Episodiskt minne Flashcards
Describe the Atckinson & Shiffrin (1968) model of memory.
Multi-store modell, strukturell modell som beskriver minnet i tre separata system.
1. Sensoriskt minne:
- tar emot information från omgivningen via sinnen
- kort varaktighet
- stor kapacitet
- Ex När du snabbt ser en bild och sedan kan “se” den en kort stund efter att den försvunnit.
2. Korttidsminne/arbetsminne
- tillfällig lagring och bearbetning av information
- varaktighet 15-30 om inte informationen repeteras
- begränsad kapacitet
- Processer: chunking, maintenace rehersal
- Ex. när du kommer ihåg ett telefonnummer tillräckligt länge för att slå det på telefonen.
3. Långtidsminne
- lagring av information under lång tid
- varaktigheten kan vara livslång
- obegränsad kapacitet
- delas in i deklarativa/explicita (episodiskt och semantiskt) och icke-deklarativa/implicita (procedur och priming)
Kritik:
- modellen föreslår att minnet är linjärt men senare forskning visar att korttidsminnet är mer dynamiskt
- korttidsminnet är inte en passiv lagring utan snarare aktiv
- forskning visar att långtidsminnet kan påverka korttidsminnet men det stödjs inte av modellen.
Draw a model of working memory and long-term memory and it’s subparts
How is episodic memory defined? Give an everyday example of a episodic memory task.
Episodiskt minne är en del av långtidsminnet som lagrar specifika händelser kopplade till tid och plats.
- autobiografiskt
- spatiala och temporala detaljer
- autonoetisk medvetenhet (förmågan att mentalt återuppleva en händelse)
- försämras ofta vid ex Alzheimers
Ex. Att minnas en semester eller vad man åt till frukost igår.
If we present words serially and ask individuals to recall what they remember immediatly after presentation, they will remember many words from the beginning and and end. Why?
- Primacy-effekten
- långtidsminneskonsolidering, de första orden får mer repetition och bearbetning och hinenr lagras i långtidsminnet. - Recency-effekten
- korttidsminnet, de senaste orden är fortfarande kvar i korttidsminnet
Four overarching factors affect the episodic memory performance. Describe each of these four.
- Inkodningsaktivitet:
- djupare bearbetning ger bättre minne
- strategier som repetition, organisering och visualisering stärker minnesinlagring - Materialets egenskaper:
- rikare och mer konkret material är lättare att minnas
- bilder och föremål är lättare att minnas än abstrakta ord
- emotionellt laddat material lättare att minnas. - Framplockningsförhållanden
- funkar bäst om samma kontext och ledtrådar finns som vid inkodningen
- 3 retrivaltyper:
a. Free recall, svårast, inga ledtrådar
b. Stödd återgivning, lättare med hjälp av cues
c. Igenkänning, lättast då rätt svar finns i alternativet - Individuella faktorer
- ålder, kön, hälsa och tidigare kunskap påverkar
- äldre personer har sämre episodiskt men bättre semantiskt
- tidigare erferenheter och utbildning påverkar
Describe a relatively effective and ineffective encoding strategy
Effektiv inkodningsstrategi:
1. Semantisk bearbetning och organisation:
- djup bearbetning av materialet genom att skapa samband och mening.
- ex. istället för att minnas ord slumpmässigt försök associera de med tidigare kunskap
Ineffektiv inkodningsstrategi:
1. Ytlig repetition
- upprepning av information utan att bearbeta dess innebörd, håller information i arbetsminnet men är inte en effektiv inkodningsstrategi.
In general, which factors contribute to create an efficient encoding? Is it possible to give general advice?
- Djup bearbetning
- information som processas semantiskt lagras bättre än ytligt processad
Ex. Att förstå en idé och koppla den till tidigare kunskap istället för att bara memorera ordagrant. - Organisation och strukturering:
- gruppera eller organisera information hierarkiskt eller tematiskt
- Ex. Att dela in en inköpslista i kategorier (frukt, mejeri, grönsaker) gör den lättare att komma ihåg. - Visualisering och mentala bilder:
- skapa mentala bilder av information
- Ex. Om du lär dig ordet “hammare”, visualisera en hammare som slår i en spik. - Kontext- och återkallningsledtrådar:
- inkodningskontexten ska helst likna retrivalkontexten
- Ex. Studera i en miljö som liknar den där du ska testas. - Emotionellt och personligt relevanta kopplingar
- Spaced repetition
- upprepa informationen med mellanrum över tid
-Ex. Studera en timme per dag i en vecka istället för att plugga allt dagen innan.
What is levels-of-processing? What does the theory say?
LoP-Levels of Processing beskirver hur djuper av bearbetning påverkar hur väl något lagras i minnet. Den ifrågasätter modeller med separata system och föreslår istället att inkodningsprocessens kvalitet avgör minnebehållningen.
1. Minneslagring är inte beroende av var information lagras, utan hur djupt den bearbetas vid inkodning.
2. Djup bearbetning skapar starkare och mer långvariga minnesspår.
3. Bearbetning sker på ett spektrum från ytlig till djup bearbetning:
- Ytlig bearbetning- svagt minnesspår
- Mellannivå bearbetning
- Djup bearbetning - starkt minnesspår
Certain material is easier or harder to remember. Why?
Faktorer som avgör hur väl vi minns material:
- Konkret material är lättare att minnas än abstrakt.
- Emotionella händelser skapar starkare minnesspår genom amygdalas aktivering.
- von Restorff-effekten, material som skiljer sig från omgivningen är lättare att komma ihåg.
- Material som är strukturerat och organiserat är lättare att komma ihåg.
How do free recall, recognition, and supported recall differ from each other? What renders best performance/is most helpful when trying to remember?
- Fri återgivning - svårast
- personen måste själv återkalla informationen utan ledtrådar - Stödd återgiving - medelsvår
- personen får ledtrådar som hjälper till att framkalla minnet - Igenkänning - lättast
- personen måste avgöra om något känns igen, oftast genom flervalsalternativ
What is the testing method (testing effect)? How can we use it in practical contexts?
Innebär att självtestning och aktiv återhämtning av information förbättrar långtidsminnet mer än passiv repetition.
Varför? När vi återkallar information från minnet stärker vi de neurala kopplingarna och förbättrar framtid framplockning.
Who the person is, has an impact on how they learn? Which factors related to the individual can influence their performance?
- Ålder och kognition
- yngre personer har ofta bättre arbetsminne och snabbare inlärning
- äldre personer har ofta sämre episodiskt minne men bättre semantiskt. - Tidigare kunskap och utbidlning
- Schema theory = bakgrundskunskap påverkar inlärningsförmågan - Motivation och känslomässig påverkan:
- hög motivation och intresse förbättrar minnesinlagring
- stress och ångest kan försämra - Kognitiva förmågor och neuropsykologiska faktorer:
- personer med hög kogintiv förmåga kan bearbeta och lagra information snabbare
- personer med inlärningssvårigeheter (dyslexi och ADHD) kan behöva inlärningsstrategier. - Sjukdomar och hjärnskador:
Understanding the material you learn is important. Why?
- Information som bearbetas djupare, genom att kopplas till tidigare kunskap och sammanhang, lagras bättre i långtidsminnet.
- Förståelse skapar flera retrieval cues, vilket gör det lättare att återkalla information vid behov.
- När vi förstår materialet kan vi använda det i nya situationer, inte bara återge det ordagrant.
- Memorerad information försvinner snabbt, medan förståelsebaserad kunskap är mer beständig.
- Förståelse gör att vi kan använda kunskap på kreativa sätt istället för att fastna i inlärda mönster.
What are “context-“ and “state dependent learning”? Describe, explain, and give everyday examples of these phenomena.
Handlar om hur vår omgivning och vårt mentala/fysiska tillstånd vid inlärning påverkar förmågan att hämta information senare. Bygger på:
Encoding Specificity Principle (Tulving)
- Kontextberoende inlärning:
- Omgivningen vid inlärning matchar den vid retrival.
- Omgivningen blir retrival cues som hjälper oss minnas
-Ex. Om du studerar i ett tyst bibliotek, kommer du ha lättare att minnas materialet om du testas i en liknande tyst miljö. - Tillståndsberoende inlärning:
- Minnesprestationen förbättras när ens inre tillstånd (emotionellt eller fysiologiskt) vid retrival liknar det vid inkodning.
- Ex. Om du lärde dig något medan du var glad, är du mer benägen att minnas det när du är glad igen.
Sometimes you forget what you were supposed to do from one moment to the next. Explain in correct terms why we can remember what we would do if we return to the place where the thought first appeared.
Förklaras genom kontextberoende inlärning och retrival cues där omgivningen vi var i blir ledtrådar som hjälper oss återhämta minnet.
Hur hjärnan använder retrival cues:
1. När vi byter miljö förändras vår uppmärksamhet, och de neurala aktiveringsmönster som var aktiva vid minnesskapandet kan försvagas.
2. Återvändande till den ursprungliga platsen aktiverar samma neurala nätverk och stärker retrieval cues, vilket gör att vi lättare minns vad vi tänkte på.
What is prospective memory?
Prospektivt minne är förmågan att komma ihåg att utföra en handling i framtiden.
Det handlar inte om att minnas vad man ska göra utan när och i vilket sammanhang något ska göras.
What are time- and event-based tasks in regard to prospective memory?
Tidsbaserade prospektiva uppgifter:
- handlingar som måste utföras vid en specifik tidpunkt/tidsintervall
- kräver att individen håller koll på tiden vilket gör den kognitivt krävande
- Ex. Ta medicin kl. 08:00 varje morgon.
- Hög svårgihetsgrad eftersom det inte finns externa ledtrådar
Händelsebaserade prospektiva handlingar:
- handlingar som måste utföraas när en specifik händelse inträffar
- kräver att individen identifierar en extern cue som triggar
- Ex komma ihåg att köpa mjölk när man är på affären
What are differences between retrospective and prospective memory?
Två typer av långtidsminne:
1. Definition:
- Retrospektivt minne: minnas tidigare händesler, fakta och erfarenheter
- Prospektivt minne: minnas att utföra en planerad handling i framtiden
2. Samverkar:
- Prospektivt minne kräver ofta retrospektivt minne - ex. för att ta sin medicin (prospektivt minne) behöver man minnas vilken medicin man ska ta (retrospektivt minne.
- Retrospektivt minne är passivt, medan prospektivt minne är aktivt.
What determines the degree of difficulty in a prospective memory?
- Typ av prospektivt minne:
- tidsbaserade uppgifter är svårare än händelsebaserade - Tillgång till retrivalcues:
- ju fler ledtrådar desto lättare är retrival - Kognitiv belastning och distraktioner:
- Ju fler distraktioner eller parallella uppgifter, desto svårare blir det att minnas en prospektiv uppgift. - Uppgiftens komplexitet:
- Ju mer detaljerad eller komplex en uppgift är, desto svårare är den att minnas. - Tid mellan inkodning och retrival
- Ju längre tid desto större risk att vi glömmer. - Automatiserade vs Icke-Automatiserade
- Personliga faktorer:
- Yngre personer har generellt bättre prospektivt minne än äldre. - Emotionell betydelse av uppgiften
What is autobiographical memory?
Autobiografiskt minne är: -en typ av långtidsminne som
- innehåller personliga erfarenheter och händelser kopplade till ens liv.
- del av episodiskt minne men innehåller även semantiska aspekter
How does autobiographical memory change during the life span? Why?
Infantil amnesi 0-3 år
- hjärnan och språket är inte fullt utvecklade
Reminiscence bump 10-30 år
- viktiga livsförändringar och emotionell intensitet
Medelålderna och framåt efter 30
- färre levande minnen
Hög ålder
- episodiskt minne försämras men semantiskt minne består
What is infantile amnesia? How can it be explained that it exists?
Infantil amnesi är oförmågan att komma ihåg händelser från de första 2-3 åren av sitt liv, och endast svaga eller fragmenterade minnen från 3-7 år.
Universellt fenomen och beror på hjärnans utveckling, språk och självmedvetenhet.
- Neurologisk förklaring, Hippocampus är omoget
- Språkutvecklingsteori, minnen formas genom språk som om det inte är utvecklat kan man inte skapa minnen.
- Självmedvetenhetsteorin, minnen kräver en känsla av självidentitet som inte små barn har
- Neuronal omstrukturering, hjärnan förändras drastiskt
What are flashbulb memories? What factors create these memories?
Är mycket levande och detaljerade minnen av emotionellt laddad och överaskande händelse. Dessa minnen känns ofta som de är frysta i tiden och man kan ofta återkalla de med stor detaljrikedom.
Are flashbulb memories different from other episodic memories? Why/why not?
Likheter:
- de lagras i samma system
- Flashbulb känns mer levande och detaljrika trots att de ofta inte är det.
- eftersom de skapas under stark emotionell påverkan är amygdala involverad i minnesbildningen vilket stärker mminnesbildningen.
