Respirationsanatomi och mage-tarmanatomi Flashcards
Lungor
Vi har två lungor som ena sitter på höger och den andra på vänster sida av kroppen.
Den vänstra lungan är lite mindre än högra pga hjärtat.
Ca 45% av utrymme sitter på vänstra och 55% på högra sida. Funktionellt har detta ingen betydelse.
Lungor ligger i bröstkorgen och skyddas av vårt renben och mellan våra renben sitter muskulatur, interkostal muskel som sitter mellan revbenen som hjälper till att göra bröstkorg lite större när de kontrahera.
Luftstrupe delar sig till två huvudbronker, ena på vänster och andra på höger sida.
Varje huvudubronk kommer att dela sig till mindre o mindre, totalt förgreningar och delningar är 23 st gånger.
Målet med förgreningar är att luften kan sprida till ett större yta för (Gas utbyte och diffusion).
Diafragma är absolut viktig muskel i respiration system för att den hjälper till att öka lungorna storlek.
Vänster lunga har 2 lober och höger lunga har 3 lober. Anledning är att vänstra huvudbronken fördelade sig i två och högra huvudbronken fördelade sig i tre.
Revben och kapacitet
Revbenen ska hela tiden skydda lungan, så att även om de kontraheras, finns de inuti bröstkorgen.
5-6 L kapacitet på lungan.
Hur fördelas luftstrupen?
Luftstrupe, delas två till höger och vänster,
Till slut på lungan har luftstrupen fördelat sig 23 gångar.
Diafragma är en skelettmuskel.
Pharnyx
Svalg
Larynx
Struphuvudet en oregelbundet tubformad anatomisk struktur av muskelvävnad och brosk, klädd med slemhinna och belägen överst på luftröret.
Struphuvudet är det viktiga tillslutningsorgan som skyddar öppningen till luftröret och fungerar som röstgenerator.
Trachea
Trachea: Det rör av brosk och hinnor som går nedåt från struphuvudet och förgrenar sig i det högra och det vänstra luftröret.
Apex pulmonis och Basis pulmonis
Apex pulmonis: Den rundade, övre extremiteten av varje lunga
Basis pulmonis: Den nedre delen av lungan
Nässkiljeväggen
Nässkiljeväggen (septum) delar näshålan i två rum, och på sidoväggarna finns tre näsmusslor, vilket gör att näsan får en stor yta beklädd med slemhinna. Denna är väl lämpad att konditionera inandningsluften och förhindra partiklar från att nå de nedre luftvägarna.
Brosket
Brosket stabiliserar inflödet, vi vill ha så lite resistens som möjligt.
Ju mindre diameter, desto större resistans.
Carina: Förgreningsområde, innehåller känsel receptor, därför är det ett känsligt område.
Huvudbronk: En på höger och vänster.
Eftersom de strukturer som lungan består av stöds av brosk och ben, förändras deras diametrar normalt inte, och deras motståndet mot luftflödet är konstant. Däremot ansamling av slem från allergier eller infektioner kan dramatiskt öka motståndet.
Antal segment
Totalt har vi 11 segment i lungan.
Bronkioler, är första lung-förgrening som saknar brosk, har glatt muskulatur, autoimmuna systemet, som gör att vi får låg resistans
Bronk: Har brosk
Bronkioler: Har ingen brosk
Anstånd mellan epitel i alveoler och blodcirkulation är kort, vilket gör att diffusionen av näring, framför allt gas, sker lättare
Alveolerna, en serie sammankopplade säckar och deras tillhörande lungorgan kapillärer. Dessa strukturer bildar utbytesytan, där syre förflyttas från inandningsluften till blodet, och koldioxiden rör sig från blodet till luft som är på väg att andas ut.
Luftstrupen indelning
Luftstrupen är ett semiflexibelt rör. Den sträcker sig ner i bröstkorgen, där den förgrenar sig till ett par primära bronkier, en bronk till varje lunga.
Inuti lungorna, bronkerna förgrena sig upprepade gånger till successivt mindre bronkier. Liksom luftstrupen är bronkerna halvstyva rör som stöds av brosk.
Inom lungorna, den minsta bronkerna gren att bli bronkioler, små hopfällbara gångar med väggar av släta muskel. Bronkiolerna fortsätter förgrena sig tills andnings bronkiolerna bildar en övergång mellan luftvägarna och bytesepitelet i lungan.
Lungans struktur vid andning
Lungorna består av lätt, svampig vävnad. Den oregelbundna konformade organ fyller nästan brösthålan, med sina baser vilande på det böjda diafragma.
Andning är en aktiv process som kräver muskelkontraktion.
Luft strömmar in i lungorna på grund av tryck gradienter som skapas av en pump, precis som blod flödar på grund av pump verkan av hjärtat.
I andningssystemet, musklerna i bröstkorgen och diafragma fungerar som pumpen eftersom de flesta lungvävnad är tunt utbytesepitel.
De övre luftvägarna
De övre luftvägarna: På grund av dem brukar man söka vård
Näsan
– huvudsaklig andningen
– hår för grovfiltrering
Näshålan
– skiljevägg, näsmusslorna i ytterväggarna
Nässlemhinna
– ca 150 cm2 med respiratoriskt epitel
– rikligt med blodkärl
Respiratoriskt epitel
Respiratoriskt epitel
- Flerradigt cylinderepitel
- Bägarceller: Slemlagret utsöndras genom bägareceller i epitelet. Ett klibbigt lager av slem flyter över flimmerhåren i lungan. Cilierna slog med en uppåtgående rörelse som flyttar slemmet kontinuerligt mot svalget. Bägarceller finns i trachea och sträcker ut sig fram till bronkioler.
- Cilieförsedda celler: De rör på sig att slamlagret alltid förflytas med hastighet 1cm/min.
Vi får alltid en ny slem.
Nedre luftvägar
Nedre luftvägar: Struphuvud, luftstrupe (trachea 10-12 cm), luftrör (bronker), bronkioler och alveoler
- Luftstrupe
– trachea, direkt fortsättning av struphuvudet
– 10-12 cm
– diameter ca 1,8 cm
– brosket stabiliserar - Bronkioler
– Saknar broskringar
– Kraftigt lager med glatt muskulatur
– Diameter ca 1 mm
Brosk, stabiliserar röret för att inte ändra diametern
Alveoler
Alveoler
➢ Epitelceller: typ I (skivepitel) typ II (kubiskt epitel)
➢ Typ II (ca 10% av ytan) producerar surfaktant
Vad menas med det respiratoriska membranet?
Respiratoriska membranet utgör diffusions sträckan för att gaserna ska ta sig över för att utbytas, detta består av alveolers epitel, gemensamt basal membran och kapillärens endotelium. Det ske en s.k. inhibering via sympatiska nervsystemet av glatta muskulaturen. Avståndet på det respiratoriska membranet är ungefär 1 mikrometer.
Vi har 23 förgreningar
Bronk till 10-11 förgreningar
Bronkioler försätter, hur de olika bronkioler benämns beror på dess placering i förehållande till lungan.
Det är endast i alveoler vi kan ha gasutbyte.
Lungsäck
Varje lunga är omgiven av en dubbelvägg lungsäck vars membran kantar insidan av bröstkorgen och täcker den yttre ytan av lungorna.
Varje pleuramembran, eller lungsäcken, innehåller flera lager av elastisk bindväv och många kapillärer.
Pleura = lungsäck, ett seröst organ som tillåter friktionsfri rörelse av lungan vid t.ex. inandning.
Lungsäck delar
Pleura visceralis: Mot lungan
Pleura parietalis: Mot bröstkorg och diafragma
Cavitas pleuralis: Utrymme mellan Pleura visceralis och Pleura parietalis
Respiratorisk centra
Respiratorisk centra, sitter i hjärnstammen
Fångar upp info, om syre och för att den ska ge signal till diafragma
Den respiratoriska centra beståndsdel
Den respiratoriska centra sitter i hjärnstammen. Delar sig i 4 kärnor som två av dem är absolut viktiga.
De två viktiga kärnor har funktion med ventilationen och göra. Den dorsal respiration grupp har med inandning och göra alltså inandning centra och ventral respiration grupp är utandning centra.
I våra luftvägar finns det glatt muskulatur och Aoutonoma nervsystem är med att justerat luftvägarnas diameter.
Gastro Intestinal (GI)-kanalens funktion
- Ta upp näringsämnen
– Finfördelning, d v s dela upp födans makromolekyler till absorberbara delar. Mekanisk och enzymatisk nedbrytning av födan
– Absorption
– Elimination av osmältbara delar - Produktion: Av hormoner
GI har alltså huvudsakliga funktion att absorbera maximal del av matens näringsämnen bryts ner och absorberas oavsett hur mycket vi äter
Matspjälknings kanalen
Matspjälknings kanalen ”långt rör”:
Munhålan
Spottkörtel: Som producerar saliv
Svalget
Matstrupen: Muskel rör, bakom luftstrupen
Peristaltiska muskelrörelser: Trycker födan ner
Magsäcken: Gaster
Tunntarmen: tre delar; tolvfinger tarm, Jejunum och lleum
Tjocktarmen: Är bubblig, för att muskelskiktet är bildad på ett annat sätt
Hela mag-tarm kanalen
Hela mag-tarm kanalen är 9 m
Spottkörtel: Befinner sig runt munnen. Spottkörtlar producerar så mycket som 1,5 liter saliv per dag. Spottkörtlar är exokrina körtlar.
Lever: Allt blod som lämnar magen och tarmarna passerar genom levern. Levern bearbetar detta blod och bryter ner, balanserar och skapar näringsämnena och metaboliserar även läkemedel till former som är lättare att använda för resten av kroppen eller som är giftfria.
Pankreas: Bukspottkörtel bildar bukspottkörteljuicer som kallas enzymer. Dessa enzymer bryter ner sockerarter, fetter och stärkelse. Din bukspottkörtel hjälper också matsmältningssystemet genom att göra hormoner. Dessa är kemiska budbärare som färdas genom ditt blod.
98 % av pankreas består av små körtlar som har liknande struktur och producerar enzymer som behövs för att spjälka maten. Resten hormoner producerande celler, bildar insulin och glukagon. De finns i Langerhanska öar. Huvuddelen av pankreas består av exokrina körtlar som producerar enzymer.
Vilka fyra skikt delas mag-tarmkanalens vägg upp i?
- Tunica mucosa
- Tela submucosa
- Tunica muscularis
- Tunica serosa
Esophagus och Diafragma
Esophagus / matstrupen
Diafragma: En muskel som skiljer bukhålan ifrån bröstkorgen.
Omentum minus och Omentum majus
Vi har fettskikt över omentum majus som et skydd
Omentum minus: En lite bukhinnenät mellan magen och lever.
Omentum majus: Dubbelvikt lager av peritoneum som faller ner över hela tarmpaketet.
Övre Sfinkter och Nedre esofagussfinktern
I magsäcken har vi körtlar som producerar HCl och pepsinsyra.
Sfinkter, som reglerar så att det sura pH:et inte kommer in i resten av tarmen
Vid sfinkter har vi även körtlar som utlöser basiska enzymer som bas-göra innehållet som kommer ut ur magsäcken
Övre Sfinkter en förtjockning av muskulatur är stängs. Anledningen är att när vi andas ska inte massa luft åka ner i magen. Men när vi äter öppnas den och maten kan passera.
Nedre esofagussfinktern: Förstärkning av muskulaturen. Ofta stängs och öppnas när maten är på väg ner. När vi äter, skickas signal upp till hjärnan sedan från hjärnan skickas signaler till nedre esofagussfinktern då den öppnar sig.
Tunntarmen - Beståndsdelar
Intestinum Tenue - Tunntarm
Består av tre delar:
- Duodenum (Tolvfingertarmen): Korta delen 25 cm. Buffrar så att det blir lagom pH
- Jejunum: Veckad på utsidan, för att öka ytan, där matabsorption uppstår
- Ileum: Den sista delen av tunntarmen. Den ansluter till blindtarmen (första delen av tjocktarmen). Den absorberar näringsämnen (vitaminer, mineraler, kolhydrater, fetter, proteiner) och vatten från maten så att de kan användas av kroppen.
Tarmens artärer
A. hepatica propria.
Den största artär i buken heter A. mesenterica superior
En mindre artär heter A. mesenterica inferior
Tarmens vener
GI- kanalens vener: Alla blod från mag-tarm kanalen går till levern
Mag-tarmkanalens vener
Det som är viktig är att alla mag-tarm organ kommer att tömma sig i en stor del som heter vena porta.
Portakretslopp
Portakretslopp: är en del av cirkulationssystemet, består av seriekopplade kapillärsystem, vilket innebär att blod strömmar från ett kapillärsystem till ett annat via vener utan att först passera hjärtat. Exempel är portalvenen mellan mag-tarmkanalen och levern.
Parasympatiska
- Parasympatiska nerver innerverar hela GI-kanalen, spottkörtlar, lever och pankreas
- Parasympatiska preganglionära nervfibrerna löper i n. vagus och pelvisnerverna och kopplar om på eller i målorganet
- Acetylkolin är nervtransmittorsubstans
Rest and digest, parasympatiska systemet, sätter igång tarmrörelsen
Sympatiska
Sympatiska nerver innerverar i stort sett hela GI-kanalen
* Preganglionära fibrerna omkopplas i ganglier i buken, dessa kallas prevertebrala ganglier och finns i bukhålan
* De postganglionära fibrerna går till organen och frisätter nervtransmittor substansen noradrenalin.
Sympatiska inhibitera matsmältningen
