Regleringssvårigheter Flashcards
Föreläsning 8
Affektreglering hos små barn:
- Svårt att reglera sina känslor själv – förmågan utvecklas långsamt
- Kan sällan reglera rädsla själv
- 6-månader – babyn kan lugna sig själv genom att expv suga på tummen
- Från ca 8-10 mån – ha en snuttefilt/gosedjur
- Ca 7-10 mån - kan känna igen och tolka känslor och använda sig av social referering
- Ca 18-24 mån- kan samtala om känslor
Toleransfönster för stressreglering
Omsorgsgivarens uppgift att hålla barnet inom toleransfönstret. Och att hjälpa barnet att ”ta sig tillbaka” = reglering
Barn behöver vara mycket innanför sitt fönster, där man får möjlighet att leka, utforska, för att utvecklas. Det är normalt att hamna utanför sitt fönster, men barnet behöver hjälp av föräldern att komma innanför fönstret igen. Barnet lär sig genom denna kontinuitet att så småningom lugna sig själva, kan ha med sig den vuxnas lugnande ord etc.
Hypoaktivering: Att man skärmar av, dissocierar
Barn som mår dåligt – vanliga områden som påverkas
- Sömnproblem
- Ätproblem
- Lekutveckling
- Beteendeproblem (Aggressivitet och trots, utbrott, överaktiv, gränslös)
- Emotionella svårigheter (ofta arg, ledsen, överdrivet orolig/rädd, separationsångest)
- Relationella problem (i relation till närstående eller jämnåriga)
- Allmänna utvecklingen påverkas
DC: 0-5 – SLEEP, EATING AND CRYING DISORDERS
DC: 0-5: Diagnostisk klassificering av psykisk hälsa och utvecklingsstörningar under spädbarnsålder och tidig barndom.
Sömn-, ät- och gråtstörningar
Vanligt att föräldrar upplever problem kring barnets sömn, ätande och/eller gråtande under första året, och vanliga frågeställningar på BVC.
Hur vet vi vad som är normalt och inte?
- Vi behöver veta hur normalutvecklingen ser ut
- Vi behöver känna igen varningssignaler
- Toleransen är olika i olika familjer
Uppmärksamma beteendemönster som:
- är ovanliga för barnet specifikt, och för barn generellt i den åldern
- orsakar stress och oro hos föräldrar
- gör att man ser barnet som ”besvärligt”
- står i vägen för positivt samspel
- kan observeras i olika situationer, är ihållande
- ligger utanför den breda normalvariationen
Fysisk hälsa kan påverka barnets psykiska hälsa – indirekt
Barnet
- Varit med om potentiellt traumatiserande medicinska ingrepp
- Begränsningar i rörelser eller interaktioner
- Separationer och/eller flera omsorgspersoner
- Sjukhusvistelser
- Hur omsorgspersonen fungerar
Föräldern
- Hur föräldern uppfattar barnet – skört, sjukt, starkt, osv
- Hur föräldern ser på barnet vid ev. skada/malformation
- Om föräldern tar på sig skuld för ev. skada eller sjukdom
Fysisk hälsa kan påverka barnets psykiska hälsa - direkt
- Fysiologiskt (medicin/gifter/drogexponering som foster)
- Centrala nervsystemet
Skada eller sjukdom - Fysiska symptom: klåda, smärta, andningsproblem, sömn, ätsvårigheter
- Komplikationer under graviditet eller vid förlossning
- Genetiska syndrom mm
Ätproblematik hos späda och små barn
Feeding (matningssvårigheter) – speglar interaktionen mellan barn och omsorgsgivare
Eating (ätproblem) – handlar mer om barnets självständiga hanterande av mat, som att sträcka sig efter mat, öppna munnen, svälja
Problem i föräldra-barnrelationen kan bidra till ätproblem - Eftersom det i stor grad handlar om integritet och lyhördhet i matsituationer
‘Ätproblem kan bidra till problem i föräldra-barnrelationen- Kan vara väldigt stressande för föräldern när barnet nekar mat långsiktigt – vanligare än men tror att föräldrar då går över gränsen pga oro för barnets välmående (tvångsmatar, lyssnar inte in barnets signaler etc).
Kan också bidra till en otillräcklig känsla hos föräldern, att man inte lyckas med maten
Ätproblematik – DC:0-5
Overeating disorder
Undereating disorder
Atypic eating disorder
- Hoarding
- Pica
- Rumination
Denna nyare klassificering utgår inte från antaganden om orsaker. Istället ligger fokus på beteenden som är relativt enkla att observera.
Overeating disorder
Inte så vanligt att föräldrar oroar sig för/söker för detta
Om barnet aktivt söker efter mat, har en överdriven upptagenhet med mat, behövs bedömning för att förstå orsakerna.
Hos barn under 2 år :
- man ser sällan ett aktivt sökande, eller överdrivet upptagenhet med mat
- Inte så ovanligt med ”övermatning” (overfeeding), särskilt 0-1 år, då mat kan användas som tröst, eller vid feltolkning av barnets signaler/gråt. Kan över tid bidra till övervikt.
Ätovilja/matvägran
Symptom / tecken:
- Ointresse för mat
- Brist på aptit
- Rädd för viss mat
- Selektivt ätande
- Svårt med vissa konsistenser/typer/temp
- Kan även bero på somatisk sjukdom
Avoidant/restrictive food intake disorder (ARFID)
- Undvikande/restriktiv ätstörning
undvikande av viss typ av mat på grund av sensoriskt obehag av matens egenskaper eller utseende, rädsla för att t.ex. sätta i halsen, eller brist på aptit
- hög ärftlighet
Vanligt att föräldrar upplever matnings/ätproblem – 25-40% uppsöker vården för detta
Allvarlig ätovilja/matvägran hos ca 3-10%, bara 1-2% allvarlig och långvarig ätstörning,
vanligare hos barn med utvecklingsrelaterad problematik.
Viktnedgång eller låg vikt inte ett krav för diagnos
Vanligt med samsjuklighet med t ex somatisk sjukdom/fysiska tillstånd (allergier, reflux, missbildningar, kronisk sjukdom); och med relationell problematik
Ätovilja/matvägran kan vara ett symtom på annan problematik
Avvikande ätbeteenden
Pica
- Äter “oätliga” saker (jord, krita, papper, tvål, tyg, hår, plast, avföring…)
- Ej detsamma som normalt utforskande hos små barn genom att föra objekt till munnen. Vanligast hos barn med neuroutvecklingsavvikelser (autism, olika syndrom)
Idisslande (Rumination)
- att repetitivt stöta upp och svälja maten
Hamstring (Pouching)
- hamstra mat i kinderna
Hoarding
- att gömma mat på olika ställen (diff.diagnos: hunger, vanvård, försummelse)
FTT Failure to thrive
- Syftar på barn som inte växer (längd och vikt) som förväntat, inte följer tillväxtkurvor.
- Laddat begrepp – har kopplats till bristande omsorgsförmåga hos föräldrarna, men begreppet säger egentligen inte något om orsaker
- NOFTT non-organic failure to thrive: Låg kroppsvikt/dålig viktuppgång där man inte hittat en medicinsk förklaring.
Vid allvarliga ätproblem
- Bred bedömning för att differentialdiagnostik ska vara möjligt
- Anamnes – föräldraintervju
- Observation
- Tvärprofessionell bedömning
Sömnproblem hos späda och små barn
Mycket vanligt att föräldrar upplever att barnet har problem med att komma till ro och somna och/eller med att vakna på nätterna. (prevalens 10%-30%?)
Samband (dubbelriktad) med: psykisk och fysisk ohälsa hos förälder (depression, stress, ilska; trötthet hos förälder; lägre tolerans för gråt; lägre grad av hälso-/barnrelaterad kunskap…
Det är en föräldrauppgift att lära barn att komma till ro och somna, men kunskap om hur man kan göra detta varierar. Stora kulturella variationer finns i hur man får barn att somna.
Sömn – viktigt för den neuro-kognitiva utvecklingen
Samband mellan bristande/fragmenterad sömn och:
- kognitiv fungerande (ouppmärksamhet, minnesproblem, kognitiv flexibilitet, abstract tänkande mm.)
- emotionell hälsa och beteende (irritabilitet, humörproblem, utagerande beteende, impulsivitet, hyperaktivitet)
- fysisk hälsa (immunsystemet, metabola tillstånd, övervikt, olycksfall)
“att sova genom natten” passar dåligt in på de flesta barn 0-3 år
- de flesta vaknar någon gång under natten, många kan dock somna om på egen hand.
Hos nyfödda finns ingen koppling mellan sömn-vakenhet och tid på dygnet, mer samband med hunger-mättnad och matningstider.
Vid 3 månader ser man hos de flesta längre sovperioder på natten.
barns och vuxnas sömndjup skiljer sig åt, inte i fas med varandra under natten.
Små barn har fler perioder av ytlig sömn - kan vakna till några gånger under natten.
