Respirationsanatomi och mage-tarmanatomi Flashcards
Lungor
Vi har två lungor som ena sitter på höger och den andra på vänster sida av kroppen.
Den vänstra lungan är lite mindre än högra pga hjärtat.
Ca 45% av utrymme sitter på vänstra och 55% på högra sida. Funktionellt har detta ingen betydelse.
Lungor ligger i bröstkorgen och skyddas av vårt renben och mellan våra renben sitter muskulatur, interkostal muskel som sitter mellan revbenen som hjälper till att göra bröstkorg lite större när de kontrahera.
Luftstrupe delar sig till två huvudbronker, ena på vänster och andra på höger sida.
Varje huvudubronk kommer att dela sig till mindre o mindre, totalt förgreningar och delningar är 23 st gånger.
Målet med förgreningar är att luften kan sprida till ett större yta för (Gas utbyte och diffusion).
Diafragma är absolut viktig muskel i respiration system för att den hjälper till att öka lungorna storlek.
Vänster lunga har 2 lober och höger lunga har 3 lober. Anledning är att vänstra huvudbronken fördelade sig i två och högra huvudbronken fördelade sig i tre.
Revben och kapacitet
Revbenen ska hela tiden skydda lungan, så att även om de kontraheras, finns de inuti bröstkorgen.
5-6 L kapacitet på lungan.
Hur fördelas luftstrupen?
Luftstrupe, delas två till höger och vänster,
Till slut på lungan har luftstrupen fördelat sig 23 gångar.
Diafragma är en skelettmuskel.
Pharnyx
Svalg
Larynx
Struphuvudet en oregelbundet tubformad anatomisk struktur av muskelvävnad och brosk, klädd med slemhinna och belägen överst på luftröret.
Struphuvudet är det viktiga tillslutningsorgan som skyddar öppningen till luftröret och fungerar som röstgenerator.
Trachea
Trachea: Det rör av brosk och hinnor som går nedåt från struphuvudet och förgrenar sig i det högra och det vänstra luftröret.
Apex pulmonis och Basis pulmonis
Apex pulmonis: Den rundade, övre extremiteten av varje lunga
Basis pulmonis: Den nedre delen av lungan
Nässkiljeväggen
Nässkiljeväggen (septum) delar näshålan i två rum, och på sidoväggarna finns tre näsmusslor, vilket gör att näsan får en stor yta beklädd med slemhinna. Denna är väl lämpad att konditionera inandningsluften och förhindra partiklar från att nå de nedre luftvägarna.
Brosket
Brosket stabiliserar inflödet, vi vill ha så lite resistens som möjligt.
Ju mindre diameter, desto större resistans.
Carina: Förgreningsområde, innehåller känsel receptor, därför är det ett känsligt område.
Huvudbronk: En på höger och vänster.
Eftersom de strukturer som lungan består av stöds av brosk och ben, förändras deras diametrar normalt inte, och deras motståndet mot luftflödet är konstant. Däremot ansamling av slem från allergier eller infektioner kan dramatiskt öka motståndet.
Antal segment
Totalt har vi 11 segment i lungan.
Bronkioler, är första lung-förgrening som saknar brosk, har glatt muskulatur, autoimmuna systemet, som gör att vi får låg resistans
Bronk: Har brosk
Bronkioler: Har ingen brosk
Anstånd mellan epitel i alveoler och blodcirkulation är kort, vilket gör att diffusionen av näring, framför allt gas, sker lättare
Alveolerna, en serie sammankopplade säckar och deras tillhörande lungorgan kapillärer. Dessa strukturer bildar utbytesytan, där syre förflyttas från inandningsluften till blodet, och koldioxiden rör sig från blodet till luft som är på väg att andas ut.
Luftstrupen indelning
Luftstrupen är ett semiflexibelt rör. Den sträcker sig ner i bröstkorgen, där den förgrenar sig till ett par primära bronkier, en bronk till varje lunga.
Inuti lungorna, bronkerna förgrena sig upprepade gånger till successivt mindre bronkier. Liksom luftstrupen är bronkerna halvstyva rör som stöds av brosk.
Inom lungorna, den minsta bronkerna gren att bli bronkioler, små hopfällbara gångar med väggar av släta muskel. Bronkiolerna fortsätter förgrena sig tills andnings bronkiolerna bildar en övergång mellan luftvägarna och bytesepitelet i lungan.
Lungans struktur vid andning
Lungorna består av lätt, svampig vävnad. Den oregelbundna konformade organ fyller nästan brösthålan, med sina baser vilande på det böjda diafragma.
Andning är en aktiv process som kräver muskelkontraktion.
Luft strömmar in i lungorna på grund av tryck gradienter som skapas av en pump, precis som blod flödar på grund av pump verkan av hjärtat.
I andningssystemet, musklerna i bröstkorgen och diafragma fungerar som pumpen eftersom de flesta lungvävnad är tunt utbytesepitel.
De övre luftvägarna
De övre luftvägarna: På grund av dem brukar man söka vård
Näsan
– huvudsaklig andningen
– hår för grovfiltrering
Näshålan
– skiljevägg, näsmusslorna i ytterväggarna
Nässlemhinna
– ca 150 cm2 med respiratoriskt epitel
– rikligt med blodkärl
Respiratoriskt epitel
Respiratoriskt epitel
- Flerradigt cylinderepitel
- Bägarceller: Slemlagret utsöndras genom bägareceller i epitelet. Ett klibbigt lager av slem flyter över flimmerhåren i lungan. Cilierna slog med en uppåtgående rörelse som flyttar slemmet kontinuerligt mot svalget. Bägarceller finns i trachea och sträcker ut sig fram till bronkioler.
- Cilieförsedda celler: De rör på sig att slamlagret alltid förflytas med hastighet 1cm/min.
Vi får alltid en ny slem.
Nedre luftvägar
Nedre luftvägar: Struphuvud, luftstrupe (trachea 10-12 cm), luftrör (bronker), bronkioler och alveoler
- Luftstrupe
– trachea, direkt fortsättning av struphuvudet
– 10-12 cm
– diameter ca 1,8 cm
– brosket stabiliserar - Bronkioler
– Saknar broskringar
– Kraftigt lager med glatt muskulatur
– Diameter ca 1 mm
Brosk, stabiliserar röret för att inte ändra diametern
