Våld i familjen - fokus partnervåld och barn Flashcards
Föreeläsning 13
FN:s definition av våld i familjen:
Inkluderar alla former av fysiskt och psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försummelse, misshandel eller utnyttjande samt sexuella övergrepp mot barn
Tranksaktionell modell om barnmisshandel
I såväl barnet själv, mikrosystemet, exosystemet och marcosystemet finns sårbarhets- och skyddsfaktorer
Modellen försöker visa komplexiteten i huruvida ett barn som varit/är våldsutsatt riskerar utveckla psykisk ohälsa
Definition på partnervåld
- Fysiskt, psykiskt och sexuellt våld från en nuvarande eller f.d. partner
- Begreppet våld i nära relationer inkluderar alla typer av våld mellan närstående. Det gäller både i heterosexuella och samkönade relationer samt mellan syskon och inom andra familje- och släktrelationer.
- Mäns våld mot kvinnor – makt och kontroll
- Stalking, ekonomisk och reproduktiv kontroll, manipulation etc.
Att förstå kontexten när partnervåld förekommer i familjer med barn
misshandel (fysiskt våld, psykiskt våld, sexuella övergrepp)
försummelse (emotionell omsorgsbrist, fysisk omsorgsbrist)
dysfunktionella familjeförhållanden (partnervåld, alkohol/drogmissbruk hos förälder, förälder med psykiatrisk diagnos, förälder i fängelse, separerade eller skilda föräldrar
våld utanför familjen (polyviktimisering)
- Att ha varit utsatt för många olika övergrepp/våldtyper ökar risken för att utveckla psykisk ohälsa
Dubbelt utsatt
I fall där män som utövar både barnmisshandel och partnervåld finns samband med:
- Användning av droger och alkohol
- Domar för andra typer av våldsbrott
- Psykiska problem
Jämfört med fall av enbart partnervåld
Individfokuserade förklaringar till utövande av partnervåld
Individfokuserade modeller - psykiska störningar - personlighetsstörningar, trauma, impulskontroll och depression (American Psychiatric Association, 2013
Män som deltar i behandling för sitt våldsbeteende har i hög utsträckning psykiatriska diagnoser och alkohol-/drogmissbruk (Norge) (Askeland, 2015)
Personer som sällan söker hjälp: utövare av grovt våld och långtgående kontroll, personer med antisocialt beteende, narcissistisk och emotionellt instabil personlighetsstörning (Sverige) (Socialstyrelsen, 2020)
Anknytning och våld
Trygg anknytning: Friskfaktor mot våld
Alla andra otrygga anknytningsmönster är en riskfaktor både för att utsättas för och utöva våld
Kvinnor med undvikande anknytningsstil hade en större risk att bli utsatta för våld än män med en undvikande anknytning.
Modellen lyfter fram hur en ambivalent och en undvikande anknytning i relation kan öka risken för våld där den ena är mycket närhetssökande/insisterande medan den andra känner sig trängd/provocerad
Olika typer av partnervåld
- Coercive controlling violence (intimate terrorism) – makt och kontrollvåld
- Situational couple violence – konfliktlösningsvåld, mildare
- Violent resistance
- Separation-instigated violence
Kritik: “In the end, the goal of quickly and easily differentiating IPV types appears illusory despite the importance of making decisions about the safest, most effective treatment for couples.”
- Våldsamma i familjen - män som använder jämförelsevis mindre våld än de andra grupperna, som begränsar det till familjen
- Emotionellt instabila (dysphoric, borderline): män som använder allvarligare våld, även psykiskt och sexuellt våld, främst i familjen
- Antisociala: män som använder allvarligare våld både i och utanför familjen
Konsekvenser av partnervåld
En lång rad av fysiska, psykiska, somatiska och sociala konsekvenser har dokumenterats för den partner som drabbas. Den drabbade påverkas också i sin föräldraförmåga. (Grip, 2012)
Barn som bevittnar/upplever partnervåld drabbas likaså av en lång rad negativa konsekvenser och enligt flera studier i samma omfattning som vid direkt våld.
Schechter et al: The effects of violent experiences on infants and young children (p222-227)
- Misshandel i koltåldern – aggressivt beteende i mellanåldern (Schechter et al, 2018)
- Känsliga perioder: Misshandel under fem års ålder har samband med depression och suicidalitet i unga vuxenår (jämfört med misshandel i tonåren)
- Utsatthet för interpersonellt våld från spädbarnsåldern till fem år har samband med lägre IQ-nivåer.
- Att bevittna våld har samband med beteendeproblem hos barn och utövande av våld i nära relationer i vuxen ålder
- Moderns mående kan förvärra eller skydda barnet mot att utveckla allvarliga psykiska eller anpassningsproblem
- Problem med att reglera känslor – förälderns betydelse som en förlängning av barnets emotionsregleringssystem.
Modererande faktorer
Varaktighet – chronicity
Hur ofta våldet förekommit – frequency
Allvarlighetsgraden av våldet - severity
Typen av våld - verbalt, fysiskt eller sexuellt - type
Specifikt för barn – strategier (kalla på hjälp, fly t.ex.) och närhet till våldshändelserna
Förekomst och upptäckt av partnervåld
Hur vanligt är det att partners slår varandra och sina barn?
- Senaste året fysiskt i familj (8 %)
- Senaste året, fysiskt, psykiskt, sexuellt i familj (23 – 26 %)
- Livstid, fysiskt, psykiskt, sexuellt i familj (39 - 49 %)
I en socialtjänstkontext runt 30 – 60 %
Förekomst - barn
- Bland ungdomar uppger 15 % att de blivit slagna och 6% uppger att det hänt vid upprepade tillfällen
- 10 % uppger att de upplevt våld mellan föräldrar (Annerbäck et al, 2010) (58% av de som upplevt våld mellan föräldrar angav att de också utsatts för direkt våld)
- De få studier av förekomst av partnervåld bland föräldrar till BUP-patienter visar att det är mellan 20% - 30% som upplever detta (Hultmann et al, 2015).
Att fråga rutinmässigt eller på indikation
Rutinmässiga frågor innebär att
- den professionella inte behöver överväga om eller förklara varför man frågar en viss individ,
- man vänjer sig vid att alltid fråga
- arbetsplatsen tvingas utveckla rutiner och ge utbildning och förutsättningar för att fråga. På BUP, vuxenpsykiatri och mödrahälsovården ställs frågan alltid rutinmässigt (Beslut från Socialstyrelsen)
Att fråga på indikation innebär
- betydligt större risk för godtycke och utrymme för den professionelles fördomar
