Vensjukdomar Flashcards

1
Q

Vilka är de två viktigaste venerna i benen?

A

V Saphena magna

V Saphena parva

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur ser venklaffarnas lokalisation ut i perifera/centrala vener?

A

Färre klaffar (0 i V. Cava) desto mer centralt man kommer. Mycket klaffar i benen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är perforanter?

A

Små anastomoser mellan vener. T.ex mellan V. Saphena magna och V. Saphena parva.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka olika mekanismer hjälper venerna att få upp blodet till hjärtat?

A
–
Vis-a-tergo (kvarvarande artärtryck/flöde)
–
Vis-a-fronte (suget som skapas av hjärta och lungor)
–
Muskelpumpar (ssk vaderna)
–
Fotpump (kompression av venplexa vid gång)
–
Ventonus (muskulärt)
–
Gravitation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är venös insufficiens?

A

Klaffarna fungerar inte nå vidare vilket leder till en venös hypertension och då dilatation av och korviga vener i subcutan vävnad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur kan man klassa venös insufficiens?

A
CEAP klassificering
C0 - inga tecken till venös sjukdom
C1 - Telangiecstasier/spider veins
C2 - Varicer
C3 - Venöst ödem
C4 - Venösa hudförändringar
C5 - Läkta venösa sår
C6 - Öppna venösa sår

Dessutom ska etiologisk klass (primär, sekundär, kongenital), anatomisk klass (ytlig djup, perforanter) samt patofysiologisk klass (reflux, obstruktion)
ingå i CEAP klassificieringen. Men i klinisk praxis används bara C-delen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka symtom kan man få utav venös insufficiens?

A

Symtomen som i CEAP.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka symtom får man av varicerna?

A

Värk, klåda och tyngdkänsla.

Men många varicer är symtomfria.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka är riskfaktorerna för att drabbas av kronisk venös insufficiens?

A
Ålder
–
Hereditet
–
Kön (kvinnor mer besvärade?)
–
Obesitas
–
Stående yrke (tolererar varicer sämre)
–
Bristande fysisk aktivitet?
–
Rökning?
–
Etniska skillnader?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur kan vi utreda en patient med misstänkt venös insufficiens?

A
Anamnes
Klinisk presentation
Penndoppler
Duplex
Flebografi (ssk djup insufficiens)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Beskriv vilken behandling man kan erbjuda en patient med kronisk venös insufficiens?

A

Kompressionsbehandling

Kirurgisk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka olika kirurgiska behandlingsmetoder finns för venös insufficiens?

A

Ytlig venös insffuiciens
•HUB + Stripping VSM +/- lokala flebektomier
•HUB + Resektion VSP +/- lokala flebektomier
•Perforantligatur
•Endovenös teknik (laser,radiofrekvens (RF), sklerosering)

Djup venös insuficiens
•Klaffplastik
•VSM/VSP resektion om kombinerad djup och ytlig insufficiens Kombinerad arteriovenös dysfunktion
•Arteriell rekonstruktion +/- åderbråckkirurgi eller kompressionsbehandling (ankeltryck!)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur ser prognosen ut för patienter som behandlas i de olika C-stadierna?

A

Gott resultat av behandlingen av patiener med CEAP C4-C6 både vad avser livskvalitet, och sårläkning Sämre resultat vid behandling av C2-C3.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad måste man tänka på innan man eventuellt opererar venös insufficiens?

A

Att man undersöker både det ytliga och djupa vensystemet. För ska man operera bort ytliga vill man se att det djupa fungerar bra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad måste man tänka på innan man eventuellt opererar venös insufficiens?

A

Att man undersöker både det ytliga och djupa vensystemet. För ska man operera bort ytliga vill man se att det djupa fungerar bra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly