Sinnesfysiologi Flashcards
Specialiserade och Somatosensoriska sinnen
Nociception
Proprioception
Specialiserade sinne: Utvecklat att gör en enda sak, Syn, Lukt, Hörsel och Smak
Somatosensoriska: Känslor som har en känsloneuron som har en cellkärna
Soma: Cellkärna i neuronen
Nociception: Är ett av våra sinne som gör att vi kan uppfatta saker tex känner av smärta.
Proprioception: Känner av läges positionering
Sinnesfyskolgi: Handlar om hur man upplever världen, samt upprättbehålla homeostas
Sensory deprivation
är den avsiktliga minskningen av stimuli från flera sinnen. Sensorisk deprivation har använts i olika alternativa mediciner och i psykologiska experiment. Man flyter på vattnet som har en hög salt koncentration. Det enda som hörs är ens sensorer. Men att endast höra ens puls, andning och inte omvärld, räknas vara tortyr. Man ska därför ha lagom stimuli.
Sinnesreceptorer typer
Sinnesreceptorer delas in i tre delar:
- Simpla: Fria nervändar, med/utan myelin. T.ex. smärta. Med myelin, går signalen snabbare, men för simpla spelar myelin närvaro ingen roll.
- Komplexa: Inkapslade nervändar, med/utan myelin. T ex tryck, beröring.
Korpuskel, är en komplex sinnesreceptor. Komplexa nerver är bra på att känna tryck och skakningar. - Icke-neuronala: Specialreceptorcell för att ta emot stimuli. T.ex. hårceller (hörsel, balans) och fotoreceptorer (syn). De viker sig åt olika riktningar och ökar jon-rörning, vilket skickar elektriskt signal.
Stimulus: Den signal som aktiverar en sinnes receptor.
Olika delar i kroppen har olika känselgrad, vi har skarpare syn än hörsel. Mest skarpa sinne är synen.
Fem grupper av receptorer
- Kemoreceptorer: Skickar en second Messenger för att aktivera en signal. Ex på stimulus som aktiverar denna typ av receptorer är, pH, O2, glukos m.m. Därför aktiverar dem lukt och smaksinnen. Känner av kemiska molekyl.
- Mekanoreceptorer: Handlar om mekanisk (Osmo, vibration, rörelse m.m). Hörsel, känsel, balans. Handlar om fysiska förändringar.
- Fotoreceptorer: Finns bara i ögat hos människor (Fotoner, ljus). Syn.
- Termoreceptorer: Värme.
- Smärtreceptorer
Termoreceptorer och smärtreceptorer hänger ihop, för att, t.ex: När man doppar handen i en 60°C vatten, kan man inte mäta eller känna temperatur, detta enda man känner är smärta, vilket aktiverar smärtreceptorer. Där man får brännskador.
Graderad receptorpotential: Storleken på potentialen ökar med ökande stimulus, t.ex tryck.
Strukturens betydelse för att uppfylla funktion
En lämplig strukturer behövs för att sinnesreceptorer ska fungera så bra som möjligt. Dessa förändras med yttre miljö och evolutionära behov.
Accessoriska strukturer: är något som höjer någons funktion
Vi behöver yttre örat för att kunna lyssna, som kan fånga in ljudet in i hörselgången. För djur är det större öron, för att kunna ta emot signaler, t.ex fladdermöss.
Låga ljud färdas längre
Nattdjur tenderar att ha proportionellt sett större ögon än vad människor har. De tenderar också att ha pupiller som öppnar sig mer vid svagt ljus, detta är för att de kan samla mer ljus än mänskliga ögon gör.
Alla sinnen har accessoriska strukturer.
Hur fungerar sinnes receptorer?
Sinnes receptor fungerar som en transduktor, som omvandlar stimuli till intracellulär signal. Sinnens receptor har uppgift att skapa aktionspotential i sinnenas neuron. Detta är primärt (1a sinnes neuron).
Beroende på typ av sinne, typ av uppfattning så har man olika steg sinnes neuron. Tex lukten är enkelriktad så när det binder till receptor det går direkt till hjärnan. Men hörsel behöver aktivera ett antal sinnes neuroner (Sekundärt, tertiärt och fjärde). Det behövs därför på 6 - 7 olika sinnes neuroner innan det tolkas som ljud.
Ett stimuli kan vara olika saker, t.ex temperatur, lukt, smak, osv. Denna stimuli kan aktivera sinnesreceptorer. Som omvandlas till aktionspotential i sinnesneuron . Hur många sinnesneuron, som aktiveras, beror på hur lång sträcka till CNS
Stimuli omvandlas till aktionspotentialer. Alla aktionspotential är lika varandra. Borde inte alla stimuli kännas likadana?
För att hjärnan skiljer signalen med avseende på:
Modalitet: Vilken typ av receptor kommer signalen ifrån? Där en viss receptorer uppfattas som en viss modalitet. Samt att vissa neuron reagerar bara på vissa stimuli.
Lokalisering: Vart kommer signalen ifrån? En ”Karta” i hjärnan som motsvarar olika delar av kroppen, som tar emot signaler från olika områden i kroppen. Vissa receptorer föreställer till vissa områden. Alla signaler från detta område hamnar därför i samma område i hjärnan.
Multipel informationskodning (Population coding): Input från flera receptorer jämförs för att bestämma lokalisering. Komplex bearbetning av signaler. Man får flera signaler från olika receptorer för att kunna avgöra stället i kroppen.
Fantomsmärtor: Att få en ont i ett ställe som inte finns. I ryggmärgen finns receptorer som blir av med sin input, de kan därför skicka signaler. De får därför över aktivitet, och hjärnan kommer att tolka det som smärta.
Hjärnan tar hela tiden emot sensoriska signaler från kroppen, och sänder ut motoriska signaler för att styra kroppens rörelser. Området i hjärnan, som tidigare representerade den amputerade handen, lämnas inte ”tomt” utan invaderas av närliggande områden i hjärnan.
En del förklarar fantomsmärtan som en ”missmatchning” med hjärnans förväntan. När hjärnan skickar ut signaler och inte får förväntade signaler tillbaka från handen, tolkar den detta som smärta. Patienten kan därför utföra spegelövningar.
Intensitet: Hur stark är signalen?
Duration: Hur länge håller signalen på? Längre stimulus ger längre stimulans.
Synestesi: är ett neurologiskt fenomen som innebär att två eller flera sinnen är sammankopplade.
Ljusreceptorer, reagerar endast på ljus och fotoner, men om man slår huvudet, utför man energi, vilket gör att vi kan ibland ser stjärnor för att rörelseenergi från slaget, måste omvandlas till en ljusenergi. Den mekaniska energi kan alltså aktivera fotoreceptorer, vilket gör att hjärnan tolkar det som synförändringar, DVS fotoreceptor aktiveras.
Lateral inhibering
Handlar om berörning
Lateral inhibering: ökar lokaliseringsförmåga.
Den neuron som utsätts för mest transmittorsubstans, hämmar de neuroner som har minst signal. I början har man stimulus starkast i mitten och lite på sida. Men när neuroner på sidan hämmas av neuroner som är starkast i mitten så bildas en större kontras mellan starka signaler i mitten och ingen signal på sidan.
Ju mer kontras desto exaktare uppfattning av lokalisering.
Den receptor som finns närmast sticket känner av mest stimuli och därmed, högre signal skickar den. De sekundära kommer att få lite mindre, men neuronen i mitten får mest.
Alltså signalen från B ökar mer och mer, samt att de andra minskar ju mer tid det går, ju fler receptorer som tar emot signalen (Som vattenringen).
Vi känner mest i handen för att vi har högre täthet av sinnesneuroner, medan i ryggen mindre täthet.
Intensitet
Ju fler receptorer som aktiveras desto starkare signal uppfattas. Men det beror på också frekvens av aktionspotentialen inom en viss receptor. En viss receptor kan skicka signal snabbare och en del långsammare. Intensitet beror på:
- Receptors potentialen styrka och duration
- Frekvensen för aktionspotentialen är proportionell mot stimulusintensitet.
Duration
Fasiska receptorer: Är en snabb övergående signal för att receptorn slutat att stimulera. Snabb adaption. Behöver kontinuerlig övervakning.
Toniska receptorer: Är en kontinuerlig signal. Långsam adaption. Filtrera ut nytt/förändrat/viktigt.
Alla signaler behöver vi inte lyssna på hela tiden, därför är det bra att vi har båda fasiska och tonisk receptorer.
Vart tar signalen vägen när den kommer till hjärnan?
När smak, hörsel, balans, syn och känsel receptorerna aktiveras av en stimuli, transporterar de signal till thalamus, som anses vara hjärnans omkopplingsstation. Därefter går signalen till olika cortex beroende på stimulus. Vi har hörselcortex, syncortex, lukt cortex osv. Enda sinnen som går direkt till hjärnan utan att omkopplas i thalamus är lukten, har den kortaste och snabbaste väg. Detta beror på att lukt är kopplad till minnen och känslor.
Balans sker i lillhjärna.
Visuell cortex finns i bakhuvudet, vid slag, får man därför stjärnor.
Dessa områden är inte konstanta, de ändrar i storlek, beroende på omständigheter, En blind människa har mindre visuell cortex än en frisk människa
Primärt receptivt fält och Sekundärt receptivt fält
Primärt receptivt fält: Vilka primära neuron som stimuleras först.
Sekundärt receptivt fält: Vilka sekundära neuron som fortleder signalen
Vilken signal uppfattas av hjärnan eller inte beror på receptiv fält och hur stort är det receptiva fältet. Det handlar om hur många känsel neuron finns som känner av stimuli.
Konvergens: Fler neuron signalerar till färre neuron. Tex: när man har små receptiv fält sker inte konvergens men när man har större receptiv fält innebär att flera sinnesreceptorer signalerar till samma sekundära neuron, då bara en signal går till hjärnan, då har konvergens uppstått
T.ex i huden, har vi en yta som har en primär receptivt fält, men låg konvergens, vilket gör att varje primärt har en sekundär. Men i ryggen har vi hög konvergens där dessa signaler kan gå tillsammans och kan gå till en signal till CNS.
I områden med hög känslighet, låg konvergens
Upplevt tröskelvärde
- ”Filtrera bort/zooma ut” signaler
- Hur mycket en signal uppmärksammas av hjärnan (Inte hur mycket receptorn stimuleras)
- Sker genom inhibitorisk modulering.
- ”Viktigheten” kan stiga och sjunka snabbt
- Tröskelvärden kan också sänkas. T ex att störande ljud hörs mer och mer.
Habituering: Vänjer sig vid en signal och ignorera det, det är hjärnan som bestämmer.
Habituering och Adaption Är INTE samma sak!
Habituering: När hjärnan struntar i signalen.
Adaption: När receptorer slutar signalera.
Hjärnan har svårt att släppa något som den har lagt uppmärksamhet till
Somatosensoriska sinnen
Somatosensoriska sinnen är känsel, temp, nociception och proprioception.
Somatosensorisk cortex: Alla områden har sin egen region
Propriopception: Utgörs av muskel och skelett sinnet. Ger information om kroppsställning och kroppsrörelser. Har sträckkänsliga nervändslut i senor – Golgis senorgan. Den sköts av Golgi senorgan
Känsel - Typ av receptorer
Känsel: Har vanligaste receptorerna i kroppen. Förekommer i flertalet olika former. Bearbetas i somatosensoriska cortex. Olika delar av kroppen är olika känslig (Handlar om hög/låg konvergens samt täthet på receptorer). Exempel på känselreceptorer:
- Pacinis korpuskel: De är lokaliserade i underhuden där de känner av mekanisk stimulering i form av vibrationer och förmedlar den med nervimpulser till centrala nervsystemet.
- Meissners korpuskel: Består av nervändar i huden vilka är känsliga för lätt beröring (Smekningar).
- Ruffinis korpuskel: Deras förmåga är att reagera på mekanisk stress (Sträckning) i samband med att kollagenfibrerna ändrar läge.
- Merkel receptor: De har förmågan att reagera på tryck och förändrad struktur.
Vi har fria nervänder på huden, vilket gör att om man blåser på huden får vi känna en lätt vind.
Temperatur receptorer
Temperatur: Temperatur receptorer har fria nervändar. Det finns både värme och köldreceptorer. De är olika spridda i kroppen. Kroppen känner 20-40 grader Celsius som normalt. Vid över 45 grader aktiveras smärtreceptorer
TRP-kanaler: De förmedlar processer som syn, smak, lukt, hörsel, känsel och termo- och osmossensation. Är känsliga mot hetta i mat och capsaicin
Överförd smärta: Uppstår när inre organs smärta uppfattas som smärta på huden. T.ex: vid hjärtinfarkt, får man ont i axeln.
Grindteorin: Teorin går ut på att uppfattningen av fysisk smärta inte är ett direkt resultat av smärtreceptor aktivering. Istället att smärtan styrs av en interaktion mellan de olika neuronen. DVS att sensoriska nerver blockerar smärtsignaler. T.ex: Vid blåser på ett sår, för att minska smärtan, detta funkar genom att vi aktiverar den sensoriska receptorer, vilket gör att hjärnan prioriterar de sensoriska receptorer och inte smärtreceptorer.
Hur kommer ljus inuti ögat?
Syn: Processen i vilken ljus som reflekteras från vår omgivning tolkas av hjärnan som en bild. Synen är hjärnans tolkning
Hur kommer ljus inuti ögat?
1. Ljus släpps in i pupillen
2. Ljus fokuseras på näthinnan
3. Fotoreceptorer omvandlar ljusenergi till elektriska signaler
4. Nervbanor processar elektriska signaler till en visuell bild
Synens olika delar
Pupillen: Släpper igenom ljus. Diameter mellan 1,5 - 8 mm beroende på ljus/mörker. Dilatering (Utvidning) sker av sympatiska nerver. Ljus i ett öga → båda pupillerna dras ihop.
Retina: Näthinna - Där ljusenergin processas till elektriska signaler
Cornea – hornhinna: Bindvävhinna som skyddar ögonen. Den släpper in och bryter ljuset.
Ögonlock: Finns för att smörja och fukta ögat.
Fransar: Har funktion att skydda ögat mot partiklar
Fovea - gula fläcken: Här har vi den skarpaste synen.
Bakom pupillen finns en lins som bryter ljuset på väg in i ögat samt anpassar brytkraften för seende på olika avstånd. Den fokuserar alltså ljuset mot näthinnan.
Vi har 8 ögonmuskler på varje öga, som gör att vi kan rör på ögat på olika håll. Men vi kan inte kontrollera ett öga i taget, med tanke på att båda ögon måste vara riktade mot samma håll.
Att rikta laser direkt mot ögat är dåligt för att du konstaterar ljusenergi mot ett enda område, vilket gör att vävnaden bränns.
Vid mörkret, ökar pupillens storlek.
Syn processas på motsatts hjärnhalva
En del av signalen från högra ögat, kommer att transporteras till den högra delen av hjärnan, medan en annan del hamnar i den vänstra delen.
Korsningen ligger mitt i hjärnan. Vid slag, är det därför oftast synen som påverkas
Ackommodering
Ackommodering: Linsen måste ändra form för att flytta fokus.
Optik: Läran om att ändra synen
Konkava linser används i glasögon för personer som är närsynta (de som har svårt att se saker som är långt borta).
Konvexa linser används i glasögon för personer som är långsynta (de som inte kan se saker så bra på nära håll.
En konkav lins sprider ljusstrålar.
En konvex lins gör att ljusstrålar närmar sig varandra.
Vid 40 har man förlorat 50% av ackommoderingen
Vid 60 måste vi ha läsglasögon.
Hur ändrar linsen form?
Genom ciliar musklerna, de går runt om linsen
Linsen är upphängd i ligament (Zonule) som är stela, med de kontrolleras av ciliarmuskeln runtom ögat.
När ciliarmuskeln avslappnar → Ligamenten sträcks ut och linsen plattas ut, ökar syn avstånd
När ciliarmuskeln kontraheras → Ligamenten blir slappa och linsen rundas, Titta på nära håll
Med ålder förlorar man förmågan att kontrollera muskeln
Synfel
Presbyopi: Förlust av linsens förmåga att ackommodera. Vanligt hos äldre. Kan korrigeras med läsglasögon. Progressiva glasögon, att man kan kombinera glasögon så att de har olika funktioner. Progressiva glas har olika styrkezoner inbyggt i ett och samma glas.
Myopi (Närsynthet): Fokuspunkten ligger framför retina. Korrigeras med en konkav lins (Ökar fokus avståndet).
Hyperopi (Långsynthet): Fokuspunkten ligger bakom retina. Korrigeras med en konvex lins (Minskar fokus avståndet).
Astigmatism: Hornhinnan, yttersta hinnan av ögon, är deformerad vilket leder till deformerade bilder. Leder att ljusmolekyler stutsar.
Fovea
Fovea (Gula fläcken): Där ljuset faller direkt på fotoreceptorerna. Där är synen som skarpast. Man vill att ljuset hamnar så nära fotoreceptorerna som möjligt
Ljusmolekyler kan finns i olika spektra. Vi kan se mellan 400-700 nanometer. Det är alltså våglängden som gör att vi tolkar färger, där varje våglängd motsvarar en viss färg.
Röd - 700
Blå, lila - 400
Stavar och tappar
Stavar (Rods): Är aktiva i lite ljus / mörker. Känner av svartvita färger. De är fler än tapparna (20:1). Gäller inte i gula fläcken där det är nästan enbart tappar. Rhodopsin är fototransduktor
Tappar (Cones): Är aktiva i dagsljus. Står för ”skärpan” i synen. Flest i gula fläcken.
Tre typer: röd, grön eller blå.
Vilken färg som uppfattas beror på vilken färg som reflekteras av föremålet.
Foto transduktorerna är mycket lika rhodopsin.
Färgblindhet: Är en genetiskt defekt i tappar, som gör att en eller flera av de färg receptorerna är skadade.
Hur sker foto transduktion?
Foto transduktion är en icke-neuronal fotoreceptorn, som består av tre delar:
*Yttre del: Nuddar det mörka pigment membranet
*Inre del: Innehåller cellkärnan och organeller
*Basal del: Har en synaptiskt terminal som kopplar till ett sensoriska neuron.
Rhodhopsin finns i den yttre delen (I optiska diskar) och består av opsin och retinal.
Retinal: Finns i morrötter, är en derivat av vitamin A.
Utan ljus: Opsin och retinal sitter ihop.
Retinal är den ljusabsorberande delen av pigmentet.
Hur leder rhodopsin blekning till att aktionspotentialer färdas genom den optiska vägen?
Elektriska signaler i celler uppstår som ett resultat av jonrörelse mellan de intracellulära och extracellulära vätska.
När rhodopsin i mörker inte är aktivt, cykliskt GMP (cGMP) nivåerna i cellen är höga, och både CNG och K+ kanaler är öppna.
Natrium och Ca 2+ 1 joninflöde är större än K+-utflöde, så staven förblir depolariserad till en genomsnittlig membranpotential på -40 mV (istället för det vanligare -70 mV).
I frånvaro av ljus binder retinal tätt till ett bindningsställe på opsinet. När den aktiveras av foton av ljus, ändrar retinal form till en ny konfiguration. De aktiverad retinal binder inte längre till opsinet och frigörs från pigment i processen som kallas blekning.
Med och utan ljus
Utan ljus:
*Nivån av cykliskt GMP (cGMP) är hög
*Både CNG och K-kanaler är öppna.
*Detta ger att kalcium och natrium flödar in samtidigt som kalium flödar ut. Mer inflöde än utflöde.
*Detta ger en partiell depolarisering av cellen (40 mV)
Med ljus:
*Rhodopsinet bleks.
*Via 2nd messenger sänks nivån av cGMP.
*Detta stänger CNG-kanaler men K-kanalerna är fortfarande öppna.
*Detta gör att kalium fortsätter flöda ut men natrium och kalcium kommer inte in. Leder till en hyperpolarisering av cellen.
*Detta minskar frisättningen av neurotransmittor – färre aktionspotentialer.
*Ju starkare ljus, desto färre aktionspotentialer.
Hur vänjer ögat sig med mörker?
Retinal diffunderar ut till pigmentmembranet och återskapas där till sin inaktiva form. Då tas den tillbaka in i fotoreceptorn och kan återanvändas. Detta tar tid och därför är det en vänjningstid för ögat mellan ljus och mörker.
Ju starkare ljus – Mer fotoblekning
Hörsels olika delar
Ytteröra
*Öronmusslan + hörselgång
*Fångar in ljud för de vidare in i hörselgången
*Slutar vid trumhinnan där vibrationer skapas
*Accessorisk struktur
Mellanöra
*Trumhinnan (membranae tympani)
*Hammaren (malleus), städet (incus) och stigbygeln (stapes) (HSS)
*Trumhinnans vibrationer förs vidare genom HSS och till ovala fönstret
*Har koppling med näshålan genom örontrumpeten (Eustachian tube)
Inneröra
*Snäckan, båggångar (balans) och vestibulära apparaten (balans)
*Vibrationer i ovala fönstret blir till vätska vågor i snäckan
*Aktiverar hårceller – signalerar till CNS
Ljud handlar om vibration
Vad är ett ljud?
Ljud är hur hjärnan tolkar en luft vibration. Tre saker avgör hur ett ljud tolkas:
*Frekvens
*Amplitud (intensitet)
*Duration
Frekvens
- Mäts i Hertz (Hz, vågor per sekund)
- Frekvens avgör tonläge
- 20-20,000 Hz hos människan
- 1000-3000 Hz optimalt hörselområde
Amplitud
- Intensiteten på ett ljud (”hur högt”)
- Mäts i Decibel (dB)
- Logaritmiskt skala – var 10e dB är en 10 gångers ökning iljudvolym
- Samtalsnivå 60-80 dB
- > 80 dB – direkt skadligt (rockkonsert ca 120 dB), 3 benen drar ihop sig. Örot kompenserar gör att vi inte skadas
- Graden av skada avgörs av intensitet och hur länge du utsätts
Duration
- Hur länge ett ljud pågår
Vad består Snäckan av?
Snäckan: Består av tre gångar:
*Vestibulära gången
*Snäckans gång
*Tympaniska gången
Vätskan i de vestibulära och tympaniska gångerna är känd som perilymfa.
Perilymfa: Likt plasma, lågt kalium, högt natrium.
Endolymfa: Produceras av epitelceller, högt kalium, lågt natrium.
Cortis organ
Cortis organ: Består av:
*Basilarmembranet
*Hårceller
*Tectorial membranet
Basilarmembranet och tectorial membranet är båda flexibla vävnader som rör sig som svar på vätskevågor som passerar igenom den vestibulära gången. När vågorna färdas genom snäckan, de förskjuter basilar och tektoriska membran, skapar upp-och-ner-svängningar som böjer hårcellerna.
Hårceller är icke-neurala receptorer
celler.
Hårcellernas stereocilier är inbäddade i överliggande tektoriskt membran.
Om det tectoriska membranet rör sig, de underliggande flimmerhåren gör det också.
När hårcellerna rör sig som svar på ljudvågor böjs deras stereocilier, först åt det ena hållet, sedan åt det andra.
Hur hör vi?
Hårceller känner av vibrationer i Tectorial membranet. Vibrationsmönster på trumhinnan ersätts av mönster aktionspotential.
Hörseln är multi transaktionell (många olika former av transduktion)
1. Energi från vågor i luften.
2. Mekaniska vibrationer, som böjer hårcellerna
3. Vätskevågor i snäckan
4. Jonkanaler i hårceller öppnas
5. Skapar en elektrisk signal
6. Frisätter neurotransmittor (kemisk signal)
7. Aktionspotentialer
Basilarmembranet avgör tonläge genom att känna av frekvensen
- Hög frekventa ljud stannar i början av basilarmembranet (Tjockt och stelt).
- Låg frekventa ljud tar sig till änden av basilarmembranet (Tunt och flexibelt)
Var hårcellerna aktiveras avgör tonläget
Hur många hårceller som aktiveras avgör volym
Hur länge hårcellerna aktiveras avgör hur länge ett ljud pågår
Hörselskador
- Konduktiv hörselskada
Att ljudet inte tar sig fram genom örongången eller mellanörat
T ex öronvax, infektioner, vätskefyllnad, trauma som förhindrar HSS att vibrera
Kan återskapa vibrationer med mikrokirurgiska tekniker (cochleaimplantat) - Central hörselskada
Skador på nervbanor eller på hörselcortex
Kan orsakas av stroke
Relativ ovanlig - Sensorineural hörselskada
Skador på innerörat, t ex döda hårceller
Skador av för höga ljud
Utgör 90% av hörselnedsättning hos äldre människor
Människor kan inte återskapa hårceller (Fåglar och lägre ryggradsdjur kan återskapa)
Vestibulära apparaten
Vestibulära apparaten består av båggångarna och otolitiska organen.
Statisk balans = position
Dynamisk balans = rörelse
Båggångarna – alla är i 90 graders vinkel mot varandra, ett röreslse system:
Horisontell: Skaka på huvudet (säga nej)
Posterior: Höger-vänster (Vika huvudet åt sidan).
Superior: Framåt-bakåt (Nicka).
När endolymfan rör sig så rör sig cupulan och hårcellerna – skickar mer/mindre aktionspotential beroende på riktning
Otolitiska organen
Otolitiska organen består av utriculus och sacculus som båda innehåller macuale (Avkännings stationen).
Böjning av hårceller genom att otoliterna rullar skapa mer/mindre aktionspotentialer beroende på riktning.
Otoliter – stenar (kalciumkarbonat och protein)
När man rullar snabbt med en hög hastighet, och sedan plötsligt stannar till, känns det som om man fortfarande rullar, detta beror på att vätskan i båggångarna är fortfarande i rörelse. (Tänk vatten i glas).
Lukt
- Kopplas via kranialnerv 1 direkt till hjärnan
- Största gen familjen hos ryggradsdjur (1000 gener, 3-5% av genomet). Ca 400 receptorer hos människor.
- Kopplat till minne och känslor (Emotion, nostalgi) genom amygdala och hippocampus (limbiska systemet).
- Evolutionärt, har lukten varit så viktigt, då den är kopplad till minne och känslor.
Väg till luktcortex:
Luktepitel i näshålan > Luktbulben (luktloben) > Luktcortex
Olika delar av luktsinnet
- Luktepitelet ligger högt inuti näshålan, och dess neuroner leder till luktloben. Sensorisk receptorerna förs genom luktbarken till hjärnan cortex och det limbiska systemet.
- Luktneuroner bildar synaps med sekundära
sensoriska neuroner i luktloben. - Luktneuroner i luktepitel lever endast cirka två månader. Dom är ersättas av nya neuroner vars axoner måste hitta sina vägen till luktlöken.
Olika smaker
Söt
Organiska eller icke-joniserande – ingen bestämd molekyl
Associeras med ”nyttig” mat
Medieras av G-proteinkopplad receptor (GPCR)
Sur
Känner av H+
Medieras av jonkanal
Salt
Känner av Na+
Medieras av jonkanal (eNAC)
Bitter
Associeras med farlig mat
Fungerar som en evolutionär ”varning”
Första reaktion – spotta ut.
Medieras av GPCR
Umami
Från Japanska ordet ”delicious”/smakligt
Känner av glutamat
Används som smakförstärkare (monosodium glutamate –tillsats i mat)
Medieras av GPCR
Umami anses vara evolutionärt fördelaktigt, med tanke på att den är kopplad till tillagd mat. Tillagd mat kan smaka bättre, men det är även bättre evolutionärt för att kunna äta tillagd mat istället för rå mat.
För de fem olika smakerna har vi olika receptorer som känner av olika molekyler beroende på smaken.
Smaklökar
*50-150 smakreceptorer i varje smaklök
*Tungkarta
*Även utspridda i gommen
*Saliv och slem täcker smaklökarna
*Membranreceptorer känner av ligand
*2nd messenger – aktiverar primära sinnes neuron
*Central processing – ger komplexitet och nyansering av smakerna
*Kan aktiverabeteendeförändringar– t ex aktiveradigestion
*En smaklök är fylld av vätska
Icke-traditionella smaklökar
Fett
*Tidigare: Struktur (”känsla”)
*Nu: membran receptorer binder fett
*Den ”sjätte” smaken
Somatosensoriska receptorer
*TRP-receptorer känner av somatosensoriska stimuli
Begär/cravings
*Fyller ofta en specifik funktion
*Saltbegär – brist på Na+i kroppen
*Chokladbegär – svårförklarligt
