Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Integrativ molekylärbiologi, fysiologi och farmakologi > Vävnader > Flashcards

Vävnader Flashcards

1
Q

Histologi

KOLLAGEN

A

Läran om vävnads uppbyggnad

att kollagen IV återfinns i basalmembran, kollagen II i brosk och kollagen I i ben

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Beskriv processering av vävnader innan undersökning

A

Biologiskt material, som består av vävnader, kan brytas ner till proteiner, kolhydrater och fett med tid. Ett objektglas, där provet ska appliceras är 4-6 ul. Därför måste provet vara hård och liten. För att ha möjlighet att studera vävnader, utför man följande steg:

  1. Fixering (Fixation): Provet med biologisk material bearbetas med ett fixeringsmedel, vanligtvis, formalin, som har funktionen är att bibehålla vävnads integritet genom att hindra nedbrytning. Då formalin, har förmågan att bilda tvärbindningar mellan proteiner för att förhindra processen. Detta leder alltså till att proteinets struktur ändras vilket leder att den förlorar dess funktion.
  2. Uttorkning (Dehydration): I syfte att ta bort vatten från vävnad, ersätts vatten med etanol
    (70 %, 95% eller 100%). Där etanol har en kraftfull uttorkningskapacitet.
  3. Clearing: Man ersätter därefter alkohol med xylene, som gör vävnaden transparent och tar bort alkoholer från vävnader snabbt.
  4. Infiltration i Paraffin: Provet kan bearbetas och infiltreras med paraffin. Då när paraffin stelnar till en konsistens, tillåter den sektionering av provet på en mikrotom.

Processen ovan tar 2-3 dagar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka fem huvudgrupper av vävnader består organer av?

A

Epitelvävnad: ytepitel, sinnes epitel, körtelepitel, såsom spottkörtel och lever

Flytande vävnad: blod och lymfa. Transport i vävnader

Stödjevävnad: ben, brosk, bindväv, fettväv. Ger stadga

Muskelvävnad: skelettmuskler, hjärtmuskler och glatta muskler. Ger kontraktilitet.

Nervvävnad: Central och perifera nervsystem. Ger möjlighet till styrning.

Vävnader byggs upp av celler och interstitium (utrymmet mellan cellerna)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Beskriv Embryologi - Utvecklingsbiologi

A

Det befruktade ägget av spermien (Totipotenta). Delar sig ett par gångar, där varje cell kan ge upphov till en individ
Sedan kan totipotenta utvecklas vidare till (Multipotent), där de blir mer funktions specifika. Så att en varje celler ger upphov till en viss vävnad
De utvecklas därefter ytterligare till (Utdifferentierade celler)

Definition:
En totipotent cell: Är en cell som kan utvecklas till alla de olika specialiserade cellerna i en organism.

En multipotent cell: Specialiserade stamceller med uppgift att ge upphov till celler med någon särskild funktion, som t ex myoblaster, myeloida stamceller och hudstamceller.

Utdifferentierade celler: Specialisering av funktioner för celler som sker under embryots utveckling och som leder till bildandet av specialiserade celler, vävnader och organer. Dessa celler bygger upp organen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka två vätskor består vävnader av?

A

Vävnader består av Intracellulära vätska och Extracellulära vätska

Intracellulärt: Det utrymme inuti cellen, där cellens organeller och energi stationer finns. 2/3 av vattnet i kroppen finns här. I vätskan finns vatten + lösta organiska molekyler och joner.

Extracellulärt (Utanför cellen) består av 2 delar:
Vävnadsvätska (Interstitialvätska): Som består av vatten, oorganiska joner och organiska molekyler

Extracellulärt matrix (ECM): Är proteiner exempelvis multi-adhesiva proteiner (kollagen, elastin), grundsubstans (proteoglykaner) och gellik konsistens.

Vätska mellan celler kallas för (Interstitial)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Beskriv de två olika kroppsvätskor

A

Det finns två olika kroppsvätskor:

  1. Extracellulära vätska (ECF) (blodplasma och lymfa och vävnadsvätska).
  2. Intracellulära vätska (ICF) (vatten, organiska molekyler och joner).

Där 2/3 av all kroppens vätska är ICF, resten ECF

En kvinnokropp består av 45% fastämne och 55% vätska.

En manskropp består av 40% fastämne och 60% vätska. Detta beror på att i kvinnokropp har vi mer fettvävnad än man.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad har det Extracellulärt matrix ECM för funktioner?

A
  • Stödstruktur för celler.
  • Styra kommunikation mellan celler.
  • Separera vävnader.
  • Reglera cellprocesser såsom tillväxt. Den kan exempelvis inhibera celltillväxt, när man skär sig, så att inte celler delar sig och skapa en boll av vävnad vid ytan.
  • Migration och differentiering
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad består det extracellulära matrixet (ECM) av?

A

En hel mängd vätska, tillsammans med

Proteiner
* Kollagen vanligaste portion i kroppen som skapar struktur
* Elastin, ger elasticitet, den binder till två celler och ger bindningskraft

Grundsubstans: En samling av proteiner
* Proteoglykaner: En blandning av C och protein. Kan binda till sig vatten. Alltså ett protienkedja med flera kolkedjor bundna till den.
* Glykoproteiner: Ett protein som är kopplat till små utskott av kolhydrater, vilket ökar överlevnad av protein, samt ökar dess specificitet.

Multiadhesiv proteins: Glukoproteiner fäster proteiner till varandra eller till celler.
* Fibronectin
* laminin

Det finns ett stort antal och flera är vävnadsspecifika.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Nämn de olika cytoskelett proteinfibrer

A

Aktin mikrofilament: Minsta struktur i diameter. Globulära molekyler som fäster till varandra, som bryts och byggs ner beroende på omständigheter. Ger struktur och rörelse. 5-7 nm i diameter.

Intermediär filament: Celler blir motståndskraftiga mot mekanisk stötning

Mikrotubli: Ger upphov till mekaniskt stöd, organisering av cytoplasman, transport. I celldelning kommer den att spela en viktig roll

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Nämn de olika cellförbindelser

A

För att två celler ska kommunicera med varandra, behövs cellförbindelser: Alla utgörs av proteiner från närliggande celler som kan binda till varandra för att lösa en rad funktioner:

a) Tight junctions: Reglerar rörelse av vätska mellan cellerna, ogenomtränglig. Täta cellförbindelser. Släpper igenom joner och vatten, betyder att jon och vatten kan gå MELLAN cellerna. Tillåter joner och peptider upp till 1000 Da att passera. 6 st Connexin molekyler sätter si framför en annan 6 st molekyler i en annan cell.
Det som kan passera vatten + aminosyror med 1000 Da

b) Desmosomer: Binder celler med aktin (cellskelett) skapar robusta bindningar mellan cellerna, som är förankrade i cellernas intermediära filament. Förbinder celler tillvarandra i en motståndskraftig koppling. Desmosomer i hud: Keratinocyter förankras till varandra via desmosomer

c) Gap junctions: Möjliggör passage av små ämnen mellan cellerna, bra kommunikation mellan celler. Öppen cellförbindelse tillåter kommunikation mellan celler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Varför finns cellförbindelser i olika nivåer?

A

Tight junction: Uppe, för att inte låta födan komma mellan cellerna. Istället ska födan hamna i cellen. Då den låtar endast joner och vatten att passera.

Desmosom: i Mellan nivå

Gap junction: Nedan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Basalmembran

A

De fäster mot cellen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

-

A

-

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

.

A

.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hemidesmosom

A

Binder epitel till basalmembran

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Cellförbindelser i hjärtat

A

Hjärtmuskel-celler är alltid i kontakt med många celler, när signalen kommer till den ena cellen, kommer signalen att skickas vidare till de celler, cellen i fråga är bunden till.

Intercalated discs: Har Gap junction för depolarisering (För att kunna signalera) och desmosomer (Som håller samman celler)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Epitel - Egenskaper

A
  • Täcker kroppens ytor, både inre och yttre
  • Kontrollerar kroppens inre miljö
  • Litet interstitium
  • Saknar blodkärl
  • Näring via diffusion
  • Hög generativ kapacitet
  • Vilar på basalmembran
  • Separeras från omgivande vävnad
  • Förstärkning mot mekanisk stress
  • Polära celler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vilka två grupper som inte passar in i de epitelcellerna?

A
  1. Flerradigt cylinderepitel: Pseudostratified, där cellkärnan ligger i olika nivåer
  2. Övergångsepitel: Kallas även för Urotel. De celler längst upp kan spännas ut och bli alldeles för smala.
    Uro - Njurbäcken, urinledare, urinblåsa, urinrör

Paraplyceller, skyddar de nedre celler mot urin som är frätande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Var i kroppen finns de olika epitel?

A

En skiktat plattepitel (skivepitel): blodkärl och lungblåsor. En skiktat skivepitel delas till:
- Endotelceller som finns i blodkärl. Alltså skiktade plattepitel i blodkärlen kallas för ENDOTEL.
- Mesotelceller som finns i buk- och brösthåla

Cellerna ovan har funktionen att:
Förse vävnaden med O2 och näring
Selektiv permeabilitet och rörlighet med lite friktion

En skiktat kubiskt epitel: Exokrina körtlar som skickar körtels produkt till dess mål
Är ovanligt epitel i kroppen men lokalisering kan vara i ögonlinsens framsida, ovariets utsida, körtlars utförsgångar och insidan av hjärnans ventriklar.
Dess funktion är sekretion/absorption.

Enskiktat cylinderepitel: cilie-försedda i luftvägar och mikrovilli försedda i tunntarmen.
Utseende: enkelt lager höga celler och oval kärna
Lokalisering: magtarmkanalen
Funktion:
1. Skydd som täta cellförbindelser och specialiserade celler
2. Absorption/sekretion som mikrovilli i tunntarmen.

Flerskiktat skivepitel: Delas till två förhornade (Skyddande) som finns i huden och oförhornat som finns i munhålan, matstrupen och vagina.
De har funktion:
* Skydd mot mekaniska och kemiska faktorer
* Skydd mot mikroorganismer
* Skydd mot uttorkning
* Skydd mot UV-ljus (melanocyter)

Flerskiktat kubiskt/cylindriskt epitel: Är ovanliga men finns framför allt i olika utförsgångar till körtlar. Exempel på dem:

Övergångsepitel: Flerskiktat epitel som finns i urinvägarna.
Lokalisering: Urinvägarna från njurbäcken till urinröret

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad har Epitel för egenskaper?

A
  • Saknar intercellulärt matrix
  • Saknar blodkärl
  • Placerat på ett basalmembran
  • Förankrat till basalmembranet via Hemidesmosomer
  • Cellens apikala del är öppen till en plats eller hålrum
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad har Ytepitel för egenskaper?

A
  • Placerat på basalmembran och förankrat med hemidesmosomer
  • Cellen är platt och bredden är större än höjden
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Pseudostratifierat

A

Cylinderepitel med cilier
Respiratoriskt epitel finns i luftvägarna

Pseudostratifierat: Ett cell lager, i luftvägarna, där cellkärnan liggar olika nivåer (Upp och ner)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Epitel i bitestiklar

A

Cylinderepitel med stereocilia

Bitestikel är ett cirka 6 cm långt kraftigt vridet rör på utsidan av testikeln, där spermierna lagras och mognar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vilka två typer av flerskiktat skivepitel finns det?

A
  • Keratiniserat och icke-keratiniserat
  • Keratiniserat epitel benämns även förhornat epitel
  • Ett förhornat epitel har en större motståndskraft
  • Ex. på förhornat epitel är hud
  • Ex. på icke-keratiniserat munhålan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Körtelepitel

A
  • Bildas av ytepitel
  • Producerar sekret, svett, spott talg och hormoner
  • De kan producera hormoner som reglerar olika funktioner tex insulin i pankreas som reglerar glukosnivån i blodet

Exokrina körtlar utsöndrar sina ämnen genom kanaler på kroppens ytor.
Å andra sidan utsöndrar endokrina körtlar sina ämnen direkt i ditt blodomlopp.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Exokrina körtlar

A
  • Exokrina körtlar frisätter ut på yta.
  • Det finns enskilda körtelceller, utgörs av en cell som producerar ett ämne.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Multicellulära körtlar

A

De kan producera ett hormon och därefter utsöndra det i ett enda utgång

28
Q

Vilka olika typer av stödjevävnader kan kroppen bestå av?

A

Stödjevävnad: Delas i fyra grupper, där varje en av dem har en speciell funktion:

Bindväv
* stöd, skydd, hålla samman

Brosk
* stötdämpning, stöd, minskad friktion

Ben
* skydd, stöd, rörelse, mineraldepå, blodcell produktion

Fett
* isolering, stötdämpning, energilager

29
Q

Olika typer av bindväv

A
  • Lucker fibrös bindväv: Vanligaste bindväven inne i /mellan organ. Består av lite proteinfibrer, mycket grundsubstans.
  • Fast fibrös bindväv: Mest fibrer som ligger i band t.ex. senor. Trådig. Hittas i ligament och senor.
  • Elastisk bindväv: Finns i aorta och även i lungorna. Elastin i lungor för att göra så att lungan kan expanderas och hålla samman
  • Korsad filtartad bindväv: Finns i läderhud. Bindväv har mer fibrer och färre celler.

OBS! Bindväv är elastisk och binder mycket vatten

30
Q

Bindväv - Funktion

A

– Bibehålla form, ge stöd, t.ex lever är en körtelepitel, men den är omgiven av en bindkapsel
– Försvarsmekanism
– Binda samman celler och organ (senor, ligament)

31
Q

Beskriv bildning av kollagen

A
  1. En peptid-kedja är den minsta byggsten av kollagen.
  2. Genom att tre peptid-kedjor ihopfogas bildas en prokollagen, som består av trippelhelix med lösa änder
  3. Specifika enzymer klipper sönder de lösa änder för att utgöra en jämn längd.
  4. De är ojämna i längd för att öka stabilitet
32
Q

Varför är det svårt att bild kollagen vid brist på vitamin C?

A

Vid C-vitamin brist bildas kollagen i mindre mängd, för att vi får då mindre bindning mellan peptid-kedjorna som utgör kollagen vid dess bildning.

Detta leder att man inte kan bilda hydroxyprolin, som anses spela en nyckelroller för kollagenstabilitet. De tillåter den skarpa vridningen av kollagenhelixen.

Det hjälper till att ge stabilitet till den trippelspiralformade strukturen av kollagen genom att bilda vätebindningar.

33
Q

Vad kännetecknar brosk?

A

Brosk kännetecknas av förmåga att ändra form vid tryck.

Cellen i broskvävnad är kondrocyt (Omogen cell är kondroblast)

Broskvävnaden är omgiven av broskhinna – Så kallad perichondrion.

Brosket kan tillväxa genom delning och differentiering av celler i perichondrion.

Broskcellerna är inte rörliga utan ligger fast i grundsubstansen.

Gemensamt för all broskvävnad är avsaknad av kärl och nerver.

Näringstillförseln sker via diffusion – från perichondriet.

Brosk hittas i näsan

34
Q

Hyalint brosk

A

Hyalint brosk är den vanligaste formen av brosk.

Återfinns i leder, luftstrupe, struphuvud (brosket i andningsvägarna) och i näsregionen.

Grundsubstansen består främst av kollagena II trådar och proteoglykaner

Brosket är motståndskraftigt mot tryck

Hyalint brosk utgör mallen för ben i fostret.

Brosk tar långtid att läka

35
Q

Var kan brosken finnas i kroppen?

A

Brosk förekommer i mellan kotorna mellan kotsskivorna = disker (Viktigast att känna till).

Finns även i symfysen, som medger en viss rörlighet mellan benen.

Motstår deformation under stress

Kollagen typ 2 finns mest i brosk

36
Q

Ben som bindväv

A

Ben är bindväv som består huvudsakligen av kollagen och kristalliserad grundsubstans hydroxylapatit.

Benvävnad bygger upp skelettet som ger stöd, skyddar inre organ och möjliggör rörelse

Benvävnad utgör en reservoar för kalcium, fosfat och andra joner som frigörs och lagras på ett kontrollerat sätt

Ben är mineraliserade bindväv

37
Q

Indelning av ben beroende på utseende

A

Långa ben –längre än breda
Lårben - Femur
skaft och 2 ändar

Korta ben
Lika långa som breda
Hand och fot

Platta ben
skallen

Oregelbundna ben
Kotor

38
Q

Vilka två typer av ben finns det?

A

Kompakt ben och spongiöst (trabekulärt) ben

De är uppbyggde på samma sätt med olika packninggrad av benvävnad.

Anledningat till att vi har spongiöst ben är:
Kompakt ben skyddar spongiöst ben
Spongiöst ben finns för att kompakt ben är för tungt
Spongiöst ben klarar tryck, medan kompakt ej gör det.

20% av all ben är kompakt

39
Q

Uppbyggnad av ben (Från Multipotenta) och nedbrytningen

A

Osteoprogenitor celler: Som producerar benvävnader

Osteoblaster: Som producerar benvävnader kollagen och grundsubstans, som sedan miniraliseras och övergå från osteoblast till osteocyte.

Osteocyter (Första stadeiceller)

CYT = TYST

Nedbrytning av ben
Osteoclaster: Besläkltade med makrofag, som kan fagocytera.

40
Q

Filtben

A

Filtben (Oorganiserat ben) är icke-lamellärt och kännetecknas av slumpmässig disposition av kollagenfibrer av typ I.
Vanligtvis ett lägre mineralinnehåll.

Vid foster utveckling: Bekläds den med hylaint –> filtben sedan lamerlärt

Filtben bildas snabbare men har mindre styrka än lamellärt ben.
Filtben är den första benvävnaden som uppträder vid embryonal utveckling.
Filtben finns på ytterst få platser i kroppen

41
Q

Varför uppstår nedbrytning av ben?

A

Osteoklast bryter ner benvävnad. Denna funktion är avgörande för underhåll, reparation och ombyggnad av benvävnaden.

Osteoklasten utsöndrar syra som smälter ner den mineraliserade matrixen som sedan absorberas. Process hjälper också till att reglera nivån av kalcium i blodet.

Osteoklaster är multinukleära celler som finns på de benytor som genomgår resorption och underhåll

42
Q

Processen för bennedbrytning

A
  1. Osteoklastens undersida är veckad och ligger i kontakt med benytan. Aktinfilamenten gör att cellmembranet kan binda.
  2. Osteoklaster utsöndrar vätejoner, kollagenas och andra enzymer i detta fack. Resorption av benmatrix av osteoklasterna innefattar två steg:

(1) Upplösning av oorganiska komponenter
(2) Upptag av organisk komponent från matrix.

Där osteoklaster binder till bindvävnaden, utsöndrar syra och proteas för att fräta vävnaden, detta leder att kollagen och protein bryts ner. Men även Ca+ och fosfat som skickas ut i blodet från matrix.

43
Q

Läkning av benbrott

A

1) Den inflammatoriska fasen, är den första fasen av läkning som inträffar omedelbart efter skadan. Där blod från skadade kärl bildas.

2) Reparationsfasen börjar de första dagarna efter benfrakturen och varar i cirka 2-3 veckor. Under denna tid utvecklar kroppen brosk och vävnad. Några veckor efter, ersätts den första kallus vävnaden med spongiöst ben.

3) Ombyggnadsfasen: I detta skede ersätter fast ben spongiöst ben. Ibland förblir benets yttre yta något svullen under en tid.

Läkningstiden veckor till månader.

44
Q

Östrogen effekt på benkörtel

A

Östrogen och manliga könshormoner hämmar remodelleringen av ben. Hormonnivåerna sjunker hos äldre och remodelleringen ökar.

Osteoblasterna är beroende av östrogen och fungerar sämre, vid minskad koncentration av östrogen.

Resultatet blir minskad benmassa.

45
Q

Reglering av uppbildning och nedbrytning av ben

A

Osterioblast, som är en viktig byggsten för benbildning kommunicerar med osteoklast, det som nedbryter ben, för att kunna reglera ben upp- och nedbrytning.

46
Q

Fettväv

A

Fettväv är en typ av bindväv
Adipocyten heter den enskilda cellen
Fettväv är bunter av adipocyter
Fettväv är cellrik och innehåller endast lite extracellulärt matrix

Olika typer av fettväv
Vita fettväv WAT (White adipocyte tissue)
Brun fettväv BAT (Brown adipocyte tissue)
Beige (brite- brown in white). Beige fettväv är ett forsknings ämne.

47
Q

WAT

A

Under fosterstadiet bildas en tidig lipoblast.

Den fortsatta utvecklingen innebär ackumulering av mindre fetdroppar i cytoplasman. De mindre fettdropparna kommer att smälta samman till en stordroppe som i princip fyller ut hela cytoplasman.

Det medför att cellkärnan och organellerna pressas ut mot cellytan.

Det finns inget membran som omsluter fetdroppen utan det är flera lager av proteinet vimentin som skapar en avgränsning.

Vimentin är ett intermediärt filament som är en del av cytoskelettet.

48
Q

WAT - Funktion

A
  • Depå för energilagring (Triglycerider)
  • Stötdämpande/isolerande som inte omsätts vid svält (ögon, njure, hand och fotsulor)
  • Underhudsfett värmeisolering
49
Q

WAT - Endokrin funktion

A
  • Leptin: Som sköter upp reglering av födointag. Där den bildar bland annat en mättnadsfaktor som binder till sin receptor i hypotalamus
  • Adiponektin: Som ökar känsligheten för insulin i lever och muskel och deltar i regleringen av glukos och lipidmetabolismen
  • Östrogen: När kvinnan blir äldre bildas österigen från den vita fettvävnad inte från äggstockerna
50
Q

BAT

A
  • Differentiering av brun fettväv regleras av noradrenalin.
  • Brun fettväv innehåller flera fettdroppar/cell. Till skillnad från WAT innehåller BAT flera fettdroppar, istället för en enda stor fettdroppe.
  • Cellkärnan är inte perifert placerad utan förhållandevis centralt.
  • Cellen är mindre än den vita fettcellen.
  • Den bruna färgen kommer från Mitokondrier och kärl. Anledningen till att den kan producera värme, beror på att den innehåller många mitokondrier. Samt att den fick dess färg från mitokondreier.
51
Q

Vad har en finsk studie hittat om BAT?

A

En finsk studie, som utfördes genom att deltagarna fick befinna sig i en miljö med låg temp.

Därefter kunde man märka att BAT:s aktivitet ökade då, detta raderade bort den osanna tanken om att BAT finns endast hos nyfödda barn, utan att den istället finns längs ryggraden, samt över binjurarna. Fett kan alltså nedbrytas till värme inte bara ATP

52
Q

Vilka tre typer av muskelvävnad finns det?

A

Formerna av muskelvävnad är skelettmuskulatur, hjärtmuskulatur och glatt muskulatur.

I de tre typerna av muskelceller har olika antal cellkärnor vilka är olika placerade.

Cytoplasman i muskelcellen benämns sarkoplasma

Sarcolemma: Är cellmembranet och den tunna hinnan som ligger på utsidan av cellmembranet.

Vi har mycket mitokondrier som bildar ATP som ligger i muskelvävnaden

53
Q

Hjärtmuskel cellerna

A

Hjärtmuskelcellerna är förgrenade vilket innebär att en cell har kontakt med flera celler via olika intercalated disks

Kärnan är central placerad
Sarcosomer: Rader av mitokondrier

I hjärtat finns ytterligare celltyper
Retledningsceller: Har uppgiften att sprida aktionspotentialen i hjärtat.

54
Q

Glatta muskelcell

A

Den glatta muskelcellen är spolformad. Cellkärnan är placerad i mitten av cellen.

Cellstorleken varierar – längden ca 20um men vid graviditet ökar livmoderns glatta muskelceller i storlek och kan bli 500um.

Diametern 4-8 um.

I cytoplasman finns myofilament, som leder att cellerna kan spännas med en diameter av 50Å.

55
Q

Allmänt om blod

A

Blodet tillhör den flytande vävnaden.
Blod består av blodceller och mellansubstans
Där 50% består av blodceller och 50% av mellansubstants

Mellansubstans = Plasma
Plasma består av:
90% vatten
10% elektrolyter, proteiner och reglerande substanser

Blodceller delas till tre grupper:
1. Röda blodkroppar
2. Trombocyter
3. Vita blodkroppar

De vita blodkroppar delas till
Monocyter
Granulocyter
Lymfocyter

56
Q

Blodets funktioner

A

Transport av syre och koldioxid
Transport av absorberade näringsämnen
Transport av slaggprodukter
Transport av hormoner
Transport av järn
Hjälper till att bibehålla kroppstemperatur, pH (7,4) och elektrolyter
Cellerna i lymfan utgörs till 97-99% av lymfocyter (Vita blodkroppar)

57
Q

Var produceras blodcellerna?

A

Blodcellerna produceras i benmärgen. Om det krävs kan även lever och mjälte producera blodkroppar.

Men mjälte svarar först och främst på nedbrytning av blodceller.

Hos en vuxen minskar områdena där blodceller produceras.

58
Q

Beskriv uppkommandet av celler?

A
  • Stamcell blir Myeloid eller Lymfoid.
  • Myeloid skapar Eosinfiler, basofiler, granulocyter eller monocyter (samt blodplättar och röda blodkroppar).
  • Granulocyter skapar Neutofiler.
  • Monocyter skapar Makrofager och dendritceller.
  • Ovan ingår i de innata systemet.
  • Lymfoid skapar NK-celler ifall de är stora och T-celler, B-celler ifall de är små. NK- ingår i det innata systemet, T- och B-celler ingår i det adaptiva
59
Q

Erytrocyters mängd hos män och kvinnor

A

Erytrocyter finns mer hos män än kvinnor.
Man 4,3-5,7 x10^12
Kvinna 3,9-5,0 x10^12

60
Q

Allmänt om erytrocyter

A

Erytrocyten är den vanligaste förekommande blodcellen
Erytrocyten transporterar syre och cellen måste kunna passera de minsta kapillärerna. Erytrocyten saknar cellkärna och organeller och är därför väldigt plastisk. De är konkava för att kunna ändra form vid behov
I cirkulationen överlever erytrocyten 120 dagar och nedbrytningen sker i mjälten. Vid nedbrytning tillvaratas järnet.

Mjälten är ett slags kontrollstation för att kolla av om erytrocyten är fungerande, om den inte är fungerande måste den alltså bryts ner till järn.
Hemoglobin utgör 35% av cytoplasman och är det O2 bindande proteinet ca 1% av erytrocyterna i cirkulationen är unga erytrocyter och benämns retikulocyter.

61
Q

Funktion om B och T-celler

A

Funktionen för T-celler och B-celler är att känna igen icke kroppsegna antigen.

T-celler och B-celler är viktiga cellulära komponenter i det adaptiva immunsvaret.

T-celler är involverade i cellförmedlad immunitet, medan B-celler är primärt ansvariga för produktion av antikroppar.

T-cell är mindre än B-cell

B-cell bildar antikroppar, därför har den större ER

62
Q

Trombocyten

A

Ansvar: Koagulation av blodet
Trombocyten innehåller proteinet tromboplastin som frigörs när trombocyten faller sönder.
Trombin katalyserar omvandlingen av fibrinogen till fibrintrådar.

63
Q

Nervsystemet

A

Antomiskt delas nervsystemet in i:
CNS centrala nervsystemet utgörs av hjärnan och ryggmärg
PNS Perifera nervsystemet omfattar de nerver som utgår från CNS samt de samlingar av nervceller (ganglier) som kommunicerar via ryggmärgen

Funktionellt delas nervsystemet in i
Somatiska nervsystemet
Autonoma nervsystemet
Sympatiska och parasympatiska nervsystemet

64
Q

Myelin i CNS och PNS

A

Myelin i CNS produceras av oligodentrocyter.
Myelin i PNS produceras av schwannceller

65
Q

Astrocyt

A

Astrocyt: Stjärnformad
Är vittförgrenade och finns överallt i hjärna och ryggmärg

Har en mekaniskt stabiliserande och skyddande funktion

Kan fagocytera skade nervceller – Alzahaimer

Dopamin kan inte passera i blod-hjärnbarriären, men man kan gör att ändra lite grann i strukturen, men inte funktion, vilket underlättar entre’n.

Integrativ molekylärbiologi, fysiologi och farmakologi (17 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions