Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Hjärta-kärl > Klaffvitier > Flashcards

Klaffvitier Flashcards

1
Q

Vilket är det vanligaste klaffvitiet?

A

Aortastenos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Nämn några orsaker till aortastenos? Vilken är den vanligaste hos yngre?

A

Bindvävsförstjockning pga kalkinlagring
Reumatisk feber (inflammation)
Annan inflammation
Medfött hjärtfel, t.ex. biscupid aortaklaff.

Bicuspid aortaklaffen är den vanligaste orsaken till aortastenos hos patienter under år 65

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Nämn några predisponerade faktorer som kan påskynda stenosutvecklingen i klaffarna?

A

Diabetes
Hypertoni
Hyperlipidemi osv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Beskriv effekten av en aortastenos med avseende på hur hjärtat påverkas?

A

Vänster kammare måste arbeta hårdare för att pressa ut blodet genom det trånga utrymmet. Tryckskillnad mellan vä. Kammare och aorta stiger. Detta kompenseras till en början av ökad myokardkontraktilitet och leder till en koncentrisk VK-hypertrofi. När inte detta räcker kommer även en excentrisk VK-hypertrofi ske, dvs även själva hålrummet dilateras vilket leder till en minskad inotrop effekt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka symtom får en patient med en aortastenos?

A

Man talar om AS-triaden
Ansträngningsutlöst angina
Ansträngningsutlöst dyspné
Syncope/presyncope

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur förklaras anginan som kan uppstå vid aortastenos?

A

För det första kommer jet-flödet som uppstår i den trånga klaffen leda till att blodvolymen som letar sig in i kranskärlen minskar.

VK-hypertrofin, särskilt i väggen, leder till ökad diffusionssträcka för syrgasmolekylerna från kranskärlen,

Kompression av intramurala kranskärl

Ökat syrgaskrav vilket allt som allt leder till ischemiska skador av myokardiet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka statusfynd kan vi göra vid en aortastenos?

A

Systoliskt blåsljud PM I2 dx med utstrålning mot karotider och mot apex.
Fremissement (dvs palperbara vibrationer på bröstkorgen)
Hjärtsviktsfynd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur fastställer vi en misstänkt aortastenos samt vad ser vi för resultat?

A

Hjärt-eko där ökad flödeshastighet över klaffen kan ses samt nedsatt klaffrörelse. EF kan vara sänkt pga VK-funktionsnedsättning. Vi mäter medeltryckgradienten mellan VK och aorta som är ökad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Viken behandling bör patienten ha för sin aortastenos?

A

Terapi mot hjärtsvikt eller angina i väntan på operation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad avgör om man åtgärdar en aortastenos kirurgiskt?

A

Graden av stenos avgör vilket bestämts av medelgradienten mellan VK och aorta, samt symtom av stenosen.
Lindrig eller måttlig stenos, medelgradient under 35 mmHg avaktar, man och följer upp med regelbundna hjärteko varje eller vartannat år.

Pat med över 40 mmHg i medelgradient , dvs. uttalad stenos och dessutom symtom av detta bör opereras snarast. Även om patienten inte har symtom bör operation ske snarast då risken för plötslig död är större. Också patienter med dålig VK funktion opereras, den förbättras ofta efter operation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka orsaker kan finnas till en aortainsufficiens?

A

Mikrobiologisk agens, som vid infektiös endokardit, reumatisk feber och syfilis.

Aortadissektion

Bindvävssjukdomar som Bechterew (reumatisk sjukdom) och Marfans (defekt fibrillin produktion),

Biscupid aortopati.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka effekter får en aortainsufficiens med avseende på hjärtat?

A

Regurgitation(backflöde) av blodflödet under diastole. Backflödet tillsammans med den ökade kammarfyllnaden ger en volymbelastning av vänster kammare. Detta ger dilatation och senare hypertrofi och vänsterkammarsvikt. Mitralisklaffen kan få svårt att öppnas och stängs för tidigt i diastole pga. regurgitation och förhöjt kammartryck vilket i sin tur ger minskad slagvolym och minskad HMV.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka symtom kan man få av en aortainsufficiens?

A

Yrsel, hjärtsvikt, dyspné, cyanos, ödem, angina pectoris (mer sällan än AS).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka statusfynd kan man finna vid en aortainsuff?

A

Diastoliskt blåsljud med PM över I3-I4 sin. Ofta högfrekvent, duschande biljud som börjar omedelbart efter 2:a tonen. Hörs bättre lätt framåtlutad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad kan vi se vid ett hjärtEKO när vi har en aortainsufficiens?

A

Dilaterade VK, dilaterad aortarot och vibrerande utseende av mitralisklaffen under diastole pga. Regurgitation. Mitralisklaffen kan ha svårt att öppna pga. regurgitation och förhöjt kammartryck.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad måste man alltid utföra inför klaffkirurgi?

A

Koronarangiografi eftersom när man ändå öppnar kan man kanske samtidigt göra en CABG.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilken behandling kan erbjudas en aortainsufficiens?

A

Markerad AI med symtomtillkomst eller påverkan på vänsterkammarfunktionenär en omedelbar operationsindikation! I övrigt samma indikationer som aortastenos. Slutsystolisk diameter i vänsterkammare på >25 mm/m2 kroppsyta är en använd gräns.Hjärtsvikt och angina pectoris behandling som vid aortastenos.

Betablockerare bör undvikas då förlängningen av diastole ger ökad regurgitation.

18
Q

Vad kan en mitralisstenos bero på?

A

Bakomliggande orsak så gott som alltid reumatisk klaffsjukdom (reumatisk endokardit). SLE och degeneration är mer ovanliga orsaker.

19
Q

Vad leder en mitralisstenos till med avseende på hjärtat?

A

Minskat blodflöde genom mitralisostiet ger tryckökning i vä förmak, som hypertrofierar och dilateras => ökat tryck i lungkretsloppet => förtjockad kärlvägg i lungarterioli => pulmonell hypertension => belastning i högerhjärtat. Högerbelastningen, förmaksbelastningen och den pulmonella hypertensionen ger i längden förmaksflimmer vilket ses som en påtaglig försämring i patientens symtombild. En tät MS kan vara asymtomatisk så länge sinusrytmen består!

20
Q

Vilka symtom kan man drabbas av vid mitralisstenos?

A

• Dyspné, cyanos (symtom ffa från lungcirkulation)
• Trötthet (tecken på låg HMV och hypokinetisk cirkulation)
• Ödem (tecken på nedsatt njurgenomblödning)
• Sekundär högerkammarsvikt som kan bidra till de senare symtomen, samt benödem,
halsvenstas, leverförstoring, leverförfettning, ascites.
• Strokesymtom pga. FF
•Hemoptys pga. att lungvensstas gör att de spricker

21
Q

Vad ser vi vid anamnes och vid en första blick hos en patient med en symtomgivande mitralisstenos?

A

Viktigt med anamnes (dyspné, trötthet, ödem, cyanos), leta även efter s.k. ”mitralisrosor” (rosiga kinder = rödcyanotiskt tecken på MS).

22
Q

Beskriv hur en mitralisstenos låter?

A

MS ger ett tydligt diastoliskt blåsljud med PM i apex och en accententurerad 1a ton och diastoliskt fremissement.

Blåsljud ofta tydligast i vänster sidoläge.

23
Q

Vilka undersökningar kan vi använda oss av för att utreda en mitralisstenos och vad visar dem?

A

EKG hjälper till att hitta FF, VK-hypertrof. Man kan se P mitrale (bifasisk, breddökad P-våg i hö-sidiga avledningar).

Lungröntgen visar förstoring av vänster förmak (sidobild), tecken på lungstas och ev. högerkammarförstoring.

Hjärteko som visar stela klaffar och minskade klaffrörelser. Dilaterad vänster förmak och förstorad högerkammare kan mätas. Tryckgradient och strömningshastigheten ofta förhöjd över mitralisklaffen.

Hjärtkateterisering används för att visa det höga trycket i lungkretsloppet, dessutom låga slag- och minutvolymer och förhöjd arteriovenös syrgasdifferens.

24
Q

Hur behandlas en mitralisstenos?

A

Operation om symtom eller måttlig-uttalad stenos på ekokardiografi.

Annars används sviktbehandling (ACE-hämmare, BB, spironolakton, diuretika, digitalis)

Flimmer behandling (antikoagulatia, seloken/metoprolol, antiarytmika)

25
Q

Vilka olika kirurgiska ingrepp används för att fixa en mitralisstenos?

A

Oftast utförs PTMV (perkutan transluminal mitralis valvuloplastik), om det inte föreligger en samtidig MI! Detta är en ballongdilatation med en kateter som förs transseptalt från höger förmak.

I mer komplicerade fall utförs öppen kirurgi med hjärtlungmaskin. Antingen görs en kommisurotomi (delning av stenoserade klaff-fickor) vilken medför hög risk för restenoser, eller så sätter man in en klaffprotes.

26
Q

Vilka orsaker kan finnas till en mitralisinsufficiens?

A

Reumatisk endokardit, bakteriell endokardit
Hjärtinfarkt (påverkar papillarmusklerna och chordae tendinae)
VK-dilatation
Medfött (prolaps)

27
Q

Vilka komplikationer för hjärtat uppstår vid en mitralisinsufficiens?

A

Hela vänsterhjärtat upplever ökad blodmängd och regurgitationer vilket ger volymbelastning => dilatation => hypertrofi => hjärtsvikt. Lungorna kan kompensera för denna hypertrofi, men vid akut MI (infarkt), uppstår ofta lungödem. VK-hypertrofin leder även vid MI ofta till FF och sekundär pulmonell hypotension.

28
Q

Vilka symtom får man oftast vid en mitralisinsufficiens?

A

Ofta asymtomatisk, men ibland ses trötthet, dyspné, cyanos och ödem till följd av VK-svikt, FF till följd av VK-hypertrofi och lungödem vid akuta MI.

29
Q

Vad karaktäriserar ett blåsljud tillföljd av en mitralisinsufficiens?

A

Systoliskt blåsljud med PM över apex, högfrekvent, holosystoliskt och fortledning mot vänster axill.

30
Q

Vad visar hjärteko vid en mitralisinsufficiens?

A

Hjärteko med doppler visar dilatation av vänster hjärta, ev. höger hjärtat också. Låg EF kan tyda på nedsatt myokardfunktion som orsakat MI. Läckage genom mitralisklaffen under systole ger minskat motstånd för vänsterkammaren vilket gör att ejektionsfraktionen vid MI blir större än normalt.

Koronarangio och ev. arbetsprov inför klaffkirurgi.

31
Q

Vilka olika kirurgiska ingrepp används för att fixa en mitralisstenos?

A

Oftast utförs PTMV (perkutan transluminal mitralis valvuloplastik), om det inte föreligger en samtidig MI! Detta är en ballongdilatation med en kateter som förs transseptalt från höger förmak.

I mer komplicerade fall utförs öppen kirurgi med hjärtlungmaskin. Antingen görs en kommisurotomi (delning av stenoserade klaff-fickor) vilken medför hög risk för restenoser, eller så sätter man in en klaffprotes.

32
Q

Vilka orsaker kan finnas till en mitralisinsufficiens?

A

Reumatisk endokardit, bakteriell endokardit
Hjärtinfarkt (påverkar papillarmusklerna och chordae tendinae)
VK-dilatation
Medfött (prolaps)

33
Q

Vilka komplikationer för hjärtat uppstår vid en mitralisinsufficiens?

A

Hela vänsterhjärtat upplever ökad blodmängd och regurgitationer vilket ger volymbelastning => dilatation => hypertrofi => hjärtsvikt. Lungorna kan kompensera för denna hypertrofi, men vid akut MI (infarkt), uppstår ofta lungödem. VK-hypertrofin leder även vid MI ofta till FF och sekundär pulmonell hypotension.

34
Q

Vilka symtom får man oftast vid en mitralisinsufficiens?

A

Ofta asymtomatisk, men ibland ses trötthet, dyspné, cyanos och ödem till följd av VK-svikt, FF till följd av VK-hypertrofi och lungödem vid akuta MI.

35
Q

Vad karaktäriserar ett blåsljud tillföljd av en mitralisinsufficiens?

A

Systoliskt blåsljud med PM över apex, högfrekvent, holosystoliskt och fortledning mot vänster axill.

36
Q

Vad visar hjärteko vid en mitralisinsufficiens?

A

Hjärteko med doppler visar dilatation av vänster hjärta, ev. höger hjärtat också. Låg EF kan tyda på nedsatt myokardfunktion som orsakat MI. Läckage genom mitralisklaffen under systole ger minskat motstånd för vänsterkammaren vilket gör att ejektionsfraktionen vid MI blir större än normalt. Koronarangio och ev. arbetsprov inför klaffkirurgi.

37
Q

Hur behandlas oftast en mitralisinsufficiens?

A

Mitralisplastik om symtom i form av FF och lungpåverkan. I övrig farmakologisk behandling av symtom.

38
Q

Hur är en mekanisk klaff uppbyggd?

A

Uppbygd av aktivt kol runt en ring av titan som är inklädd i dacron (är en polyesterfiber).

39
Q

Vad är en biologisk klaff uppbyggd av?

A

Uppbyggd av pericardium från gris eller kalv.

40
Q

Vad är fördelarna och nackdelarna med mekanisk respektive biologisk klaff? Hur påverkar dessa valet för yngre och äldre patienter?

A

Mekanisk klaff – Håller väldigt länge. Men är extremt trombogen och kräver livslång antikoagulatiabeh (Waran)

Biologisk klaff – Håller inte så länge – 5-15 år. Förkalkas lättare och stenoserar.
I regel får äldre patienter en biologisk klaff och yngre patienter en mekanisk.

Hjärta-kärl (13 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions