Prenatal stress – fostret och barnets senare utveckling Flashcards
Föreläsing 4
Ett eco-bio-utvecklingsperspektiv:
Hur tidiga miljöerfarenheter (i fosterlivet) och genetik påverkar framtida utveckling (hjärnans struktur etc)
Stress under fosterstadiet ses som en möjlig katalysator för viss sårbarhet som ökar risken för att utveckla psykisk ohälsa
Kroppens stressystem och olika formere av stress:
Stress: olika typer av påfrestningar (naturkatastrofer, trauman, vardagsstress (för mkt att göra på för lite tid), konflikter, ekonomisk utsatthet etc)
Vad vi uppfattar som stressfullt bedöms individuellt av vår hjärna – hjärnan styr de fysiologiska stressresponser och beteenderesponerser på en stressor
Olika former av stress delas in efter kroppens respons på stressor, som beror på genetik, vilka buffrande resurser man har i sin närhet.
Positiv stress: kroppens stressystem aktiveras under kortvarigt och man har tillgängliga buffrande personer. Ex: sin första dag i skolan. Stressen är hanterbar.
Tolerabel stress: Utsatthet för mindre typiska händelser, en längre aktivering av stressystemet som stör vardagliga rutiner under en längre stund, som vanligtvis sker i kombination med att buffrande personer inte finns tillgänglig (expv en förälder som dör, skiljsmässa mellan föräldrar)
Skadlig stress “toxic”: Förlängd eller frekvent stressaktivering, framförallt när den sker i avsaknad av buffrande personer – tenderar leda till aktivering som har skadlig effekt på lång sikt.
Autonoma nervsystemet - ANS:
Ett motorsystem för glatt muskulatur som överför nervimpulser från CNS till glatt muskulatur, hjärtmuskeln och körtlar
ANS i regel inte avsiktsstyrt och därmed inte heller medvetet påverkbart.
ANS är differentierat i de sympatiska, parasympatiska och enteriska systemen.
Sympatiska nervsystemet - SNS
“Fight and flight”
Vi tittar på kopplingen till binjuren. Det sympatiska nervsystemet har en direkt koppling till binjurarna, till skillnad från andra organ.
Fr hypothalamus kommer en signal
Kroppens energireserver mobiliseras för förberedelse för kraftansträning vid hot, stressor, obalans
Även inre delar av exempelvis känslan på skam kan trigga igång det sympatiska nervsystemet.
Parasympatiska nervsystemet - PSN
“Feed and breed”
Preganglionära neuron, som utgår från hjärnstammen som sedan kopplas till postganglionära. Systemet lugnar oss, för återigen ner blod till magen för matsmältning, lugnar ner hjärtfrekvensen.
Hormonsystemet
Hypotalamus får input att producera mer av något hormon, för vidare signalen. Kan antingen bilda hormon som skickas ut i blodet eller skapa hormonstimulerande hormon som kommuniceras med hypofysen och sedan släpps ut i blodet. Hormonen når sedan olika delar av kroppen där de kan få olika organ att reagera och aktiveras.
Hypotalamus styr – Hypothalamus får en signal – hormonen når hela kroppen men körtlar har receptorer för ett visst hormon – reagerar på hormonet
ANS och stress
Sympatiskt tillslag
Sympatiska-binjuremärgs-systemet – SAM-axeln – Kort, snabbt system att aktivera (5-10 s)
SAM-axeln är en del av den sympatiska nervsystemet utsöndrar adrenalin och noradrenalin från binjuremärgen
Utsöndrar adrenalin och noradrenalin från binjuremärgen vilket signalerar till kroppen var energin ska läggas.
Hormonssystemet och stress
Hypothalamus-Hypofys-Binjurebarks-systemet – HPA-axeln – Långsammare
HPA-axeln: Hypothalamus får signal om påfrestning - utsöndrar glukokortikoider från binjurebarken – Producerar och utsöndrar kortisol (långsammare system) – När kortisolet når olika celler kan det påverka cellkärnan, cellmembran etc. Påverkan kan vara i flera månader.
Hypothalamus styr både SAM och HPA-systemet:
- Regulator för hormonsystemet och den autonoma nervsystemet
- Snabb feed-back loop som reglerar produktionen av hormon och NT
- Negativ feedback-loop där kroppen kan säga att den inte behöver mer kortisol så hypothalamus kan sluta skicka signaler. Men om hypothalamus fortsatt får input om att kroppen är under stress kommer den att ignorera signalerna från den negativa feedbacken och fortsätta producera kortisol.
- Allostasis – De aktiva processer med vilken kroppen svarar på dagliga händelser och bibehåller homeostas – essentiellt för vår överlevnad – lång eller kontinuerlig påfrestning utan god återhämtning kostar på
- Allostatisk belastning – Den kostnad av för mkt stress eller ineffektiv allostasis. Ökar risk för både fysiska och psykiska sjukdomar.
Ångest, depression och stress och associationer med fostrets och barnets utveckling
- Tycks som om prenatala depressiva symptom drabbar i genomsnitt ca 18% av gravida. Svenska siffror visar mellan 12-21% drabbade
- För ångestsymptom under grav finns färre prevalensstudier, internationella siffror pekar mot runt 7%
- Uppskattningsvis uppemot 25-30% drabbade/påverkade av symptom på ångest, depression, stress under graviditet
- Egentlig depression är lika om inte mer vanligt förekommande än postnatal depression (3-6%).
Ångestsymtom hos gravida - prematur födsel
- Ångest under grav har visat sig vara en riskfaktor för komplikationer under grav och förlossningen
- Ångestsymptom framförallt tydliga samband med ökad risk för prematur födsel
- Graviditetsrelaterade ångest har tydligt associeras med negativa konskevenset för förälder och barn.
Kontextuell då den rör just oro för förlossning, oro för barnets hälsa, oro för hur man ska klara av föräldraskapet - Graviditetsångest predicerar spontan prematur födsel med effektstorlekar jämförbara med eller större än kända riskfaktorer såsom rökning
Depressiva symptom hos gravida - låg födelsevikt
- Depressiva symptom framför allt kopplat till en ökad risk för låg födelsevikt och tillväxthämning hos fostret
- Upprepade studier visat på samband mellan den gravidas mentala hälsa och tillväxt hos fostret.
Starkare om man också ser ett samband mellan andra faktorer som ekonomisk stress eller att leva med ogynnsamma förhållanden etc.
Prenatal stress hos gravida och barnets utveckling
- Flertalet översiktsartiklar och metaanalyser visar på associationer mellan symptom på ångest och depression under graviditeten och ökad risk för senare beteendenprblem och emotionella peroblem hos barn
- Dansk registerstudie påvisade förhöjd risk för en rad olika tillstånd och problem, från andningsstörningar till tidiga beteendeproblem och emotionella problem
- Flertalet studier påvisar ett samband mellan prenatal stress och barnets kog utveckling, men fler studier behövs
- Samband mellan upplevd stress under grav och risk för utveckling av graviditetsdiabetes
Fetal programmering
Ett begrepp som kopplar miljöförhållanden under fosterutvecklingen till risk för sjukdomar senare i livet
Förändringar i fostrets utveckling under påverkan av icke-optimal miljö i livmodern, vilket skapar en sårbarhet för fortsatt hälsa och utveckling.
“Fetal programming links environmental conditions during embryonic and fetal development with risk of diseases later in life”
Hypoteser om mekanismerna bakom kartlagda samband
HPA-axeln: stresshormoner som kortisol (ogynnsam miljö), om mamman har en förhöjd HPA-aktivitet skulle detta kunna påverka barnets HPA-axel (reaktivitet)
Immunologiska mekanismer: stress triggar igång immunsystemet, ökad aktivitet i immunsystemet (ökad mängd cytokiner) som man tänker kan vara ogynnsamt för fostret
Placentafunktion: Kan påverka transport av näring till fostret
Tarmflora “gut microbiome”: Relativt obeforskat ännu, men man vet expv att barn som föds vaginalt har en annan tarmflora än vid födsel med kejsarsnitt. Tarmfloran kan bli påverkad av stress, som påverkar näringsupptag i kroppen. Ej fastställt!
Livsstilsfaktorer och andra sjukdomar eller andra ännu inte undersökta variabler?
