Arbetsminne Flashcards
Definiera arbetsminne.
Arbetsminnet är ett aktivit system som tillfälligt lagrar och bearbetar information som behövs för kompexa kognitiva uppgifter såsom problemlösning, språkförståelse och beslutsfattande.
Egenskaper:
- Tillfälligt och aktivt, håller information kort och bearbetar den aktivt.
- Kapacitetsbegränsat, kan hantera 4 +- 1 enheter
- Uppmärksamhetsberoende, det vi fokuserar på är det som hålls i arbetsminnet.
- Multimodalt, bearbetar både språklig och visuell-spatial information genom olika delsystem.
Tillhör arbetsminnet implicit minne, explicit minne, eller ingen av dem?
Arbetsminne tillhör varken implicit eller explicit minne utan är ett eget system som tillfälligt lagrar och bearbetar information.
Fungerar som en länk mellan perception och långtidsminne.
Vilka är de tre stegen som är nödvändiga för alla typer av minnesprocesser?
- Inkodning, processen där information omvandlas till ett minnesspår.
- kräver uppmärksamhet och kan förstärkas genom repetition eller djupare bearbetning. - Lagring, bevarande av inkodad information över tid.
- kan ske i arbetsminnet eller långtidsminnet. - Framplockning, återhämtning av lagrad information när den behövs.
- Kan vara medveten (explicit) eller omedveten (implicit)
Beskriv vad sensoriskt minne är.
Kortvarig lagring av sensorisk information från våra sinnen innan den försvinner eller förs över till arbetsminnet.
- kortvarigt
- automatiskt
- kapacitetsstarkt men snabbt förgängligt
Hur kan man testa det sensoriska minnets kapacitet?
Sperlings partiella rapport-paradigm:
- deltagare får se en matris med bokstäver under en kort tid (50 ms)
- efteråt får de återge hela matrisen (hel rapporta) eller en specifik rad (partiell rapport).
- vid partiell rapport kan deltagarna återge fler bokstäver, vilket tyder på att hela matrisen fanns i sensorisk minnet men snabbt försvann.
Slutsats: Sensoriska minnet har stor kapacitet men kort varaktighet.
Hur är den modala modellen för minnesprocesser strukturerad (det vill säga, modellen med sensoriskt minne, arbetsminne och långtidsminne)?
Modala modellen för minnesprocesser (Atkinson & Shiffrin 1968)
1. Sensoriskt minne
- tar emot och lagrar rå sensorisk information under mkt kort tid
- om informationen uppmärksammas överförs den till arbetsminnet.
2. Arbetsminne
- håller och bearbetar begränsad information aktivt.
- 4 +- 1 enhet
- om information bearbetas djupare lagras den i långtidsminnet.
3. Långtidsminnet
- permanent lagring av kunskap och erfarenhet
- delas in i explicit (episodiskt och semantiskt) och implicit (procedur och priming)
Sensorisk => Arbetsminne => Långtidsminne men kräver uppmärksamhet och repetition för att bevaras över tid.
Tänk dig att du läser en text och plötsligt svimmar. Vad kommer du komma ihåg när du vaknar upp? Varför?
Man kommer troligen bara ihop det man hunnit lagra i långtidsminnet eftersom endast den information som hunnit inkodas och lagras innan svimningen kommer bevaras. Både sensoriska och arbetsminnet är för kortvariga och kräver uppmärksamhet.
Har det betydelse i ens dagliga liv hur hög arbetsminneskapacitet man har? Hur?
Arbetsminneskapacitet påverkar många kognitiva och praktiska förmågor i vardagen.
- Problemlösning och logiskt tänkande
- Läsförståelse och språk
- Multitasking och uppmärksamhet
- Impulskontroll och självreglering
- Lärande och akademisk prestation
Beskriv hur testerna Digit span och Operation span utförs. Vilka av dessa är bäst för att få ett rent mått på den råa lagringskapaciteten och vilken av dessa är bäst för att mer mäta förmågan att manipulera materialet?
Digit Span test
-Deltagare får höra eller se en serie siffror och ska återge de i samma ordning, tester blir successivt svårare iom att serierna blir längre.
- Variant: Backwards Digit Span test, deltagren ska återge siffror i omvänd ordning
- Mäter rå lagringskapacitet eftersom den bara kräver att man håller informationen utan större manipulation.
=Bäst för att mäta ren arbetsminneskapacitet.
- Operation Span test
- Deltagarna ser en matematisk ekvation och måste svara korrekt, efter ekvationen visas en bokstav som ska memoreras.
- Uppgiften upprespas med flera ekvationer + bokstäver och deltagaren ska återkalla bokstäverna i rätt ordning i slutet.
- Mäter både lagring och manipulation eftersom deltagarna både måste hantera matematiska operationer och komma ihåg bokstäver.
=Bäst för att mäta arbetsminnets förmåga att manipulera och hantera information samtidigt.
Varför är ett 2-back-test så svårt trots att du bara behöver komma ihåg två saker åt gången?
- Konstant uppdatering av minnet, man måste hela tiden ersätta gammal information med ny, vilket kräver kontinuerlig övervakning och snabb uppdatering av arbetsminnet.
- Högt uppmärksamhetskrav, man måste vara fokuserad hela tiden, vilket gör testet mentalt krävande.
- Interferens från tidigare stimuli, tidigare stimuli kan störa jämförelsen och orsaka felaktiga svar.
Vad innebär konceptet chunking?
Chunking är en strategi där information gripperas i meningsfulla enheter (chunks) för att öka arbetsminnets kapacitet.
- arbetsminnet kan hantera 4+-1 enheter, genom att grupper information i större block kan vi minmas fler enheter.
Ge ett exempel på stimuli som skulle vara väldigt lätt för en person att chunka och väldigt svårt för en annan.
KTH, NASA, SVT är lätt för den som kan dessa förkortningar men om man int ekan de betyder de ingenting:
- Chunking beror på förkunskap och erfarenheter, det som är meningsfullt och lätt för en person kan vara svårt för en annan.
Är det möjligt att öva upp sin underliggande arbetsminnesförmåga med hjälp av träning?
Ja men med begränsningar:
- kortvarig förbättring på de uppgifter som övas.
- begränsad generalisering till andra kognitiva områden som intelligens och akademisk prestation.
- man kan få till strukturella förändringar i hjärnans nätverk men de är små och ofta temporära.
Beskriv vad primacy- och recency-effekten är. Ge exempel på hur man kan manipulera påverkan av varje effekt i ett test (det vill säga om du vill öka/minska primacy- eller recency-effekten).
Primacy-effekten:
- bättre minne för de första objekten i en serie pga längre tid för repetition och överföring till långtidsminne.
1. Öka effekten:
- ge mer tid mellan varje objekt så man hinner repetera och föra över till långtidsminnet
- be deltagarna använda minnesstrategier, ex aktiv repetiton eller associationsmetoder.
2. Minska effekt:
- Öka inlärningstempot.
Recency-effekten:
- bättre minne för de sista objekten i en serie, pga dessa objekt finns fortfarande kvar i arbetsminnet vid testning.
- beror på arbetsminne.
1. Öka effekten:
- Testa direkt efter inlärning
2. Minska effekten:
- Lägg in en distraktionsuppgift innan testet.
Beskriv Baddleys multimodala modell av arbetsminnet.
Beskriver hur information hanteras i arbetsminnet genom flera specialiserade komponenter.
- förklarar hur olika typer av information hanteras samtidigt.
- visar att arbetsminnet inte är en enhetlig funktion.
- används för att förstå kognitiva skillander i språk, perception och minnesnedsättningar.
Huvudkomponenter:
1. Centrala exekutiven
- styr arbetsminnets resurser och uppmärksamhet
- fördelar information till de olika systemen
- lokaliserad i frontalloberna
2. Fonologiska loopen:
- hanterar spårklig information (tal och skrift)
a. Akustisk lagring, för tillfällig lagring av ljud.
b. Subvokalisering, tyst repetition för att hålla kvar information
- Lokaliserad i vänster hjärnhalva BA 40 o 44
3. Visuospatiala skissblocket
- hnaterar visuell och spatial information
- hjälper till att skapa mentala bilder.
- Lokaliserad i höger parietal- och occipitallob.
4. Episodiska buffert
- Inttegrerar information fårn de andra systemen och långtidsminnet.
- skapar multimodala representationer, ex kombo av ljud och bild.
- Lokaliserad i parietalloben
Varför störs minneskapaciteten av ord av att tvingas säga nonsensord samtidigt?
Fonologisk interferens i arbetsminnet:
- att säga nonsensord aktiverar fonologiska loopen, vilket blockerar möjligheten att subvokalisera och repetera ord i arbetsminnet, utan det kan inte information hållas kvar effektivt.
- Ex. Om du försöker minnas en lista med ord medan du upprepar “bla bla bla”, förlorar du möjligheten att upprepa orden tyst för dig själv, vilket leder till sämre minnesprestation.
Hur kan man störa arbetsminnets förmåga att komma ihåg ord hos en döv person (som aldrig har hört något)?
Störa visuellt arbetsminne istället för fonologiska loopen:
- eftersom döva använder teckenspråk och siuospatialt minne istället för fonologisk kodning, stör man minnet genom att påverka visuospatiala sketpaden:
Exempel:
- visuella distraktioner
- tvinga dem att utför nonsenshandrörelser (motsvarighet till nonsensord)
- hålla flera visuella stimuli i arbetsminnet samtidigt.
Om man ombeds komma ihåg konceptet katt i arbetsminnet samtidigt som man upprepar nonsensord, är det mest troligt att det kommer ihåg fel som tiger eller hatt? Varför?
Fonologiska loopen är blockerad så arbetsminnet förlitar sig mer på semantisk kodning.
Vid fonologisk interferens påverkas arbetsminnet mer av semantiska likheter, vilket gör att “tiger” är ett mer sannolikt fel än “hatt”.
Hur många ord kan man vanligtvis komma ihåg i arbetsminnet?
Typisk arbetsminneskapacitet:
- 4 +- 1
- tidigare uppskattning 7 +- 2
Kan öka kapaciteten genom:
- chunking
- ordens längd (ju kortare desto lättare)
- talhastighet.
Beskriv Cowans modell av arbetsminnet.
Arbetsminne är en akiverad del av långtidsminne:
- Cowan menar att arbetsminne inte är ett separat system utan en temporärt aktiverad del av långtidsminnet.
Struktur:
1. Långtidsminnet (passivt lagrat)
- innehåller all kunskap och erfarenhet
- det mesta är inaktivt och behöver aktivering för att användas
2. Aktiverad del av långtidsminnet
- information som just nu är tillgänglig men inte fokuserad
- kan innehålla flera enheter men endast en del kan vara i fokus åt gången.
3. Fokus för uppmärksamhet (4 enheter)
- den del av arbetsminnet som är aktivt medveten och används för att bearbeta information.
Vad betyder “delay-period activation”?
Betyder att neuroner förtsätter vara aktiva under en fördröjningsperiod när information måste hållas i arbetsminnet utan yttre stimuli.
1. Initial stimulering
- information presenteras och neuroner i PFC aktiveras.
2. Fördröjningsperiod
- stimulus försvinner men neuroner fortsätter att avfyra för att bibehålla informationen i arbetsminnet.
3. Beslut/återkallelse
- informationen används eller försvinner om den int elängre är relevant.
Kan en person som nyligen har drabbats av svår skada i occipitalloben komma ihåg och arbeta med visuella bilder i arbetsminnet?
Delvis men med begränsningar:
- Occipitalloben ansvarar främst för visuell bearbetning och skador här kan leda till blindhet eller svårigheter att tolka visuell information.
- V1-skada (primära syncortex)
personen kan ha kortikal blindhet men fortfarande ha visuella bilder i arbetsminnet om de är lagrade i långtidsminnet sedan tidigare.
- Occipitoparietalnätverks-skada
svårgheter att manipulera visuospatial information
- PFC-skador
försvårar kontroll och uppdatering av visuella bilder.
Kan man säga att arbetsminnet hos en specifik person har en bestämd lagringskapacitet? Om så är fallet, hur kan man uttrycka denna lagringskapacitet?
Ja men den varierar beroende på uppgift och individ:
1. Antal enheter/chunks) 4+-1
2. Tidsbaserad kapacitet, hållas aktiv inom 2 sek
3. Individuella mått, Operation span kan ge numeriska skattning på arbetsminneskapacitet
Kan något existera i arbetsminnet utan att man är medveten om det?
Nej, arbetsminnet är per definition medveten
-arbetsminnet kräver uppmärksamhet, för att informationen ska hållas aktiv och bearbetas måste den vara i fokus för uppmärksamheten.
