VF : Epidemiologi 2

Question 1

Vad är kausalitet?

Answer 1

Analytisk etiologisk epidemiologi för att utvärdera orsakssamband mellan exponering och utfall

Question 2

Hur utvecklar sig felen i epidemiologiska studier? vadå systematisk fel?

Answer 2

Desto större studie, desto färre slumpmässiga fel Men systematiska fel (bias) var konstant oavsett studiestorlek

Question 3

Vad räknas som systematiska fel?

Answer 3

Urvals(selektions)fel = fel individer i de studerade grupperna Ex. överlevarbias - Att studera patienter i ett sent skede (stage) av sjukdom innebär att studera en överlevar (motståndskraftigare) population Ex. självselektion - Vem väljer att delta i forskningstudien egentligen?

Question 4

När uppstår urvals(selektions)fel?

Answer 4

När orsakssambandet är annorlunda bland de individer som ingår i studien än bland de som borde ha ingått i studien

Question 5

Vilka systematiska fel finns?

Answer 5

Informations-/ mät-/ observationsfel Ex. Kvinnor med tidigare spontanaborter följs upp noggrannare under följande graviditeter Ex. systemtiskt bortfall Ex. recall bias (folk avbryter studien)

Question 6

Vad krävs för att en faktor ska räknas som confounding?

Answer 6

För att en faktor ska vara en confounder ska två saker vara uppfyllda: 1) Ska vara associerad med exponeringen - Utan att vara en konsekvens av exponeringen 2) Ska, i sig själv, påverka utfallet - Även i frånvaro av exponeringen

Question 7

Vad är en confounding faktor?

Answer 7

En extern faktor som, i sig själv, påverkar (ökar/ minskar) utfallet och är associerad med determinanten Determinant (population) -> Utfall (sjukdom)

Question 8

Vad kan sägas om en confounding faktor?

Answer 8

Leder till avvikande effektmått beroende på inflytande från en tredje faktor Bör undvikas Behöver kontrolleras samt justeras för

Question 9

Hur kan man undvika confounding?

Answer 9

Randomisering Restriktioner Matchning

Question 10

Hur kan en confounding-faktor kontrolleras?

Answer 10

Stratifierade analyser Justering - Poolade analyser - Multivariabel analyser

Question 11

Vad är en SMR?

Answer 11

Standardiserad mortalitets/ morbitetskvot = utgör ett övergripande kvalitetsmått för intensivvården Riskjusterad mortalitet beskriver den förväntade dödligheten för en grupp patienter med hänsyn tagen till sjukdomens typ, svårighetsgrad, patientens ålder och tidigare sjukdomar.

Question 12

Kaffe tycks höja risken för hjärt- och kärlsjukdom enligt odds ratio, men vad kan det bero på?

Answer 12

Confounding faktor: rökning De som dricker mycket kaffe, röker även i större utsträckning

Question 13

Hur identifierar man confounding?

Answer 13

Genom att jämföra det råa riskmåtter med det standardiserade riskmåttet har vi identifierat confounding

Question 14

Hur kan man presentera ett resultat befriat från confounding?

Answer 14

Genom att använda det standardiserade (justerade) riskmåttet presenterar vi ett mer “unbiased” resultat

Question 15

Vad är en effektmodifierare?

Answer 15

En extern faktor som påverkar (modifierar) nivån på den studerade associationen mellan exponering enligt wiki: Effektmodifiering innebär att sambandet mellan en exponering och ett utfall varierar beroende på värdet av en annan faktor (effektmodifieraren). Till exempel är kolorektala tumörer med mutationer i genen KRAS ofta resistenta mot anti­EGFR­behandling (EGFR = epidermal growth factor receptor). Effekten av anti­EGFR­behandling (exponering) på utfallet (behandlingssvar) modifieras alltså av KRAS­mutations­ status (effektmodifierare).

Question 16

Vad kan sägas om en effektmodifierare i jämförelse med en confounding?

Answer 16

Till skillnad mot confounding är en effektmodifierare inte en bias som skalla undvikas utan en viktig information som är användbar och bör lyftas fram En effektmodifierare påvisar nämligen en biologisk interaktion mellan två exponeringsfaktorer

Question 17

Hur upptäcks en effektmodifierare? vad är strata?

Answer 17

Uppdelning av data i undergrupper. Förfarande som kan användas vid urval då man vill säkra god jämförbarhet mellan grupperna. Deltagarna indelas i strata efter vissa prognospåverkande faktorer. Exempelvis kan personer över 50 år utgöra ett stratum och de som är 50 år eller yngre ett annat stratum. Randomisering sker separat inom varje stratum. _______ En effektmodifierare upptäcks när riskmåttet (OR eller RR) varierar mellan strata (=subgrupper av populationen)

Question 18

Vad kan man göra med en stratifierad tabell?

Answer 18

1) Identifiera effektmodifiering - Jämföra stratumspecifika effektmått 2) Identifiera och eliminera confoundingeffekten = Genom standardisering/ justering och jämförelse mellan det råa och det standardiserade/ justerade riskmåttet

Question 19

Vad kan sägas om effektmodifierare?

Answer 19

Effektmodifiering innebär att sambandet mellan en exponering och ett utfall varierar beroende på värdet av en annan faktor EFFEKTORMODIFERAREN Ett naturligt fenomen Olika effekt i olika stratum Enkelt Användbart Ökar kunskapen om biologiska mekanismer Viktig kunskap för riktad prevention

Question 20

Vad kan sägas om confounding faktor? vad är det? hur undvikter /kontroller man dem?

Answer 20

-Ett studiespecifikt fenomen -Justerat RR skiljer sig från rå-RR -Leder till avvikande effektmått -Skapar risk för misstolkning -Undvik (i studiedesignen) - Kontrollera (i analysen) Vad är det? Sammanblandning av orsaksfaktorer, ibland snedvridning) är en term inom forskningsmetodik som betecknar okontrollerade eller okända variabler som samvarierar med både beroende och oberoende faktorer. De faktorer som orsakar confounding brukar kallas confounders, förväxlingsfaktorer eller störfaktorer (ibland även snedvridande faktorer). De störfaktorer som finns kvar efter att anpassningar gjorts för att ta hänsyn till confounding brukar kallas residual confounders ____ För att en faktor ska vara en confounder ska två saker vara uppfyllda: 1) Ska vara associerad med exponeringen - utan att vara en konsekvens av exponeringen 2) Ska, i sig själv, påverka utfallet - även i frånvaro av exponeringen _____ CONFOUNDING KAN UNDVIKAS VID STUDIEDESIGNEN GENOM: • Randomisering • Restriktioner • Matchning CONFOUNDING KAN KONTROLLERAS FÖR I ANALYSEN GENOM: • Stratifierade analyser • Justering – Poolade analyser – Multivariabel analyser (t.ex. regressionsanalyser)

Question 21

Vilka kriterier finns för kausalt samband?

Answer 21

Sambandets styrka Samstämmighet med tidigare resultat Exponering tidsmässigt före utfallet Dos-respons Biologisk trovärdighet Samstämmighet med experimentella studier

Question 22

Hur ser den vetenskapliga processen ut?

Answer 22

Observationer Associationer Trovärdig förklaringsmodell Hypotes Hypotestestning Värdering av bevis

Question 23

Man ser att finns en association mellan exponering och utfall, vad är nästa fråga?

Answer 23

Är denna association kausal? detta gör med inferens vilket är lutsatser om kausalitet. Använder info från studie för att förklara något i verkliga populationen. Behöver både vetenskapliga kriterier (kausal inferens) och sannolikhetsberäkning (statistisk inferens).

Question 24

Vad krävs för att avgöra om en association mellan exponering och utfall är kausal?

Answer 24

Vetenskapliga kriterier = kausal inferens Sannolikhetsberäkning = statistisk inferens

Question 25

Vad innebär kausal inferens för att avgöra om association är kausal?

Answer 25

Kausal inferens syftar till en förståelse av samhällsfenomen eller av analyser av effektivitet av olika behandlingar (t.ex. medicinska, arbetslivinriktade, miljöåtgärder etc.). = väga bevisen för och emot samt utesluta att slumpen eller bias är orsaken = ett kausalt samband kräver resultat från flera studier

Question 26

Vad innebär statistisk inferens?

Answer 26

Statistisk inferens betyder slutledning under osäkerhet. Det kan handla om uppskattning av numeriskt okända storheter uti­från en urvalsundersökning, där det bland annat finns en osäkerhet på grund av att endast ett urval undersöks. 1. Ta fram punktestimat: effektmått 2. Beräkna precisionen hos effektmåttet 3. Utvärdera hur sannolikt det är att resultatet stämmer överens med nollhypotesen (p-värde)