotransmittorerna från den synaptiska klyftan genom återupptag i den pre-synaptiska neuronen, enzymatisk nedbrytning eller diffusion, vilket avslutar signalen och förbereder synapsen för nästa impuls.
Which imaging technique would you use to study neurotransmission? Describe the principles of this technique (use the words: positron, electron, radioligand, cyclotron, annihilation, photon gamma) (2p).
PET - Positron Emission Tomography:
1. Cyclotronen producerar radioligander (radioaktivt märkt molekyl som binder till specifika neurotransmittorer).
2. Radioliganden injiceras i kroppenoch når hjärnan där den binder till sina målstrukturer.
3. Radioliganden sönderfaller genom att avge en positron.
4. Positronen (en positiv elektron) kolliderar med en elektron, vilket leder till annihilation där båda partiklarna ombildas till energi i form av 2 gammafotoner.
5. De färdas i motsatt riktning ocg detekters av PET-kameran.
Using magnetic resonance imaging (MRI), the T1-weighted sequence allows to measure the volume of brain regions.
a) Describe how to acquire a T1 image (you can use the words: protons, magnetic field, equilibrium, relaxation, transverse flip, radiofrequency wave, head coil, detectors, energy, fat, water) (2p).
b) How do you test a relationship between the volume of the hippocampus and an episodic memory score in a group of 20 subjects (1p)?
c) What would be the expected result of this analysis and why (1p)?
a. 1. Vid en T1-viktad MRI placeras patienten i ett starkt magnetic field, vilket får protonerna i kroppens vävnader att aligna sig med fältet och nå equilibrium.
2. För att skapa kontrast skickas en radiofrequency wave genom en head coil, vilket tillför energi och orsakar en transverse flip av protoner bort från magnetfältets riktining.
3. När man stänger av radio frekvens wave återgår protonerna till sin ursprungliga position genom relaxtion.
4. Vävnader med kort T1-relaxtion, såsom fett, avger energi snabbare och framstår som ljusare, medan vatten som har en längre relaxtionstid förblir märkare.
MRI-skannerns detektorer regostrerar denna signal och skapar en bild där skillnader i relaxtion används för att mäta hjärnvolymer.
b. Hippocampusvolym från T1-MRI jämförs med episodiska minnespoäng genom statistisk analys, ex. Pearsons korrelationsanalys (om normalfördelad data) eller Spearmans om icke-normalfördelad data.
c. Man kan förvänta sig en positiv korrelation, större hippocampusvolym bör vara associerad med bättre episodiskt minne.
Detta beror på att hippocampus är central för konsolidering och återhämtning av minnen, och minskad volym har kopplats till minnesnedsättning vid ex. åldrande och neurodegenerativa sjukdomar.
- Alzheimersstudier visar att det finns en korrelation mellan volym på hippocampus och kognitiva förmågor.
Vad är skillnaden mellan implicit och explicit minne? (1p)
Implicit minne är omedvetet och automatiskt, såsom procedurminne och priming.
Explicit minne är medvetet och kräver aktiv återkallelse, detdelas in i episodiskt och semantiskt minne.
Vilka minnessystem brukar inkluderas som undergrupper till explicit minne? Ge kortfattade men exakta definitioner av dessa undergrupper. (2p)
Hur kan man som psykolog testa dessa minnessystem? (1p)
- Episodiskt minne - för personliga händelser och specifika tidpunkter i ens liv, ex. vad man åt till frukost eller en resa man gjort. Händelsen är kopplad till tid och plats.
Testas genom:
- Fri återgivning/free recell - deltagaren får memorera en lista med ord och återge efter en viss tid.
- Delayed recognition - visa bilder eller ord och senare testa om deltagaren känner igen dem
- Autobiografiskt minnestest - fråga om perosnliga händelser och bedöma detaljrikedomen i dem. - Semantiskt minne - minne för generell kunskap och fakta om världen ex. Franktikes huvudstav och ett ords betydelse. Icke-personligt och oberonde av tid och plats.
Testas:
- Ordförrådstest
- Faktafrågor
- Sematiska kategoriseringstest
Ge exempel på och förklara två olika typer av priming. (2p)
Perceptuell priming - baseras på stimuli som ser likadana ut. Om deltagaren tidigare har sett ett ord eller en bild, kommer de att känna igen det snabbare vid ett senare tillfälle.
Konceptuell priming - Baseras på betydelsen av ett stimuli. Om en deltagare exponerats för att vissa koncept kommer den sen att reagera snabbare på relaterade begrepp.
Describe and define the subparts of long-term memory. Also, give an example of how the subparts of long-term memory can be tested in a clinical situation. (6p)
- Explicit (deklarativt) minne
- medvetna minnen som kan återges verbalt.
a. Episodiskt minne - minne förpersonliga händelser och erferenheter som kan knytas till tid och plats.
- Fri återgivning ordlisttest - deltagaren får memorera en lista med ord och återge den efter en period
b. Semantiskt minne - minne för allmän kunskap och fakta, allmänbildning, ej baserat på tid och plats.
- Semantiskt kategoriseringstest - nämn så många djur du kan på en minut. - Implicit (icke-deklarativt) minne - omedvetet, påverkar beteende utan medveten återkallelse.
a. Procedurminne - minne för motoriska färdigheter och vanor ex cykla:
- Mirror drawing task - patienten ska rita en figur medan de bara ser handen i en spegel.
b. Priming - förbättrad igenkänning av stimuli efter tidigare exponering.
- Perceptuell priming - stimuli som ser likadana ut, om patient tidigare sett ett ord eller bild kommer de att känna igen det snabbare när de ser det nästa gång. Word stem completion, fyll i resten av ordet.
- Konceptuell priming, om en person exponerats för ett visst koncept blir igenkänningen snabbare för relaterade begrepp. Kategoriassocieringstest, fylla i relaterade ord.
- Semantisk priming, hur tidigare exponering för ett semantiskt besläktat ord ökar igenkänning.
- Lexikalt beslutstest.
Svara kort och koncist på följande fyra frågor:
- Beskriv hur ett 4-back-test går till. (1p)
- Beskriv hur ett dual 3-back-test går till. (1p)
- 4-back-test: Personen ser en sekvens av stimuli (t.ex. bokstäver eller siffror) och ska ange när det aktuella stimulit matchar det som visades fyra steg tidigare i sekvensen.
- Dual 3-back-test: Personen ser två parallella sekvenser av stimuli (t.ex. visuella symboler och ljud) och ska identifiera när både det visuella och auditiva stimulit matchar det som presenterades tre steg tidigare i respektive sekvens.
Beskriv hur du effektivast kan minska primacy-effekten eller regency-effekten i ett test där ord visas ett och ett efter varandra om du bara får manipulera en av följande saker:
(1) det totala antalet ord som visas
(2) hur lång tid varje ord visas innan man går vidare till nästa ord eller
(3) inkludering av en distraktionsuppgift (i sådana fall, vilken?) mellan inkodning och framplockning. (1p)
- Motivera varför din föreslagna manipulation för föregående fråga skulle minska primacy- effekten. (1p) eller regency-effekten
Effektivaste manipulationen: (3) Inkludera en distraktionsuppgift mellan inkodning och framplockning för att minska recency-effekten. En effektiv uppgift kan vara att räkna baklänges från 100 i steg om tre under 30 sekunder innan återkallning.
Motivering: Recency-effekten beror på att de senaste orden fortfarande finns i korttidsminnet vid framplockning. Genom att införa en distraktionsuppgift förhindras repetition av de senaste orden och dessa glöms bort snabbare, vilket minskar recency-effekten.
Describe what the primacy and the recency effect are. Give examples of how to manipulate the influence of each effect in a test (that is, if you want to increase/reduce the primacy or the recency effect). (2p)
Primacy effect - tendensen att bättre minnas de första orden i en lista, för att de får mer repetition och hinner föras över till långtidsminnet.
Recency effect - tendensen att bättre minnas de sista ordne i en lista, eftersom de fortfarande finns kvar i arbetsminnet.
Öka primacyeffekt:
- Sänk presentationshastigheten så deltagarna hinner repetera flera gånger.
- Använd djupare bearbetning, be deltagarna skapa meningar av orden.
Minska primacyeffect:
- öka antalet ord så tidig repetion blir mindre effektiv.
Öka recencyeffect:
- be deltagarna återge orden omedelbart utan fördröjning.
Minska recencyeffect :
- lägg till distraktionsuppgift mellan inlärning och återkallning för att hindra att de hålls i arbetsminnet.
Describe what type of cognitive performance the N-back task assesses and how it is performed. (2p)
För att mäta arbetsminne och uppdateringsförmåga vilket är en central exekutiv funktion.
Deltagaren får se en sekvens av stimuli (t.ex. bokstäver, siffror eller bilder) och ska avgöra om det aktuella stimulit matchar det som presenterades N steg tidigare i sekvensen.
Vad den mäter:
- Arbetsminnets kapacitet och uppdateringsförmåga
- Koncentrationsförmåga och mental uthållighet
- Kognitiv flexibilitet genom att hantera förändrade krav beroende på N-nivå.
Definiera episodiskt och semantiskt minne (1p)
Episodiskt minne – Minne för personliga händelser, tidpunkter och platser, t.ex. vad du gjorde på din senaste födelsedag. Tids- och platsbundet.
Semantiskt minne – Minne för generell kunskap och fakta, t.ex. att Paris är Frankrikes huvudstad.
Hur testar man, som yrkesverksam psykolog, episodiskt och semantiskt minne?
Episodiskt:
- Ordlisttest - Patienten får memorera en lista med ord och återge dem direkt och efter en fördröjd period.
Semantiskt:
- Faktafrågor: Patienten får svara på allmänna kunskapsfrågor, t.ex. “Vad heter huvudstaden i Tyskland?”
Hur kan man som anhörig se tecken på försämrat episodiskt minne? På försämrat semantiskt minne? (1p)
Försämrat episodiskt minne:
- personen glömmer nyligen inträffade händelser.
- upprepar samma fråga eftersom de inte minns att de redan fått svar.
Försämrat semantiskt minne:
- svårogheter att hitta ord eller namnge vanliga objekt.
- tappar faktakunskap
You measured brain activity in healthy adults during the encoding phase of an episodic memory task. Name one brain region where you expect to see activations and provide theoretical support to your answer (2p).
Aktivitet i Hippocampus särskilt vid inkodning och konsolidering av nya minnen.
Enligt indexing theory fungerar hippocampus som ett index som binder samman neokortikala representationer av ett minne. Så istället för att lagra själva minnesinnehållet, skapar hippocampus länkar mellan områden i neokortex som kodar olika aspekter av minnet.
Two weeks later, your subjects came back for the retrieval phase of the episodic memory task; this retrieval phase included a free recall test, followed by a recognition test. Unfortunately, one of your subjects had an injury in left frontal cortex in between the encoding and retrieval phases. Can you predict his/her performance at the recall and recognition tests?
o Here too, provide theoretical support to your answer (2p).
Vid skada på vänster frontalkortex förväntar jag mig att personen har mer problem med fri återgivning än igenkänning.
Enligt CARA-modellen (Cortical assymetry of Reflective Activity) så kräver fri återgivning mer kognitiva resurser och strategiska återhämtningsprocesser, vilket involverar vänster frontalkortex.
Enkel igenkänning kan ske mer automatiskt och med stöd av höger frontalkortex.
Som psykolog, hur skall vart och ett av dessa minnessystem (de som ingår under kategorin deklarativt minne) testas? Vilka test/uppgifter kan man använda? (1.5p)
Episodiskt minne:
- Fri återgivning: Patienten memoriserar en lista med ord och återger dem efter en kort och lång fördröjning.
- Fördröjd återgivning (Delayed Recall): Patienten återkallar information efter en längre tidsperiod (t.ex. 30 minuter).
Semantiskt minne:
- Ordförrådstest - patienten får definera ord.
- Faktafrågor - patienten får svara på faktafrågor.
Provide a detailed account of the involvement of left and right prefrontal cortex in episodic memory (encoding and retrieval). (4p)
(Ge en detaljerad redogörelse för involveringen av vänster och höger prefrontal kortex i episodiskt minne (både inkodning och framplockning.)
Vänster PFC
- huvudsakligen involverad i inkodning av episodiskt minne, särskilt verbal information (HERA).
- skador leder till svårt med effektiva strategier vid inkodning, vilket leder till sämre minnesinlagring
Höger PFC
- huvudsakligen involverad i framplockning av episodiskt minne, särskilt vid fri återgivning som kräver mer sökstrategier.
- skador leder till nedsatt framplockning särskilt vid fri återgivning.
Både hemisfärerna
- vid komplexa minnesuppgifter, särsklit vid strategiska sök- och verifieringsprocesser.
HERA-modellen (Hemisphere Encoding/Retrival Assymetry:
Tulving, det finns en assymetrisk prefrontal aktivering vid episodiskt minne.
CARA-modellen (Cortikal Assymetry of Reflective Activity):
Definiera procedurminne (2p). Förklara/beskriv två experimentella uppgifter som används för att bedöma procedurminne. (2p).
Procedurminne är en form av implicit minne som lagrar motoriska färdigheter och vanor utan behov av medveten återkallelse.
Används vid inlärning och utförande av automatiserade rörelser såsom att cykla, skriva och spela musikinstrument.
Procedurminne är beroende av Basala ganglier, Cerebellum och motoriska kortex (snarare än Hippocampus).
Mirror Tracing task
- Personen ombeds att rita en figur genom att endast se sin handrörelse i en spegel.
- Motorisk inlärning och förbättring över tid.
- Utredning Parkinsons/Huntingtons
Serial Reaction Time Task
- Deltagaren trycker på knappar som motsvarar en serie visuella stimuli (t.ex. ljus som tänds på en skärm). Sekvensen kan vara dold men upprepad, vilket gör att deltagaren omedvetet lär sig mönstret.
- Implicit sekvensinlärning
- Alzheimers
a) How do semantic memories become semantic and not episodic? (1p)
b) What is the biological basis for semantic memory (1p)
c) Describe the symptoms of the disease process in semantic dementia (from early signs to severe disease). (2p).
a. Semantiska minnen skapas genom upprepad återhämtning och konsolidering av episodiska minnen.
MTT (Multiple Trace Theory) och standardmodellen för konsolidering
sker detta genom att Hippocampus initialt binder samman minnesinnehållet. Med tiden förstärks de viktigaste delarna i neokortex medan kontextuella detaljer förloras, genom denna process omvanldas ett episodiskt minne till generell kunskap och blir ett semantiskt minne.
b.
Främst Laterala Temporalloben
särskilt ATL (Anterolaterala Temporal Lobe) fungerar som en hub för att integrerar konceptuell kunskap.
- hjärnavbildningsstudier har visat att skador i ATL leder till nedsatt semantisk bearbetning.
c. Semantisk demens påverkar främst ATL (Anterolaterala Temporal Loben).
Tidiga tecken:
- svårt namnge objekt och personer.
- normal episodisk minnesfunktion
Nästa steg:
- Allvarligare språkstörningar, t.ex. att beskriva funktion istället för namn (“man dricker ur den” istället för “kopp”).
- Nedsatt ansiktsigenkänning av kända personer.
Förlust av specifik kunskap, t.ex. skillnaden mellan liknande objekt (hund vs varg).
Svår sjukdom:
- Uttalad semantisk och språklig försämring, med oförmåga att förstå ens grundläggande ord.
- Bevarad perceptuell och motorisk funktion, men beteendeförändringar, inklusive tvångsmässigt beteende och emotionell avflackning.
Skiljer sig från Alzheimers genom att episodiskt minne ofta är intakt tidigt.
Om en uppgift är en episodisk minnesuppgift, vilka frontala områden kommer att vara mer aktiverade vid inkodning och framplockning? Namnge och beskriv modellen du baserar ditt svar på. (2p)
Enligt HERA-modellen av Tulving (Hemispheric Encoding/Retrival Assymetry) finns en lateraliserad uppdelning av PFC vid episodiskt minne:
- Vänster PFC vid inkodning
- Höger PFC vid framplockning
Hur kan man undersöka sambandet mellan hippocampusvolym och episodiskt minne hos 20 försökspersoner? Vilket resultat förväntas och varför? (2p)
Man kan undersöka sambandet med hjälp av:
- Mätning av hippocampusvolym T1-viktad MRI för att få detaljerade anatomiska bilder, med hjälp av VB kan man kvantifiera mätningarna.
- Testning av episodiskt minne, standardiserade episodiska minnestester: Rey Auditory Verbal Learning Test (RAVLT) för att mäta inlärning och fördröjd återgivning.
- Statistisk korrelationsanalys för att se sambandet, Pearsons (normalfördelning) eller Spearman (icke normalfördelning)
- Positiv korrelation förväntas då större hippocampusvolym är kopplad till bättre episodiskt minne.
- Stöds av studier som visar att hippocampusatrofi leder tilll minnesförlust.
Hippocampus är centralt för inkodning, konsolidering och återhämtning av episodiska minnen, och en minskning av dess volym påverkar särskilt fördröjd återkallelse.
Du skapar en episodisk minnesuppgift för att studera aktivering i vänster frontalkortex med fMRI. Beskriv uppgiftens upplägg och motivera dina val. (2p)
Syfte:
Att undersöka hur vänster frontalkortex (PFC) aktiveras vid inkodning av episodiska minnen genom att jämföra djup semantisk bearbetning med ytlig bearbetning.
- Inkodningfas i fMRI-skanner
Deltagaren ligger i MRI-scannern och ser ordpar på en skärm, t.ex.:
Sol – värme
Två olika uppgifter (i olika block):
- Semantisk bearbetning (djup inkodning):
Deltagaren får frågan: “Är orden relaterade?”
Trycker JA eller NEJ med en knapp.
Kräver meningsfull analys och aktiverar vänster ventrolaterala PFC.
- Ytlig bearbetning (kontrollbetingelse):
Deltagaren får frågan: “Har orden samma antal bokstäver?”
Trycker JA eller NEJ med en knapp.
Kräver ingen meningsanalys och aktiverar PFC i mindre grad.
- Varför två uppgifter?
Genom att jämföra semantisk bearbetning med ytlig bearbetning kan vi isolera aktiviteten som är specifik för episodisk inkodning.
Vi förväntar oss att se högre aktivitering i vänster PFC vid den semsntiska bearbetningen än vid den ytliga.
Vad är ett fonem? (1p)
Ett fonem är den minsta betydelseskiljande enheten i ett språk, ett språkljud som kan förändra betydelsen av ett ord om det byts ut.
Vid vilken ålder börjar barn visa starkare preferens för fonem från sitt eget språk? (1p)
6-12 månader börjar barn visa ett starkare preferens för fonem från sitt eget språk.
Vad menas med den kritiska perioden för språkinlärning? Hur är den kopplad till inlärning av fonem? (2p)
Kritiska perioden för språkinlärning är ett tidsfönster då hjärnan är extra mottaglig för språkinlärning, som sker snabbare och mer effektivt än senare i livet.
0- 7 år efter denna period är det svårt att få ett accentfritt, flytande språk.
Beskriv kortfattat McGurk-effekten och dess experimentella upplägg.
McGurk-effekten är en audiovisuell illusion där det vi ser påverkar det vi hör. När en person ser en talare uttala ett ljud, men hör ett annat, kan hjärnan kombinera den visuella och auditiva informationen till ett nytt ljud.
1. En film visas där en person säger ett fonem (t.ex. /ba/).
2. Det inspelade ljudet manipuleras så att ett annat fonem spelas upp (t.ex. /ga/).
3. Deltagaren uppfattar ofta ett tredje ljud (t.ex. /da/), som är en kombination av det visuella och auditiva intrycket.
McGurk-effekten visar att språkperception är multisensorisk, där både hörsel och syn samverkar vid talförståelse.
Språkprocessande sker huvudsakligen i vänster hjärnhalva, men höger hjärnhalva har också en viktig roll. Nämn tre funktioner den ansvarar för i kommunikation samt en funktion man tidigare trodde var unik för vänster hemisfär. (4p)
- Prosodi (satsmelodi), hanterar språkets intonation och rytm vilket är avgörande för känslomässiga nyanser och betoningar.
- Tolkning av emotionellt språk, uttrycka och förstå känslor i språket.
- Förståelser av liknelser och metaforer.
Man trodde tidigare att enbart vänster hjärnhalva stod för grundläggande spårkförståelse och talproduktion, men ny forskning visare att höger hjärnhalva har viss kapacitet för detta, särskilt när vänster hemisfär är skadad.
Vilka tre delar utgör exekutiva funktioner? Definiera och förklara deras funktion. (3p)
- Inhibition/Impulskontroll
- förmågan att hejda automatiska eller störande responser.
- Inkluderar responsinhibition (att inte agera impulsivt) och interferenskontroll (att filtrera bort irrelevant information). - Arbetsminne/Updating
- Förmågan att hålla och manipulera information i korttidsminnet. - Kognitiv flexibilitet/Shifting
- Förmågan att växla mellan olika uppgifter, perspektiv eller tankesätt.
Hur kan man mäta och träna exekutiva funktioner? Beskriv ett test samt eventuella svårigheter. (4p)
Mätas:
- Inhibition- Go/no go-test
Deltagaren ska trycka på en knapp vid ett specifikt stimulus (t.ex. en hjärtsymbol) men inte trycka vid ett annat (t.ex. en cirkel). Eftersom fler “Go”-stimuli ges, skapas en vana att trycka, vilket gör det svårare att hämma impulsen vid “No-Go”-stimuli
- Arbetsminne - Sifferrepetitionstest (framåt/bakåt) – Deltagaren upprepar en sifferföljd (framåt) eller säger den baklänges, vilket mäter förmågan att hålla och manipulera information i arbetsminnet.
- Kognitiv flexibilitet- Wisconsin Card Sorting Test (WCST) – Deltagaren ska sortera kort efter en viss regel (färg, form eller antal) men utan att veta regeln i förväg. Efter en tid ändras regeln och deltagaren måste anpassa sin strategi, vilket mäter förmågan att skifta mentalt.
Träna:
- Impulskontrollreglering - Mindfulness och självregleringsträning
- Arbetsminnesträning - n-back
Svårt att träna då det är:
1. låg generaliseringseffekt
2. svårt hålla uppe motivation och uthållighet
3. Individuella skillnader
Vad är konfirmationsbias? Förklara hur den påverkar lösningen av Wasons selektionsuppgift. (3p)
Konfirmationbias är tendensen att söka, tolka och komma ihåg information som bekräftar förutfattade hypoteser, samtidigt som vi nedvärderar eller ignorerar information som motsäger dessa.
Wasons selektionsuppgift:
- Rätt svar: E (för att bekräfta) och 7 (för att motbevisa regeln).
- Vanligt fel (påverkat av konfirmationsbias): Många väljer E och 4, eftersom de letar efter bekräftelse snarare än att försöka motbevisa regeln.
- Konfirmationsbias gör att vi söker stödjande information snarare än att testa möjliga motexempel, vilket leder till felaktiga slutsatser och ineffektiv problemlösning.
Vad är inramningseffekten (framing effect) och hur bryter den mot principen om deskriptiv invarians? (2p)
Inramningseffekten (central inom Prospektteorin) innebär att beslut och bedömningar påverkas av hur information presenteras, även om innehållet är detsamma.
Principen om deskriptiv invarians säger att människors val inte ska påverkas av hur alternativ presenteras, utan endast av innehållet i beslutsalternativen.
Inramningseffekten bryter mot denna princip eftersom människor gör olika val beroende på hur informationen är formulerad, trots att alternativen objektivt sett är desamma.
Detta visar att beslutsfattande inte alltid är rationellt, utan påverkas av kognitiva bias och emotionella reaktioner.
Beskriv Spearmans hierarkiska modell av intelligens. (1p)
Bygger på idéen om generell intelligens (g-faktorn) som påverkar alla kognitiva prestationer. Den kan sen hierarkiskt delas in på flera nivåer.
- Specifika faktorer (s-faktor)- förmågor som är specifika för olika typer av uppgifter: spatial, verbal etc.
Vad kan intelligens predicera? Nämn två skilda saker och förklara varför dessa samband finns. (3p)
- Akademisk framgång
- hög prediktiv validitet
- hög intelligens gör det lättare att förstå komplex information, lösa problem och ta till sig ny information. - Arbetsprestation
- relativt hög prediktiv validitet
- hög intelligens kopplas till snabbare inlärning av nya arbetsuppgifter, bättre problemlösning och mer effektivt beslutsfattande.
Ge tre olika skäl till varför personer med hög IQ lever längre än personer med låg IQ. (2p)
- Bättre hälsobeteenden och livsstil
- högre intelligens tenderar att göra hälsosammare val, dricka mindre, inte röka, söka medicinsk vård i tid och följa behandlingsrekommendationer. - Högre socioekonomisk status
- intelligens är stark prediktor för utbildningsnivå och framgång, vilket leder till bättre ekonomiska resurser som möjligör bättre sjukvård, boende och mindre stressande faktorer. - Bättre fysiologisk och kognitiv motståndskraft
- Studier visar att personer med högre IQ har starkare kardiovaskulär hälsa och bättre återhämtning från sjukdomar.
Definiera 1. flytande och kristalliserad intelligens 2. Flynn-effekten och 3. prediktiv validitet. (3p)
- Flytande intelligens: förmågan att lösa nya proble, identifiera mönster och logiskt tänkande utan tidigare kunskap. Beroende av arbetsminne och processhastighet och tenderar att minska med åldern. Kristalliserad intelligens är förmågan att använda tidigare inlärd kunskap, erfarenhet och språkliga färdigheter, ökar med åldern.
- Flynneffekten:
- refererar till den gradvisa ökningen av genomsnittliga IQ-poäng över tid, särskilt under 1900-talet.
- Orsaker kan vara bättre utbildning, förbättrad nutrition, mindre sjukdomar och mer kognitiv stimulans i miljön . - Prediktiv validitet, hur väl ett test kan förutsäga framtida prestationer. ex. IQ-test har hög prediktiv validitet för akademisk framgång.
Vad är aphantasia och hyperphantasia? (1p)
Aphantasia är avsaknaden av förmågan att skapa mentala bilder, personer kan inte visualisera saker i sitt inre.
Hyperphantasia är motsatsen där personer har extremt tydliga och levande mentala bilder.
Vad är blindsight? (1p)
Blindsight är ett neuroliskt fenomen där en person med en skada i V1 (primära visuella syncortex) saknar medveten syn men ändå reagerar på visuella stimuli.
Trots att personen upplever sig vara blind i det drabbade synfältet kan de exempelvis korrekt identifiera objektes position eller rörelse omedvetet.
Detta tyder på att vissa visuella processer kan ske utan medveten upplevelse.
Beskriv kortfattat vad som menas med “the easy” respektive “the hard problem” of consciousness. (1p)
Easy problem of consiousness:
är exempelvis hur hjärnan integrerar information till subjektiva upplevelser eller vilka beteenden som korrelerar med vilken hjärnaktivitet.
Hard problem of consiousness:
Hur och varför vi har ett medvetande alls? Varför känns det på ett sätt att vara vid medvetande?
Varför ger vissa hjärnprocesser upphov till en medveten upplevelse?
Kan vi träna upp vår kognitiva kapacitet? Inkludera begrepp som plasticitet, strategiträning, processbaserad träning och exekutiva funktioner. (4p)
Plasticitet är förmågan att anpassa sig och förändras genom erfarenhet och träning. Plasticitet möjliggör att nya nervkopplingar bildas och att vi kan förbättra våra kognitiva funktioner över tid.
Strategiträning, lära sig strategier som minnestekniken chunking för att hantera kognitiva utmaningar. Kan förbättra prestationen i specifika uppgifter men överförs inte alltid till liknande eller andra uppgifter.
Processbaserad träning, Denna typ av träning syftar till att stärka de grundläggande kognitiva processerna, såsom arbetsminne, uppmärksamhet och problemlösning. orskning har dock visat att effekten ofta är begränsad till de specifika färdigheter som tränas.
Exekutiva funktioner
Dessa är högre kognitiva funktioner som styr planering, impulskontroll och flexibilitet i tänkandet. Exekutiva funktioner kan förbättras genom träning som mindfulness, aerob fysisk aktivitet och kognitiva utmaningar som kräver problemlösning och beslutsfattande.
Hur påverkas kognitiva funktioner av sömnbrist? Vilka funktioner påverkas mest respektive minst? (2p)
Mest påverkade funktioner:
- Uppmärksamhet, särskilt förmågan att hålla fokus under lång tid och reaktionstid.
- Arbetsminne, förmågan att hålla och manipulera information i huvudet.
- Inlärning och minneskoncentration, sämre minnesinkodning
- Emotionell reglering, minskad koppling mellan PFC och amygdala gör det svårare att reglera känslor.
Minst påverkade funktioner:
- Resonemang och problemlösning, komplexa kognitiva funktioner som logiskt tänkande och problemlösning påverkas i mindre utsträckning.
- Genrell bearbetningshastighet, vissa uppgifter blir långsammare, är inte all processhastighet lika känslig för sömnbrist.
Vad menas med lokal sömn? (2p)
Lokal sömn innebär att vissa delar av hjärnan kan gå in i ett sömnliknande tillstånd medan resten av hjärnan är vaken. Det innebär att specifika neuron eller nätverk tillfälligt stänger av sin aktivitet, vilket kan leda till försämrad kognitiv prestation trots att personen är vaken.
Studier visar att lokal sömn kan uppstå efter långvarig vakenhet och påverkar funktioner som motorik och uppmärksamhet. Exempelvis har forskare sett att lokal sömn i premotoriska och motoriska cortex kan förutsäga körfältsavvikelser hos trötta förare.
Finns det könsskillnader i intelligens? Förklara och motivera. (2p)
Generellt finns det inga könsskillnader i intelligens/IQ, men fördelningen inom specifika kognitiva förmågor skiljer sig åt mellan män och kvinnor.
Män: bättre på visuospatiala uppgifter, som mentala rotationer och rumslig perception.
Kvinnor: bättre på verbala uppgifter som läsförståelse, episodiskt minne och verbalt flöde.
Dessa skillnader beror sannolikt på en kombination av biologiska och sociala faktorer.
Hur påverkas könsskillnader i kognitiva funktioner av sociala och biologiska faktorer? Ge exempel. (3p)
Biologiska faktorer:
- hjärnans struktur och funktion, skillander i grå och vit substans samt hormonnivåer kan bidra till könsskillnader inom kognition.
- prenatala hormoner, höga androgennivåer under fosterstadiet (t.ex. vid CAH – Congenital Adrenal Hyperplasia) har kopplats till mer “manligt” kognitivt mönster, särskilt i visuospatiala uppgifter.
- Fluktuerande könshormoner (pubertet, menopaus) tycks däremot inte ha någon större inverkan på kognition.
Sociala faktorer:
- Uppväxtmiljö och utbildning: Könsskillnader i kognitiva prestationer är mindre i jämställda samhällen, vilket tyder på att kulturella faktorer påverkar skillnadernas storlek.
- Jämställdshetsparadoxen, dock
när det gäller yrkesval och utbildning kan könsskillnaderna öka i mer jämställda länder, i mindre jämställda länder väljer fler kvinnor tex STEM-yrken för att det ger en tryggare framtid.
