Anatomi - cirkulation, njure, reproduktion Flashcards
Vad är det som avgör våra kön?
Äggstockar och testiklar är det som avgör vårt kön. Alltså hormoner de utsöndrar. Äggstockarna och testiklarna bildar ägg och spermier, men de är också som körtlar eftersom de bildar könshormoner. De viktigaste könshormonerna är östrogen, testosteron.
Testiklar utsöndrar testosteron hos män
Äggstockar utsöndrar Östrogen hos kvinnor
Gonader: Är könshormon producerande organ.
Manliga könsorgan
Manliga: Urinröret går genom penis. Huvudet kallas för ollon. Pungen ligger utanför kroppen för att få en lägre temperatur. Spermier bildas mest vid 35 grader. Män kan reglera temperatur i pungen genom att använda Cremaster muskel för att höja eller sänka pungen i förhållande till kroppen och hålla varm eller svalt. När kallt drar muskeln upp sig, tar upp pungen för att reglera temp.
Spermiers bildning sker i testiklar
The spermatic cord: Sitter fast i testikeln och förser testikeln och bitestikeln med blod. Inuti sädessträngen går även sädesledaren, som leder sädescellerna till prostatan och urinröret.
Epididymis: Är cirka 6 cm långt kraftigt vridet rör på utsidan av testikeln, där spermierna lagras och mognar under 13 - 14 dagar. Spermierna förs därefter till sädesledaren.
Sädesblåsan: Här väntar spermierna på utlösning.
Prostatan: Är en körtel som finns hos män. Prostatans uppgift är att producera sekret som gör spermierna mer lättrörliga.
Kvinnliga könsorgan
Äggstockarna är ansluten till livmodern genom äggledare.
Utseende: Yttre och inre blygdläppar för att skydda kvinnan struktur och inte får bakterier eller infektion. Kvinnor är mer känsliga för infektion än män för att de har ett kortare avstånd mellan ändtarmen och urinröret.
Urinblåsan hos kvinnan kan inte expanderas eller tryckas på grund av det vita benet, pubic bone. Vid graviditet, blir kvinnan därför kissnödig, för att urinblåsan inte kan expandera som mycket som helst.
Vid ägglossning, måste ägget hamna i äggledaren, inte utanför, med tanke på att om ett befruktat ägg hamnar utanför äggledaren, då sker ett ektopisk graviditet. Med tanke på att ägget måste ska sig någonstans. Ett ektopiskt graviditet, kan ge blödningar.
Inre och yttre blygdläppar har den huvudsakliga funktionen att skydda vaginal- och urinrörsöppningarna från mekanisk irritation, torrhet och infektioner.
Hjärtat och dess uppbyggnad
Hjärta: Hjärtat ligger i bröstkorg. Hjärtat innesluter av en säck och det heter Pericardium. Att hjärtat befinner sig i en säck, är för att skydda hjärtat mot friktion från andra organ.
Vänster kammare har tjockare väg för att det ska pumpa blod i hela kroppen därför kräver mer tryck och högtryck kräver en tjockare muskel väg.
Hjärtats uppbyggnad: Vänstra kammare arbetar mot ett högre tryck därför kräver större muskelstruktur för att få den kraften som behövs. Kranskärlet går utan på hjärtat för att försörja hjärtmuskulaturen med syrgas och blod. Hjärtat har tre olika kranskärl som går till olika delar av hjärtat.
Hjärtat består av 2 förmak och 2 kammare, i verkligheten är det inte riktigt proportionell storlek, för att i bilder ser vi mest den vänstra kammare.
Blodflödet i hjärtat och hur flödet styrs via hjärtats klaffsystem
- Från vena cava superior (stora hålvenen) och vena cava inferior (lilla hålvenen) kommer allt blod från kroppen till hjärtats högra förmak. All CO2 från kroppens nedre delar hamnar i högre förmak via vena cava inferior (lilla hålvenen). All CO2 från kroppens övre delar hamnar i högre formak via vena cava superior (stora hålvenen). Dessa vener är dem största i kroppen
- Från höger förmak åker blodet ner till höger kammare genom tricuspidalisklaffen (segelklaff som består av 3 delar).
- Sedan åker blodet vidare från höger kammare till truncus pulmonalis (lungartären) genom pulmonalisklaffen.
- Från lungartären går den vidare till lilla kretsloppet till lungorna där blodet syresätts
- Från lungorna kommer blodet tillbaka till vänster förmak via 4 lungvener.
- Vidare går blodet till vänster kammare genom bicuspidalis även kallad för mitralisklaffen.
- Sedan går blodet genom aortan från vänster kammare ut i det stora kretsloppet.
Kapillärer
Lungan och njuren
Kapillärerna rinner från arteriol (en mindre ärter) övergår till venol en (mindre ven). Allt som tillsätter -ol blir någonting mindre.
Kapillärer är små för att det ska bli ett förgrenat nätverk som möjligt. Diffusion funkar bra vid korta avstånd och är begränsad därför är det viktigt att ha tät nätverk som möjligt.
Kapillärer är de allra minsta kärl, alla kapillärer är tät förgrenade, för att underlätta diffusion, för att celler ska kunna överleva, med tanke på att diffusion fungerar bara med korta avstånd.
Konvektion: Att man har rörelse system antingen som vätska- eller gasrörelse.
Kapillärer har inte alla mycket blodflöde hela tiden.
Vid låg temp i handen exempelvis, minskar blodflödet, pre-kapillära sfinktrar stängas.
Njurarna har alltid öppna kapillära sfinktrar, för att blodet måste filtreras
I lungan kan Pre-kapillära sfinktrar öppnas och stängas, Men de är aldrig stängda hela tiden, utan att de reglerar blodflödet, antingen minskar eller ökar det.
Öppning och stängningen brukar regleras av temperatur, metabolism osv.
Ingen kapillär är helt vattentät, de kan därför pressa ut vätska, när de passerar (Tänk på en slang i trädgården). Ju mer tryck desto mer vätska som pressas ut ur kapillären.
Olika typer av kapillärer
Blod-hjärn barriär
Kontinuerliga: En hel vägg som är hel och jämn utan hål. Vanligaste typer av kapillärer, där 99% av kapillärerna i kroppen är kontinuerliga. Är inte vattentät, den släpper ut vatten.
Fenstrerade : Öppningar i kapillärer, har små hål igenom basalmembranet, mellan epitelcellerna, för att släppa igenom vatten, joner, glukos m.m. Ju mer vätska ett organ behöver släppa ut desto större chans att de har en fenstrerade kapillärer. Exempelvis finns dem i njurarna. Här finns porer, är genomsläpplig, tex vätska, men inte blodceller, röda och vita, men de släpper ut vatten.
Diskontinuerlig: Avbrutna kapillärer. Har väldigt stora mellanrum (hål) mellan endotelcellerna. För att släppa ut celler och andra stora saker. Framförallt i benmärgen där cellerna kan ta sig ut till blodbanan. Är vanligt förekommen i benmärgen, med tanke på att där sker uppbyggnad av cellerna, så att de nybildade celler kan ta sig ut ur benmärgen.
Diskontinuerliga = INTE kontinuerlig
Dis = Inte
Blod-hjärn-barriären - extra täta kapillärer: De är kontinuerliga kapillär. Hjärnans kapillärer är extra tät för att skydda hjärnan på evolutionärt sätt. De släpper in glukos och näringsämne in i hjärnceller men större laddade molekyler som LM har svårt att passera blod hjärn barriären, de måste därför vara fettlösliga och oladdade ämne för att lätt ta sig över blod hjärn barriären.
Transport av blod
Varför är kapillärer så små?
Transport av blod
Blodet kommer från en större artär till arteriol vidare till kapillärer där utbytet av syre sker till organen vidare går det syrefattiga blodet från kapillärer till venol vidare till en större ven och tillbaka till hjärtat.
Artär (Mycket O2) –> Arteriol –> Kapillär –> Venol –> Ven (Lite O2) –> Hjärta
Varför är kapillärer så små? Jo det är för att det ska bli ett så förgrenat system som möjligt, varje cell ska ha en egen kapillär. Diffusion funkar bara i väldigt korta avstånd och därför måste varje cell vara nära en kapillär för att utbytet av näringsämnen och syre sker. Därför är det viktigt att vi har ett så tätt system som möjligt.
Stora och lilla kretsloppet
Genomsnittsmänniska: Har totalt ca 5 l blod. Skillnad mellan kvinna och man kan uppstå, där mest fast ämne för kvinnan.
- Lungkretsloppet (lilla):
- Syresätter venöst blod
- Pumpas ut från höger kammare
- Låg tryck i artärer (ca 10-25 mmHg)
- Blodvolym ca 0,6 L - Systemkretsloppet (stora): Behöver högt tryckt för att blodet ska ta sig hela vägen runt. Blodets fart är direkt proportion till vilken tryck man har.
- Försörjer muskler och organ med syresatt blod
- Pumpas ut från vänster kammare
- Högt tryck i artärer (ca 80-120 mmHg)
- Blodvolym ca 4.4 L
OBS! Tryck motsvarar blodets fart därför är det högre tryck i det stora kretsloppet.
Parallellkopplade kärl och Seriekopplade kärl
Parallellkopplade kärl: Innebär alla kroppsdelar har egen försörjning. Alla organ har sitt eget blodflöde. Tex Njurarna egen artär som är syrerik, lever har egen artär och tarmar har blodkärl vilket leder att organen inte är beroende av varandra och detta är positivt.
Är mer säkert, för att artären kan stoppas eller stängas av, därför är det positivet. Organismen kan inte dö på grund av det 99% av alla organ är parallell kopplade
Seriekopplade kärl: De kärl som ligger mellan tarmen och lever heter vena porta. Syftet med att de är seriekopplade är att lever ska kunna kontrollera blodet från tarmen. Tarmen tar upp näring och LM. Lever är en rensning station för just gifter, LM, osv. Levern har en översikt bild över vaf tarmen tar upp.
I detta fall är seriekopplat system viktig, för att levern ska kunna kontrollera det som kommer in från tarmen och därför är det seriekopplat.
Ven porta: är en stor ven som för blod från matsmältningssystemet till levern. Där filtreras ohälsosamma ämnen bort, innan blodet går vidare ut i kroppen. Alltså att levern är seriekopplad med tarmen är bra för att lever är en avgiftning station, samt att den kontrollerar glykogen nivåer samt vad tar tarmen upp.
Seriekopplat system är sårbart, för att vi börjar med 100% syra, tarm tar 20% och lever tar 40%, då slutar vi med 40% vilket är en tillräcklig mängd syre. Men om vi har kolmonoxid förgiftning, tar tarmen och levern samma mängd av syra, även om syrehalten i blodet inte är lika högt som förut, vilket leder att vi får mindre syra och lever kan hamna på “Minus” Vilket leder till infrakt, som betyder att en del av ett organ, eller hela organet får syrebrist. Seriekopplad är riskabelt då syrebrist kan förekomma.
Vener
- 10 mmHg
- Med klaffar, för att vener jobbar mot gravitation
- Kapacitanskärl
- Tunna väggar
- Tänjbara
- Glatt muskulatur – enbart för de största venerna, t.ex Vena cava i hjärtat
- Vener = lågt blodtryck
Varför har artärer tjockare vägg?
För att klara högre tryck, för att utan den tjocka vägen, skulle en artär spricka vid tryck.
Låg tryck i vener, därför har de tunnare väggar
Vasa vasorum
Vasa vasorum: Är små blodkärl som består av ett kärlnätverk som försörjer väggarna i stora blodkärl. Vasa vasorum ger en viktig näringskälla till artärer och vener. Fyller funktionen för diffusion. Alltså kärl i kärl. Den försörjer muskelväggen.
Lymfkärl
Lymfkärl: Kärl som tar hand om överskott vätska. Flyttar inte blod. Alla kapillärer släpper ut en viss mängd vätska även kontinuerliga kapillärer. Lymfkärl ligger i kapillärer nätverket. Lymfkärlen tömmer sig i de stora venerna. De har klaffar, drivs inte av tryck utan drivs av muskelarbete som gör att vätskan pressas framåt och klaffar gör att vätskan rinner inte bakåt.
Tillhör cirkulationssystemet.
Lymfvätska: Är det vätskan som kommer från vävnaden, som finns i lymfkärl.
Lymfkärlen finns parallella med vener och artärer.
Vena cava: Lymfkärlen rinner ut i uppsamlingskanaler, som tömmer sitt innehåll i Vena cava.
Att kapillärer är genomslippiga är bra för att försörja celler, vi kan ju därför inte vara vattentäta.
Hjärtsäcken
Cor/Cordis
Intra-thorakalt organ (i thorax = bröstkorgen)
Ligger mellan lungorna (mediastinum)
Bakom bröstbenet (sternum), framför mat- och luftstrupen
Hjärtväggens uppbyggnad:
Från insidan av hjärtat och utåt:
Endocardium ⇒ myocardium ⇒ epicardium
Pericardium (Hjärtsäck): består av bindväv, som kontrollerar hjärtats storlek, sätter fast på hjärtats storlek. För att en stor hjärta fungerar sämre.
Perikardhåla: Finns mellan två lager, här har vi vätskefilm.
Hjärtat sitter inte fast u bröstkorgen, då den är öppen för mekanisk rörelse, vi vill därför inte har friktion med bröstkorgen, därför uppfyller hjärtats säck sin funktion här, genom att den minskar friktionen med andra organ.
