Autism Flashcards
Föreläsning 10
DSM-5 – Utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser (Neurodevelopmental disorders)
- Karaktäriseras av utvecklingsrelaterade svårigheter som påverkar hur personen fungerar socialt, i skola och arbetsliv
- Svårigheterna varierar fr specifika och avgränsade till globala svårigheter
- Det är vanligt att dessa diagnoser förekommer samtidigt
I detta kapitel ingår följande diagnoser:
- Autism
- IF
- ADHD och motoriska störningar (t.ex. tics och Tourettes syndrom)
- Specifika inlärningssvårigheter (t.ex. med lässvårigheter, med
skrivsvårigheter eller med räknesvårigheter)
- Kommunikationsstörningar (t.ex. störd språkutveckling, stamning eller social
(pragmatisk) kommunikationsstörning)
Diagnoskriterierna för autism, enligt DSM-5
Två huvudkriterier:
A) Varaktiga brister i förmågan till social kommunikation och interaktion i ett flertal olika sammanhang
B) Begränsade, repetitiva mönster i beteende, intressen eller aktiviteter
C) Symtomen måste ha förelegat under den tidiga utvecklingsperioden (men behöver inte vara tydligt märkbara förrän förväntningarna på social förmåga ligger bortom den faktiska, begränsade förmågan, senare i livet kan symptomen vara maskerande via inlärda strategier
D) Symtomen orsakar kliniskt signifikant nedsättning av den nuvarande funktionsförmågan socialt, i arbete eller inom andra viktiga funktionsområden.
E) Dessa störningar förklaras inte bättre med intellektuell funktionsnedsättning eller globalt försenad psykisk utveckling. Intellektuell funktionsnedsättning och autism förekommer ofta samtidigt; för att diagnostisera samsjuklighet av autism och intellektuell funktionsnedsättning ska den sociala kommunikationsförmågan vara klart under den förväntade med hänsyn tagen till den allmänna utvecklingsnivån.
A) Varaktiga brister i förmågan till social kommunikation och interaktion i ett flertal olika sammanhang, vilket visat sig i följande, aktuellt eller anamnestiskt belagt
A1. Bristande förmåga till social ömsesidighet, alltifrån till exempel att personen avviker från det normalt förväntade i sitt sätt att närma sig andra och ger bristande gensvar i samtalet till att personen endast i begränsad utsträckning delar intressen eller känslor med andra, till att personen inte alls tar initiativ till eller ger gensvar vid sociala interaktioner.
Exempel:
- Tyr sig endast till vissa personer, har svårt med nya kontakter m okända personer, nya klasskamrater osv
- Har svårt med outtalade regler i till exempel spel eller fantasilekar
- Ger inte förväntat gensvar. T.ex. svara inte på feedback positiv eller negativ, uttrycker inte tacksamhet
- Har ett egocentrerat tankesätt, dvs svårigheter med mentalisering, utgår från att ”världen tänker som jag”
- Svårt att starta ett samtal eller veta vad man skall säga i ett samtal
A2: Bristande förmåga till icke-verbala kommunikativa beteenden vid sociala interaktioner, alltifrån t ex bristande samstämmighet mellan verbal och icke- verbal kommunikation, till avvikelser i ögonkontakt och kroppsspråk eller bristande förståelse för och bruk av gester, till total frånvaro av ansiktsuttryck och icke-verbal kommunikation.
Exempel:
- Förstår inte tonfall, kan övertolka, tror att alla är arga eller ledsna eller förstår inte vad andra känner
- Svårt att förstå nyanser/undertoner i samtal t.ex. ironi, skämt
- Missuppfattar lätt t.ex. tillsägningar
- Svår att läsa av eftersom hen inte ger så tydliga uttryck varken i ansiktet, kroppen eller språket
A3: Bristande förmåga att utveckla, bevara och förstå relationer alltifrån t ex svårigheter att ändamålsenligt anpassa sitt beteende till olika sociala sammanhang, till svårigheter att leka låtsaslekar med andra eller att skaffa vänner, till avsaknad av intresse för jämnåriga.
Exempel:
- Svårigheter i lek eller klassrumssituation
- Svårt med övergångar t.ex.- leker med en kompis men slutar plötsligt för att hen inte vill leka längre utan att ta hänsyn till kompisens behov
- Vill ha kompisar men vet inte hur hen ska göra för att ta kontakt eller vidmakthålla relationer
- Svårigheter att hänga med sina kompisar i det sociala spelet när man närmar sig tonår
B) Begränsade, repetitiva mönster i beteende, intressen eller aktiviteter vilken visar sig i minst två av följande, aktuellt eller anamnestiskt belagt
B1: Stereotypa el repetitiva motoriska rörelser, stereotypt eller repetitivt tal eller bruk av föremål (t.ex. enkla motoriska stereotypier, ekolali, idiosynkratiska fraser (ord man inte riktigt vet hur man ska använda), rada upp leksaker eller kasta föremål.
Exempel:
- Använder gester på ett obegripligt sätt
- Svårt att modulera tonfall och röstläge vilket gör att det lätt kan bli missförstånd
B2: Insisterar på att inget ska förändras i vardagen, oflexibel fixering vid rutiner eller ritualiserande änster i verbala eller icke-verbala beteenden (t ex extremt upprörd vid små
förändringar, svårigheter med omställningar, rigida tankemönster, speciella hälsningsritualer, tar samma vägar eller äter samma mat varje dag).
Exempel:
- Saker måste vara på ett visst sätt annars löser det sig, jämför svårigheter med övergångar – t.ex. att det inte blir som planerat
- Svårt , spontanitet, byta inriktning eller ämne utan mer omfattande förberedelser. Tex schemaändringar, vikarier, skolutflykt
B3: Starkt begränsade, fixerade intressen som är abnorma i intensitet eller fokusering (t.ex. starkt fäst vid eller upptagen av speciella föremål, överdrivet inskränkta eller ensidiga intressen)
Exempel:
- Det klassiska specialintresset som kan vara begränsat där eleven kan prata om samma sak utan att förstå att andra tappar intresset
- Återupprepar saker i uppsatser eller uppgifter kring sitt speciella intresse
B4: Hyper- eller hyporeaktiv vid sensorisk stimulering, eller säreget intresse för sensoriska aspekter av omgivningen (t.ex. verkar vara okänslig för smärta/värme/kyla, reagerar starkt på specifika ljud eller ytstrukturer, vidrör eller luktar påfallande överdrivet på föremål, visuellt fascinerad av ljus eller rörelser).
Exempel:
- Kan låsa sig vid till exempel dofter, ljus, värme/kyla som gör det svårt för barnet att vara i situationer där t ex luktar på ett speciellt sätt är för ljust, osv.
- Kan vara svårt att klara situationer som innehåller mycket stimuli, t ex skolmatsalen.
- Känner ingen smärta eller är överkänslig för smärta.
Specificera aktuell svårighetsgrad
Både för social kommunikations- och beteendekriteriet ska svårigheten bedömas (finns tabell med exempel)
Gradering
- Nivå 3 – “kräver mkt omfattande stöd”
- Nivå 2 – “kräver omfattande stöd”
- Nivå 1 – “kräver stöd”
Exempel på nivå 3: Mkt begränsad förmåga att initiera sociala interaktioner och minimalt gensvar på sociala kontaktförsök.
Exempel på nivå 1: Svårigheter att initiera sociala interaktioner och tydliga exempel på avvikande eller misslyckade gensvar på sociala kontaktförsök från andra.
Stor variation mellan individer med diagnosen autism
Social förmåga kan variera från totalt ointresse av andra förutom att få hjälp att utföra en handling, till att ha fungerande relationer med äldre/yngre, relationer med jämnåriga men svårigheter med att upprätthålla dem, till en stark motivation att bli accepterad och värderad av andra
Kognitiv förmåga kan variera fr svår IF till hög IK (god intellektuell förmåga, inlärningsförmåga)
Prevalens
I världen beräknas mellan 1-2 % av alla barn och vuxna ha autism
AST finns i alla länder och socioekonomiska grupper – dock skillnad i vilken grad individer upptäcks och diagnostiseras i olika grupper
AST är vanligare bland män jämfört med kvinnor, ratio ca 3:1, tidigare beräknade man del till 4:1
Teorier om könsskillnader
Extreme male brain theory
Fetal androgen- teorin:
- Teori om att ökad exponering för manligt könshormon skulle öka risken för autism
Sociala könsroller
Maskeringshypotesten
Flickor och autism
Forskningen tyder på att flickor med autism är svårare att upptäcka:
- Flickprojektet (Kopp, 2010) – 100 svenska flickor hade tidigare sökt hjälp inom barnpsykiatrin eller barnmedicin p g a sociala eller inlärningssvårigheter.
- Före den fördjupade utredningen hade endast 12 av flickorna någon diagnos. Efter utredningen fick majoriteten av flickorna neuropsykiatrisk diagnos (autism och/eller adhd).
- Av de flickor som fick en autismdiagnos hade alla varit i kontakt med vården tidigare p g a beteendesvårigheter.
- 47 % hade haft en vårdkontakt före 4 års ålder, p g a regleringssvårigheter,
- svårigheter kring mat och sömn, utbrott, hyperaktivt beteende.
- Genomsnittsålder då flickorna i undersökningen fick diagnos var 8,8 års ålder och de fick i genomsnitt vänta ca 5 år från första vårdkontakt tills en diagnos fastställdes.
Vad orsakar autism?
- Finns en klar genetisk komponent och komplex ärftlighet
- Många gener antas vara inblandade, och enskilda gener bidrar med liten effekt
- Heritabiliteten har uppskattats mellan 50-95%
- Tvillingstudier tyder på att heritabiliteten inte är 100%, finns behov av att förstå miljömässiga faktorer
- Ca 10% av individer med AST har en påvisbar kromosomavvikelse
Miljöfaktorer som ökar risk:
- Föräldrarnas ålder
- Tid mellan graviditeter – ökad risk om det är mindre än 12 mån, men några studier visar också ökad risk om lång tid mellan (60-84 mån)
- Immunfaktorer – infektion under graviditet
- Bruk av mediciner .. ökad risk om exponering för epilepsimedicin, mer oklara resultat gällande antidepp
- Andra prenatala och perinatala faktorer – låg vikt vid födsel, ämnesomsättningsproblem hos modern
- Diet och livsstilsfaktorer hos mamman
- Kemikalier
Differentialdiagnostik och samsjuklighet
- En hög andel individer som har diagnosen autism har en eller flera samtidiga psykiatriska diagnoser (Hossain et al., 2020; Lecavalier et al., 2019).
- Barn med intellektuell funktionsnedsättning kan uppvisa beteenden som kan likna de som finns vid autism. Samtidigt rapporteras 30% av barn med autism ha samtidig intellektuell funktionsnedsättning (Lyall et al., 2017).
- Många barn med autism har svårigheter relaterade till uppmärksamhet, hyperaktivitet och exekutiva funktioner. Ca 30-40% uppskattas ha samtidig ADHD (Lyall et al., 2017).
- Sömnsvårigheter och matproblem (selektivt ätande eller matvägran) är vanliga.
- Andra vanligt förekommande psykiatriska diagnoser var t.ex. depression, ångesttillstånd (OCD vanligt), trotssyndrom (Lecavalier et al., 2019).
- Andra vanligt förekommande somatiska diagnoser var gastrointestinala problem, brister i immunförsvar, sömnstörning (Lyall et al., 2017)
Psykologiska/Neuropsykologiska förklaringsmodeller av svårigheter relaterade till autism
ToM – theory of mind
- Social förmåga att föreställa sig vad andra tänker, känner och upplever utifrån den andres perspektiv
Central koherens – helhet/detaljer
- Att individer med autism kan ha svårare att se helheten, mer detaljinriktad – kan då blir svårare att hantera information, att den är begriplig
Exekutiva funktioner
- Komplex kognitiv funktion som hjälper oss att närma oss ett mål
Autismspektrumtillstånd ur ett utvecklingsperspektiv 0-2 år
Under första levnadsåret kan tecken på avvikande utveckling visa sig, vilka ofta blir tydligare under andra levnadsåret när kärnsymtomen kan börja yttra sig
Tidiga tecken kan vara att:
- Inte peka, visa saker
- Inte imitera i samma utsträckning
- Använder färre gester
- Inte initierar gemensamt uppmärksamhetsfokus
- Inte lyssnar på sitt eget namn
Språkutvecklingen kan vara försenad, utvecklingen av motorik, sensorik och temperament annorlunda.
Om utveckling går tillbaka, exempelvis språklig eller social utveckling, är detta något som bör följas upp
Autismspektrumtillstånd ur ett utvecklingsperspektiv 3-5 år
Tecken hos förskolebarn kan handla om:
- Nedsatt förmåga till imitation
- Initierar sällan samspel
- Svårigheter i sociala och kommunikativa färdigheter
- Repetitiva lekmönster,
- Rigiditet och känslighet för krav och rutiner
- Barnet leker lite vid sidan om sina jämnåriga kamrater, inte riktigt deltar på samma sätt som de andra barnen i samma ålder.
- Uppmärksammar inte andra barns kontaktförsök
- Brister i ömsesidighet
- Upptagenhet med udda intressen
Autismspektrumtillstånd ur ett utvecklingsperspektiv 6-17 år
- Skolbarn m AST har ofta ett mer konkret och bokstavligt sätt att tänka och uppfatta saker än sina jämnåriga kamrater
- De kan ha svårt att förstå känslor och har svårt att veta hur de ska närma sig eller kommunicera med jämnåriga barn även om de är intresserade att delta i leken.
- Tonåringar kan uppfattas som annorlunda, både av sig själva och andra, och har svårt i kamratrelationer. Hänger inte med i utvecklingen och riskerar bli ensamma.
- Kan även ha svårt att hänga med i skolan och att klara av de ökade kraven på självständighet.
- Finns risk för att barn med oidentifierade funktionsnedsättningar utvecklar tillstånd som ångest, depression, självskadande beteenden eller skolvägran
